Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?



Relevanta dokument
Höstvetets övervintring vid ett förändrat klimat

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar

Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Liten mineralisering denna vecka

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Varmt väder har gett ökat upptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Varmt väder ger snabb utveckling

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Resultat från tre års skördepotentialsförsök i höstvete

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Två såtidpunkter i höstvete

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Sista mätningen för den här säsongen

Framtida risker och hot mot Sveriges spannmåls- och mjölkproduktion

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Oväntat högt kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Stockholm Stads vinterunderhåll analys av kostnader och nederbörd

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Simulering av möjliga klimatförändringar

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

XXXX FMC XXXX FMC XXXX FMC XXX XXXXXX FMC/UPL

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna

Markens mineralisering medel jämfört med

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Projektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna


SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

2 0.5 Select+0.5 Renol Select+0.5 Renol l Kerb Flo 400. Ej utförd, ej tillräckligt jämnt

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Markens mineralisering högre än normalt

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).

Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Lägre upptag i nollrutorna igen

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Lågt kväveupptag senaste veckan

Nordic Field Trial System Version:

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Så blir hampa ett effektivt bränsle

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

Fortsatt varierande kväveupptag

Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps

Transkript:

215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi vet temperaturen i februari! Om: Höstveteskörd, Säby/Uppsala Observerad Beräknad = 582+.6685 * T Februari 4 3 2 1 2 3 4 5 År 6 7 Om: 1966 År 198 ; Men inte annars 1

215 4 22 Hur fungerar detta egentligen? 1.Vi sår på hösten: När, beror på väder, mark o förfrukt? 2.Grödan gror och tillväxer: Väder, mark o förfrukt? 3.Grödan vinterhärdas: Väder och tillväxt? 4.Grödan utsetts för hot: Frost, is, fukt och skadegörare? 5.Grödan utvintrar: Hoten, motståndskraft? Kanske inte så konstigt att det är svårt att förutse övervintring? (väder, frost, is och snötäcke)? (1 av 3) 1.Vi sår på hösten: -Fältförsök i Uppsala 213/14 och 14/15 -Fyra sorter -Två såtidpunkter 2.Grödan gror och tillväxer: -Observerar täckningsgrad sent på hösten -Applicera tillväxtmodeller 2

215 4 22 (väder, frost, is och snötäcke)? (2 av 3) 3.Grödan vinterhärdas: -Mäter aktuell frosttolerans i fält (LT5) -Beräknar resp. sorts maximala frosttolerans (FROSTOL) -Senare mättillfällen på hösten 4.Grödan utsetts för hot: -Mäter marktemperatur på 2 cm, och väderdata -Applicerar marktemperaturmodeller (Ritchie, SnowFrostIce ) -Applicerar, snötäckemodeller (SnowFrostIce, COUP(SOIL)) -Applicera modeller för beräkning av istäcke (COUP(SOIL)) (väder, frost, is och snötäcke)? (2 av 3) Markytetemperatur (dygnsmedel) Ultuna vintern 21-11 obs daily min soil surf temp u Observerad -1-2 -2-1 -2-1 -2 o C Simulerad calculated daily (Ritchie) crown temp +3 (C -2 o C Simulerad simulated (SnowFrostIce) soil surface tem 4.Grödan utsetts för hot: -Mäter marktemperatur på 2 cm, och väderdata -Applicerar marktemperaturmodeller (Ritchie, SnowFrostIce ) -Applicerar, snötäckemodeller (SnowFrostIce, COUP(SOIL)) -Applicera modeller för beräkning av istäcke (COUP(SOIL)) o C Tomas Persson, Bioforsk Preliminära data 3

215 4 22 (väder, frost, is och snötäcke)? (3 av 3) 5.Grödan utvintrar: -Observationer av täckningsgrad på våren -Beräkning av risken för frostskador (FROSTOL-modellen) -Effekter av osäkra marktemperaturberäkningar (väder, frost, is och snötäcke)? (3 av 3) 5.Grödan utvintrar: -Observationer av täckningsgrad på våren -Beräkning av risken för frostskador (FROSTOL-modellen) -Effekter av osäkra marktemperaturberäkningar +1 Marktemp 2cm, Säby/Uppsala 213 Temperatur o C -2 1okt 1nov 1dec Risk Frosttolerans (LT5) beräknad för olika härdiga sorter Anne Kari Bergjord, Bioforsk Preliminära data 4

215 4 22 (väder, frost, is och snötäcke)? (3 av 3) 5.Grödan utvintrar: -Observationer av täckningsgrad på våren -Beräkning av risken för frostskador (FROSTOL-modellen) -Effekter av osäkra marktemperaturberäkningar -Beräkna varaktighet av snötäcke-milda yttemperaturer -Beräkna frekvens och varaktighet av istäcken -Beräkna tillväxten under höst-vinter-vår -Hur stor andel av variationen i utvintring kan förklaras med index för frost, snö-, istäcke respektive tillväxt? Det som återstår att förklara beror på?.mm Men det är väl ingen idé att förutse övervintringen, vi vet ju ändå inte hur vädret blir!? Men, vi kanske vet (sannolikt)? Torrsubstanshalt % Vi kan göra motsvarande för övervintring Fodermajs Hur många år av 1 år Och vad blir skörden de övervintrar en viss sort? år sorten övervintrar? Övervintringsmodell(er) Trade off? Tillväxtmodell(er) 4år 1år Frekvens lyckade år Nkurunziza et al, 214 9år av 1 Period: 27 225 255 285 5

215 4 22 Tack Övervintringsprojekt: Bedömning av risken för frostskador i höstvete utifrån sorters frosttolerans med hjälp av en simuleringsmodell och fältförsöksdata Stiftelsen Lantbruksforskning Tomas Persson och Anne Kari Bergjord, Bioforsk Henrik Eckersten och Libère Nkurunziza, SLU Erik Sindhoj, JTI 6