MAGASINET Karlstads universitet Nr 1/2012 Förändrar med två kronor Studenter engagerade i Kenya Sid 4 5 TEMA: INTERNA TIONELLT Tillbaka till Förintelsen En känslofylld resa Sid 6 7 Studera i Kambodja? Möjlighet för sjuksköterskestudenter Sid 10 Lars Lerins resa Sid 22 23 En annan plats i världen Elise Hydén är en av Karlstads universitets studenter som gör praktik utomlands. Hon reste till Varanasi i Indien och mötte barnen på Jeevan School. SID 8 9
Ledare ÅSA BERGENHEIM REKTOR Internationalisering ska det vara nödvändigt? Och så internationalisering förstås, det måste vi ha. Vi har hört det förut, kanske till leda tycker många. Men varför ska vi ägna kraft och resurser åt detta? Internationalisering är en essentiell del av akademisk verksamhet. Det finns många skäl till detta. Kunskap utvecklas där perspektiv möts. Ju fler perspektiv och infallsvinklar, desto bättre. Genom förståelsen för olika sätt att bedriva akademisk verksamhet kan vi få nya idéer. Vi tvingas till reflektion över vår egen verksamhet och får redskap att höja utbildningens kvalitet. Genom internationella möten kan vi vidga våra perspektiv och utveckla nya idéer, vilket utvecklar oss som individer, den miljö vi befinner oss i och den verksamhet vi bedriver. Kunskapen är global och den ska spridas, vidareutvecklas samt revideras i ett globalt sammanhang. Arbetsmarknaden blir alltmer internationell; vi utbildas för vår omvärld och ska verka där vår kompetens behövs. Möten mellan människor från olika länder och kulturer ökar förståelsen för vår gemensamma värld. Genom globalt engagemang kan vi bidra till att stärka det demokratiska inflytandet i världen. Internationalisering är inget nytt i den akademiska världen, snarare en självklar del av akademisk Magasinet Karlstads universitet Redaktör och ansvarig utgivare: Christina Celsing 054 7001074 christina.celsing@kau.se Redaktion: Kommunikation och student samverkan, Karlstads universitet Layout och tryck: Universitetstryckeriet Upplaga: 8 000 Utkommer fyra gånger per år. Adress: Kommunikation och studentsamverkan Karlstads universitet 651 88 KARLSTAD magasinet@kau.se verksamhet. Att vistas en period utomlands för att utvecklas som människa och kvalificera sitt lärande var brukligt redan i antikens Aten för dem som hade råd och möjlighet. Redan de medeltida universiteten var utpräglat internationella miljöer, med studenter från hela Europa. Under stormaktstiden ökade antalet svenska studenter som studerade utomlands och allt fler utländska professorer undervisade vid svenska universitet. Syftet var att vidga det andliga och världsliga synfältet. De vassaste akademiska miljöerna är internationella. Bland Princetons 7 700 studenter finns 98 olika länder representerade. Andelen internationella studenter på MIT är 30 procent, från 150 länder. På det världsberömda Max Planck institutet i Berlin, med 17 nobelpristagare i sitt cv, kommer en tredjedel av forskarna och cheferna samt hälften av postdoktorerna och doktoranderna från andra länder. Även om vi inte kan jämföra oss med dessa stjärnfenomen har vi en del att lära. Och en del att göra. Så, låt oss vidga våra vyer! Åsa Bergenheim, rektor Alumnifrågor: Ingrid Hansson, Grants and Innovation Office, 054 7002585 eller 054 7001031 ingrid.hansson@kau.se Material: Citera gärna, men ange källan: Magasinet, Karlstads universitet. Kopiering av Magasinets artiklar får inte göras utan tillstånd. Vi ansvarar inte för insänt material som vi inte har beställt. Omslagsbild: Kirsti Kuusela ISSN 2000 7647 Innehåll 4-5 Studenter gör skillnad i Kenya. 6-7 De reser i Förintelsens spår för ökad förståelse och kunskap. 7 Hotspot då möts studenter och arbetsgivare på universitetet 8-9 Blivande socionomer på praktik i Indien. 10 Kambodja nästa utbyten för både sjuksköterskestudenter och lärare. 11 Hon lotsar sina studenter ut i världen. Biomedicinska analytiker får värdefulla erfarenheter. 12-13 Kulturvetare kan dra till Indien. 14 Bilden av Afrika förändras i takt med att en ny medelklass växer fram. 15 Internationalisering i siffror/ Carina Eriksson håller koll på världen 16-17 De reste till Kina för att plugga/ Frågor till fyra internationella studenter 18 Resorna stärker deras fokus på samverkan 19 Lite Kina i Karlstad. Konfuciusinstitutet erbjuder utbildning. 20-21 Alumni: Från krigets Bosnien till Karlstad, möt Aida Alvinius. 22-23 Krönika: Konstnären Lars Lerin skildrar intryck från en resa till Indien. 24 Kalender Nyhet i korthet Why not in English? Varför finns inte Magsinet och universitetets utbildningskatalog på engelska? Frågan ställs av en internationell student på masternivå, Raul Ferrer. I sin uppsats studerar han frågan vad Karlstads universitet kan göra för att bättre integrera de internationella studenterna. Hans slutsats är att universitetet skulle vinna på att bli mer internationellt genom att trycka mer informationsmaterial på engelska. Som läget är idag riskerar svenskan att ytterligare isolera de internationella studenterna, menar Raul Ferrer. Vi skulle gärna ge ut Magasinet på engelska också, men idag är merkostnaden för stor för att motivera en dubbelspråkig version, säger Christina Celsing, redaktör. På webben finns mer information om universitetet på engelska: kau.se/en Avgift stoppar utländska studenter Till höstterminen 2011 infördes studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. Totalt antogs 4 600 i hela Sverige avgiftsskyldiga studenter till studiestarten, men bara 29 procent av dem 20-21 11 7 22-23 registrerade sig. Statliga stipendier har införts i samband med studieavgiften. Ungefär 40 procent av de som började till höstterminen fick ett svensk stipendium som skulle täcka hela eller delar av kostnaden. Men nästan en tredjedel av dem tackade nej för att de upplevde levnadsomkostnaderna i Sverige som för höga. administratörer får under 2012 möjlighet att besöka ett universitet någonstans i Europa eller andra länder i världen. MAGASINET NR 1 2012 3
Två kronor kan förändra livet I Kenya är utbildningen gratis. Men den obligatoriska skollunchen är det inte. Den kostar cirka två kronor per dag och gör att många inte kan gå i skolan. Detta ville lärarstudenterna Therese Lumberg och Hasibe Rexhepi ändra på. De lyckades. Jag var på Kenyatta Secondary School, en kommunal gymnasieskola i Nakuru, Kenya, 2008 för att samla in material till mitt examensarbete i samhällskunskap. Under den resan kom det fram att många föräldrar inte har råd att låta sina barn gå i skolan på grund av kostnaderna för den obligatoriska skollunchen, berättar Therese Lumberg. Pojken mellan oss heter Benson, berättar Hasibe Rexhepi och Therese Lumberg. Han bor på ett barnhem en timmes promenad från skolan. Vi köpte en ny skoluniform och bekostade hans skollunch för resten av utbildningstiden. Ska befolkningen på Afrikas horn bli mer oberoende och självförsörjande måste fler barn delta i undervisningen. För att hjälpa dem med detta startade vi i höstas insamlingsprojektet Food for Education. Syftet var att samla in pengar för att bekosta deras skolluncher och på så sätt bidra till att Kenya kommer på fötter, säger Hasibe Rexhepi. Som blivande lärare i samhällskunskap tycker vi givetvis att utbildning är A och O för en fungerande demokrati. Men utbildning är också en mänsklig rättighet och vi tycker att det är synd att barn förvägras den rätten på grund av den relativt lilla summa som behövs till skollunchen. Grät av lycka I oktober och november förra året var Therese Lumberg och Hasibe Rexhepi på plats på Kenyatta Secondary School i Nakuru, Kenya, för att genomföra delar av sin slutpraktik och överlämna sina gåvor nästan 42 000 kronor samt mängder av skrivmaterial och barnkläder. Det var mer än vad vi hoppats på. Vi hade ett nära samarbete med rektorn, mentorerna och kuratorn/ studievägledaren på skolan för att identifiera de mest behövande eleverna. Tillsammans valde vi ut 66 elever. Samtliga hade stora skulder då de inte betalat lunchavgifterna under flera terminer. Dessa elever fick hela eller delar av kostnaden för luncherna under resten av sin skolgång betalda. Utöver detta betalades en ny skolbyggnad med pengarna vi fått in, berättar Hasibe Rexhepi. Såväl rektor som lärare tappade andan när vi berättade hur mycket vi satt in på skolans konto. Det har aldrig tidigare hänt att en så stor summa pengar donerats till skolan. Detta gav också spridningseffekter, då anhöriga till lärarna började donera bidrag till samma ändamål. Eleverna var givetvis oerhört tacksamma och glada över att de nu kan fullfölja sina studier. Vi fick aldrig träffa föräldrarna personligen, men lärarna berättade att några av dem kommit till skolan tidigt en morgon och gråtit av lycka för att deras barn nu garanterades skolgång, säger Therese Lumberg. Många erfarenheter rikare Både Hasibe Rexhepi och Therese Lumberg tycker att resan var över förväntan och gav perspektiv på tillvaron. Det vi uppskattade mest var att både lärare och elever, men också våra nya vänner, tog emot oss med en sådan värme. Stundtals var det givetvis svårt att se den utsatthet och fattigdom som barn, men också vuxna, levde i. Men trots situationen hade de alltid nära till ett leende. Den uppskattning och den glädje som de visar för små vardagliga ting i livet är beundransvärd. Det här är en erfarenhet som vi kommer att ha med oss i vårt kommande yrkesliv och privat. Som blivande lärare känns det viktigt för oss att kunna få en egen bild av landet så att vi kan undervisa om det på ett mer nyanserat sätt. Upplevelserna har också satt perspektiv på den egna tillvaron, livet och vilka förutsättningar man har. Lärdomen, tycker vi, är att alla kan göra någonting för att förändra. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Text: Maria Nilsson Foto: Björn Lundborg 4 MAGASINET NR 1 2012 MAGASINET NR 1 2012 5
är oerhört värdefullt. Vi fick även lyssna till Siegfried Kleinschmidt, som varit soldat i Tyskland under den tiden. Det var väldigt nyttigt att få höra hans berättelse. Det är lätt att säga att allt var tyskarnas fel. Efter en sådan här resa så får man en mer nyanserad bild och kan förtydliga för sina elever, säger Elin Brosved. Viktig del i lärarutbildningen Resan har gett Karolina Björk och Elin Brosved erfarenheter de aldrig skulle vilja vara utan. De rekommenderar alla som har möjlighet att göra en liknande resa. Och de tvekar inte att åka igen. Det ger så mycket. Vi har fått en annan förståelse för allas lika värde och vikten av att inte ha fördomar. Detta vet man ju, men nu blir det på ett annat sätt. Detta är en av de allra viktigaste sakerna vi fått med oss från lärarutbildningen. Text: Maria Nilsson Huvudingången till Auschwitz 1. Foto: Lars Lorinius Hotspot tar arbetsmarknaden till studenterna Känslosam resa i Förintelsens spår Tårarna rann och allt blev plötsligt så fruktansvärt verkligt. Detta får aldrig hända igen. Och aldrig glömmas bort, säger Karolina Björk och Elin Brosved. Resan i Förintelsens spår är en viktig del av lärarutbildningen. Vi har verkligen fått med oss något som man kan ge sina elever, säger Karolina Björk och Elin Brosved. Foto: Maria Nilsson Känslorna är starka när Karolina Björk och Elin Brosved, lärarstudenter vid Karlstads universitet, berättar om sin resa i Förintelsens spår, där ett av resmålen var Auschwitz. Resan till Polen är en del i arbetet med att ge de blivande lärarna en beredskap för att förebygga främlingsfientlighet, mobbning och annan kränkande behandling i skolan. Vårt mål är att ge lärarstudenterna kunskap som de kan omvandla och använda i sin kommande yrkesroll. Resan är en historisk betraktelse, men frågorna kan lyftas och bli lika aktuella i dagens samhälle med mobbning, trakasserier och segregering. Jag har gjort resan många gånger tillsammans med mina lärarstudenter och jag tror att de efteråt är mer redo att både upptäcka och bemöta de främlingsfientliga krafter och intolerans som tyvärr finns i vårt samhälle. Det är viktigt, inte minst i dessa tider då vi fått en större kulturell mångfald än tidigare. Det ställer höga krav på vår förmåga att respektera och tolerera människors olikheter, säger initiativtagare Anders Österberg, lärarutbildare vid Karlstads universitet. Omskakande resa Det är inte svårt att förstå att resan väcker starka känslor. Programmet är digert. School of terror i den lilla byn Rabka där SS män lärde sig att mörda på ett effektivt sätt, byn Jordanow där de sedan tillämpade sina kunskaper, Oswiecim, där lägret Auschwitz 1 ligger och byn Brzezinka med lägret Birkenau är några av resmålen. I Oswiecim lyssnade vi till Joost Lakmaker, överlevare från Förintelsen, som berättade om sina år som fånge i olika läger, bland annat i Auschwitz. Han var med oss hela resan och var ett fantastiskt stöd. När jag stod och grät och tittade på alla skor, glasögon och väskor som fanns sparade i en monter i ett läger var det han som tröstade mig, säger Karolina Björk. Jag reagerade starkare än jag trott. Allt var så stort och omfattande. I fånglägret Birkenau gick och gick och gick vi. Det tog aldrig slut. Vi var uppe i ett bevakningstorn, inte ens där såg man något slut. Att träffa människor som Joost, att få namn och ansikte på någon som varit med Här är gänget som gör Hotspot, Karlstads universitets arbetsmarknadsdag. Med projektledaren Ana Marcela da Silva Nyberg i spetsen jobbar 27 studenter hårt för att den 18 april ska bli den bästa Hotspotdagen. Vad är Hotspot? Det är Sveriges största samlade arbetsmarknadsdag. Vi välkomnar utställare från näringslivet, offentlig sektor och föreningar alla arbetsgivare som vill komma i kontakt med våra studenter. Vi har plats för 120 utställare. Tanken är förstås att studenter och företag eller organisationer ska hitta varandra. Vem kommer till Hotspot? Per Holknekt som, tillsammans med Karin Jimfelt Ghatan, grundade klädmärket Odd Molly. De utsågs 2010 till Årets grundare på Entreprenörsgalan. Marcela! Ebba von Sydow som är modebloggare, tidigare chefredaktör för Veckorevyn och programledare på TV, bland annat. Och så alla utställare och alla studenter förstås. Vi hoppas på besöksrekord. Vem är Ana Marcela da Silva Nyberg? En väldigt massa namn, ha ha. Jag är brasilian ska, född och uppvuxen i Rio de Janeiro. Nu har jag bott i Sverige i 14 år och är gift med en svensk man, därav Nyberg. Jag har en magisterexamen i kommunikations och medievetenskap från Brasilien. I Sverige har jag bland annat jobbat på Karlstads kommun och på Region Värmland. Och nu är jag projektledare för Hotspot. 6 MAGASINET NR 1 2012 MAGASINET NR 1 2012 7
Linda Johansson är socionomstudent vid Karlstads universitet och gör sin praktik på en skola med ett elevhem i Indien. Praktikplats i Indien För universitetets socionomstudenter är det numera möjligt att göra praktik i Indien. Tre studenter på socionomprogrammet tog chansen och åkte dit under hösten. Jag har varit i Indien och ordnat fler praktikplatser samt besökt våra studenter på deras praktikplatser, säger Kirsti Kuusela, universitetslektor i socialt arbete. Syftet med min resa var både att hitta bra praktikplatser som passade för socialt arbete och se hur de praktikplatser vi redan har fungerade. Praktikplatserna finns i Varanasi, en ort som Karlstads universitet sedan många år haft samverkan med inom olika utbildningar. Redan på 70 talet var jag i Varanasi för första gången, säger Kirsti Kuusela. För några år sedan var jag där igen, då tillsammans med kollegor från lärarutbildningen, kulturgeografi och religion. Det har naturligtvis varit en fördel att det redan fanns vissa kontakter och erfarenheter. Socialt arbete och hjälp till självhjälp Socionomstudenten Kajsa Ärnström har sin praktikplats hos en organisation som hjälper och stöttar kvinnor som lever i slumområden. Det handlar om att hjälpa dem komma igång med olika mindre verksamheter som kan leda till att de får en egen försörjning. Många av de mest utsatta kvinnorna är änkor med barn och deras möjlighet till försörjning och en framtid för deras barn är mycket dålig utan hjälp. Läsundervisning är ett viktigt inslag i verksamheten. Satagyan Foundation heter organisationen som jobbar med sociala inspirationsprogram och empowerment, vilket ska syfta till att ge hjälp till självhjälp. Skola och elevhem för utsatta barn Studenterna Elise Hydén och Linda Johansson gör sin praktik på Jeevan School, en skola för fattiga barn. Skolan har även ett elevhem för de allra mest utsatta barnen som inte har något annat fungerande hem. Bland annat har barnen tillsammans med våra studenter fått genomföra ett stort väggmålningsprojekt, säger Kirsti Kuusela. Det har varit väldigt uppskattat av barnen och de har fått måla självporträtt vilket förhoppningsvis ska stärka deras självbild. Kirstis syster, som kommit på besök från Finland var med på resan. Hon åkte tillsammans med några lärare och en grupp äldre barn från Jeevan School på utflykt till Patna, där de bland annat besökte en djurpark. Ett fantastiskt äventyr för barn som i många fall inte varit utanför den egna staden någon gång. Barnen bor på skolan Jeevan School drivs av en kvinna från Tyskland, som kom till skolan som hjälparbetare när den var ganska nergången. Hon blev kvar och har lyckats utveckla den till en välfungerande skola med elevhem. Barnen som bor på skolan har i de flesta fall fortfarande kontakt med sina föräldrar, även om föräldrarna på grund av fattigdom, missbruk eller psykisk ohälsa inte kan ta hand om sina barn. Det är viktigt att våra studenter från socionomutbildningen verkligen får möjlighet att syssla med socialt arbete under sin praktikperiod, säger Kirsti Kuusela. Jag har även haft kontakter inom verksamheter i Varanasi som handlar om stöd till äldre, men jag bedömde att det mest handlade om omvårdnad och inte så mycket socialt arbete. Därför har vi ännu inga praktikplatser inom äldreomsorg. Vår förhoppning är att vi ska kunna knyta fler kontakter i Indien och i framtiden kunna erbjuda fler praktikplatser åt våra studenter. Studenterna gör sex veckors praktik, de bor enkelt och det går att klara sig på medel från CSN för att täcka kostnaderna för resa och uppehälle. Text: Carina Olsson Foto: Kirsti Kuusela 8 MAGASINET NR 1 2012 MAGASINET NR 1 2012 9
Huong Hoang från Hue, Vietnam, och Ingalill Gumaelius. Nya kontakter med Kambodja Under nästa läsår kan det bli möjligt för sjuksköterskestudenter att åka till Kambodja under utbildningen. Kontakt med ett lärosäte är etablerat och man diskuterar både lärar- och studentutbyte. I april kommer beslutet från Sida om anslag för eventuellt lärarutbyte, säger Ann Kristin Sandin Bojö, prefekt på Avdelningen för omvårdnad, som nyligen återvänt från en resa till Kambodja. Fungerar det så planerar vi att skriva avtal om studentutbyte också. Finansiering av samverkansprojektet sker genom Linneus Palme, som är ett utbytesprogram för lärare och studenter inom såväl grundutbildning som avancerade nivåer på universitet och högskolor. Linneus Palme har beviljat finansiering för planeringsresan till Kambodja och nu söker Karlstads universitet medel för lärar och studentutbyte med lärosätet i Kambodja. Projekt med forskare från flera länder Det hela började 2009 genom en förfrågan om medverkan i ett forskningsprojekt till Ann Kristin Sandin Bojö från National Center of Medical Research in Japan, som medfinansierar ett av tre regionala sjukhus i Kambodja. Det var naturligtvis väldigt smickrande att få frågan om att medverka i ett forskningsprojekt, säger Ann Kristin Sandin Bojö. Det visar vilken betydelse det har att ha internationella kontakter. Forskningsprojektet handlar om förlossningsvård och forskargruppen kommer troligen att publicera en artikel i en internationellt erkänd vetenskaplig tidskrift 2012. I forskningsgruppen ingår även forskare från Japan och Kambodja. Internationellt samarbete i flera världsdelar Avdelningen för omvårdnad har idag studenter som gör del av sin utbildning i Ghana, Tanzania, Indien och Island. Det vi skulle kunna utveckla är fler samarbeten med lärosäten i Europa, säger Agneta Danielsson, universitetsadjunkt i omvårdnad, som är ansvarig för sjuksköterskeutbildningens internationella arbete. Även hon var med på resan till Kambodja. När vi skriver avtal med ett annat lärosäte ute i världen, är det viktigt att det blir ett ömsesidigt upplägg där båda parter får ut lika mycket, säger Agneta Danielsson. Vi är imponerade av lärosätet i Kambodja, de har en mycket hög teknisk utrustning och vi kan säkert lära mycket av varandras utbildningar. Text: Carina Olsson Ngim Heng, barnmorska, utbildningsansvarig för ett kliniskt träningscentrum i Kambodja samt Ann Kristin Sandin Bojö, prefekt på Karlstads universitet. Utlandspraktik en vardag som gör skillnad Vietnam, Guadeloupe, Kambodja och Indonesien. För studenter som läser biomedicin vid Karlstads universitet finns många möjligheter att göra praktik eller examensarbeten utomlands. Ingalill Gumaelius är en entusiast som byggt upp samarbeten med universitet och laboratorier runt om i världen under 20 års tid. Att se och höra hur våra studenter och lärare utvecklas genom utbyten i andra länder ger mig stor glädje, säger Ingalill Gumaelius lärare på Karlstads universitet. Det hela började under gamla Hälsohögskolans tid. Vi gjorde studiebesök med studentgrupper på laboratorier i bland annat Amsterdam, London och Budapest. Jag blev inspirerad av min före detta lärare och chef, docent Åke Holmgård, som varje år tog med sina studenter till olika länder. Globala samarbeten Så småningom utvidgades nätverken genom möten med andra biomedicinska analytiker och med läkare inom det laboratoriemedicinska fältet som såg värdet i globaliseringsarbete. Nya kontakter har lett till praktik och examensarbeten i Kanada, USA, Australien och Europa. Idag är det länder i Asien och praktik i utvecklingsländer som det är vanligaste. Kina, Kambodja och Vietnam är aktuella, men även examensarbeten i Indonesien har förekommit och praktik på Institut Pasteur du Guadeloupe i Västindien. En god vän från Australien, Robin Devenish, startade laboratoriet på Angkor Hospital for Children i Siem Reap, Kambodja. En månads vistelse där gjorde ett oförglömligt intryck och resulterade i att vi årligen skickar studenter på praktik dit. Att leva en annan kultur Går det att förbereda sig på arbetet i ett biomedicinskt labb i tredje världen innan man åker? Ett vardagsliv med knappa resurser och en stor kontrast till tryggheten i Sverige. Ett dragigt studentrum i Kina. En översvä mning i Kambodja. Och du kanske helt enkelt får leva med att det är så. Våra studenter lämnar sitt lärosäte för allt mellan sex till tjugo veckor och lever ofta i små städer där majoriteten av invånarna bor i träskjul. Arbetet på ett laboratorium innebär kontakt med en mängd sjukdomar som inte finns i Sverige. Det ger en ytterligare kompetens att konfronteras med denguefeber, tuberkulos, malaria och blodsjukdomar som ofta finns där malaria varit vanlig. För de som tar steget och åker väntar en ovärderlig erfarenhet, mycket glädje men också jobbiga situationer. Man kanske möter svårt undernärda och sjuka barn. Det kanske står 300 personer och köar för att komma in i väntrummet på ett sjukhus och du kan lätt få känslan av att inte räcka till. Samtidigt träffar du vänliga, gästfria och humorfyllda personer som ger dig glädjefyllda upplevelser och oslagbara minnen. Mervärde och delaktighet Förståelsen för andra kulturer är personlighetsutvecklande och ger också studenter och lärare möjligheter till arbete utomlands. Det kan också innebära att avdelningen får föreläsare från andra länder som delar med sig av sina erfarenheter. Det gör skillnad i vår undervisning och gör att vi ser på vår egen verklighet med nya ögon. Text: Cia Edlund / Foto: Benjamin Goss 10 MAGASINET NR 1 2012 MAGASINET NR 1 2012 11
Gangesfloden som rinner genom Varanasi anses vara en av hinduismens sju heliga floder. Foto: Eva Zetterman. Karlstads universitet i Indien. Foto: Per Bäckström Samarbete med universitet i Indiens heligaste stad På gatorna i Varanasi går den, enligt hinduismen, heliga kon fritt. Foto: Eva Zetterman Besök från Banaras Hindu University. Maria Jansdotter Samuelsson, Priyankar Upadhyaya, Anjoo Sharan Upadhyaya och Eva Zetterman. Foto: Charlotte Gustavsson Karlstads universitet har sedan många år tillbaka ett samarbete inom lärarutbildningen och ämnena religionsvetenskap, historia och geografi med Banaras Hindu University i Varanasi, Indien. Under förra året väcktes tanken om att samarbetet också skulle kunna innefatta kulturstudier. Jag hade läst en artikel om studenter som varit i Varanasi för arbete inom religion, säger Eva Zetterman, lektor inom konst och bildvetenskap. Det var då jag tänkte att varför skulle vi inte också kunna samarbeta inom kulturstudier? Det skulle vara fullt naturligt med ett utvidgat samarbete där vi börjar med ett inledande lärarutbyte som sen följs av ett studentutbyte. Det kan handla om en kurs på engelska under andra terminen på Kulturvetarprogrammet, kanske i samband med kursen i globalisering. Ett bredare samarbete skulle också kunna öppna upp möjlighet till finansiering i form av stipendier. Besök åt båda hållen Hösten 2011 besökte Priyankar Upadhyaya och Anjoo Sharan Upadhyaya, båda professorer i statskunskap vid Banaras Hindu University, Karlstads universitet. För att ytterligare undersöka möjligheterna till ett utvidgat samarbete blev representanter från Estetisk filosofiska fakulteten inbjudna till att besöka Banaras Hindu University. I början av januari reste en delegation bestående av prodekan Maria Jansdotter Samuelsson, Eva Zetterman samt Per Bäckström, professor i litteraturvetenskap, till Varanasi. Under ett seminarium med inbjudna gäster beskrev de den skandinaviska regionen utifrån sina ämnen religion, konst och litteratur. Palats vid Ganges Varanasi är Indiens heligaste stad för hinduer och buddhister vallfärdar hit eftersom Buddha höll sin första föreläsning för adepter här, säger Eva Zetterman. Detta är alltså en väldigt speciell plats. Karlstads universitet hyr en våning i ett prinspalats, precis intill floden Ganges. Här, i studiecentret Ganga Mahal, har våra studenter och lärare möjlighet att bo vid besök. Våra kontaktpersoner på Banaras Hindu University är mycket glada över att nu fått ett större kontaktnät på Karlstads universitet så vi hoppas på ett bredare samarbete! Vi blev mycket fint mottagna och har haft intressanta dagar i Varamasi, säger Per Bäckström. Ett systeruniversitet till Banaras Hindu University visade intresse för ett eventuellt samarbete då det gäller distansutbildning i engelsk litteratur. Vi pratade lite kring detta och vi får se var det landar. Jag ser positivt på möjligheten att utveckla samarbetet med Banaras Hindu University. Det ligger i linje med de samarbeten som finns eller har funnits, säger Inga Lill Fjällsby, ansvarig för universitetets studiecenter Ganga Mahal. Totalt har över 300 studenter under kortare eller längre tid genomfört fältarbeten, praktik och andra studier i Varanasi sedan 1987 då samarbetet startade. Konstvetenskap är ett ämne som tidigare fanns med i detta samarbete och på senare år har ekofilosofi tillkommit. text: Charlotte Gustavsson 198 studenter studerar just nu vid universitetet som så kallade free movers. Det innebär att de sökt hit utan hjälp av något utbytesavtal. De flesta kommer från Bangladesh, Indien och Pakistan. Men bland free movers finns också en grupp studenter från länder inom EU. 12 MAGASINET NR 1 2012 MAGASINET NR 1 2012 13
En ny medelklass växer fram i Afrika Afrika är en kontinent som präglas av konflikter, svält och sjukdom i mediernas nyhetsrapportering. Men det är också en kontinent med stark utveckling, ekonomisk tillväxt och ökad levnadsstandard. Åtminstone för den nya växande medelklassen. Jag har nyligen kommit tillbaka från en konferens i Sydafrika. Den arrangerades av Sanord, Southern African Nordic Centre, en organisation vars syfte är att öka samarbetet mellan forskare i länder i södra Afrika och de nordiska länderna, säger forskaren Hilde Ibsen. Organisationen Sanord arbetar med forskning inom alla ämnesområden och arrangerar årligen konferenser i de deltagande länderna. År 2014 kommer konferensen äga rum på Karlstads universitet. Sedan 2005 har Karlstads universitet haft lärarutbyte med University of Pretoria och den gemensamma ambitionen är att nu öka samverkan även inom forskningen. Hemma hos På konferensen höll jag en workshop med en kollega från Rhodes University, som har lång erfarenhet av Linneaus Palme utbyte och även har besökt Karlstads universitet, säger Hilde Ibsen. Workshopen handlade om hur vi kan samarbeta inom såväl lärarutbyte som forskningssamverkan och hur vi kan kombinera utbildningen med forskningen. Vi berättade hur vi lyckats göra det på ett sätt som skulle kunna beskrivas som en budgetvariant. När vi besöker varandra bor vi i varandras hem, det ger oss en god inblick i varandras kulturer och främjar också det personliga nätverk som är så viktigt för att skapa gemensamma projekt. En växande svart medelklass I södra Afrika, men även i övriga delar av Afrika, växer en ny medelklass fram, säger Hilde Ibsen. Som vi kanske är vana att se Afrika. Den nya medelklassen ändrar mycket snabbt sina konsumtionsmönster och hela livsstil. Man skaffar sig stora bilar, och alla möjliga teknikprylar. Hur hållbar är denna utveckling och vilka problem för detta med sig? Den frågan är lite studerad hittills och därför känns det mycket intressant att ha ett gemensamt forskningsprojekt med University of Pretoria. Men det här är också Afrika. Baksidan av framgången Med framväxten av den nya medelklassen kommer en rad nya problem. Fetma och alla de sjukdomar som övervikt för med sig börjar bli ett stort problem i Sydafrika. Eftersom medelklassen är en stark förebild för de som fortfarande lever i stor fattigdom är det också frågan om samhällsutvecklingen är hållbar ur ett miljöperspektiv. Det är också så att de ekonomiska klyftorna i Sydafrika ökar, trots den förda empowermentpolitiken, hjälp till självhjälp, som ska hjälpa den fattiga svarta befolkningen in på arbetsmarknaden. De studier vi har på gång just nu gäller hållbar konsumtion, fetma som ett folkhälsoproblem samt kvinnoperspektivet i samhällsförändringen, säger Hilde Ibsen. Text: Carina Olsson Foto: Hilde Ibsen Internationalisering i siffror 96 studenter från Karlstads universitet studerar under det här läsåret i andra länder. 35 av dem har valt att läsa vid ett annat europeiskt lärosäte genom Erasmus eller genom motsvarande 8 studenter kommer från fattiga länder där utvecklingstakten är hög. Deras studietid vid Karlstads universitet ingår i ett Sidafinansierat projekt som har namnet Linnaeus-Palme. Ett annat Sidafinansierat projekt ger studenter vid Karlstads universitet möjlighet att resa till utvecklingsländer som exempelvis Kenya och Sydafrika för att göra fältstudier till sina uppsatser. Det har 13 av universitetets studenter gjort under 2011. från länder som Tyskland, Frankrike, Holland, Spanien och Polen studerar på Karlstads universitet genom utbytesavtal. De flesta utbytesprogram för de nordiska länderna. 60 läser i länder som Kanada, USA, Australien, Sydkorea samt i Hongkong. 1 student läser i Mexiko. Studenter från Karlstads universitet har valt att betala studieavgift för att få studera vid University of Westminster i London. Genom att de är studenter vid Karlstads universitet får de en något reducerad avgift. 314 personer kommer hit från andra universitet i Europa. Det största programmet för detta heter Erasmus. studenter har valt att läsa här och betala för sina studier. De kommer från länder utanför EU och påverkas av Sveriges beslut att införa studieavgifter. Många av studenterna som är free movers påbörjade sina studier innan avgifterna infördes. Universitetet har vissa möjligheter att dela ut stipendier till sökande som nu måste betala avgift. Karlstads universitets stipendier kommer från staten. Utöver dessa finns stipendier att söka från Svenska Institutet. Carina Eriksson, är Karlstads universitets internationella koordinator. Hon arbetar för att få fler att upptäcka möjligheten att läsa och undervisa utomlands och få fler att komma till Sverige och Karlstads universitet. Det är viktigt att universitetet har internationella utbyten! Att studenter, lärare och personal får internationella erfarenheter gör att universitetet växer och utvecklas, säger hon. Möjligheten vi har att varje år ta emot utländska studenter, lärare, forskare och annan personal bidrar till ett mångkulturellt campus, värdefulla möten och kunskapsutbyten. Foto: Maria Obed 33 lärare har under 2011 tagit chansen att delta i något av de program för undervisningsuppdrag utomlands som universitetet har. Utländska lärare kommer varje år till Karlstads universitet för att undervisa. 14 MAGASINET NR 1 2012 MAGASINET NR 1 2012 15
Utbyte i engelska med Kina Att ha fått en sådan här chans händer bara en gång i livet och det är självklart att vi känner en oerhörd stolthet att ha fått representera Karlstads universitet i Kina. Studenterna Bob Fungola och Daniel Moss läser till lärare vid Karlstads universitet. Under hösten har de läst engelska och skrivit sin c uppsats vid Northwestern Polytechnical University, NPU, i Xi an, Kina. Xi an är en underbar plats som inte bara är mycket rik på kultur och historia, utan har också väldigt trevliga och hjälpsamma invånare, berättar killarna. Vi har Åke Bergvall och Rose Bergvall på cykeltur på stadsmuren i Xi an tillsammans med studenten Jennifer Gaojun. fått lära oss mycket om hur kinesiska lärare undervisar i engelska i skolan och även en hel del om hur livet som kinesisk student ser ut. Förutom detta har vi också tagit våra egna kunskaper inom det engelska språket till en helt ny nivå. Vi har fått nya vänner och minnen för livet och rekommenderar alla studenter som vill utforska ett nytt land att ta chansen, säger Bob Fungola och Daniel Moss som ska bli lärare i grundskolans senare år och på gymnasiet. Samarbetet med NPU etablerades 2007, då Yang Huiying, engelsklärare vid det kinesiska universitetet vistades i Karlstad under ett läsår. Ett av målen för hennes vistelse var att undersöka om det var möjligt att initiera ett mer långsiktigt samarbete mellan de två lärosätena. Samarbetet har utvidgats Nu är projektet inne på sitt tredje år, och har utvidgats från att vara ett lärarutbyte till att också inkludera studenter. Åke Bergvall, professor och Rose Bergvall, adjunkt, var de första utbyteslärarna från Karlstad att göra en treveckorsperiod i Kina under våren 2011. De har 100 lärare anställda i ämnet engelska, berättar Åke Bergvall. De betonar språket mer än litteraturen än så länge och de håller på att bygga upp sin utbildning. Vi vill lära av varandra. Ett lyckosamt lärarbesök Under hösten 2011 har Karlstads universitet i sin tur haft gästande lärare från NPU. Och de är mycket positiva. Jag har varit lärare i cirka 20 år säger Yang Lin, men det här är annorlunda. I Kina behöver vi lägga tyngdpunkten på de grundläggande kunskaperna i engelska. Här i Sverige har studenter och internationella studenter bättre förutsättningar att kunna ta till sig diskussioner kring engelsk litteratur. Och våra egna studenter som gästar Karlstads universitet säger att de läser mer här de är duktiga, jag tycker att de har klarat sig bra! Här är lärandet mer varierande, menar Kang Tan. Undervisningen alternerar mellan seminarier, diskussioner och eget arbete och studenterna får ta mer egna initiativ. Vi är tacksamma mot våra kollegor som tagit så väl hand om oss här. Utbytet med NPU finansieras av Internationella programkontoret inom Linnaeus Palme. Resultatet utvärderas kontinuerligt och Karlstads universitet med Solveig Granath, projektansvarig och professor, i spetsen ser fram emot en spännande fortsättning. Text: Charlotte Gustavsson 200 universitet runt om i världen har avtal direkt med Karlstads universitet. Det innebär att studenter från Karlstad kan resa ut, och att universitetet välkomnar internationella studenter till Karlstad. Genom olika organisationer där universitetet är medlem får studenterna tillgång till långt många fler lärosäten i världen. En sådan organisation är Isep som har cirka 150 universitetet i USA och cirka 150 i andra länder som medlemmar. Universitetet har under året 13 studenter på plats som kommit via Isep. 289 av universitetets utbytesstudenter som är här just nu kommer genom något av de bilaterala avtal som universitetet har. Av dem kommer 251 från lärosäten inom Europa. Benjamin Kappel Georgia Southern, USA Fernando Gutiérrez Chico Basque Country University, Spanien Laura de Bie University of Amsterdam, Holland Maribel Diaz University of Texas at El Paso, USA Vad läser du? Statsvetenskap. Varför valde du Sverige? Sverige valde mig kan man säga. Av många ansökningar var det här jag först fick napp. Att få inblick i hur ett land arbetar med välfärdssamhället kändes spännande. Hur trivs du här? Jättebra! Allt man behöver finns inom räckhåll, skogen, vatten, bio, shopping, kompisar. Vad är skillnaden att läsa här mot att läsa hemma? Det är mycket mer avslappnat skoltempo här än hemma och mindre klasser. En annan markant skillnad är att man här kallar sina lärare vid förnamn, vilket man aldrig gör i Georgia. Vad är det bästa med Karlstad? Närheten till allt. Det går snabbt och enkelt att ta sig till flera stora städer, även till olika länder. Att ta en tur till Oslo eller Stockholm är ju ingen bit alls om man jämför med avstånden i USA. Vad läser du? Kommunikation och statsvetenskap. Varför valde du Sverige? Jag ville veta mer om Sverige och komma till ett land där jag även kunde utveckla min engelska. Hur trivs du här? Jag trivs jättebra! Det som var lite ovant i början var att svenskarna inte pratar med folk de inte känner, de är inte lika öppna som spanjorerna. Jag upptäckte snabbt att man inte pratar med okända på bussen. Vad är skillnaden att läsa här mot att läsa hemma? Här är det ett mycket mer ömsesidigt samarbete mellan lärare och studenter där båda parter strävar efter att uppnå ett studiemål. I Spanien har studenterna tappat respekten för lärarna och bryr sig inte om vad de säger. Vad är det bästa med Karlstad? Närheten till det mesta, naturen och det vackra landskapet Vad läser du? Interkulturell kommunikation och media. Varför valde du Sverige? Jag hade aldrig varit här tidigare, men tyckte att det verkade otroligt vackert. Det var även här det fanns mest intressanta kurser som jag kunde räkna in i min utbildning hemma. Hur trivs du här? Åh, jättebra. Det finns så mycket utrymme här jämfört med i Holland. Vad är skillnaden att läsa här mot att läsa hemma? Mycket mer fritid här eftersom det är så få lektioner. I Holland har vi mycket mer grupparbeten. Vad är det bästa med Karlstad? Det är cozy i Karlstad, mysigt. Det är en liten stad, men som har allt som en storstad har. Vad läser du? Kurser inom klimat förändringar. Varför valde du Sverige? Just för att det inte är många som väljer att åka hit. Jag viste ingenting om landet och det var kul. Hur trivs du här? Jag älskar Sverige! Jag älskar natur och det finns det ju gott om här. Vad är skillnaden att läsa här mot att läsa hemma? Det är väldigt lite lektioner här jämfört med hemma, så man får mycket fritid. Det innebär också att man behöver ta mer eget ansvar för studierna. Vad är det bästa med Karlstad? Att det är en liten, mysig stad. Den staden jag kommer från har runt 1 miljon invånare. Här är det lugnt och avslappnat. 16 MAGASINET NR 1 2012 MAGASINET NR 1 2012 17
Kjell Magnusson och Jan van Stam Resor stärker samarbete Det finns ett ordspråk som säger Världen är en bok, den som stannar hemma läser bara första sidan. Ledningsgruppen vid Fakulteten för teknik och naturvetenskap, på Karlstads universitet, lever som de lär. Varje år gör de en resa för att stärka förmågan att samverka, knyta band med lärosäten i andra världsdelar och utvecklas i sin roll som ledare. Det känns som vi har hittat en fungerande kombination där vi utvecklar oss själva som ledare, stärker samarbetet med våra kluster och öppnar nya dörrar mellan Karlstads universitet och världen, säger Jan van Stam, dekan för fakulteten. En fot i Asien Ett år styrdes kosan mot Kina som har en stor växande verksamhet och där många svenska företag etablerar sig. Studenterna är många och alla får inte plats på landets universitet. Men intresset för Kina är också stort bland svenska studenter. Nu har vi kö till våra sommarkurser vid Nanjing University of Science and Technology. Det är mycket betydelsefullt för våra ingenjörsstudenter som får möjlighet att komma till en av världens snabbast växande ekonomier och knyta kontakter, säger Kjell Magnusson, prefekt vid Avdelningen för fysik och elektroteknik. Österrike, Schweiz, USA och Kanada resor som gett kunskap om hur universitet i västvärlden jobbar med samverkan. Det finns en tydlig riktning i europeiska länder som visar att man vill öka samverkan med omvärlden. För oss är också syftet komma ut och få bekräftelse på att vi gör rätt. Förstås påverkar landets lagar och regleringar hur Fakta Nyckelaktörsprogrammet Resorna är en del av en långsiktig strategi för utvecklingsarbete. Vinnovas program Nyckelaktörer syftar till att utveckla det svenska innovationssystemet. Karlstads universitet är ett av de lärosäten som beviljats medel av programmet. man jobbar med samverkan, men grejen är att försöka filtrera bort det som är nationellt styrt och istället fokusera på hur lärosätet tänker kring samarbete. Då kan vi också ställa oss frågan: Kan vi göra samma som de har gjort? Breddad rekrytering ger växande företag På toppuniversitetet MIT i Boston, som besöktes hösten 2011, var syftet att se och lära lite mer som ett studiebesök. Där kunde Jan van Stam konstatera att den egna fakulteten har en bredare rekrytering och satsar mer på små och medelstora företag än vad MIT gör. MIT är en betydelsefull motor för näringslivsutveck lingen i Boston, men inte sett ur den lilla företagarens perspektiv. Den bredd som vi har i projektet Tekniker jakten till exempel var något som intresserade dem, konstaterar han. Det amerikanska universitetet å sin sida har ett vinnande koncept där man valt att jobba med öppen het som varumärke. Trots att man är ett universitet där det kostar att utbilda sig har man gjort allt undervisningsmaterial tillgängligt att ladda ner gratis. Varje lärare bestämmer själv vad man vill lägga ut. Att lära mer För mig som prefekt är resorna en viktig inspirationskälla för att kunna motivera mina medarbetare till varför vi ska jobba mer utåtriktat i vår verksamhet. Det är viktigt att vi funderar över hur vi kan ta tillvara på frågor som vi möter ute i samhället, säger Kjell Magnusson. Text: Cia Edlund / Foto: Benjamin Goss En bit Kina i Karlstad I våras invigdes Konfuciusinstitutet vid Karlstads universitet i närvaro av bland andra landshövding Eva Eriksson och Ning Zhang, Counsellor of Education från kinesiska ambassaden. Verksamheten har nu varit i gång i snart ett år. Yaoyao Cao För läraren Yaoyao Cao från Southwest Jiaotong University i Chengdu har det varit fullt upp med kurser i kinesiska, kinesisk kultur, evenemang och inte minst kontaktskapande. Föreståndare för Konfuciusinstitutet vid Karlstads universitet är Ann Bergman, prodekan vid Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Hon är nöjd med verksamhetens första tid och ser fram emot att välkomna ytterligare en lärare från Southwest Jiaotong University till Karlstad. Det blir ett välkommet tillskott att Xin Ling kommer hit från Chengdu. Det finns helt klart ett intresse hos regionens näringsliv vad gäller språk och kultur i ett affärssammanhang, men detta står på tur att utveckla när vi får ytterligare personal på plats. Då kan vi bättre ta hand om efterfrågan, inte bara skapa den. Målet är att Konfuciusinstitutet ska bli en resurs för hela regionen i såväl studentutbyten som affärs och forskningsrelationer. Och regionens behov var också något som landshövding Eva Eriksson lyfte redan vid invigningen i mars 2011: Regionen har idag omfattande affärsrelationer med Kina, något som också gör att behovet av att förstå varandras språk och kultur ökar. Kina är också idag ett öppnare samhälle än för bara ett par decennier sedan. Under verksamhetens första månader har Konfuciusinstitutet synts under Globala veckan i Karlstad samt bjudit på smakprov av kinesisk kultur. Ett samarbete med Konfuciusinstituten vid Stockholms universitet och Blekinge tekniska högskola har etablerats. Yaoyao Cao har även besökt några skolklasser som visat intresse för kinesisk kultur, bland andra årskurs 7, 8 och 9 på Norrstrandsskolan i Karlstad. Eleverna var så nyfikna på Kina och ställde en rad olika frågor. Jag bad dem rita en varsin bild som visade hur de föreställde sig Kina och det var helt underbart och förvånande! Det var så givande och jag hoppas kunna fortsätta samarbetet. Kurserna i kinesiska och kinesisk kultur har löpt på under hösten och främst attraherat yrkesverksamma, däribland flera lärare vid universitetet. Sammantaget har 44 studenter slutfört kurserna och det ser jag som ett bra resultat efter den allra första terminen. Inför våren har vi anpassat utbudet och jag ser fram emot fler studenter, säger Yaoyao Cao. Stödet från såväl studenter som kollegor har varit underbart och hjälper mig att trivas här i Sverige. Våren kommer att bli minst lika full av aktiviteter. Inom kort åker Ann Bergman till Chengdu i Kina för att diskutera ett fördjupat samarbete. Det finns förfrågningar från flera ämnen om forskningssamarbete med Southwest Jiaotong University och samtal om ett regionutbyte mellan Värmland och Chengdu har påbörjats. Text och foto: Christina Knowles En hälsosam livsstil ökar chansen få jobb Att utseendet spelar roll och påverkar chansen att få ett jobb är ingen nyhet. Men det räcker inte att vara snygg, du måste också vara vältränad och hälsosam. Detta visar en ny studie av forskarna Patrik Larsson, och Henrietta Huzell, båda vid Karlstads universitet. Studierna visar att utseendet används som en indikator på hälsa. Arbetsgivaren bedömer om den arbetssökande är frisk och produktiv eller riskerar att ha hög sjukfrånvaro och innebära höga rehabiliteringsutgifter. Foto: Peter Szamer, Pixgallery 18 MAGASINET NR 1 2012 MAGASINET NR 1 2012 19
Krig, villkorslös kärlek och inre drivkraft Med två väskor, kläderna de hade på sig och några foton klev Aida Alvinius och hennes mamma på en buss i Zagreb. Bakom sig lämnade de ett krigshärjat Bosnien. Att de hamnade just i Sverige berodde på att deras resesällskap hade släkt i Karlstad. Aida Alvinius är född i den lilla staden Bosanska Gradiska som var en av de första städerna i Bosnien som kriget nådde 1990. Aida, som levde under svåra förhållanden med sin familj i ett par år, flydde till slut 1992 med sin mamma. De kom till Sverige och Karlstad som flyktingar. Vi bodde till en början i Klara i ett hus på Bryggare gatan som var avsett för flyktingar, minns Aida. Jag fick många vänner där, som jag har kvar än idag. Vi läste svenska tillsammans och vi gick i skolan. Jag är så stolt över oss alla det har gått bra för oss allihop! Tidig studieambition Hon har alltid tyckt om att studera. Hon har inte mindre än två kandidatexamina: i arbetsvetenskap och statsveten skap. Hon har även en magisterexamen i sociologi och har läst strökurser i interkultur, rättskunskap och genus. Jag har en inre drivkraft när det gäller studier. Tyvärr har jag inte alltid mötts av förståelse för min studie ambition av mina lärare. Men min hemspråkslärare och kulturella tolk, Dobrila Jovancic, har varit ett stort stöd. Hon har lärt mig de svenska sociala koderna och upp muntrade mig tidigt att sikta mot universitetsstudier. Och så blev det. Aida har sammanlagt studerat tolv år på Karlstads universitet. Hon säger att det känns som hennes andra hem. Drömmen om att forska Universitetet är en kunskapskälla som ständigt ger mig positiv energi jag gillar den akademiska miljön! Min största dröm har alltid varit att få forska vilket jag vid ett tillfälle, år 2002, berättade för en av professorerna i sociologi. Då fick jag svaret att jag var för ung men om jag verkligen ville bli forskare skulle jag nå mitt mål någon dag. Idag är denna professor min huvudhandledare. Efter enträgna försök att få en tjänst med forsknings anknytning fick Aida till slut jobb som forsknings assistent på Socialstyrelsen. Samtidigt som hon arbetade pluggade hon, jobbade extra inom äldrevården och som tolk. Med tiden dök det upp en tjänst som forsknings assistent på Försvarshögskolan. Många sa att jag inte hade någon chans att få jobbet men jag sökte och fick komma på intervju. Jag fick inte jobbet då, men några månader senare blev jag uppringd av min nuvarande projektledare, professor Gerry Larsson. Han undrade om jag ville jobba med honom i hans projekt. Han trodde på mig som framtida forskare äntligen! Hon skulle bara vara anställd vid Försvarshögskolan i några månader, men blev kvar. Numera kombinerar hon sin anställning som forskarassistent vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, ISSL Karlstad med en doktorandtjänst på Karlstads universitet. Konfliktens mekanismer Jag jobbar inom flera forskningsområden: ledarskap och stress, rekrytering och ett nytt utbildningskoncept på Försvarshögskolan. Samtidigt läser jag doktorand kurser på universitetet och har under tiden initierat samverkan mellan Försvarshögskolan och ämnet sociologi som resulterade i en vetenskaplig artikel i samarbete med professor Bengt Starrin. Själv skriver jag en avhandling om byråkratiska organisationers anpassning till påfrestande förhållanden. Min dröm om att forska har till slut gått i uppfyllelse! Samtidigt bearbetar jag min bakgrund och försöker förstå vad jag varit med om som barn genom min forskning. Och rent teoretiskt kan jag numera förstå det, det finns många mekanismer i människor och i omgivningen som kan trigga igång en konflikt. Revansch och kärlek Aida är också mentor och handledare för studenter. Det ser hon som ett sätt att ge tillbaka. Jag har velat hjälpa andra med den hjälp som jag tidvis inte fick när jag studerade. Ingen såg min potential, kanske berodde det på resursbrist. Var får hon sin energi ifrån? Varifrån kommer den inre kraften? Det senaste året har hon även engagerat sig politiskt. Jag har precis läst självbiografin av Zlatan Ibrahimovic. Till en början var jag lite skeptisk till boken men mycket som står i den är så sant. Som invandrare är du alltid i underläge. Ur det skapas en revanschlusta utan dess like; jag ska nog visa att jag kan! En annan drivkraft är att alltid vara lite småförbannad och inte så förlåtande mot allt. Det är nog därför jag har engagerat mig politiskt, det finns så mycket orättvisor i samhället. För ett och ett halvt år sen kom det in en väldigt speciell person i Aidas liv; hon blev mamma till en liten flicka. Vilken villkorslös kärlek det är! Som mamma känns det så bra att få forma min dotter i ett land i fred. Hon slipper förhoppningsvis mina hemska upplevelser som barn och får hitta sin egen drivkraft. Text: Charlotte Gustavsson Foto: Maria Obed 20 MAGASINET NR 1 2012 MAGASINET NR 1 2012 21