2016-09-26 KOMPETENSPLATTFORM NORRBOTTEN, KONFERENS INTEGRATION & TILLVÄXT PERSPEKTIV PÅ INTEGRATION OCH INKLUDERING. CATARINA LUNDQVIST, VETENSKAPLIG LEDARE FOUI NORRBOTTENS KOMMUNER
Integrerad eller inkluderad? När är man integrerad? Inkluderad i vilka sammanhang? Inkludering och exkludering? Systemintegration och social integration? Samverkan kring integration samsyn eller skilda målbilder Gemensam målbild? Gemensam syn på subjektet? Gemensam syn på orsakssamband och genomförandeprocess? TILLVÄXT?
Integrerad - Inkluderad Etablerad? Integrationstänkandet - definierar främst individernas position i samhället utifrån rollen som arbetskraft (i ett nationalstatligt perspektiv) Etablering (på arbetsmarknaden) viktigt men överskuggar andra sociala aspekter. (etablerad i vidare bemärkelse. Samhälleligt) Inkluderad ett mer nyanserat verktyg Samhället uppbyggt av olika delar eller sociala system. Mer komplext samhälle och samhällsgemenskap globalisering, mobilitet, digital utveckling möjliggör inkludering i flera (och ofta parallella) sociala sammanhang. Såväl arbetsmarknader som sociala nätverk/gemenskaper/relationer är globala. (det lokala i det globala)
Integrerad, inkluderad, delaktig var? Inkluderad som svensk medelklass ett visst sammanhang exkluderad som kvinna i ett annat sammanhang. Inkluderad i sociala sammanhang som inte erkänns? Inkluderad i ett starkt socialt nätverk utanför Sveriges gränser? Inkluderad i sociala sammanhang på nätet - enstöring/isolerad IRL? Inkluderad i ett utbildningssammanhang, exkluderad från arbetsmarknaden? Var är det viktigt att vara inkluderad? Överallt? Vad är inträdesbiljetten för att bli inkluderad? När är man exkluderad?
Integrerad - Segregerad, Innanförskap - Utanförskap Skolsegregationens förekomst har förklarats främst med hänvisning till boendesegregation och under 2000-talet i ökad utsträckning även med hänvisning till effekterna av det fria skolvalet (Bunar 2009; Kallstenius 2011). Skolsegregation - Mindre likvärdig utbildning. Bostadsegregation Segregerad arbetsmarknad - utanförskap Negativa grannskapseffekter t ex svagare socialt kapitel i relation till arbetsmarknadschanser, - t ex påverkar skolresultat negativt Kortsiktiga lösningar riskerar permanentas (och bli permanenta problem). Hur undviker vi att bygga in segregation och utanförskap?
Utrikesfödda oftare mer välutbildade än deras yrke kräver (SCB 2015) Ca en fjärdedel av alla förvärvsarbetande utrikesfödda (kv &m) med en lång eftergymnasial utbildning hade ett yrke som de i teorin var överkvalificerade för (jfr ca 10 % av de inrikesfödda). Vanligaste yrket för män födda i länder med medel/lågt HDI Vanligaste yrket för män födda i länder med mycket högt/högt HDI Vanligaste yrket för män födda i länder med mycket högt/högt HDI
I Sverige ansåg sig 33 procent bland utrikes födda vara överkvalificerade för sitt arbete jämfört med 17 procent bland inrikes födda.
Självförsörjande = inkluderad? Arbetets etniska delning (Schierup) Inkluderad underordning (Neergaard) Beror givetvis på vistelsetid, kompetens och utbildningsnivå Men även -diskriminering i samhället -arbetsmarknadens funktionssätt: tex rekryteringsvägar rekrytering via sociala nätverk skapar oftast en inlåsningseffekt för personer med utländsk bakgrund -arbetsmarknadspolitiska vägval
Inkluderande underordning Det skulle kanske inte vara problem på en vanlig butik eller på typ McDonalds, restaurang eller kanske klädbutik, då tänker dom inte invandrare, svensk sådär, vissa kan göra det men inte alla. Men när det gäller såhär försäkringskassan, bank, arbetsförmedlingen, man kanske vill söka jobb där efter man har utbildat sig, eller man söker kanske jobb på lite högre jobb eller på vad heter det där? Skattemyndigheten, om man söker på såna jobb då är dom väldigt ute efter svenskar. Då tänker dom såhär att dom vill ha så få invandrare som möjligt för att eller då måste invandraren vara så perfekt som möjligt, inget fel, jätteutbildad och allt. (Nizrin)
Migration, integration, inkludering (o/hållbar) tillväxt, (o/jämlik) välfärd? Europa 2020 Smart, hållbar och inkluderande tillväxt
Migration och tillväxt George Borjas, nationalekonom vid Harvarduniversitetet i USA ekonomin växer men samhället dras isär Invandringen bidrar till en mer ojämn inkomstfördelning. Högkvalificerade personer får det bättre, medan lågkvalificerade får det sämre. (DN efter flykten reportageserie) Jennifer Hunt, professor vid Rutgers universitet i USA: Nästan alla är vinnare, som jag ser det. Den viktigaste ekonomiska faktorn är att invandrarna är annorlunda än den inhemska arbetskraften. Det ger möjlighet till ökad specialisering och att alla får göra vad de är bäst på. Om lågutbildade invandrare sköter de enkla arbetsuppgifterna, så kan den inhemska befolkningen klättra uppåt mot mer kvalificerade och välbetalda jobb. Det gör ekonomin effektivare, vilket alla drar fördel av. Att samhället blir mindre jämlikt beror på att en ny bottennivå, som består av de nyanlända, uppstår.
(USA) Ny bottennivå, klyftor cementeras och sociala positioner går i arv (Sverige) Enkla jobb tidsbegränsade ingångsjobb med låga ingångslöner arbetslöshet är värre än inkomstskillnader Hur undviker man att en sådan ordning blir statisk? Kräver än mer att samhället inkluderar människor i flera olika avseenden. T ex språket som viktigt inte bara för sysselsättning utan också för en plats i den sociala gemenskapen - som ett egenvärde. Andra generationen! Skolan central!
Den som har ett förvärvsarbete kan sägas vara systemintegrerad i det ekonomiska systemet. Faktiskt delaktig Det behöver dock inte innebära att man känner sig delaktig Systemintegration Känsla av delaktighet Social integration Om de två formerna av integration hänger ihop kan samhället beskrivas som socialt sammanhållet. Om formerna för denna sociala sammanhållning dessutom är varaktiga kan samhället beskrivas som socialt hållbar Social sammanhållning socialt hållbart samhälle Ref: Malmö-kommissionen 2013 Både faktisk delaktighet och känsla av delaktighet är nödvändiga. Hur skapas möjligheter för alla att vara integrerade i båda avseendena?
Hållbar utveckling: Social hållbarhet en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Brundtland, 1987, s.54). Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Långsiktighet Helhet Samverkan
Social hållbarhet olika faktorer Materiella Attraktiv utemiljö Attraktivt boende Tillgång till Service Arbete Naturområden Tillgänglighet för transport, gående, cyklister. Icke-materiella Utbildning Medborgarinflytande Hälsa, livskvalité Säkerhet, trygghet Aktiva lokala organisationer Social samhörighet (mellan och inom olika grupper) Upplevelse av lokal tillhörighet Delaktighet Mångfald Social öppenhet och inkludering
Samverkan kring integration samsyn eller skilda målbilder
Samverkan kring integration samsyn eller skilda målbilder? - En samsyn på vad samverkan ska resultera i? Gemensam målbild? - Har vi en gemensam förståelse av problemet (och lösningen?) - Gemensam syn på orsakssamband och genomförandeprocess? - En samsyn på subjektet (i detta fall den nyanländas problembild, resurser, aktörskap?)
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, Malmökommissionen 2011-2013. Etiskt imperativ (hälsans sociala bestämningsfaktorer ) hållbarhetsperspektiv (som kan förklara hur de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna av hållbarhet måste utvecklas till en helhet) sociologiskt samhällsperspektiv (lägger vikten vid integration, i betydelsen av faktisk delaktighet såväl som känsla av delaktighet) genusperspektiv (en djupare förståelse för kvinnors och mäns olika tillgång till makt, resurser och inflytande i samhället som i förlängningen påverkar hälsa, välbefinnande och livskvalitet) socialt investeringsperspektiv. (att se sociala insatser och satsningar som investeringar, inte som kostnader. Investeringar i människor, särskilt under barndomen, ger vinster på längre sikt.) (REF: Mikael Stigendal)
Gemensamma mål på lokal nivå? Övergripande målformuleringar och mål som relaterar till regelverk är i regel externt givna. (t ex målet för insatserna är arbete) Att formulera övergripande mål ett praktiskt sätt att undvika meningsskiljaktigheter och frågor där man vet att det finns skilda perspektiv. T ex skilda perspektiv på hur man bäst lär sig svenska, hur tidigt olika insatser kan sättas in eller avvägningar mellan fortsatta studier och att ta första bästa jobb. En gemensam målbild bör även utgå från lokala förhållanden och grundas i ett gemensamt perspektiv. Detta skapar förutsättningar för en starkare identifikation med målen, vilket underlättar för samverkan. (REF: Qvist och Tovatt 2014)
T ex forskare som har studerat samverkan mellan Sfi, arbetsförmedling och socialtjänst synliggör tydliga målkonflikter i aktörernas uppdrag. En av målkonflikterna som identifieras gäller språkundervisningen, sfi:n, dess omfattning och inriktning. Medan skolmyndigheterna och utbildningarna poängterar språkets koppling till personlig utveckling och till deltagande i samhället på ett bredare plan, fokuserar de övriga aktörerna på svenska språket i och för arbetslivet (Qvist i Hamberg 2015). Tre perspektiv på sfi-utbildningens roll och ansvar: 1) Sfi som förutsättning för integration och delaktighet i det svenska samhället (integrationspolitiska mål) 2) Sfi som verktyg för individens snabba inträde på arbetsmarknaden och egenförsörjning (arbetsmarknadspolitiska mål) 3) Sfi som en kvalificerad språkutbildning (utbildningspolitiska mål/kursplanemål). (Lindberg & Sandvall 2012, Hamberg 2015)