1 Sammanfattning av Samverkanskonferens på Island Plats: Center Hotel Plaza, Reykjavik Tid: 2015-05-26 2015-05-29 Islands värd: Gudridur Bolladottir, anställd vid regeringens välfärdsdepartement. Medverkande representanter från myndigheter/verksamheter inom: Hälso- och sjukvård VKV VG-regionens Barnskyddsteam Polisen Utvecklingsavdelningen, Utredningssektionen Åklagarmyndighetens utvecklingsavdelning i Göteborg Åklagarkammaren i Göteborg Göteborgs stad: Socialresursförvaltning Dialoga kompetenscentrum om våld i nära relationer Göteborgs stads stadsdelsförvaltningar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Arbetsmaterial som utarbetades före resan + kontaktlista, Se länkar 1 6. 1. Material från Island översatt till svenska Länk: http://bit.ly/1svmggk 2. Frågeställningar att besvara från respektive verksamhet Länk: http://bit.ly/1hk46z6 3-4. Sammanställningar del 1 och del 2 av inkomna svar Länk del 1: http://bit.ly/1ev3jzj Länk del 2: http://bit.ly/1g4tyxk 5. Kontaktlista till medverkande Länk: http://bit.ly/1m4964p 6. Program Länk: http://bit.ly/1hk4nz9 Webbplats för Islandsresan och samverkansprojekt På adressen http://www.valdinararelationer.se/island kommer all information att samlas och löpande att uppdateras.
2 Beskrivning av dagarna på Island 2015-05-26 (resdag) Konferensen inleddes kl.18.00 med information och presentation av alla svenska deltagare samt därefter gemensam middag. 2015-05-27 Föreläsningar av olika Isländska föreläsare på förmiddagen. Föreläsare 1 Konferensen inleddes med att Ólöf Àst Farestveit, föreståndare för Barnahùs, föreläste om Islands Barnahùs arbete och organisation. Länk till powerpointbilder: http://bit.ly/1mkuoob Sammanfattning av föreläsningen Barnhuset på Island startade 1998-11-01 med fokus på målgruppen barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Numer inkluderas även barn som utsatts för våld och barn som bevittnat/upplevt våld. Initialt i uppbyggnaden av Barnhuset var målet VAD ÄR DET BÄSTA FÖR BARNET. Plats: Ett hus dit barnet får komma och träffa berörda professionella. 7 personer arbetar på Barnhuset: 4 psykologer, 1 socionom, 1 kriminolog, 1 administrativ personal. Staten står för finansieringen och kommunerna betalar för personalens resor. Alla ärenden som kommer till Barnhuset går via den sociala barnavården. Målgrupp är barn upp till 18 års ålder men om behandling startat före 18 års ålder får ungdomen fortsätta och slutföra sin behandling inom Barnhuset. Inom 2 veckor från det barnet berättat om utsatthet skall ärendet vara hos Domstolen. Ingen professionell intervjuar barnet innan ärendet kommer till Domstolen. Barnet får behandling inom Barnhuset och behandlingsarbetet tar ca 80 % av deras arbetstid. Vid barnförhöret på barnhuset får den misstänkte vara med om han eller hon önskar. Försvarsadvokaten är också med från början. Det är personal på Barnhuset som har barnförhören men de skiljer alltid på att den som har förhöret är inte den som sköter behandlingen. Ca 2/3 av förhören/barnärenden kommer från den sociala barnavården. 270 330 ärenden/år. Den behandlande terapeuten ser barnförhöret på DVD och har då en förförståelse inför mötet med barnet och fortsatt behandling. Den behandling som erbjuds barnet är TF-CBT(Trauma fokuserad Kognitiv beteende terapi) som är ca 12-20 tillfällen, ev. ibland längre- Terapeuten skriver efter avslutad behandling en rapport som ligger till grund för domstolens handläggning och vittnar även i rättegången. Alla första barnförhör sker på Barnhuset och vid behov betalar den sociala barnavården för barnets och vårdnadshavares flygresa. Den terapeutiska behandlingen av barnet kan ske i barnets hemkommun.
3 Föreläsarens kommentarer till bildspel, samt frågor och svar från den svenska delegationen under föreläsningen, (tot. 16 sidor), se länk nedan: http://bit.ly/1igwfjv Övriga föreläsare under förmiddagen: Föreläsare 2 Páll Ólafsson, avdelningschef för Barnaverndarstofas rådgivnings- och utbildningsverksamhet. Han berättade om ett projekt mellan socialtjänst och polis gällande barn som upplevt våld i hemmet. Det finns 27 barnavårdsnämnder i landet. Ca 25 % av Islands befolkning är barn, ca 80 000 barn. Ca 6 % av barnen är anmälda till Barnavernet. P-p-bilder och dokumentation kommer att läggas ut under VKV:s länk senare. Vi meddelar när detta sker Föreläsare 3 Elisabet Karlsdottir, direktör för Center för barn och familjeforskning P-p-bilder och dokumentation kommer att läggas ut under VKV:s länk senare. Vi meddelar när detta sker Föreläsare 4 Simon Sigvaldason, tingsrättsdomare och ordförande för domstolsrådet. Dokumentation kommer att läggas ut under VKV:s länk senare. Vi meddelar när detta sker. Den svenska delegationens gruppdiskussioner på em. Tema Vad ska projektet handla om Dag 1 på Island 2015-05-27 Förslag till projektets övergripande syfte: Med en konkret samverkan mellan polis/åklagare, socialtjänsten och hälso- och sjukvården på en operativ nivå ska vi förbättra villkoren för barn, ungdomar och vuxna som är våldsutsatta, bevittnat/upplevt våld samt våldsutövare. Övergripande arbetsområde är mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sexuella övergrepp, barn som utsätts för psykiskt och fysiskt våld samt sexuella övergrepp inklusive barn som bevittnat/upplevt våld.
4 Vilket/vilka områden kan vi fokusera på i ett kommande projekt? Gruppsammansättning 1: HSV, Polis/Åklagare, Socialtjänst Hälso- och sjukvården: - Anmälan till Soc och polis - Dokumentation. Vad kan man skriva i och med den nya lagstiftningen? Hur ska man spärra data då det är öppna journaler för föräldrar och make. Måste skriva under rätt sökord. - Sekretess - Behandling till barn och stöd till familjen Förslag att ha en gemensam modell för alla Barnahus i VGR. VGR Barnskyddsteam är ett 2-årigt projekt. Har en del mandat för beslut för samverkan, dokumentation och utredningar. Polis och åklagare: Polisanmälan då barn är närvarande. Barnens upplevelser av våldet måste fångas upp 1 Barnens behov 2 Förundersökningen (målsägande eller vittne) Brottsoffret (målsäganden) måste snabbt få stöd 1 Barnens behov 2 Förundersökningen BRYTA MÖNSTRET! Göra klart vilket uppdrag och vilken roll man har. Var och en sköter sitt område. Alla bör läsa på och göra sin läxa. Förstå varandras roller och förstå hur vi arbetar så vi inte sätter krokben för varandra. Vill göra något konkret och ngt som verkligen gör skillnad. Vi sitter med underförstådda mål. Målet är att lagfara de som begår brott. Hsjv mål är att upptäcka i tid och behandla. Barnskyddsteamets mål är att förbättra dokumentation och foto så det ska bli bra för rättsväsendet. Identifiera det som faktiskt fungerar i respektive verksamhet och länka ihop våra verksamheter så det inte blir fullgropar emellan och blir kontraproduktivt för oss själv och utsatta. Socialtjänst: Polis tillkallas på larm till familj. Efter ankomst telefon till Socialtjänst + specialist alt/socialjour efter kontorstid. Förövare till förvar + information Offer En väg in. Kontakt med sjukvård för undersökning samt foto/bevis samt information om hur barn påverkas av våld, vad man som vuxen kan göra mm. Vilken hjälp? - Barnhuset? Event placering Återbesök 1 vecka, kolla läget Erfarenhetsutbyte efter insats.
5 Ge information till familjer, återkoppla. Behövs en placering? Kanske behöver en direktkontakt till Barnhuset. Hur kan vi säkra upp så att familjen får skydd och hur kan vi täcka in det. Vikten av intranät och hur kan vi göra information mer tillgängligt. Det finns så mycket material redan men det når inte ut till dem som det berör. Önskar att någon gör en översyn. Hur ska man få ut saker i en implementering? Måste ligga på en funktion. Det måste läggas i linjen för att projekt, roller och annat ska fungera. Organisationen/linjen är till för att driva organisationen. Vi är i dag ganska duktiga på våra egna saker men vad kan vi om andra aktörer och vilka kanaler finns det. Ex skola, försäkringskassan. Nulägesanalys. Gbg stads handlingsplan är sektorsövergripande att alla gör en lokal plan för frågan. Vilka brister och har vi för att hantera dessa ärenden? Göra det bra för hela familjen. Samverkan och processen måste funka för familjen och därför måste man bli konkret i ett projekt. Kommunikationen mellan verksamheter är nästa steg. Vad tycker vi är något man måste lyfta för att kommunikationen ska bli bra. Förstå varandra bättre. Vad är det som fungerar bra i dag? Avgränsning på vad vi ska jobba kring? Bättre att börja i ett mindre tydligt perspektiv och sedan jobba vidare. Avgränsa det geografiska området. Gruppsammansättning 2: Tvärprofessionella grupper Grupp 1 Akut Jourverksamhet skyddsbedömningar flödet utifrån akut handläggning inom samtliga verksamheter Riktlinjer Barnhus behöver ses över och utvecklas Snabb väg till HSV för barn och vuxna skadedokumentation Akut handläggning, fokus på flödet och fokus på barnen Blankett för begäran av rättsintyg håller på att tas fram från åklagarsidan Arbeta för att uppmärksamma och se till att barnen får rätt till sin brottskadeersättning. RMV, åklagare och polisen jobbar på att arbeta fram en mer styrande blankett för beställning av rättsintyg. Rättsläkaren vet ibland inte grunden till beställningen. Metodutveckling, maxfrist när de ska vara klara med ärendet. Grupp 2 Involvera skolan det långsiktiga stödet Vuxen vården behöver involveras samt Rättsmedicin Kirurgin viktig inom HSV Olika tidsperspektiv inom verksamheterna måste beaktas och få kunskap om. Gemensamma mål, mål som kan följas upp. Varje enhet har redan en uppgift att titta på sig själv och se vad som fungerar och inte fungerar och presentera för varandra.
6 Viktigt att man Går in på specifika förbättringsdetaljer i samverkan som berör utsatta barn. Vad får det för följder att tidigare komma ut till de utsatta barnen. Hur snabbar det på utredningen? Snabbare handläggningstider. Går det att göra ett Barnahus i projektet? Titta på Islands projekt. Snabbheten i det arbetssättet är kvalitet och det blir en bättre lagföring. Snabbare från gärning anmälan lagföring. Akut på natten eller kvällstid att socialtjänsten följer med polisen = en jourverksamhet som gör sina bedömningar och ser till att det lotsas vidare i den planerade kedjan. Utnyttjar riktlinjer som finns för Barnahus. Involvera skolan? Jourverksamheten är en snabb väg för vuxna till sjukvården för dokumentation, behandling osv. Vi borde ha någon från vuxensjukvården med i projektet i så fall. Denne skulle fungera som en länk och jobba med utbildning och information. Samma gäller Rättsmedicin. Grupp 3 Avgränsat område + avgränsat geografiskt område Snabbare handläggning, tid från gärning till domslut Fasa ihop vad vi har Vi behöver en konkret projektplan. Mycket avgränsat från början. Tex stadsdel. Uppdraget måste också vara begränsat. Går att bygga ut tex med ytterligare stadsdel. Hur bemöter vi varandra när vi gör fel. Polisen kan göra ett förarbete för att se hur många fall det rör sig om och Socialtjänsten skulle kunna titta på vilken stadsdel som är lämplig att börja med. Socialjouren måste ta en aktiv del i detta då det är dygnet runt. Kanske borde begränsa en viss tid på dygnet. Alla organisationer måste skriva avtal om vilka åtagande man tar på sig och vad man måste ställa upp med. Först inventering vad alla organisationer har och vad man har att hålla sig till och vilka kapaciteter? Vad saknar vi i dag från det som i dag finns? Alla organisationer jobbar inom sitt kompetensområde och sitt regelverk. Det är utgångspunkten. Vi bör ändra ordet Samverkan till samarbeta för det är det vi ska göra. Störningsjouren vet mycket. Hur kan man dra nytta av det som de får kännedom om. Bryta mönster och tänka nyare. Hur använder vi detta och synkar ihop? Ödmjukhet för varandras roller och begränsningar och möjligheter. Övrigt efter en gemensam diskussion: Hur kan vi dokumentera och utföra utredningar så det blir ett värde för det. Samma struktur i hela VGR. Identifiera problem för kommande samverkan.
7 Sekretess, Dokumentation, fysisk samverkan, anmälningsplikt och kommunikationsvägar. Nyanställda socionomer får ofta svåra fall. Något att tänka på vid skapande av Barnhus. SKL har tagit fram en handlingsplan där man har det i åtanke. 2015-05-28 Dag 2 inleddes med isländska föreläsningar på förmiddagen och fram till kl 14.30. Föreläsare 5 María Gunnarsdottir, föreståndare för barnskydedet i Reykjanesbaer Kommun. Föreläsare 6 Johannes Jensson, biträdande polisöverintendent, Suöurnes Polisen. Föreläsare 7 Ólafur Örn Bragason, psykolog hos Rikspolismyndigheten. Föreläsare 8 Alda Hrönn Jóhannsdóttir, assisterande polischef, Reykjaviks polisen Föreläsare 9 Póra Kemp, avdelningschef hos Reykjaviks kommuns välfärdsavdelning. Föreläsare 10 Sigríöur J. Frõjónsdottir, riksåklagare Föreläsare 11 Kolbrún Benediktsdóttir, åklagare, riksåklagarmyndigheten. P-p-bilder och dokumentation kommer att läggas ut under VKV:s länk senare. Vi meddelar när detta sker. Den svenska delegationens gruppdiskussioner på em. 2015-05-28 Dag 2 Tvärprofessionella gruppdiskussioner, gemensamma förslag till utvecklingsarbete/projekt: Tema Vad och Hur? Grupp 1: Säkerställa barns mänskliga rättigheter! Avgränsning: Barn som upplevt våld i nära relationer Utbildning kring det gemensamma arbetssättet
8 Rutiner och checklistor på detaljnivå Utvärderingsplan Stöd och behandling Barnhuset? Säkerställa brottskadeersättning till barnen Geografiskt avgränsat området, ev Askim/Frölunda/Högsbo Återkoppling till familjen Utveckla arbetssätt gällande feedback till en enskild familj. Utbildning internt Tydliga roller samsyn angående uppdraget Grupp 2 Akut utryckning till bostad med barn inblandade Våld/hot! Tidsbegränsning? Geografiskt: Stor Göteborg och endast ovanstående målgrupp/ärenden + lätt avgränsning för polis och socialtjänst + redan utbyggda strukturer och resurser. Hälso- och sjukvårdens uppgift: Undersöka Bedöma Uppföljning Dokumentera Fotografera Behandla Polisens uppgift: Ingripa Underrätta socialtjänsten Följa upp Socialtjänstens uppgift: Ingripa vid akuta fall Stöd Vid skadedokumentation RMR Följa upp Involvera Barnhuset i Göteborg Snabbare barnförhör Projektgrupp och Styrgrupp Projektplan med mål och syfte, frågeställningar Vad skall utvärderas/mätas, Hur? Områden involveras: Sekretess, anmälan och dokumentation.
9 Grupp 3 Inventering/Förberedande arbete Hur skulle detta kunna realiseras från respektive verksamhet? Vad finns idag och vad behöver vi utveckla? Förslag till projektnamn: TILLSAMMANS MOT VÅLD! Varje myndighet/organisation arbetar inom rådande lagstiftning och inom eget kompetensområde och regelverk. Arbeta inom befintliga strukturer Gemensam problembild: T.ex. våld i familjer med barn inom ett definierat geografiskt område. Förankra inom den egna myndigheten Metod: Inventera prioritera besluta Ex. Vi letar upp goda exempel som vi lyfter. Gemensam målbild: Fokusera på aktiviteter Fokusera på att förbättra kopplingar/överlämningar Tiden, konkret handläggning med förbättrad kvalitet. Åtagande Motivation trygghet/personal Samlingar för att skapa/bygga kunskap om varandras arbetssätt Sekretess/sekretessbrytande Behandling av familjen på kort och lång sikt (information) Kommunikation Uppföljning - utvärdering Gemensam sammansatt modell från de tre grupperna förslag till projekt FÖRARBETE Förankra inom den egna myndigheten Projektgrupp och Styrgrupp Projektplan med mål och syfte, frågeställningar Utbildning internt Metod: Inventera prioritera besluta Motivation trygghet/personal
10 Inventering/Förberedande arbete Hur skulle detta kunna realiseras från respektive verksamhet? Vad finns idag och vad behöver vi utveckla? PROJEKT TILLSAMMANS MOT VÅLD! Säkerställa barns mänskliga rättigheter! AVGRÄNSNING MÅLGRUPP Barn som upplevt våld i nära relationer Akut utryckning till bostad med barn inblandade Våld/hot! Gemensam problembild: T.ex. våld i familjer med barn GEOGRAFISK BEGRÄNSNING Geografiskt: Stor Göteborg och endast ovanstående målgrupp/ärenden + lätt avgränsning för polis och socialtjänst + redan utbyggda strukturer och resurser. Geografiskt avgränsat området, ev Askim/Frölunda/Högsbo Inom ett definierat geografiskt område. KUNSKAP OCH INFORMATION Samlingar för att skapa/bygga kunskap om varandras arbetssätt Utbildning kring det gemensamma arbetssättet Rutiner och checklistor på detaljnivå Kommunikation TYDLIGA ROLLER I SAMVERKAN Tydliga roller samsyn angående uppdraget Gemensam målbild: Fokusera på aktiviteter Fokusera på att förbättra kopplingar/överlämningar Tiden, konkret handläggning med förbättrad kvalitet. Åtagande Varje myndighet/organisation arbetar inom rådande lagstiftning och inom eget kompetensområde och regelverk. Arbeta inom befintliga strukturer Ex. Vi letar upp goda exempel som vi lyfter. Polisens uppgift: Ingripa - Underrätta socialtjänsten - Snabbare barnförhör -
11 Följa upp Socialtjänstens uppgift: Ingripa vid akuta fall Stöd - Följa upp Hälso- och sjukvårdens uppgift: Undersöka Bedöma Dokumentera/fotografera Följa upp Behandla - Involvera Barnhuset i Göteborg STÖD OCH BEHANDLING Behandling av familjen på kort och lång sikt (information) Stöd och behandling Barnhuset? Återkoppling till familjen Utveckla arbetssätt gällande feedback till en enskild familj. Säkerställa brottskadeersättning till barnen UTVÄRDERING Vad skall utvärderas/mätas, Hur? Uppföljning - utvärdering Utvärderingsplan ATT INTEGRERA I PROJEKTET Områden involveras: Sekretess, anmälan och dokumentation. Sekretess/sekretessbrytande bestämmelser Vid pennan, Carina Eliason