Cellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB

Relevanta dokument
Cellcykeln. Cellcykel. Keiko Funa. Molecular Biology of the Cell Alberts et al. Kap. 17

CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis

Fråga 2, 3, 4 och 5 motsvarar fråga 1, 2, 5 resp 16 för Cellbiologi med biokemi nedan.

Receptorer - kinaser. Receptorer med kinas aktivitet. Cellsignalering. Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

Receptorer - tyrosinkinas

Laboration: cellskada/celldöd

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Genetik I. Jessica Abbott

Kromosomer, celldelning och förökning

Cytostatika (vt -16) Kent Jardemark

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

CELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Integrerad signaltransduktion

BETYDELSEN AV PROTEASOMEN OCH PROTEASOMHÄMNING VID CANCER

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen i Molekylär Cellbiologi

Förläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:

Genetik II. Jessica Abbott

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp

PROTEASOMHÄMNING NY EFFEKTIV BEHANDLING AV MULTIPELT MYELOM

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

RNA-syntes och Proteinsyntes

IDENTITETSBLAD Dugga

Apoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid

Tentamen Reproduktion och utveckling, Åke Strids frågor:

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Delprov l, fredag 11/11,

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni Handledare: Hans Eklund

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. RTE-Modellen

Proteiner. Kap 3,

Lycka till! Tentamen. Sal: T143. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

1. Vilket påstående förklarar bäst vad som menas med ett proteins sekundärstruktur?

Kunskapsmål ht (reviderade )

Cellcykel/Celldöd. Laborationsrapport 20/2-14. Basgrupp 1

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Mutationer. Typer av mutationer

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)

Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Apoptos. Keiko Funa Molecular Biology of the Cell Alberts et al., Kap. 18. Apoptos genom avsaknad av överlevnadsfaktorer selektionsmekanism

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Kursbok: The immune system Peter Parham

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen Reproduktion och Utveckling, a) Slidan och cervix innehåller två olika typer av epitelceller. Vilka och vad kännetecknar

Nedbrytning och upptag av födans näringsämnen har utgjort en viktig del av det som studerats under terminen.

Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, , kl Instruktioner

TVCB07 Celltillväxt och celldifferentiering

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

Stamceller För att få mer kött på benen

IDENTITETSBLAD Dugga

Tenta 2 Cellbiologi ht 2015

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo. Lokal: L001

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Molekylärbiologins centrala dogma

BRCA1 - från cellreglering till bröstcancer

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Översikt metabolismen

Cellens livscykel PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Joseph Midthun.

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1

Medicin B, Medicinsk temakurs 4 Omtentamen Tema Försvar

Hur påverkar strålning celler och organismer?

asco 50 onkologi i sverige nr 4 15

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov

Partiell repetition. (läsanvisningar till boken gäller) CYTOSKELETTET Nätverk av 3 olika slags proteinfilament

Dina gener kan avslöja hur du bantar bäst I DN beskrivs ett gentest baserat på nedanstående forskningsresultat.

TVCB07 Celltillväxt och celldifferentiering

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4,

Målstyrd behandling vid colorektal cancer. Mef Nilbert Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Grupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: Handledare: Hans Eklund

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Olika fettsyrors påverkan på insulinresistensen. Niklas Dahrén

Transkript:

Cellcykeln Cellcykelreglering Molekylär kontroll av cellcykeln CMB Skall cellen dela sig på nytt? En cell som just bildats genom mitos (M-fas) och cytokines går in i G 1 -fas (gap 1 i cellcykeln) Cellen kan stanna upp där och bli post-mitotisk (går in i G 0, vilofas) Alternativ till ny delning är differentiering (G 0 ) eller apoptos Signaler för reglerad celldelning Eukaryota celler integrerar yttre och inre signaler (balanserar mitogener, differentieringsgrad, fas av cellcykeln) Inträde i S-fas (DNA-syntes) kritiskt steg Restriktionspunkten (START)avgörande för att påbörja S-fasen Kontroll av mitos-fasen (M-fas) och dess avslutande anafas genom APC cdc20 Cellcykeln kan passeras på mindre än ett dygn 1

Två samverkande proteiner... Cykliner: varierar under cellcykeln Cyklin A, B, D och E Reglerande subenhet Cyklinberoende kinaser (Cdk): Cdk 1, 2, 4 och 6 Katalytisk subenhet Aktiveras resp inhiberas av fosforylering Aktiva kinaserna fosforylerar >100 proteiner som medverkar under cellcykeln Aktivering av Cdk Cyklinbindning Fosforylering av Thr 160 Inaktivt Cdk P-Thr-160 aktiverande Inaktivering av Cdk. Nedbrytning av cyclinet Inaktiverand phosphorylering av Tyr 15, Thr14 De-phosphorylering av P-Thr160 (cdc25) P-Tyr15, Thr14 - inaktiverande P-Thr160 aktiverande Reglering av cyklin/cdkkomplexens aktivitet Transkription och syntes (myc, E2F) Proteolys (Ubiquitin-ligas, SCF, APC/C) Fosforylering (CAK(+) Wee1(-)) eller defosforylering (Cdc25) Cdk-inhibitorer (CKIs) 2

Cdk och cykliner i cellcykeln Cdk och cykliner i cellcykeln Olika Cdk-komplex för G 1 -, S- och M-faserna Irreversibel cykel p.g.a. degradation av cyklinerna och reglerande proteiner Signaler till cellen att återinträda i cellcykeln från G 0 Mitogener Serum, tillväxtfaktorer: EGF, FGF, IGF-1 Verkar ofta genom RTKs eller cytokin receptorer Aktivering av Ras-MAPkinas kaskaden Aktivering av gener med SREs (serum response element) Mitogenstimulering Aktiveringen slår på early response gener (via MAPK/Erk) Därefter delayed response (aktiveras av early response gener ) 30 min 3

MAP-kinas kaskaden leder bla. till aktivering av transkriptionsfaktorer som ingår i early response : - c-fos - c-jun - c-myc m.fl SRF: serum response factor, SRE: serum responsive element, TCF: ternary complex factor p90rsk: phosphoprotein 90KD ribosomal S6 kinase Early and late response G 0 exit, ingång i G 1 Serum / tillväxtfaktorer Early response gener: 50-60 gener inkl. c-fos, c-jun, c-myc (många transkriptionsfaktorer) Delayed-response genes: Cdk4/6, cyklind och E2F mfl. Vad sker vid återinträdet i G 1? Retinoblastomproteinet Gener som kodar för cyklin D och Cdk4 och 6 (tidig G 1 ) samt transkriptionsfaktor E2F aktiveras av immediate-early gener E2Fs behövs för att aktivera transkription av gener för replikationen och för Cdk2, cyklin E och A (sen G 1 - och S-fas) E2F hämmas dock av retinoblastom-proteinet (Rb) Hämmar E2F Rb är en tumörsuppressorgen CKIs (p27cip1/sic1) inhiberar CKIs (p27cip) bryts ner m. SCF Muterat eller fosforylerat Rb-protein reglerar inte längre DNA-syntesen! cancer? 4

Transkriptionskontroll E2F krävs alltså för transkription av Cdk2 och cyklin E (sen G 1 ) Cdk4/6, cyklin D SCF ubiquitinerar inhibitor (bl a Sic1/p27 CIP ) Autostimulering av egen transkription E2F-aktivering av gener krävs för passage av restriktionspunkten (START) och för inträde i S- fasen Cdk2, cyklin E SCF = nuclear ubiquitin E3 ligase complex Skp1/Cul1/F-box protein Lodish Fig 19-17 DNA-syntes (S-fas) CyklinA krävs för S-fasen: Prereplikationskomplex/ORC med Cdk2-cyklin A bildas i varje origin redan under G 1 (defosforyleras, binder till replikations-origin) SCF ubiquitinligas märker fosforylerade inhibitorer (CKIs, Sic1/p27CIP) som blockerar S-fas cyklin/cdkkomplex (degradation i proteasomen) Cdk2-cyklinA aktiverar prereplikationskomplexet (fosforylering). Frigör S-fasaktivitet och en omgång av DNA-replikation. ORC och replikationsstart Cyclin A CDK2 5

Fosforyleringar reglerar aktiviteten hos M-fasens Cdk1 (cyclin B, A) kinas Cdk-aktiverande kinas fosfatas T160 hos däggdjur Även T14 inhibitorisk hos däggdjur MPF = mognads/mitos-promoterande faktorm= komplex av Cdk1-cyklin B, A Lodish motsvarande fig 19-21 APC/C Sekurin (anafasinhibitor) degraderas: Aktiverar separas CyclinB-Cdk1 aktiverar anafaspromoterande komplex (APC/C = ubikvitin-ligas E3/ ) i slutet av G 2 -fasen Cdk1 sekurin Cdc20 Cdk1 Cdh1 Cdk1 Cohesin (håller ihop kromatiderna) klyvs av separas Kontroll av övergång till anafas och avslut av mitosen. APC/C cdc20 polyubiquitinerar anafasinhibitor (sekurin) vilket tillåter separation av systerkromatiderna. APC/C cdh1 polyubiquitinerar sedan cyklin B vilket inaktiverar Cdk1 och avslutar M-fasen. (cdc20 och cdh1 är specificitetsfaktorer för APC/C) Systerkromatiderna separeras Cdc20 = APC/C-specificitetsfaktor (ubiquitinering av sekurin) Lodish Fig 19-27 6

Reglering av cyklin/cdkkomplexens aktivitet CyklinD/E Cdk4/6/2 Transkription och syntes (myc, E2F) CyklinB/A Cdk1 Proteolys (Ubiquitin-ligas, SCF, APC/C) CyklinA Cdk2 Sic1/p27 CIP =Sic1/p27 CIP Ubiquitinligas Fosforylering (CAK Wee1) eller defosforylering (Cdc25) Cdk-inhibitorer (CKIs) Vad händer om det blir en DNAskada eller att replikationen inte sker fullständigt? Cell cykeln måste stannas för att tillåta reparation av skadan och så att replikationen kan bli fullständig innan cellen går in i M-fas. Cell cykel arrest! 7

DNA-brott stoppar cellcykeln Kinaset ATM (ataxia telangiectasia mutated) och släktingen ATR aktiveras vid DNA-skador (dubbelresp. enkelsträngade) eller kvarvarande replikationsgafflar (ATR) Aktiverar check-point kinas 2 resp. 1 (Chk1/ Chk2) som hämmar fosfataserna Cdc25A och Cdc25C vilket ger inaktiva Cdk cykeln stoppar! Annan väg går via ATM/ATR-stabilisering av p53 som stimulerar p21 CIP vilken hämmar olika cyklin/ Cdk-komplex Kontrollpunkter i cellcykeln Check points p53 transkriptionsfaktor för p21 CIP (CKI) DNA reparations faktorer Pro-apoptos faktorer p53-inducerat cellcykelstopp Svar på DNA-skada, stopp i G 1 och G 2 p21 CIP hämmar cyklin/cdk-1, 2, 4, 6 Tumörsuppressor p53 ökar p21 CIP transkription Fig19-34 ATM/ATR-kinaser 8

Sammanfattning Cdk och cykliner reglerar cellcykeln Kontroll av yttre och inre signaler Nebrytning och fosforylering Mitoscykliner och anafaspromoterande komplexet Kontrollpunkter övervakar cellcykeln 9