Småföretagens exportutveckling En outnyttjad potential? Kent Eliasson ITPS Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Markus Lindvert ITPS
1. Bakgrund Exporterande företag har högre produktivitet än icke exporterande företag Exportbenägenheten bland de små företagen är betydligt lägre än bland de stora och medelstora företagen Finns det en outnyttjad produktivitetspotential som kan exploateras om de små och medelstora företagen i större utsträckning kan förmås att etablera sig på exportmarknaden?
2. Samband mellan export och produktivitet på företagsnivå 1) Självselektion Det förekommer extra kostnader i samband med att sälja på utländska marknader de mest produktiva företagen blir exportörer 2) Lärande genom export Närvaro på exportmarknaden gör att ett företag blir mer exponerat för den senaste teknologin och kan lära sig av utländska konkurrenter och producenter exporten gör företag mer produktiva
3. Vad säger empirin? Företag som blir exportörer tenderar att vara mer produktiva än företag som förblir ickeexportörer redan åren innan de börjar exportera ( The good firms go abroad ) Beläggen för hypotesen om lärande genom export är inte särskilt starka ( Exporting does not necessarily improve firms )
4. Svenska publicerade studier Hansson och Lundin (2004) RWE Svenska industriföretag > 50 anställda 1990-99 Blandade evidens för båda hypoteserna Greenaway, Gullstrand och Kneller (2005) RWE Svenska industriföretag > 50 anställda 1980-1997 Inga belägg varken för självselektion eller för lärande genom export
5. Vår pågående studie Omfattar alla svenska industriföretag mellan 1997 och 2006 Till skillnad från de flesta tidigare studier kan vi särskilt koncentrera analysen på småföretagen (< 50 anställda) Utnyttja bättre analysmetoder
6. Preliminära resultat Företag som blir exportörer är mer produktiva än de företag som förblir icke-exportörer året innan de börjar exportera De blivande exportörerna är emellertid inte lika produktiva som företagen som redan är exportörer Vissa indikationer på att företag efter exportinträdet blir mer produktiva än företag som förblir ickeexportörer
7. Policyimplikationer I Relativt starka empiriska belägg för självselektionshypotesen utgör stöd för att fortsätta verka för sänkta handelshinder Lägre handelshinder leder till produktivitetshöjande strukturomvandling inom branscher där lågproduktiva företag slås ut, relativt högproduktiva icke-exportörer börjar exportera och redan existerande exportörer ökar sin export
8. Policyimplikationer II Svaga empiriska belägg för lärande genom export hypotesen gör att man kan hysa viss tveksamhet inför nyttan av att göra omfattande satsningar på exportfrämjande åtgärder
9. Kommentarer till Exportutredningen Exportfrämjandet ges alltför stor roll Fokusera på ett gott företagsklimat, ekonomins omställningsförmåga och hinder för internationell handel och direktinvesteringar Släpp tanken på ett permanent Globaliseringsråd med uppgift att peka ut framtidsbranscher och framtidsmarknader
Learning to export Om högproduktiva företag blir exportörer kan deras höga produktivitet ex-ante vara resultatet av en avsiktlig strategi att förbereda sig för att etablera sig på exportmarknaden Självselektionsprocessen är utfallet av ett medvetet beslut där företaget genom olika typer av investeringar ökar sin produktivitet med den klara intentionen att bli exportör Sänkta handelshinder gör att företag finner det lönsamt att genomföra investeringar. Ökade exportmöjligheter höjer avkastningen på investeringar i förbättrad produktivitet
Exportfrämjande åtgärder Exportutredningen (2008) Både forskningsresultat och erfarenheter från företag visar att främjandet ger positiva resultat i form av handel och investeringar. (s.284) Greenaway and Kneller (2007) Export promotion is pervasive, and most government intervene in one way or another, ranging from providing infrastructure support to offering direct export subsidies. Empirical evidence is again mixed,. Positiv effekt på antal exportörer eller på exportvolym ett nödvändigt, men inte ett tillräckligt villkor, för motivera satsningar på exportfrämjande åtgärder
Figur 1: Skillnader i arbetsproduktivitet mellan exporterande och icke-exporterande företag med 10 eller fler anställda i svensk industri 1997-2006 Procent 12 10 8 6 4 2 0 Tid Bransch och tid Bransch, tid och företagsegenskaper Källa: Egna beräkningar baserade på data från SCB
Figur 2: Andel exportörer i olika storleksklasser 2006 P ro ce n t 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Mikro 1-9 Små 10-49 Medelstora 50-250 Stora 250- Mikr o Små Medelstor a Stor a Källa: SCB Utrikeshandelsstatistiken
45 40 Figur 3: Genomsnittlig exportintensitet för företag i olika storleksklasser 2006 35 30 25 20 15 10 5 0 Mikro 1-9 Små 10-49 Medelstora 50-249 Stora 250- Mikr o Små Medelstor a Stor a Källa: SCB
Figur 4: Genomsnittligt antal exportländer och exportprodukter för företag i olika storleksklasser 2006 40 35 30 25 20 Antal exportprodukter Antal exportländer 15 10 5 0 Mikro 1-9 Små 10-49 Medelstora 50-249 Stora 250- Mikr o Små Medelstor a Stor a Källa: SCB Utrikeshandelsstatistiken
Figur 5: Olika företagsklassers andel av sysselsättning förädlingsvärde och export inom industrin 2006 Sysselsättning Stora 250- Mikro 1-9 9% 9% Mikr o 1-9 Små 10-49 16% Små 10-49 Stor a 250-53% 53% Medelstora 50-249 16% 22% Förädlingsvärde Stor a 250-64% Mikro 1-9 Mikr o 1-9 6% 6% Små 10-49 12% Små 10-49 Stora 250-64% Medelstora Medelstor 50-249 a 12% 18% 18% Medelstor a 50-249 22% Export Mikro 1-9 1% Mikr o 1-9 Små 1% 10-49 Små 10-49 6% 6% Medelstora 50-249 15% 15% Medelstor a 50-249 Stora 250-78% Källa: SCB Stor a 250-78%