Fredrik Elgh, Klinisk virologi Helena Palmgren, Infektionssjukdomar Svenn-Erik Mamelund, Demografi, Historia Elisabeth Engberg, Historia i Asbjörg Westum, Språkvetenskap Karin Ljuslinder, Medievetenskap 1
Historiska influensapandemier som kunskapskälla för beredskapsplanering Historiska influensapandemier som kunskapskälla för beredskapsplanering Centrum för befolkningsstudier (CBS) 2
Historiska influensapandemier som kunskapskälla för beredskapsplanering Centrum för befolkningsstudier (CBS) http://www.ddb.umu.se/cbs/pandemi.html 3
Historiska influensapandemier som kunskapskälla för beredskapsplanering Centrum för befolkningsstudier (CBS) http://www.ddb.umu.se/cbs/pandemi.html Krisberedskapsmyndigheten Historiska influensapandemier som kunskapskälla för beredskapsplanering Centrum för befolkningsstudier (CBS) http://www.ddb.umu.se/cbs/pandemi.html Krisberedskapsmyndigheten Myndigheten för samhällskydd och beredskap 4
Ryska snuvan 1889-1892?? millioner Spanska sjukan 1918-20 50 millioner Asiaten 1957-1958 2 millioner Hongkonginfluensan 1968-1970 1 million Ryska snuvan 1889-1892?? millioner Spanska sjukan 1918-20 50 millioner Asiaten 1957-1958 2 millioner Hongkonginfluensan 1968-1970 1 million Fågelinfluensan 1995-300 Den nya influensan 2009-8000??? 5
Andel insjuknade Döda av insjuknade Spanska sjukan 30% 2% Asiaten 25% 0,25% Hongkonginfluensan 40% 0,2% Den nya influensan 11% 0,005% [0 65 år] Säsongsinfluensa 5 10% 0,1% Ryska snuvan 1889 6
Spanska sjukan 1918 Asiaten 1957 7
Hongkonginfluensan 1969 SvD.se Fler smittade fåglar i Stockholm Publicerad: 23 mars 2006, 12.33. Ytterligare tre fåglar i Stockholm bar på den aggressiva formen av fågelinfluensa har Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) konstaterat. Fågelinfluensan 1995-8
Den nya influensan 2009- H1N1 9
Ryska snuvan 1889 Dagens Nyheter, 11 December 1889 10
[1889 hade Sverige 751 läkare, varav 30% i storstäderna; BiSOS 1889 Hälso och sjukvård] 398 läkare på 226 orter svarade 126 familjelistor 157 ytterligare brev och utförligare rapporter insändes till influensakommittén [Linroth, Wallis, Warfvinge] Information om 27 500 individer inkom. Av dessa hade 16 500 insjuknat i influensa Det sålunda från landets läkare insamlade materialet har, efter arbetets afslutande, öfverlemnats till förvaring i Svenska Läkaresällskapets bibliotek. 11
Provinsialläkarrapporter 1889-90 Vilken betydelse har förhållandena i det samhälle som drabbas av en influensapandemi för hur den kommer att uppfattas? Årsberättelser från svenska provinsialläkare åren 1889-1890 Influensautbrottet väckte stor uppmärksamhet i vetenskapliga kretsar men möttes med ett påtagligt lugn av lokala läkare Media (tidningar) en viktig aktör inom beredskapsområdet informerade och förberedde Jämförelsevis låg dödlighet i förhållande till andra, betydligt större epidemiska hot i 1800-talssamhället Allvarliga komplikationer drabbade i huvudsak den tidens riskgrupper En annan attityd i befolkningen till sjukdom och död Andra förväntningar på samhället och begränsad tillgång till medicinsk vård Hur påverkar dagens samhällskontext vårt sätt att uppfatta pandemisk influensa? Elisabeth Engberg Provinsialläkarrapporter 1889-90 http://pub.ep.liu.se/medhist/ 12
Provinsialläkarrapporter 1889-90 Under årets sista månad uppträdde många influenzafall (1889) Under årets två första månader uppträdde många influenzafall (1890) Edvard Malm, Stadsläkare i Motala Provinsialläkarrapporter 1889-90 I nästan varje hem var någon sjuk och på en del ställen undkom ingen Ockelbo 1889 Halva befolkningen var sängliggande pga sjukdom och den andra halvan var uppe men inte mer än så Södra Öland 1889...Sjukdomen var inte så farlig eftersom vi inte märkt av några fall med dödlig utgång och då sjukdomens förlopp varit milt utan några allvarligare komplikationer Västerås 1889 13
Influensadödlighet och sociala faktorer Spanskan - Oslo 2,5 2,0 1,5 1,0 Ref Ref Ref 0,5 00 0,0 Working class Middle class Economic and cultutal elite 1 room (11 kr) 2 rooms (19 kr) 3 rooms (30 kr) 4 rooms (42 kr) 5 rooms (62 kr) 6 rooms (81 kr) 7 rooms (101 kr) 8 rooms+ (8 rooms; 136 kr) Frogner Grønland-Wexels Svenn-Erik Mamelund Spanska sjukan 1918 14
15
Nushagak, Alaska, sommaren 1919 Källa: Alaska Historical Library Källa: Palese m fl (2007), Nature Immunology 16
Table 1. Relative effects of early versus late disease arrival on mortality from the 1918-19 pandemic controlling for socioeconomic status, employment structure, ethnic composition, and crowding Coefficient t-stat Diffusion Exposed to summer wave -0.0670* 1.83 Not Exposed to summer wave (ref.) 0 Constant 2.1577** 29.91 N (medical districts) 351 Adjusted R 2 0.1139 *P<0.10, **p<0.05, ***p<0.01 Svenn-Erik Mamelund Asiaten 1957 17
DN 1957 06 11 DN 1957 08 15 18
DN 1957 10 20 19
ca 16 000 fall Källa: L Skog, H Hauska, A Linde. The Russian influenza in Sweden in 1889-90. Eurosurveillance, Volume 13, Issue 49, 04 December 2008. 20
Källa: Smittskyddsinstitutet, v 48 2009 Hongkonginfluensan 1969 21
Tack! Centrum för befolkningsstudier (CBS) http://www.ddb.umu.se/cbs/pandemi.html 22