Rapport från inspektion av skolbarnsomsorgen vid Vittra Södermalm 22/9-24/9 2009

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITE TS OCH E KONOMIAVDELNINGEN INSPE KTIONS- OCH ANALYSENHE TEN SKOLBARNOMSORGSINSPEKTÖRER CATHRINE SAHLSTEN 0 76 1233257 BENGT THORNG REN 0 76 1233557 SID 1 (11) 2011-01-13 Rapport från inspektion av skolbarnsomsorgen vid Vittra Södermalm 22/9-24/9 2009 Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693 Besöksadress Hantverkargatan 2F www.stockholm.se

SID 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE... 3 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE... 3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN... 4 BESKRIVNING AV FRITIDSHEMMET... 5 SAMMANSTÄLLNING AV SKOLBARNSOMSORGENS STYRKOR, SVAGHETER, BRISTER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 Styrkor... 6 Svagheter... 6 Områden att utveckla... 7 Brister som skolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning... 7 RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE... 8 Fritidshemmets organisation och förutsättningar... 8 Målstyrning i fritidshemmet... 9 Verksamheten i fritidshemmet... 9 Normer och värden i fritidshemmet... 10 Årsplan för arbete mot kränkande handlingar och diskriminering... 11 Barns inflytande i fritidshemmet... 11 Öppen fritidsverksamhet... 11 TILL SIST... 11

SID 3 (11) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Inspektions- och analysenheten utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala 1 styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granska hur förskolan/skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som förskolan/skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn. observera verksamheten Inspektionen följs upp på olika sätt beroende på skolform. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på förskolan/skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella styrdokument. Dessutom bedömer vi hur riktlinjerna i dessa styrdokument följs, liksom mål och riktlinjer i Stockholms stads skolplan och förskoleplan. Förutom detta granskar vi förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. I bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 2 1 Vid inspektion av fristående skolor utgår inspektionen endast från nationella styrdokument. 2 Från Skolverkets verktyg BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

SID 4 (11) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Stadens utbildningsinspektion granskar verksamheterna ur ett helhetsperspektiv. Inspektionen fokuseras särskilt på nedanstående områden, men inspektörerna kan även kommentera andra områden om det finns starka skäl till det. De områden som omfattas av inspektionen är följande: Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kunskaper, utveckling och lärande Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Skolbarnsomsorgens specifika uppgifter..

SID 5 (11) BESKRIVNING AV FRITIDSHEMMET Vittra Södermalm är en fristående skola som ingår i koncernen Vittra AB som ägs av AcadeMedia och ligger på östra Södermalm i Stockholm. Skolan startade år 2000 och hette tidigare L Estradska. I skolan inryms förskoleklass, grundskola, gymnasium och fritidshem. Den här inspektionen avser fritidshemmet. Skolans verksamhet är uppbyggd utifrån fyra arbetslag med blandade åldersgrupper miniorerna (årskurs F-3), juniorerna (årskurs 4-5) och två seniorlag (årskurs 6-9). Andelen elever i grundskola och gymnasieskola är ungefär lika stora och enheten har cirka 1000 elever totalt. Eleverna kommer från 12 kommuner och en mindre del har annat modersmål än svenska, men skolan har samtidigt undervisning i 16 olika modersmål. Vittra Södermalms fritidshem kallas den fria delen av verksamheten. På fritidshemmet går det 93 barn vilket innebär att nästan alla barn i årskurs F-3 är inskrivna. Fritidshemmet är öppet mellan klockan 07.30 och 18.00. Fritidshemmet har även öppet under lov med undantag av två veckor på sommaren där plats erbjuds på annat fritidshem inom Vittra.

SID 6 (11) SAMMANSTÄLLNING AV SKOLBARNSOMSORGENS STYRKOR, SVAGHETER, BRISTER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera fritidshemmets resultat. Med resultat menar vi fritidshemmets förmåga att uppnå och sträva mot de nationella målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Våra bedömningar presenteras utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inspektion har visat att fritidshemmet utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Lokalernas utformning ger goda förutsättningar för att stödja barns lärande och utveckling. Elevassistenterna/fritidshemspersonalen ser barnens hela dag vilket kan bidra till en trygg miljö för barnen. Det finns en tydlig vilja och medvetenhet inom arbetslaget F-3 för att öka kvaliteten i den fria delen. Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som fritidshemmet delvis brister i, bland annat följande: Fritidshemmet har en ovanligt stor barngrupp med låg personaltäthet vilket innebär att förutsättningar för att dela barngruppen är begränsade. Barngruppens storlek medför svårigheter för personalen att ha överblick över barngruppen och enskilda barn. Fritidshemmet saknar personal med pedagogisk högskoleutbildning förutom lärarnas tid under den fria delen. Fritidshemspersonalen har bristande kännedom om Skolverkets allmänna råd Kvalitet i fritidshem. Det saknas även nedbrutna mål, uppföljning, utvärdering av verksamheten samt dokumentation i kvalitetsredovisningen. Fritidshemspersonalens planeringstid är otillräcklig för att kunna organisera en strukturerad verksamhet. Fritidshemmets verksamhet är i låg grad varierad och stimulerande för barnen. Det finns en otydlighet inom organisationen kring hur ansvaret är fördelat mellan skolchefen (rektorn), de pedagogiska ledarna och

SID 7 (11) fritidshemspersonalen vilket påverkar den pedagogiska styrningen negativt. Fritidshemmet brister i genomförandet av kontinuerliga samtal med barnets föräldrar om barnets trivsel, lärande och utveckling. Resurser och strategier för barn i behov av särskilt stöd saknas under fritidshemstiden. Skolan erbjuder inte en öppen fritidsverksamhet för barn 10-12 år och saknar även kontakt med annan anordnare. Fritidshemmets samverkan med skolan och förutsättningar att medverka under skoltid saknas då personalen är anställda som elevassistenter. Under skoltid arbetar de med barn i behov av särskilt stöd och i den fria delen som fritidshemspersonal för hela barngruppen. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, men även från sådant som vare sig är att betrakta som styrkor eller svagheter, bör prioriteras: Fritidshemmet bör anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning till barnens behov och säkerhet. Fritidshemmet bör utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med nedbrutna mål, uppföljning, utvärdering, förbättringsåtgärder och dokumentation i kvalitetsredovisning. Fritidshemmets bör öka kvaliteten med en mer utmanande och varierad verksamhet för barnen. Ledningen bör utveckla system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Brister som skolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning Fritidshemmets/skolans årsplan för arbetet mot kränkande handlingar och diskriminering svarar inte upp mot lagstiftningen.

SID 8 (11) RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE Fritidshemmets organisation och förutsättningar Fritidshemmet ingår i ett arbetslag för årskurs F-3. Verksamheten är lokalintegrerad och ligger i en separat byggnad. Arbetsenheten har två våningsplan med närhet till matsalen där lunch och mellanmål serveras. Lokalernas utformning ger förutsättningar att stödja barns lärande och utveckling. Den öppna planlösningen kan dock medföra svårigheter att tillgodose fritidshemmets behov, varför vi anser att en åtgärd kunde vara att skapa flera rum i rummet. Skolan har en mindre skolgård med begränsade ytor för barnens lek, särskilt vad gäller rörelse och bollspel. Barn vi talat med önskar bland annat i högre utsträckning tillgång till fotbollsplan, gungor samt utflykter till lekparker. Lärarna ansvarar för barnens morgonomsorg mellan klockan 07.30 och 08.30. Det ser vi som en positiv fördelning av resurserna då fritidshemspersonalen har sitt huvudansvar på den senare delen av dagen. Personalomsättningen på fritidshemsdelen har inneburit att en kontinuitet i arbetssätt och verksamhet försvårats. Fritidshemmet har en ovanligt stor barngrupp och samtidigt låg personaltäthet med låg utbildningsnivå jämfört med Stockholms stad. Lärarna (pedagogerna) arbetar 4 timmar per vecka på fritidshemstid (fria delen) vilket motsvarar 0,6 årsarbetare. Vi bedömer att förutsättningarna för att dela barngruppen är begränsade och att barngruppens storlek medför svårigheter för personalen att ha överblick över barngruppen och enskilda barn. Fritidshemspersonalen är anställda som elevassistenter. Under skoltid arbetar de med barn i behov av särskilt stöd och i den fria delen som fritidshemspersonal. Vi anser att resurser för barn i behov av särskilt stöd saknas under fritidshemstiden. För barn i behov av särskilt stöd kan en generellt god kvalitet på verksamheten vara en av de viktigaste insatserna. Möjlighet bör finnas till en delning av barngrupperna som en viktig faktor att kunna ge stöd till individen i gruppen. I tabellen nedan redovisas antalet barn i grupperna samt antalet personal på fritidshemmen beräknat i årsarbetare. Avdelningens namn Avdelnings typ Barn/avd Antal heltidsanställda fritidspedagoger eller motsvarande* Antal heltidsanställda barnskötare och övrig personal Summa Miniorerna F-3 93 0,6 3,88 4,48 * Med motsvarande menas fritidspedagog eller lärare med examen från en statlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna och vid utländsk utbildning ska den vara validerad för att omfattas Antal barn/ personal: 20,8 (jämfört Stockholms stad ht 2008: 16,7) Andel fritidspedagoger eller motsvarande: 13 procent(jämfört Stockholms stad ht 2008: 36 procent)

SID 9 (11) Målstyrning i fritidshemmet Fritidshemmets verksamhet finns med i skolans kvalitetsredovisning i begränsad omfattning. Fritidshemspersonalen har en bristande kännedom om Skolverkets allmänna råd Kvalitet i fritidshem. Vi bedömer även att fritidshemspersonalens planeringstid är otillräcklig. Planeringen utgår enligt personalen ifrån barnens intressen och personalens kompetens, men utgångspunkten bör även vara de nationella styrdokumenten nedbrutna på verksamhetsnivå. Planeringen bör ha sin utgångspunkt i en kartläggning av barngruppens behov. Dokumenterade och prioriterade mål saknas och då finns det heller inget konkret att utvärdera mot. På sikt bör verksamheten sträva mot en kvalitetskedja med arbetsplan uppföljning utvärdering analys kvalitetsredovisning förbättringsåtgärder. Vi anser att ledningen och personalen bör diskutera syfte och mål med den verksamhet man ansvarar för och kommunicera den med såväl kollegor på skolan som föräldrar. Det finns en otydlighet mellan olika uppdrag med koppling till fritidshemmet gällande operativt och pedagogiskt ansvar vilket bör klargöras. Vi bedömer att fritidshemmet behöver ett tydligare stöd från skolchef (den funktion som i skollagens mening är rektor) och övrig skolledning i syfte att utveckla fritidshemmets verksamhet. Fritidshemmet representeras i skolledningen av en lärare som arbetar fyra timmar per vecka i den fria delen med skolchefen som ytterst ansvarig. Vid vårt besök hade skolan en ny skolchef vilket kan föranleda en översyn av denna organisation. I kommunens brukarundersökning finns fritidshemmet i förskoleklass och årskurs 3 inte med i statistiken på grund av för låg svarsfrekvens. I skolans egen kvalitetsundersökning som genomförs i slutet av varje läsår saknas frågor om fritidshemstiden. Detta ser vi som en svaghet. Vi bedömer att ett målstyrt arbete i fritidshemmet är ett prioriterat utvecklingsområde. Verksamheten i fritidshemmet Verksamheten inom den fria delen kompletterar skolans tidsmässigt i hög grad och innehållsmässigt i låg grad. Verksamheten kan beskrivas genom att övergången till den fria verksamheten sker efter avslutad samling klockan 14.00. Barnen äter mellanmål och sedan har alla barn utevistelse på skolgården. Efter en tid får barnen välja om de vill gå in eller stanna kvar utomhus. Barnens fria val gäller fram till klockan 16.00 och därefter får alla barn vara inne i fritidslokalen. Personalen ger då ramar för den fria leken som innebär få valmöjligheter och för barnen. De förväntas också vara stilla, tysta och inte plocka fram för mycket lekmaterial. Anledningen vi fick berättat för oss av barnen var att det tar tid att städa undan lekmaterialet.

SID 10 (11) I samband med våra verksamhetsbesök under mellanmålen upplevde vi att det var ostrukturerat med en hög ljudnivå. Vi bedömer att miljön och förflyttningen till och från matsalen bör struktureras för att skapa en tryggare miljö för barnen. Vid hela barngruppens utevistelse på skolgården förekom det olika typer av lekar initierade av barnen själva. Lekmaterial fanns att använda. Vi såg vid våra verksamhetsbesök att personalens förutsättningar att hinna stödja olika barn för att komma in i leken var begränsad. Vi uppfattade att personalen strävade efter att få överblick över barngruppen och hålla närvarolistan aktuell. Fritidshemmet erbjuder styrd verksamhet men i låg omfattning vilket kan vara vid några få tillfällen i veckan. Det framkom både vid personal och också barnintervjuer önskemål om att fritidshemmet skulle erbjuda barnen mer styrd verksamhet som exempelvis fotboll, skapande verksamhet och besök i parker. Vi bedömer det som en svaghet att verksamheten inte är tillräckligt varierad utifrån verksamhetens uppdrag och barnens behov av stimulans och utmaningar. Särskilt de yngsta barnens behov av pedagogisk verksamhet i kombination med omsorg under hela dagen behöver tillfredsställas i högre grad än vad som sker idag. Barnen behöver stimuleras i högre grad under den fria delen genom att få fler erbjudanden av aktiviteter men också genom att man gör materialet mer tillgängligt och mer attraktivt för dem. Det gäller även de äldsta barnen, och också deras behov av ett utskolningsprogram som ett avslut av verksamheten. Där bör ingå att verksamheten besöker någon öppen fritidsverksamhet eftersom Vittra inte har någon egen verksamhet. Många vårdnadshavare hämtar och lämnar sina barn vilket gör att fritidspersonalen har goda förutsättningar att skapa ett förtroendefull och nära samarbete. Idag har personalen en daglig kontakt i samband med hämtning men saknar förutsättningar för att föra samtal om barnens trivsel, lärande och utveckling under den fria delen vilket är en brist. Vi bedömer att vårdnadshavarens olika möjligheter att delta i och påverka verksamheten kan utvecklas vilket hänger samman med verksamhetens eget kvalitets- och utvecklingsarbete. Fritidshemmets samverkan med skolan och förutsättningar att medverka under skoltid saknas vilket vi bedömer som en svaghet. Normer och värden i fritidshemmet Vi bedömer att fritidshemmet arbetar i relativt begränsad omfattning efter de normer och värden som beskrivs i läroplanen. Personalen som arbetar på fritidshemmet har sett barnen under skoldagen vilket kan bidra till en trygghet för barnen. I samband med verksamhetsbesöken såg vi en del konflikter mellan barnen som de fick lösa själva. I Skolverkets allmänna råd anges att det är viktigt att personalen arbetar för att upprätthålla de normer och värden som beskrivs i läroplanen och att dessa är en integrerad del i det dagliga arbetet. Den fria delen har goda förutsättningar att utveckla och stärka den förebyggande delen inom värdegrundsarbetet.

SID 11 (11) Årsplan för arbete mot kränkande handlingar och diskriminering Skolan har en plan som beskriver handlingar och aktiviteter för att förebygga och förhindra kränkande behandling under skoldelen. Det saknas en beskrivning av diskrimineringsgrunderna och om alla verksamheter omfattas av planen. Den är i huvudsak tydlig och konkret men saknar beskrivningar om hur fritidshemmet arbetar för att förebygga och förhindra kränkningar, vilket är en svaghet. Vi bedömer att personalen strävar efter att följa värdegrunden, men att arbetet behöver struktureras och utvecklas utifrån en samsyn i arbetslaget. Skolan genomför årligen en så kallad Vittraenkät som vänder sig till elever och föräldrar. I enkäten ingår frågor om trivsel, trygghet och kunskaper. Vi har inte tagit del av enkäten men enligt skolchefen saknas det frågor som utgår från den fria delen. Det bedömer vi som en brist. I lagstiftningen mot diskriminering och kränkande behandling anges att varje verksamhetsform ska ha en årsplan och att det i kvalitetsredovisningen ska redovisas resultat från kartläggningen av barnens trivsel och trygghet varje år. Vi kan konstatera att fritidshemmet under året ska genomföra kartläggning under den fria delen och förtydliga fritidshemmets förebyggande arbete, vilket även innefattar utredning vid kränkning och diskriminering. Barns inflytande i fritidshemmet Vi bedömer att verksamheten inte i tillräckligt hög grad bedriver ett aktivt arbete för att ge barnen inflytande i verksamheten. Barnens möjlighet till inflytande sker i huvudsak vid spontana kontakter med personalen. Det finns inte forum för att barnen ska ges möjlighet att påverka planering eller delta vid utvärdering av verksamheten. Öppen fritidsverksamhet Skolan erbjuder inte en öppen fritidsverksamhet för barn 10-12 år och har inte heller något samarbete med någon sådan verksamhet utanför skolan vilket vi anser vara en svaghet. TILL SIST Det samlade intrycket vi fick av Vittra Södermalms skolbarnsomsorg är att kvaliteten i verksamheten behöver förbättras för att svara upp mot dess specifika uppgift att erbjuda barnen en meningsfull verksamhet. Vår uppfattning är att det finns en vilja och ambition hos den nyanställda skolchefen och arbetslagen vilket gör att det finns goda förutsättningar för att genomföra det nödvändiga utvecklingsarbetet.. Stockholm 2009-10-23 Cathrine Sahlsten Bengt Thorngren