Verksamhetsbeskrivning NärLjus 2006

Sid 1 av 15 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-08-15 Verksamhetplan Närljus 0.7 Verksamhetsbeskrivning NärLjus 2006 INNEHÅLL 1 Versionshistorik... 2 2 Identifikation... 2 2.1 NärLjus affärsidé och inriktning... 2 2.2 Godkännande... 3 3 NärLjus arbetsområden... 4 3.1 Arbete med befintliga företag... 4 3.1.1 Arbete med företagsgrupper... 5 3.1.2 Arbete med Företagsföreningar... 5 3.1.3 Arbete med stora/expanderande företag... 6 3.1.4 Arbete med övriga företag... 6 3.2 Arbete med blivande och nya företag... 7 3.2.1 Samarbete med skolan... 7 3.2.2 Samarbete med Arbetsförmedlingen (starta-eget)... 7 3.2.3 Arbete med anställda entreprenörer... 8 3.2.4 Arbete med framtidsbyggare... 8 3.3 Arbete med etableringar... 9 3.4 Clara Vallis - Utvecklingsmotorn... 10 3.5 Strategiskt viktiga projekt... 10 3.6 Övrigt arbete... 11 3.6.1 Förbättrat företagsklimat... 11 3.6.2 Regional samverkan... 11 3.6.3 Nationell samverkan... 11 3.6.4 Internationell samverkan... 11 4 Organisation... 13 4.1 Funktioner, ansvar och beslut... 13 4.2 Bemanning... 13 4.3 Rapportering... 14 4.4 Arbetsförhållanden och policy... 14 5 Målområden och uppföljning... 15 5.1 Företagsklimat... 15 5.2 Företagande/Nyföretagande... 15 5.3 Enligt egna uppföljningar... 15 5.3.1 Företagsrådgivning... 15 5.3.2 Företagsbesök... 15 5.3.3 Etableringar... 15 5.4 Uppföljning... 15 Verksamhetplan Närljus 0.7

1 Versionshistorik Version Ansvarig Datum Ändringar 0.1 Lars F 2005-12-22 Ej komplett utkast till personal, och för pressinformation 0.2 Lars F 2006-01-09 Justerat dokument efter kommentarer från personal för remiss till NärLjus styrelse. 0.3 Lars F 2006-02-08 Ändrat bild Stjärnan angående Turism Ljusdal 0.4 Lars F 2006-02-28 Genomgripande förändringar efter möte med företagarna. I huvudsak uppdelning till två dokument ett underlag till verksamhetsplan och verksamhetsplan som godkänns av styrelsen. Införande av kap. 3.5 Genomförande av strategiskt viktiga projekt. 0.5 Lars F 2006-04-10 Justeringar av texter, samt clara vallis, budget borttaget 0.6 Lars F 2006-05-23 Tillägg efter resursfördelning av personal, bla företagsbesök under 3. Konkretisering av målområden. 0.7 Lars F 2006-06-12 Justeringar av text för målområden. 1 Lars F Fastställd plan inkl. målområden. 2 Identifikation Denna verksamhetsplan beskriver arbets- och målområden för stiftelsen NärLjus Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse (887000-4747). 2.1 NärLjus affärsidé och inriktning NärLjus skall verka för ett livskraftigt och differentierat näringsliv Framgångsfaktorer som skall känneteckna NärLjus: Flexibilitet Starkt och brett nätverk Framåtanda Serviceanda Tillgänglighet NärLjus arbetsområden är: 1. Nya blivande företag: Samverka med Arbetsförmedlingen ex. vid starta eget utbildningar. Hjälpa nyföretagare igång, förmedla kontakter till lämpliga samarbetsparter och befintliga företag. 2. Befintliga företag: Ha en aktiv kontakt med företag i kommunen för att vara insatt i utvecklingen. Medverka till branschöverskridande verksamheter. Vara näringslivets röst in till kommunen och verka för ett bättre företagsklimat. 3. Etableringar: Bedriva utåtriktad verksamhet mot möjliga etablerare. Vara en samordnande länk mellan kommun, AF, LST, Almi etc. Presentera och representera Ljusdals kommun samt samordna för etableraren viktiga funktioner. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 2 av 15

- NärLjus har Ljusdals kommuns uppdrag för utvecklingen inom kommunens näringsliv. - NärLjus kunder är representanter från företagen i Ljusdals kommun. - NärLjus arbetar även för blivande företag och etableringar. 2.2 Godkännande Innehållet i denna verksamhetsplan godkännes härmed: Lars Forslöf, VD Närljus, Sven-Olle Mårtenson, Styrelseordförande NärLjus Kerstin Hassner, Kommunchef och adjungerad i NärLjus styrelse Sören Görgård, Oppositionsråd (C) Ledamot i NärLjus styrelse Björn Mårtensson, Kommunfullmäktige (S), Ledamot i NärLjus styrelse Östen Johansson, Ordförande Företagarna i Ljusdal, ledamot och vice ordförande i NärLjus styrelse Märit Andersson, Företagarna i Ljusdal, Ledamot i NärLjus styrelse Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 3 av 15

3 NärLjus arbetsområden Följande modell gäller för NärLjus arbetssätt: Skola/AF samt Anställda/ Inflyttande entreprenörer Blivande företag Ljusdals företag Leta/Bearbeta prospekt Etableringar Övriga Alla kommunens företag som ej tillhör någon grupp eller förening! Rådgivning och Samverkan Utvecklingsprocesser finansiering/personal företagsklimat/tillväxt Stora/Expanderande-företag ~extra viktiga företag. Många anställda, Strategiska områden. NärLjus, Kommunledning och AF träffar dessa minst 1 gång per år. Kultur? Företagsgrupper Soloföretag Trä? Kundtjänstföretag Bygg? Mat/dryck Företag som hör ihop och som utvecklar gruppsamverkan. NärLjus identifierar och initierar träffar, nätverk etc och bedömer potential. Starka grupper utvecklas mot förening Turism Lj. Företagsföreningar Mekan Infobrokers Sv. Handel Företagarna Företag som bildar förening, tydlig potential med samverkan gemensam drivkraft. NärLjus stöttar mer strategiskt och kan fördela ansvar och resurser. Klusterperspektiv 3.1 Arbete med befintliga företag NärLjus största arbetsområde är inom de befintliga företagen i kommunen. NärLjus skall försöka få företag i branscher med goda förutsättningar att utvecklas tillsammans, och ta initiativ för sin egen utveckling. NärLjus skall även genomföra företagsbesök, för att proaktivt söka behov och möjligheter till utveckling, samt även se till att fler politiker träffar företag. NärLjus skall även stötta stora/kraftigt expanderande företag i samverkan med Arbetsförmedling och kommun samt alla företag gällande stöd- och bidragsärenden och en rad praktiska frågor runt företagande. NärLjus skall upprätta tjänstebeskrivningar för rådgivning till blivande/nya företag respektive för befintliga företag. Dessa skall fungera som en form av kvalitetssäkring och skall ange vad NärLjus gör och inte gör för företag och vad företaget kan ha för förväntningar på NärLjus. Möten med stora/kraftigt expanderande företag sker enligt en specifik mall, där NärLjus planerar och samordnar mötena med kommunen och Arbetsförmedlingen. Kontakter med alla företag skall dokumenteras i logg, anteckning eller i CRM-system. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 4 av 15

3.1.1 Arbete med företagsgrupper Definition: Företag som hör ihop och som samverkar eller kan dra nytta av att samverka. NärLjus skall arbeta med att följa trender i omvärlden och i dialog med de lokala företagen, identifiera grupper och initiera träffar mellan företagen i gruppen. NärLjus måste översiktligt kunna beskriva förutsättningarna och vilken potential en viss typ av företag i kortsiktiga och långsiktiga perspektiv har. Viktiga komponenter i en företagsgrupp är engagerade människor och entreprenörer som skall ges utrymme att växa. NärLjus skall kunna bidra till att skapa entusiasm och ökade kunskaper och marknadsutveckling. En målsättning bör vara att en grupp företag utvecklas mot förening. 3.1.2 Arbete med Företagsföreningar Definition: Företag som utvecklat en organisatorisk samverkansform, har stadgar, en aktiv styrelse och satsar gemensamma medel för utveckling. NärLjus skall arbeta med olika föreningar av företag utifrån deras förutsättningar och potential för utveckling. Företagens engagemang skall vara styrande för prioriteringar. Det är viktigt att företagen själva känner delaktighet i eventuella projekt och kan vara med i prioritering i budget och vid rekrytering av projektpersonal. NärLjus engagemang tar hänsyn till föreningens stabilitet och hur länge den verkat. I tidiga faser kan engagemanget vara större mot att man fördelar mer ansvar under utvecklingen. NärLjus skall kunna driva samfinansiering av åtgärder/projekt och aktiviteterna skall kunna anpassas enligt föreningarnas önskemål. NärLjus roll kan även vara deltagande och stöd till styrelsearbete och att initiera och stötta strategiska frågor/utveckling. NärLjus personal skall inte delta som ledamot i styrelser för föreningar av företag. NärLjus konsulter kan arbeta tillfälligt för att bygga upp en förenings styrelse dock skall speciell hänsyn tas till jäv för övrigt stöd till föreningen. NärLjus skall känna till de mekanismer som ligger bakom klusterteorier och begrepp samt kunna ge stimulans för utveckling i klusterperspektiv. Här krävs dialog och utbildningar av både styrelse och personal. NärLjus bör upprätta beskrivning eller avtal för mer långsiktiga samverkansformer med specifika föreningar. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 5 av 15

3.1.3 Arbete med stora/expanderande företag NärLjus skall arbeta systematiskt med ca femton av Ljusdals kommuns största/expanderande företag (kallas här för SEF=Stora kraftigt Expanderande Företag). Listan på dessa företag behöver ändras över tiden och man bör varje år se över listan för eventuella ändringar. Listan ses över av NärLjus företagskonsulter i samråd med VD och NärLjus styrelse. De sk. SEF väljs i första hand utifrån att de har många anställda och således har en stor betydelse för exempelvis kommunens skatteintäkter och befolkning. Prioriteringar kan göras om mindre företag tillhör strategiska områden med bedömd stor utvecklingspotential. Möten med SEF innehåller strategiska ärenden som väntade expansioner eller nedskärningar, lokalbehov samt önskemål/synpunkter från dessa företag och företagsklimat i kommunen. Till mötena skall kommunstyrelsens ordförande, kommunchefen och chefen för Arbetsförmedlingen bjudas in. Mötena med dessa skall hålla strukturerade och rapporteras via en specifik mall (bilaga 5). Förutom mötets deltagare så skall NärLjus styrelse hållas underrättade om mötena. Mötena skall hållas enligt ett årsvis uppgjort mötesschema. 3.1.4 Arbete med övriga företag Definition: Alla företag som inte hör till en grupp/förening/sef För att inte bra och lovande företag skall hamna utanför NärLjus möjlighet att stötta finns kategorin övriga företag. Viktigast för NärLjus engagemang i övriga företag är att det finns en duktig entreprenör i företaget. Att avgöra hur någon är som entreprenör är svårt och subjektivt men man får titta på tidigare erfarenheter, ta referenser och göra en helhetsbedömning av engagemang och kompetens inom området. Gällande bedömning av själva idén kan vid behov Almi och Länsstyrelsen tas till stöd. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 6 av 15

3.2 Arbete med blivande och nya företag Med blivande företag menar vi en eller flera människor tillsammans som av någon anledning kan bli egna företagare. Rådgivning som NärLjus gör för blivande/nya företag beskrivs mer detaljerat i tjänstebeskrivning (bil. 2). Önskemål om ett nätverk för soloföretagare finns och en utredning om och hur detta kan lösas pågår under vintern 2006. Gällande blivande/nya företag finns flera naturliga samarbetspartners och det är främst skolan och Arbetsförmedlingen. 3.2.1 Samarbete med skolan Gällande grundskolan skall NärLjus verka för ett ökat engagemang för Entré och företagandets trappa (snilleblixtar, Finn-upp etc). Det är viktigt att även här identifiera skolor, lärare, elever med stort engagemang och prioritera deras aktiviteter. Exempel: Under 2006 görs ett konkret test med att bli Sverigebäst inom Finn-upp, en aktivitet som utvärderas och är tänkt att bygga vidare på en redan stark trend och ytterligare öka delaktighet från företag/lärare. Mekanbranschgruppen genomför tillsammans med NärLjus bussresor med studiebesök för kommunens 8:e klassare samt har ett starkt deltagande på gymnasiemässan för att stärka intresset för Industriprogrammet. Gällande Slottegymnasiet skall NärLjus driva på samverkan mellan olika företagsgrupper/föreningar samt utbildningar på gymnasienivå. Dessutom skall NärLjus hitta sätt att mer aktivt stötta ungt företagande (UF). Exempel på en samverkan som finns är mellan mekanbranschen och industriprogrammet samt mellan information brokers och handelsprogrammet. Viss samverkan finns mellan programrådet trä och vissa företag. I övrigt gjordes en möjlighetsstudie inom turism under hösten 2005. 3.2.2 Samarbete med Arbetsförmedlingen (starta-eget) Arbetsförmedlingen är den naturliga samarbetsparten när det gäller starta eget. Det finns viss samverkan när det gäller starta-eget-kurser där någon från NärLjus informerat på kursen. Om Arbetsförmedlingen inte kan ge starta-eget-utbildning till de som redan har en anställning måste NärLjus på något sätt hjälpa till. Detta kan vara genom att vidare lotsa till sådana kurser - alternativt att tillsammans med lämplig utbildningsarrangör genomföra kurser. Det finns även en del nystartare som inte varit arbetslösa eller gått starta-eget-kurs. De kanske har drivit företag tidigare och tycker sig ha de grundkunskaper som behövs. NärLjus rådgivning skall utgå ifrån en tjänstebeskrivning (upprättas i separat dokument), som innehåller exempelvis: affärsplan, bidragsmöjligheter och annan information, tips och råd. Tidsåtgång för en första rådgivning skall begränsas till max 2 timmar. NärLjus utgångspunkt i mötet med blivande eller nya företag skall vara entusiastiskt, de skall uppleva att NärLjus på ett bra sätt delger den information som finns att tillgå. För utökat stöd om max 8 timmar krävs prioriteringar. Mer tid kan krävas om det är en komplicerad företagssatsning. Prioriteringen skall kunna motiveras men respektive handläggare avgör. VD prioriterar om det blir många timmar på ett företag. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 7 av 15

3.2.3 Arbete med anställda entreprenörer Entreprenörer fyller en mycket viktig funktion för näringslivets utveckling och tillväxt. NärLjus bör därför identifiera anställda entreprenörer och försöka intressera dessa för eget företagande. Detta kan vara av vikt t.ex. vid de större pensionsavgångar som förväntas 2007-2015, då en av svårigheterna är att hitta möjliga entreprenörer för övertagande. NärLjus bör försöka hitta sådana entreprenörer och ge dem mer information om företagande och aktuella möjligheter. 3.2.4 Arbete med framtidsbyggare Framtidsbyggare är en viktig del i samhällets utveckling. Framtidsbyggare identifieras som människor som kan antas ha en stark motivation och engagemang för samhällets utveckling. Dessa kan vara potentiella hemvändare och arbetet för att locka hem dem bör koordineras med Välkommen till Ljusdal (det är naturligtvis viktigt att redan befintliga framtidsbyggare i kommunen inte flyttar). NärLjus fokus är specifika hemvändare ur ett näringslivsperspektiv medan Ljusdals kommun har det övergripande ansvaret för inflyttningen till kommunen. NärLjus utgångspunkt kan vara att det finns ett speciellt jobb tillgängligt eller att någon driver ett företag eller arbetar på annan ort med uppdrag som går att flytta till kommunen. NärLjus skall bygga vidare på resultat och data i den Alumnidatabas som togs fram av Clara Vallis under 2002-2003 och tilldela resurser för att genomföra en sådan satsning. Inledningsvis kan det vara förutsättningslösa diskussioner för att ta reda på hur denna grupp värderar ett liv i kommunen och vad som gör att de stannar kvar eller flyttar hit. Nästa steg är att konkret bearbeta ett antal framtidbyggare för att få dem att flytta tillbaks till kommunen. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 8 av 15

3.3 Arbete med etableringar Etableringar av nya företag är ett område med en speciell betydelse för samhället och Ljusdals kommun, där NärLjus har ett stort ansvar. Nya etableringar möjliggör ökad sysselsättning, inflyttning och skatteintäkter. Detta gör etableringar till en viktig fråga som kräver mobilisering och professionalism. Utgångspunkter vid arbete med etableringar är bra materiel för marknadsföring av företagande i Ljusdal samt en bra samverkan med kommunen och arbetsförmedlingen. NärLjus styrelse, kommunen, Arbetsförmedlingen och företagarna måste ställa upp och representera ett gott värdskap i de dialoger som förs. Parterna måste förstå hur viktiga dessa frågor är och känna ett ansvar och en delaktighet i processen. En annan princip är att eftersträva en kampanjform. Detta betyder att NärLjus planerar och satsar på etableringar under en period (2-3 år) och att man då prioriterar och kanske minskar ned på arbetet med nya/befintliga företag. NärLjus skall också sträva efter en överblick mot andra kommuner i regionen, och se hur regionala kluster kan påverka en etablering. Detta kan utvecklas inom Tillväxt Hälsingland. I arbetet med att leta prospekt måste alternativ till Norrlandscenter användas. Info-one och Marknadsrespons är exempel på alternativa lösningar. Det finns anledning att beskriva idealetableringar, d v s beskriva vilken typ av företag som passar in i kommunens kompetensprofil och som kan komplettera befintliga verksamheter utan att det framstår som att vi inte vill ha vissa typer av företag till kommunen. NärLjus skall arbeta med en tydliggjord process i flera steg, där ansvar och hantering av ledtrådar och prospekt framgår. Detta möjliggör ett bättre arbete med planering och uppföljning. Dessutom möjliggörs att fler engageras i processen, att fler personella resurser aktivt kan ingå i arbetet. De som jobbar med etableringar bör regelbundet ha avstämningar, där även Arbetsförmedlingen bjuds in. Efter att arbetet med processen hittat formerna under våren 2006 skall etableringsprocessen redovisas som en fast punkt vid NärLjus styrelsemöten. Vid känsliga fall återges inte någon information som kan avslöja vilket företaget är. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 9 av 15

3.4 Clara Vallis - Utvecklingsmotorn Clara Vallis projekttid sträcker sig fram till och med augusti 2007, till dess inrättas en mer permanent form för denna resurs. De två huvuddelarna i Clara Vallis är: 1. En utvecklingsresurs som ansvarar för utbildningssamverkan (prospektering och stöttning av examensarbeten, högskolenod, gymnasiet) samt utvecklingsprocesser (ex. innovationsstöd, tekniska projekt). 2. Företagskuvösen, uthyrning av färdiga arbetsplatser för nystartade tjänsteföretag med trappstegshyra under maximalt 18 månader. För information om Clara Vallis arbete fram till och med augusti 2007 hänvisas till projektplanen. 3.5 Strategiskt viktiga projekt De projekt som NärLjus initierar skall appliceras mot verksamhetsplanen, och det skall tydligt framgå vilka delar i verksamheten projekten främjar. NärLjus kan få anledning att driva projekt där det inte är helt tydligt var nyttan ligger i förhållande till verksamhetsplanen. Exempelvis om vandringsleder skall anläggas i ett område som är viktigt för turistisk utveckling och om det saknas andra parter i samhället som har förutsättningar att driva projektet. Styrelsen skall i alla projekt där NärLjus riskerar att behöva ligga ute med stora kostnader (flera miljoner kronor) fatta ett specifikt beslut om projektets genomförande där risker och konsekvenser av räntekostnader e t c tydliggörs. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 10 av 15

3.6 Övrigt arbete NärLjus har en rad viktiga funktioner utanför ordinarie arbetsområden (nya och befintliga företag samt etableringar). Ett exempel som NärLjus behöver arbeta vidare med är t.ex. effekten av de stora pensionsavgångar som väntas inom den närmaste tioårsperioden. Vissa delar i NärLjus arbete med är inte tydligt med i det underlag som varit styrande för denna verksamhetsplan. NärLjus styrelse bör diskutera hur dessa funktioner skall prioriteras och om ytterligare resurser behövs för att kunna driva övrigt arbete tillfredsställande. 3.6.1 Förbättrat företagsklimat Exempel på bidrag är här att verka genom Mötesplats Ljusdal som kommunen arrangerar, samt att ta med politiker/tjänstemän med på företagsbesök (ex. SEF). NärLjus kommer även att följa Svenskt Näringslivs mätningar av företagsklimat för att ha dialog med företagen och komma med förslag som kan utveckla företagandet i kommunen. Ett annat område att verka för är att kommunen utbildar sig genom den företagsamma förvaltningen. Här krävs att NärLjus styrelse backar upp processen och i dialog med kommunledningen säkerställer att utbildningar genomförs i en bra omfattning. NärLjus kan också bidra i dialogen runt osund konkurrens från kommunen, där NärLjus kan göra oberoende studier och vara en medlare i känsliga frågor med klagomål. 3.6.2 Regional samverkan Tillväxt Hälsingland består av Näringslivscheferna i landskapet, som träffas för att möjliggöra en regional utveckling. Det handlar mycket om att lära känna grannkommunerna och diskutera enklare gemensamma frågor. Gemensam profilering skall behandlas under 2006, alltså hur vi tillsammans kan visa upp de kända varumärken och företag vi har i landskapet för att vi skall bli mer konkurrenskraftiga i den globala regionala konkurrensen. Här skall Ljusdals kommun genom NärLjus driva ett engagerat arbete för att främja relationer och interkommunal samverkan i ett långsiktigt perspektiv. Rent konkret betyder detta att avsätta tid för och prioritera möten samt att stå för vissa gemensamma kostnader. 3.6.3 Nationell samverkan Den främsta processen här är att följa upp resultatet av konventet Landet Emellan (19-20 april 2005). Dokumentet, som resultat av konventet, överlämnas till regeringen under januari 2006. En möjlighet är att regeringen anslår medel för att driva processen vidare, till vissa delmoment som framgår av dokumentet och för att arrangera ett nytt konvent under 2007. I övrigt finns ett nationellt nätverk som kallas SKNT, där näringslivschefer från hela landet ingår - där NärLjus medlemskap inte är klarlagt. 3.6.4 Internationell samverkan Genom globaliseringen påverkas Sveriges och Ljusdals kommuns näringsliv. Förhållandet påverkas också starkt av EU och den regionalisering som pågår inom Europa. Att veta vad konsekvenserna blir är svårt, men helt klart påverkas många av våra företag redan i dag av den hårdnande konkurrensen. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 11 av 15

- För tillverkningsbranschen handlar det om att kunna sätta ihop komplexa produkter, göra snabba förändringar och hålla korta leveranstider. Kvalitet är ett grundkrav och logistik har blivit ett centralt viktigt område. - Gällande kundtjänster har flykten av outsourcade kundtjänster till Öst inte slagit igenom så snabbt som man trodde, men trenden är tydlig kundtjänster, där kostnad är viktigare än servicenivå, flyttas ifrån Sverige. - I turistiska perspektiv förväntas en framtida möjlig invasion av turister från Ryssland (märks tydligt i Finland) och Kina. Här bör man hitta sätt att profilera de enorma naturtillgångar vi har i form av vacker natur som inte går att flytta. Samtidigt som konkurrensen hårdnar ser vi alltså möjligheter att nå marknader långt utanför landet som kan skapa massor av arbetstillfällen i kommunen. Flera av våra företag växer på den globala marknaden och hämtar skatteintäkter till Sverige och Ljusdals kommun. NärLjus måste av denna anledning arbeta mer i internationella perspektiv och försöka hålla oss ajour om vad som händer i omvärlden. Vi ser grovt två möjligheter att arbeta med: identifiera och utveckla exportmöjligheter för kommunens näringsliv identifiera risker och stärka konkurrenskraft för kommunens näringsliv Som konkreta åtgärder är att NärLjus tar på sig att arrangera seminarium om ex. Kina och tar reda på intresse för förstudier, studieresor etc. i samverkan med företag. Ett annat spår är att Clara Vallis under 2006 söker samarbetspartners i Europa för ett nytt EUprojekt från och med 2007. Detta skall syfta till att utbyta idéer/erfarenheter runt innovationer och småskaliga utvecklingsmiljöer och skapa kontakter inom EU. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 12 av 15

4 Organisation Organisationen kommer successivt att utvecklas under 2006 allteftersom det nya arbetssättet faller på plats. De grova dragen är fastställda men verksamheten och dess styrning behöver anpassas kontinuerligt under 2006. Nedan illustreras NärLjus organisation: NärLjus Styrelse NärLjus VD Personal +Konsulter NärLjus Projekt Blivande företag Befintliga företag Etableringar Projektledare Clara Vallis Rovdjurscenter Processutv. 1 4.1 Funktioner, ansvar och beslut VD har ett totalansvar för verksamheten inklusive strategi och koordination av NärLjus verksamhetsdelar och övriga resurser. Utöver ledning av den ordinarie verksamheten är VD projektägare. I de projekt som bedrivs delegeras ansvar till projektledare för projektens operativa verksamhet och styrning. Projektledaren ansvarar för att det finns en styrgrupp, rapporterar enligt finansiärernas krav samt för projektens ekonomi med egen beslutsrätt för kostnader enligt projektplanen. Projektens ekonomiska administration och rekvisition av medel utförs av NärLjus administrativa service under ansvar av projektägare i koordination med projektledaren. 4.2 Bemanning NärLjus styrelse består av: Styrelseordförande - Sven-Olle Mårtensson, Kommunstyrelsens ordförande (S) Ledamot och vice ordförande - Östen Johansson, Ordförande Företagarna Ledamot - Björn Mårtensson, Kommunfullmäktige (S) Ledamot - Sören Görgård, Oppositionsråd (C) Ledamot - Märit Andersson, Företagarna Ledamot - Vakant Adjungerad i styrelsen: Kerstin Hassner, kommunchef Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 13 av 15

I verksamheten : VD för NärLjus - Lars Forslöf på 50 % tom maj 2006 därefter 3 (alt. 4 år) år på 100% Administration och service Birgitta Bagge Strid 75% Ekonomi, projektekonomi/rekvisitioner Bosse Larsson 100% Nya och befintliga företag Stefan Färlin 100% Projektanställda: Clara Vallis c:a 1,5-2 heltidsekvivalenter Rovdjurscenter de5stora c:a 2 heltidsekvivalenter. På timbasis (timanställda eller konsulter) knyts ett antal resurser till projekten och för att driva rådgivning till nyföretagare och olika aktiviteter. 4.3 Rapportering VD rapporterar till styrelsen enligt uppgjort arbetssätt, årligen gör VD en årsberättelse till styrelsen och revisorer. NärLjus informationsblad skall publiceras 4-5 gånger om år, där det skall ingå information från projekten. Detta blad - som kallas NärLjuset - distribueras till alla företag i NärLjus företagsregister (c:a 1200 st) samt till alla anställda i kommunens förvaltningshus och till kontakter regionalt och nationellt. Dessutom skall det finnas tillgängligt via NärLjus hemsida. Hemsidan skall i övrigt vara en god kanal för information där nyheter, samverkansprojekt, pressklipp, studentarbeten etc. med löpande uppdatering skall presenteras. 4.4 Arbetsförhållanden och policy NärLjus har en policy som reglerar arbetssätt samt praktiska saker som som tider, semester, utbildning, personalvård, telefon etc. Alla projekt som startas från och med 2006 skall hanteras enligt projektstyrningssystemet PPS. Alla projektledare som tillträder skall ha gått en kurs i PPS eller på annat sätt tillägnat sig dessa kunskaper. NärLjus har även en jämställdhetsplan och miljöpolicy som årligen skall uppdateras. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 14 av 15

5 Målområden och uppföljning Nedan anges de målområden som verksamhetsplanen skall följas upp emot. 5.1 Företagsklimat Mätmetod: Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimat, denna görs i oktober och redovisas våren därefter. En beskrivning av mätmetoden finns i de rapporter kommunen och NärLjus får. NärLjus skall tillsammans med Ljusdals kommun arbeta mot följande målbild: Företagsklimat 2007 2008 2009 2010 2011 Sammanfattande omdöme, absolut värde 3,3 3,5 3,65 3,8 4 Från 2006 till 2007 skall resultatet öka med 10% därefter antas en ökning av 5% per år. Gällande rankingen är målet att år 2010 ha klättrat minst 100 platser - till lägst plats 155. För att nå dessa mål skall NärLjus verka tillsammans med kommunen genom mötesplats Ljusdal och kommunstyrelsen. NärLjus skall i kontakter med företag kommunicera företagsklimat och fånga upp signaler. NärLjus styrelse för upp en specifik punkt Företagsklimat på styrelsemötena där specifika ärenden kan tas upp. Samtliga politiker som sitter NärLjus styrelse ansvarar för att återföra behov av åtgärder till kommunstyrelsen. 5.2 Företagande/Nyföretagande NärLjus skall följa resultaten som redovisas gällande Företagande och Nyföretagande (fasta uppgifter baserat på SCB samma som Svenskt Näringsliv redovisar). Här har Ljusdals kommun legat bra till och målet är att bibehålla både företagande och nyföretagande bland de 50 främsta kommunerna. 5.3 Enligt egna uppföljningar 5.3.1 Företagsrådgivning NärLjus nya sätt att registrera ärenden för företagsrådgivning möjliggör att följa upp och mäta upplevd kvalitet på rådgivningen. En första mätning bör göras under 2006, som möjliggör att för kommande år sätta kvalitetsmål på denna punkt. Antal hanterade ärenden totalt kan vara intressant att följa men målen bör sättas mot kvalitet. 5.3.2 Företagsbesök Företagsbesök loggas ej idag på ett tillfredsställande sätt för att mäta antal besök, detta möjliggörs bättre genom ett CRM-system. Det kan finnas ide att sätta mål på antal företagsbesök kvantitativt eftersom det skapar tryck på att vara mer ute på fältet. 5.3.3 Etableringar Här är ett område som är vanskligt eftersom etableringar kan tillkomma på många olika sätt. NärLjus bör ej riskera att redovisa sådant vi har liten eller ringa del i. Målsättningen bör vara att utifrån NärLjus etableringsprocess följa upp hur många prospekt, kontakter och möten som sker och hur många av dessa som leder till etablering. Innan mål sätts måste dock etableringsprocessen få mogna och systematiseras ytterligare. 5.4 Uppföljning NärLjus styrelse ansvarar för att uppföljning och det skall göras årligen i maj genom att VD presenterar de resultat som uppnåtts i förhållande till målen. Verksamhetplan Närljus 0.7 Sid 15 av 15