Den ojämlika brottsligheten. Nationell Trygghetskonferens, Luleå 13 april 2016 Felipe Estrada, Stockholms Universitet

Relevanta dokument
Ungdomsvåld som samhällsproblem

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

välfärdsproblem mot en ökad polarisering 2023?

Våldet bland unga plats och förekomst

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Innehåll, förord

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsförebyggande rådet

Kriminalitet och livschanser

Unga och brott i Sverige. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Misshandel

Mot inkludering eller exkludering? Riskfaktorer för och konsekvenser av att vara ung och utanför

Straff i proportion till brottets allvar

Litteratur och läsanvisningar, Kvantitativ metod med kriminologisk inriktning, HT 2018

EDUCATION 2006 Docent (Associate professor) in Criminology, Stockholm University

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2013

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Ungdomsvåldets utveckling i de tre storstadslänen

Arbetets betydelse och mening i upphörandeprocessen

Vad säger kriminalstatistiken, egentligen?

VÅLDET MOT KVINNOR ÄR EN DEL AV ETT STÖRRE VÅLD

Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning

Ungas kriminalitet: ett Ett livsloppsperspektiv

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Misshandel mot kvinnor

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Uppväxtförhållanden, tidig brottsdebut, löner och arbetslöshet på den svenska arbetsmarknaden

Kriminella karriärer. Kriminella karriärer i kriminologin. Vad de/inierade en kroniker? Svenska studier, exempel Varför viktigt?

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

På egna meriter? Den anmälda brottsligheten i Södermanlands och Västmanlands län

Interpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt

rt 2010 o p ap cial r o S

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Skadegörelse

MISSHANDEL. Sammanfattning. Misshandel. Sven Granath

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

SKADEGÖRELSE. Sammanfattning. Skadegörelse. Per Alvant

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Ungdomsbrottslighet

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Kapitel 10. Fattigdom, segregation och brott

Våldsbrotten i Umeå Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

MISSHANDEL. Sammanfattning. Misshandel. Fredrik Marklund och Anna Frenzel

TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011

Laboration 2. Omprovsuppgift MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik

Tonåringars benägenhet att anmäla brott och deras förtroende för rättsväsendet. Rapport 2009:20

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Trygghetsundersökning, V Götaland, PO

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

KRIMINOLOGISKA INSTITUTIONEN

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Hälsa och utsatthet UNG IDAG. En beskrivning av ungdomars villkor

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar

KORTA FAKTA OM. Brottsutvecklingen I SVERIGE FRAM TILL ÅR 2015

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF

Västerortspolisen informerar

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Öppna drogscener forskning och samverkan Drogfokus 2018 Olof Bratthall och Mia-Maria Magnusson, Polisregion Stockholm

Kriminalpolitikens utveckling i Sverige sedan Eskilstuna-Strängnäs Nämndemannaförening

Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se

Rapport 2012:2 NTU Om utsatthet, trygghet och förtroende

BROTTS- UTVECK- LINGEN I SVERIGE FRAM TILL ÅR

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

UNGDOMSBROTTSLIGHETENS UTVECKLING SPEGLAD I OLIKA KÄLLOR

DEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN

UNGDOMSBROTTSLIGHETEN I SVERIGE

Västerortspolisen informerar

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Kapitelrubrik. Förord

Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten

Misshandel. Sammanfattning

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Rapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Våldsutvecklingen i Sverige

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Politik för ökad jämlikhet

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Välkommen till Svensk Försäkrings årsmöteskonferens Twittertagg #sfar2017

Stockholmsenkätens länsresultat 2010

Alkoholmissbrukets betydelse för kontinuitet i brottslighet

Brott i välfärden. Om brottslighet, utsatthet och kriminalpolitik. Festskrift till Henrik Tham

Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2014

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Kriminologi 1 (30 hp) distans, halvfart

Vart är vi på väg? Tankar om ojämlikhetsdata

Transkript:

Den ojämlika brottsligheten Nationell Trygghetskonferens, Luleå 13 april 2016 Felipe Estrada, Stockholms Universitet

Synen på brottsutvecklingen På det hela taget, tror du att antalet brott i Sverige ökat, minskat eller varit oförändrade de senaste tre åren? (Källa NTU). 90 80 70 60 50 40 ökar ökar inte 30 20 10 0 2007 2015 200X-XX-XX

NY VÅLDSMENTALITET (Aftonbladet) Den senaste tidens uppmärksammade våldsbrott har inte begåtts av socialt utslagna, berusade eller narkotikapåverkade utan av nyktra, välklädda och fysiskt vältränade ungdomar. Syftet har inte främst varit att komma över pengar eller värdeföremål. Våldet har istället begåtts som en form av perverst nöje

Polisanmälningar misshandel 1981-2014

Kriminologins datakällor: Kriminalstatistik: Anmälda brott 1950-, Misstänkta 1975-, Lagförda 1750- Alternativ statistik Dödsorsaksstatistik 1956-, Sjukvårdsdata 1987- Offer/Trygghetsundersökningar 1978- Självrapportundersökningar 1995-

Antal offer för dödligt våld Dödsorsaksstatistik och Anmälda brott (rensad serie) - Fler överlever tack vare sjukvården?

Våldsskador Patientregistret 1990-2014 4000 antal vårdtillfällen 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Felkälla: Färre skrivs in?

Offerundersökningar ULF 1980-2005 och NTU 2005-2014 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Våld mot unga män Våld som lett till läkarbesök (unga män) ULF 1980-2005 våld mot unga kvinnor Våld som lett till läkarbesök (unga kvinnor) NTU 2005-2014

Ökar ungdomsbrottsligheten? 60 50 40 30 20 1995 2001 2011 10 0 Brå:s skolundersökning år 1995-2011

Ökar otryggheten och oron för brott? 35 30 25 20 15 10 5 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Orolig för brottsligheten i samhället Otrygg utomhus Oro för överfall

(O)Nyttan av bilden av den ständigt ökande brottsligheten Insats mot brott visar handlingskraft Vilka åtgärder upplevs som rimliga för att bygga ett gemensamt samhälle för alla?

Kriminalitet och livschanser Robert Sampson & John Laub Livsförloppsperspektiv Informell social kontroll Sociala band genom livet Vändpunkter Ansamling av ofärd Strukturerade val Individuals construct their own life course through the choices and actions they take within the opportunities and constraints of history and social circumstance (Elder, Children of the Great Depression 1974).

Kriminalitet och livschanser genom livsförloppet Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet Samhällsförhållanden Hur påverkar vår uppväxt våra livschanser? Varför går det olika bra för dem med brottslig belastning? Har samhället blivit bättre på att utjämna livschanser? Uppväxtförhållanden Det som sker, vad man gör: ung till vuxen Levnadsförhållanden Felipe Estrada Susanne Alm Olof Bäckman Anders Nilsson Fredrik Sivertsson

Stockholm Birth Cohort Study 1953-2010 (ålder 0-57) Alla pojkar och flickor födda 1953 N = 15 000 Metropolit: enkät + register 0-31 år HSIA: Registerdata 31-57 år Sten- Åke Stenberg: Född 1953 Website: http://www.stockholmbirthcohort.su.se/ + SR-P3 dokumentär

Exempel 1: Långsiktiga konsekvenser av brott Tolvåringarnas framtidsförhoppningar - vara gift & ha ett bra arbete - Men hur såg det ut när de var 48 år bland brottsbelastade? Andel Socialt exkluderade 70 60 50 40 30 boys girls 20 10 0 unconvicted desisters late onset persisters Bonus: Ny studie om ojämlikhet och upplevd framtidsfrustration

Exempel 2. Vägarna till Social exkludering Källa: Bäckman & Nilsson

Samhället förändras... 1953:ornas Sverige ett annat Hur går det för unga som växer upp idag? Ny studie: Alla födda 1965, 1975, 1985 1. Fler eller färre lagförda? 2. Ändrade riskfaktorer? 3. Har vi blivit bättre på att utjämna livschanser?

Andel lagförda under tonåren 25 20 15 10 män kvinnor 5 0 1965 1975 1985

Stabila och förändrade riskfaktorer? 6 5 4 3 2 Födda 1975 Födda 1985 1 0 Utländsk bakgrund Skolmisslyckanden Källa: Bäckman, Estrada, Nilsson & Shannon

Hur ser det ut vid 25 års ålder? 70 60 50 40 30 0 brott 2 + brott 20 10 0 1975 1985 1975 1985 Färre i arbete eller studier och fler unga utanför

Individuella resurser och strukturella förutsättningar 20 18 16 14 A B C 12 10 8 6 4 2 0 Old LFS New LFS Ungdomsarbetslöshet (%) 1980-2012 Pilarna A till C visar året som tre kohorter (födda 1975; 1980; 1985) blev 22 år gamla och den arbetsmarknadssituation de mötte.

Den ojämlika brottsutvecklingen Andel av lagföringar som kan tillskrivas unga som växt upp i olika inkomstgrupper (1=låg inkomt, 5=hög inkomst) Födda 1965 19% 15% 20% 26% 20% 1 2 3 4 5

Födda 1975 13% 17% 31% 1 2 3 4 5 19% 20%

Ojämlik brottsutveckling Allt fler av de lagförda unga kommer från familjer med låga inkomster Födda 1985 11% 16% 18% 34% 1 2 3 4 5 21%

Slutsats: Utjämna och öka livschanser minimera exponering för riskfaktorer Ungdomsbrottslingars liv som vuxna - Det går bra för de flesta - Ofärd avgörs inte när vi föds livet kan förändras Individuella resurser/strukturella förutsättningar Barnfattigdom, Skolmisslyckanden, Brott - Hänger samman med senare social exkludering Missbruk och Inlåsning försvårar integrering - Förstör resurser och koppling till vändpunkter Hur stärker vi Vändpunktsprocesser under livet? -Utbildning, Relationer, Arbete, mening med livet -Strukturer som underlättar för det egna valet

Kriminalpolitik: från socialt problem till ordningsproblem Den enda hållbara lösningen [på brottsproblemet] ligger enligt min mening i en politik som botar brister och orättvisor och utjämnar ekonomiska, sociala och kulturella skillnader i samhället. Här i världens rikaste land, där det begås mer brott än i något annat land, får vi höra att att lösningen på detta problem är att minska vår fattigdom. Det är inte lösningen...(vi bör) skydda samhället från brottslingen, inte tvärtom. John Pratt: Scandinavian exeptionalism?

Tack för att ni lyssnade! / Namn Namn, Institution eller liknande