Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14

4 SAMTAL MED TÄBYS YNGSTA INVÅNARE 4 Projektets mål 4 Hur går det till? 5 Vilka har deltagit? 7 RESULTAT OCH ANALYS 7 Karta 1-16. Vägar och stråk 10 Karta 17-27. Platser och områden 11 Diskussion utifrån karta 1-27 17 Karta 28-35. Jämförelse mellan pojkar och flickor 22 Diskussion utifrån karta 28-35 23 Karta 36-68. Favoritplatser, Negativa platser och önskemål. 29 Diskussion utifrån karta 36-68 34 SLUTDISKUSSION 35 SAMMANFATTNING 37 BILAGOR Bilaga 1: Metod Bilaga 2: Skolornas placering och åldersfördelning Bilaga 3: Diagram över svar och kommentarer

Den verklighet som de yngsta i samhället upplever förändras snabbt. Barndomen idag ser helt annorlunda ut än den barndom som tidigare generationer har upplevt. Om man som vuxen ska försöka sätta sig in i hur barn har det idag så kan man inte utgå från egna erfarenheter. Ur Barnombudsmannens rapport Upp till 18 3

Täby ska vara en kommun där man vill växa upp, bo kvar och flytta till. Men vad innebär det för stadsplaneringen i praktiken? Hur ska vi forma stadens utemiljöer så att de passar människor i olika åldrar, med skilda behov och intressen? Att hämta in tankar och synpunkter från kommunens invånare är en både viktig och självklar del av det kommunala planeringsarbetet - även från invånarna under 18 år. Barn och unga har enligt FN:s barnkonvention rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem, inte minst stadsplanering. I projektet Plats att växa som drivits av Park-och stadsmiljögruppen på Tekniska kontoret i samarbete med institutionen för Stad och Land, SLU, har barn och ungdomar fått chansen att berätta om sitt Täby. Vi påverkas alla av den fysiska miljön vi har omkring oss. Men, i takt med att vi blir äldre får vi större möjlighet att själva välja våra platser. Med bil och andra transportmedel tar vi oss till de platser som passar våra intressen och humör. Barn har inte samma möjlighet utan är i högre grad hänvisade till närmiljön kring bostad och skola. Därför är det viktigt att den erbjuder den typ av platser och funktioner som de behöver och vill ha. Den intensiva användningen av de närmaste platserna gör också barnen till experter på utemiljön i sina områden och hur det är att vara barn just där - en kunskap som kan vara till stor nytta i den kommunala planeringen. För att ta tillvara den här kunskapen har Park- och stadsmiljögruppen på Tekniska kontoret drivit projektet Plats att Växa. Under 2008 har över 600 barn och ungdomar från hela Täby berättat hur de använder och upplever Täbys utemiljöer. De digitala barnkartorna som projektet ledde fram till erbjuder en kommuntäckande information på ett snabbt och greppbart sätt. De har gett viktiga slutsatser till arbetet med översiktsplanen och kommer att vara till stor nytta i kommande detaljplaneprojekt och planering för exempelvis gång- och cykelstråk, parker, lek- och aktivitetsytor m.m. Förhoppningen är att de ska bli både ett levande och ett välanvänt stöd när vi formar det framtida Täby. Projektets mål Att göra barn och ungas röster hörda i stadsplaneringen i Täby. Att samla resultaten till ett planerarvänligt verktyg för alla dem som planerar och utformar kommunens allmänna platser och utemiljöer. Att få fram konkreta markeringar, som vilka platser och stråk utomhus i Täby som barn och unga använder samt på vilket sätt. Att få fram gemensamma nämnare för kring vad barn och ungdomar tycker är bra eller dåligt i sin närmiljö i Täby. Att utifrån barnens svar kunna dra slutsatser kring vilka platser och kvaliteter i kommunen som bör skyddas och bevaras eller förändras och utvecklas. Hur går det till? Metoden som har använts heter Barnkartor i GIS och har utvecklats av forskarna Ulla Berglund och Kerstin Nordin, SLU. Den bygger på en dataenkät där eleverna själva markerar sina svar på en digital karta. Metoden har tidigare testats på andra orter i mindre skala i forskningssyfte. Eleverna arbetar enskilt vid en laptop tillsammans med en handledare. De svarar på sju frågor om hur de använder och upplever sina utemiljöer genom att markera platser och vägar på den digitala kartan. Handledarna fungerar som ett stöd till eleverna när de fyller i enkäterna, förklarar ritverktygen och förtydligar oklarheter i frågorna. Eleverna får själva välja på vilka frågor och hur uttömmande de vill svara. Till varje fråga har eleverna möjlighet att komplettera sina svar med en skriftlig kommentar. Enkätfrågor Var bor du? Vilken väg/vilka vägar använder du till skolan? Vilken väg/vilka vägar använder du på fritiden? Vilka platser/områden brukar du vara på? Finns det något du upplever som farligt, otrevligt eller negativt? Vilka är dina tre favoritplatser? Har du förslag på förbättringar eller önskemål? För att få fram så mycket användbar information som möjligt från intervjuerna har handledarna i Täby bett om ytterligare information på två frågor. När eleverna hade fyllt i frågan om vilka platser de använde undrar handledaren om de hade några ställen de brukade gå till på vintern. Alla möten med barnen gjordes under varma årstider när snö och kyla lätt glöms bort. 4

Enkätfrågan om vad som kan uppfattas som otäckt eller farligt förtydligades med att de även fick markera ut sådant som de upplevde som problem på andra sätt, ex slitage, tråkigt etc. För att de i lugn och ro skulle hinna börja tänka på platser de använder gjordes en förberedande övning med eleverna i årskurs 5. Några dagar innan datorintervjun besökte två handledare från Park- och stadsmiljögruppen klassen och hjälpte dem att rita varsin mental stadskarta över Täby. Mentala kartor visar inte hur det konkret ser ut på en plats. De visar hur platsen uppfattas - de visar platsen barnen har i minnet. Bilderna kan användas för att förstå vad det är som karaktäriserar en plats och för att starta en diskussion. Med de äldre eleverna gjordes en kortare introduktion för klassen i samband med dataintervjuerna. mellanstadie högstadie gymnasium Vilka har varit med, Skolornas spridning Vilka har deltagit Under våren och hösten 2008 träffade stadsplanerare från Tekniska kontoret elever från alla Täbys stadsdelar. Kontakten med eleverna togs via skolorna och alla samtal och intervjuer utfördes under lektionstid. Klasserna har valts för att få en spridning både geografiskt och åldersmässigt. I princip har alla skolor med årskurs 5, årskurs 9 och gymnasieklasser kontaktats. Metoden förutsätter viss läsvana vilket gör det svårt för yngre barn att delta. Sammanlagt har 34 klasser från 28 skolor intervjuats (se karta). Av 634 intervjuade elever var 48% flickor, 52% pojkar gick 54% i årskurs 5, 37% i årskurs 9 och, 9% årskurs 1 och 3 på gymnasiet gick 23% av de intervjuade i skola i centrum, 20% i Skarpäng, 12% i Vallatorp, 11% i Kyrkbyn, 9% i Näsbypark, 9% i Viggbyholm, 7% i Gribbylund, 5% 5

i Hägernäs och 4% i Ellagård. (Gruppstorlekar och könsfördelning för de olika skolorna hittar du i bilaga 2) Hantering av svaren En grundtanke under projektet har varit att bearbeta elevernas svar så lite som möjligt. Att arbeta med digitala kartor ger just fördelen att resultaten direkt kan läggas in i den kommunala kartdatabasen. På så vis slipper man mellanhänder mellan barn och planerare. Därmed försvinner ett tolkningsteg och risken för missförstånd minskar. De kommentarer eleverna har lämnat i enkäten har sammanställts och sorterats i excel för att kunna analyseras statistiskt. De finns även kopplade till sina markeringar på kartorna. Kartor och kommentarer utgör en diger informationsmängd som kan delas upp och kombineras utifrån en rad olika synvinklar för att undersöka olika förhållanden inom intervjugrupperna. De kartor och diagram som visas här i rapporten är ett urval av den informationen. Under projektet har information kommit fram både som direkta svar på dataenkätens frågor och i de informella samtal som förts med eleverna vid mötestillfällena. I rapporten har vi valt att även ta med den mer informella nformationen som kommer fram i mötena med barnen och analyser och slutsatser har dragits uifrån den sammanlagda informationen. Metoden Barnkartor i GIS (Geografiskt Informations- System har utvecklats av Ulla Berglund och Kerstin Nordin vid Institutionen för Stad och land, SLU. En mer utförlig beskrivning av metoden hittar du i bilaga 1. Under projektet Plats att växa har Poa Collins varit projektledare. Anna Sääf har med hjälp av Hanna Assargård, Linda Christenssen, Mona Kilström och Maria Hedberg skrivit rapport, genomfört intervjuer och sammanställt kartdata.

Karta 1: Sammanfattning vägar och stråk, kartan är en manuell bearbetning där antal markeringar har räknats längs varje sträcka. Intervall: gul 5-10 markeringar, orange 11-20, röd 21-30,mörkröd >30 Karta 2: Sammanfattning områden, kartan är en manuell bearbetning där antal överlappande markeringar har räknats på varje område. Intervall: ljusgul 1-2 markeringar, 3-4, 5-10, 11-20, 21-30, 31-40, röd >40 7

Kartor 3-5: vägar och stråk. Skolvägar, uppdelat per ålder. Från vänster årskurs 5, årskurs 9, gymnasium Kartor 6-8: vägar och stråk. Fritidsvägar, uppdelat per ålder. Från vänster årskurs 5, årskurs 9, gymnasium

Karta 9-12: vägar och stråk. Sammanlagda vägar per stadsdel. Från vänster: centrum, Ellagård, Gribbylund, Hägernäs/Viggbyholm Karta 13-16: vägar och stråk. Sammanlagda vägar per stadsdel. Från vänster: Täby kyrkby, Näsbypark, Skarpäng, Vallabrink

Karta 17-19: platser man är på. Kartorna är uppdelade per ålder. Från vänster: årskurs 5, årskurs 9, gymnasium 800 Platskvaliteter, antal markeringar 700 600 500 400 300 200 100 0 träffa kompisar leka/spela boll träna sola/bada/grilla leka/åka i backe handla/shoppa cykla skate skridskor Promenad Bara vara rida/stall skidor annat Diagram 1: Platser och områden, Till varje yta som markeras har eleverna haft möjlighet att fylla i varför de använder platsen. Diagrammet visar antalet 10