Beskrivning av samverkan i arbetet med projektet och i projektet Skogsskador i ett uthålligt skogsbruk fokus granbarkborre.

Transkript

1 Datum (6) Västernorrland Alf Pedersen Tfn Beskrivning av samverkan i arbetet med projektet och i projektet Skogsskador i ett uthålligt skogsbruk fokus granbarkborre. Denna beskrivning presenterades, diskuterades och accepterades på styrgruppsmöte 6 okt Kompletteringar gjort efter diskussionerna. Inledning Tidigt 2011 visades det på möjlighet att söka projektmedel från regionala tillväxtprogrammet för att inom skogsbruket i Västernorrland samverka i arbetet med att få grepp över och sprida kunskap om pågående granbarkborreangrepp i framförallt de södra delarna av länet. Skogsstyrelsen lämnade in en ansökan och samordnade projektarbetet. Övergripande för projektet är att samverka inom skogssektorn vilket också skall beskrivas. Vi tror att grunden för samverkan skall vara att alla deltar utifrån sina förutsättningar och behov, viktigt att alla får vara med, öppna diskussioner och ett öppet klimat, börja med något att samverka kring, håll kontakter levande etc. Initiering av projektet. Hösten 2010 var angreppet av granbarkborre under uppsegling. Den skogliga sektorn bjöds in till en träff i Söråker för att presentera problemet och diskutera behov av samverkan och former för det. Under februari 2011 framkom att det fanns möjlighet att söka projektmedel från Länsstyrelsen. Med deklarerat intresse från Norrskog och SCA lämnades det in en ansökan i början av mars. Den 20 mars bjöds det in ett stort antal skogliga företag från Västernorrland för att presentera projektidén och fånga upp intresse för deltagande. Efter detta möte fanns det kvar den grupp av företag och organisationer som idag står bakom projektet. Under april arbetades det intensivt med att formulera projektplan, komma fram till lämplig organisation och fördelning av kostnaderna/medfinansiering. Detta arbete genomfördes i en löpande dialog med alla projektpartners där Skogsstyrelsen hade initiativet. Regelverket skapade lite olika förutsättningar för hur vi kunde räkna medfinansiering. Skogsstyrelsen och Miun kunde tillgodoräkna sig nerlagd tid och kostnader som medfinansiering medan de skogliga företagen enbart kunde bidra med kontanta medel. Medfinansieringen från de olika företagen bestämde de själva och varierade från kronor till kronor. Styrningen av projektet diskuterades gemensamt innan vi bestämde oss för en styrgrupp där alla medfinansiärer är med och har en röst. Planen var att ha styrgruppsmöte 2-3 gånger per år. En av parterna deklarerade att full öppenhet skulle råda i styrgruppen. Ingen fick mörka eller undanhålla information som var viktig för vårt gemensamma arbete och mål För att tillgodose informationsbehovet bestämdes R:\Projekt\Granbarkborre\Slutredovisningen\delrapporter\10 Samverkan\Bilaga 18 Beskrivning samverkansprocessen i projektet.doc

2 Skogsstyrelsen (6) också att projektledningen skulle skicka ut nyhetsbrev med regelbundenhet för att uppdatera vad som sker i projektet och omvärlden. Information om projektet och information skapat av projektet publiceras på en projektsida under Skogsstyrelsens hemsida men tillgänglig för alla i projektet och utomstående. Aktiviteter i projektet föreslogs av partners utifrån deras behov och önskemål. Samtidigt planerades också aktiviteter som var viktiga för projektets utvecklande delar. Dessa var kanske inte alla gånger så intressanta för projektets partners inledningsvis. Detta har efterhand blivit en självklar del i projektet. Projektet under 2011 Första styrgruppsmöte efter att projektet beslutats av Länsstyrelsen hade en föreläsning av Edith Andresen, Miun, om samarbete/samverkan och nätverksbyggande. Där diskuterade vi våra olika förväntningar på projektet. Informationsaktiviteter genomfördes av projektet på ett stort antal platser i länet. Representanter från projektpartners deltog i dessa aktiviteter. Bland annat genomfördes en informationsträff i Stockholm för länets skogsägare som är bosatta i Stockholmsregionen. Vid aktiviteter ordnade av projektet accepterades inga marknadsföringsaktiviteter från de virkesköpande företagen utan enbart saklig information. Projektpartners arrangerade en del egna informationsaktiviteter där projektet inte blev representerat. Projektet tog fram informationsmaterial som delvis förankrades i styrgruppen före användande. Svärmningsövervakning genomfördes och presenterades på Skogsstyrelsens hemsida för att vara tillgängligt för alla. I arbetet med svärmningsövervakningen har också samverkan skett med Anna och Nils Håkanssons stiftelse genom Skogsstyrelsens distrikt i Jämtland och Västernorrland. Vid projektets Kick-off i oktober deltog de flesta av projektpartners. Reaktion uppstod då en av de större partnerna inte deltog utan förklaring. Projektet genomförde ett forskarseminarium där förutom projektpartners även de företag som blev tillfrågade om projektet blev inbjudna och där forskare från SLU deltog. Detta lade grunden för samarbete med SLU och projektet i form av upprepade årliga undersökningar av granbarkborrens förökningsframgång samt inventering av mängd angripna träd/vindfälle. Dessutom ett samarbete med Miun om möjligheten att studera den dubbelögade bastborre lite djupare. Projektet under 2012 Efter stormen Dagmar 26 dec 2011 fanns det på nytt ett stort gemensamt arbete att göra. Styrgruppen hade några möte tidigt i januari där vi enades om att projektet inte skull helikopterinventera men där vi snabbt skulle starta upp en informationskampanj med informationskvällar och fördjupningsseminarier. Vid dessa möte diskuterades öppet hur upparbetningen av stormskadorna fortgick. Med den samverkanskänsla som projektet medfört kund olika virkesköpande företag samverka för att få till smidiga lösningar för upparbetning av mindre volymer. Undvikande av tidskrävande maskinflyttningar.

3 Skogsstyrelsen (6) Informationskampanjen denna vinter vår innehöll dels informationskvällar på flera olika platser i länet och där lokala företrädare för projektpartners deltog aktivt. Dessutom genomfördes fördjupningsseminarier på 3 platser i länet och där flera av projektpartners tog aktiv del i och bidrog till programmet. Det genomfördes också en workshop med personal från Skogsstyrelsen Jämtland, Västernorrland och Gävleborg där vi presenterade resultat, informationsmaterial, lägesrapporter och annat stöd från projektet. Ett stort problem som dök upp i början av sommaren var de signaler om att industrin inte tog emot mer virke och begränsad tillgång på lastbilstransporter. Problemet lyftes i styrgruppen men inga åtgärder vidtogs. Samverkan med Miun gav möjlighet till deltagande i PRIFOR:s träff i Krakov om storskaliga angrepp av granbarkborre i skyddad skog. Vi presenterade vårt svenska projekt samtidigt som vi fick se och diskutera granbarkborreangrepp efter stormfällning och i opåverkad grannaturskog. Projektet under 2013 Med 2 år av samma trummade budskap blev 2013 lite mer avvaktande. Ingen gemensam informationskampanj. Projektet tog fram ett informationsmaterial som sedan var fritt att använda. Samverkandet i projektet resulterade i att Skogsstyrelsen distrikt Västernorrland och Miun tillsammans ordnade en studieresa till Polen för fördjupning i bevarande av biologisk mångfald och nyttjande av varandras kompetenser samt kontaktskapande. Detta gjordes utanför projektet. Projektet gjorde en bred informationsinsats med en helsidesannons i en tidningsbilaga som Norrskog gav ut. Innan vi bestämde oss för detta gav styrgruppen sitt godkännande. Norrskogs forskningsstiftelse går in med finansiering av forskning om mängden yngelvirke i skogen som behövs i ett landskapsperspektiv för att trigga igång massförökning av granbarkborre. Samarbetet med SLU fortsätter och innebär att både studier om förökningsframgång och mängd vindfälle utförs under hösten. Under en konferens i april om Beredskap vid omfattade skador på skog, där övrigt skogsbruk också deltog, framkommer att det finns intresse för att fortsätta samverka kring skogsskador inom Västernorrlands län. På konferensen föreläste Jon Nyhlén och Paul Olausson, Miun, om samverkan med utgångspunkt från älvgrupper. Älvgrupper är samordningsgruppen för information vid höga flöden mm längs ett gemensamt vattendrag/älv. Vissa företag/organisation vill också utöka geografin med Jämtland. Vid forskarseminariet i november startar vi upp Skogsskadenätverket i Västernorrland. Under resterande del av Skogsskadeprojektet hanteras nätverket genom projektet och därefter av Skogsstyrelsen Västernorrlands distrikt. Projektet är tveksam till att utöka nätverket med kringliggande län. De stora organisationerna har utbredd verksamhet och skulle rationellt kunna hantera det. Mindre företag med mer lokal/regional utbredning riskerar tappa intresse om geografin blir för stor. Samverkan har större värde för en mindre organisation än en stor enligt vår bedömning. Samverkan i Västernorrland är idag också till delar

4 Skogsstyrelsen (6) resultatet av projektets arbete under drygt 3 år. Den bakgrunden saknas på andra håll och bör där byggas i de aktuella geografierna. I projektet kunde vi följa utvecklingen av granbarkborrepopulationen och såg sommarsäsongen 2014 som en bekräftande period för att konstatera att populationen åter var på en normalt låg nivå i stora delar av Medelpad och Västernorrland. Därför enades vi om att ansöka om att förlänga projektperioden till 31 oktober. Detta beviljades. I november och december drabbades länet av två kraftiga stormar. Den södra kallad Ivar kom i december och slog till mot den geografi som är kärnområde för granbarkborreangreppen och som också drabbades av stormen Dagmar i december Projektet och inblandade organisationer hamnade på nytt i stormens öga. Nu hade vi kontakter med varandra, vi hade någon form av beredskap och erfarenhet efter stormen Projektet under 2014 Efter stormarna togs fram en bild av skadorna genom uppgiftsinsamling från de olika företagen. Skogsstyrelsen initierade arbetet snabbt efter stormdygnet och sammanställde uppgifterna. Skogsbruket enades om beskrivningen av skadan i utbredning och omfattning/volym innan resultatet gick ut som ett pressmeddelande. I arbetet med att enas om framförallt volymerna fanns det lite skilda uppfattningar men efter att vi enades ifrågasattes aldrig siffran. Sedermera har denna diskussion fått en återkoppling där den uppgift som betraktades som felaktig har upplyfts till att vara mer sannolik än de andra uppgifterna. Detta har framförts i ett öppet klimat. Direkt efter stormarna uppstod en diskussion om att dokumentera det stormdrabbade området med hjälp av fotografering med flyg eller satellitbild. Projektet hade inte ekonomiskt utrymme att finansiera detta. Avsikten var att ha ett bildmaterial som visar var vi har omkullblåst skog. Materialet var tänkt att användas för att ge virkesköpare möjlighet att lokalisera stormfälld skog på kunders fastigheter eller på angränsande fastigheter. Eller att kunna arbeta proaktivt med att leta upp skadade område. Genom att publicera bilderna på internet, Skogsstyrelsens hemsida blev också bilderna tillgängliga för alla. Digitalt material kunde distribueras till företag och organisationer där de kunde göra nytta. Även Länsstyrelsen i Västernorrland och Naturvårdsverket hade tillgång till detta bildmaterial Svårigheten bestod i att finna finansiering till detta projekt. Efter en analys av olika skogliga organisationers marknadsandelar landade vi i en uppgörelse där två större aktörer som står för ca 80 % av virkesaffärerna i Medelpad stod för den andelen av kostnaden och där projektet med 20 % av kostnaden gjorde materialet tillgängligt för en bred allmänhet och andra organisationer. Informationsaktiviteter var stort inledningsvis för Vi hade ett bra upplägg. Flera projektpartners genomförde egna informationsaktiviteter men nyttjade projektets gemensamma budskap. Genomfördes en workshop med personal från Skogsstyrelsen för att sprida och delge projektets kunskaper och erfarenheter. Representanter från andra projektpartners deltog i denna aktivitet. Under vinter och vår har arbetet i Skogsstyrelsen med stormrelaterade arbetsuppgifter skett under en tillfällig regional samordning. Dels tillsattes tidigt en kommunikationsgrupp där projektägaren ingick och kunde tillämpa och sprida erfarenheter från projektet. Dels utsågs projektledaren till regional samordnare av stormarbetet. Medförde att erfarenheter och kunskaper från projektet kom snabbt till användning.

5 Skogsstyrelsen (6) Avslutningskonferensen på Hussborg genomfördes för oss i projektet men också med andra skogliga organisationer inbjudna. Alla projektpartners delade med sig av erfarenheter från projektet eller det praktiska arbetet med skadearbetet, storm eller barkborreavverkning. Framtiden Bifogar en skiss på ett planerat nätverkande som fortsättning på samverkansarbetet efter 31oktober Skiss på framtida skogsskadesamarbete inom Västernorrland. (Skissen är anpassad till Skogsstyrelsens beredskapsorganisation) Syfte: Att fånga upp och slussa uppgifter om skogsskador vidare så att en heltäckande bild uppstår för länet. Erbjuda kunskapsuppbyggnad och driva information om risker, förebyggande arbete och hantering av akuta och kroniska skadeförlopp. Informationsnivåer och flöde: Fält: organisationernas medarbetare Organisation*: Större organisationer, intern samordning??utsedd funktion?? Län: Skogsstyrelsens skogsskadesamordnare** (1 per Skogsstyrelsedistrikt) Fältfolk rapporterar spontant företeelser till organisationens samordnare eller till Skogsstyrelsens Skogsskadesamordnare. SSS sammanställer, lägger in i Skogsskada, och har sammanhållande blick för vad som händer. Återrapporterar till deltagande organisationer vad som händer vid några strategiska tidpunkter varje år. I akuta situationer tar skadesamordnaren initiativ till aktiviteter. Frågor att reda ut: Behövs en styrgrupp?? Eller en intressentröst som stöd, styrning för Skogsskadesamordnaren. Var hanteras beslut? Fördelningsnyckel! För att fördela uppkomna kostnader i samband med akuta aktiviteter måste det finnas en överenskommen metod att fördela kostnaden. Alt 1. Fördelas per andel avverkad volym eller areal inom länet. Alt 2. Fördelning per andel av organisationernas representerade areal i samarbetet inom Y län.

6 Skogsstyrelsen (6) Alt3. Fördelning efter berörd del i faktisk inventering. Var och hur hanteras vårt skyltfönster?? Webbsida på Skogsstyrelsen.se/Y, Facebook, ap-ar, informationskanaler i organisationstidningar internt och externt m.m. *Organisationer, tänkbara: Norrskog SCA Ångermanlandsförvaltningen SCA Medelpadsförvaltningen Skogsstyrelsen, distrikt Västernorrland Holmen Skog, Region Örnsköldsvik, distrikt Bredbyn och distrikt Björna Norra Skogsägarna Nätraälven Skogssällskapet Callans Trä Gällö Skog Sveaskog Höglandssågen Edsele såg Hushållningssällskapet Egendomsnämnden Fler? Kommunerna (Ulla Ullstein, Sollefteå, Hans Asplund, Sundsvall, Roger Larsson, Örnsköldsvik, Kenneth Näsman, Kramfors ) Länsstyrelsen Försäkringsbolag (Länsförsäkringar, m.fl. ) ** Skogsstyrelsens skogsskadesamordnare har en central roll i samarbetet med kontakter till alla deltagarna. Hen får initiera aktiviteter, ta hand om önskemål, lägga in i Skogsskada, upprätthålla kontakter med SLU och Miun, kontakter med CSK m.m. Hålla i en årlig träff med lägesavstämning och fortbildning bör arrangeras dels för att jobba med kunskapsuppbyggnad men också för att hålla liv i samarbetet mellan de akuta höjdpunkterna. Upprätthålla kontakter med försäkringsbolag; Länsförsäkringar, och Länsstyrelse ingår också i rollen.