Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU
Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5) Slutsatser
(1) Historik utbrott av granbarkborre (miljoner m 3 ) 196 196 1965 1965 197 197 1975 1975 198 198 1985 1985 199 199 1995 1995 2 2 25 25 21 21 Volym dödad skog 1,5 1,5 1,5 1,5 Götaland + Svealand Norrland?
Volym dödad skog (miljoner m 3 ) (2) Vad styr hur stora skadorna blir 196 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 1,5 1,5 Uppenbart att stormfällningar kan initiera utbrott, men inte alltid. Vad styr hur utbrotten utvecklas över tid? (A)Hur går det till när barkborrar dödar träd (B) Vilka faktorer påverkar hur många barkborrar det blir (C) Vilka av dessa faktorer är viktigast
(A) Hur går det till när barkborrar dödar träd Levande träd har ett försvar Ett visst antal barkborrar krävs för att övervinna försvaret Många barkborrar = stor risk! (Stressade träd ökar risken)
(B) Faktorer som kan påverka hur många barkborrar det blir Väder Fiender Föröknings material (levande skog) Föröknings material (vindfällda träd) Men vilken/vilka faktorer är viktigast?
1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 8 6 4 (C) Vilka är de viktigaste faktorerna - Analys av tidsserier Fångst i övervakningsfällor Granbarkborre 2 Myrbagge x 1 Ökning eller minskning antal GBB per år i relation till: Volym stormfälld skog föregående år Antal granbarkborrar föregående år Antal myrbaggar föregående år Väder (temperatur, nederbörd) föregående och innevarande år
Resultat tidsserieanalys Hög volym stormfällt föregående år = ökande antal barkborrar (minskad konkurrens mat) Många barkborrar föregående år = minskande antal barkborrar (ökad konkurrens mat) Ökad nederbörd föregående år = minskande antal barkborrar (träden kan försvara sig bättre, sämre utvecklingsmöjlighter) Antal myrbaggar = ingen effekt Slutsats: Tillgång av förökningsmaterial och väder viktigast!
(3) Rumslig fördelning av dödade träd Små eller stora grupper av dödade träd? Fortsätter angreppen på samma ställe flera år? Kan man förutsäga var angreppen dyker upp?
Efter Gudrun 27 Gröna pixlar = granskog Gråa områden = Gudrunhyggen Antal dödade träd per ha
Små grupper dominerade (8% 5-1 dödade träd) 89% av grupperna var aktiva endast ett år (varje år nya grupper på nya ställen) 1 2% av granpixlar med dödade träd varje år Hög granvolym = störst risk. Men mkt variation Utmaning för Sök och Plock!
Volym dödad skog (miljoner m 3 ) (4) Situationen i Västernorrland 196 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 1,5 1,5? (A) Uppskattning av volymer dödade träd och vindfällen från 211 - (Sören Wulff, SLU) (B) Uppskattning av granbarkborrens förökningsframgång från 21 - (Martin Schroeder, SLU)
21 211 212 213 (A) Volymer dödade träd och vindfällen Miljoner m 3 1,8,6,4,2? Stående barkborredödade Vindfällen granbarkborre Vindfällen friska Dagmar 4,5 milj m3 Ivar 8 milj m3 (3,5 milj m3 Medelpad,4 milj m3 Ångermanland)
(B) Granbarkborrens förökningsframgång Angreppstäthet (antal modergångar per m 2 bark) Förökningsframgång (döttrar per hona)
21 211 212 213 Förökningsframgång Granbarkborrens förökningsframgång 5 4 3 2 1 Stående träd Vindfällda träd 1 ggr högre förökning i de stormfällda träden 9 ggr fler barkborrar våren 214 än våren 212 Många stående träd även angripna av Dubbelögad bastborre 21 och 211 men inte de vindfällda
21 211 212 213 Modergångar per m 2 bark 21 211 212 213 Förökningsframgång 5 Hög angreppstäthet = Låg förökningsframgång 4 3 2 1 Stående träd Vindfällda träd 6 4 2
Förökningsframgång Vad hände 214 och hur går det 215? 21 21 211 211 212 212 213 213 214 214 215 215 Miljoner m 3 1,8,6,4,2? Stående barkborredödade Vindfällen granbarkborre Vindfällen friska??? 5 Dagmar Ivar 4 3 2 1??
Förebyggande åtgärder! Stormtåliga bestånd (5) Slutsatser Efter stormfällningar: Prioritera platser med många vindfällen Metoder för snabb kartering av vindfällen Ökad kunskap om vilka mängder som kan lämnas utan risk (pågående forskningsprojekt)
Tack! Norrskogs Forskningsstiftelse, SCA och SLU har finansierat undersökningarna i Västernorrland. Övriga undersökningar finansierade av FORMAS och SLU- Rapporter Västernorrland: www.slu.se/ekologi/martin-schroeder www.slu.se/skogsskadeovervakningen