Institutionen för Samhällsvetenskaper

Institutionen för Samhällsvetenskaper Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet & Moderaterna i integrationsdebatten Är det multikultur som eftersträvas? Eller är det i praktiken assimilation? G-3 Uppsats i statsvetenskap HT-2013 Emmeli Ottosson Handledare: Karl Loxbo

Abstract The purpose of this thesis is to analyze the political debate concerning integration in Sweden among four parties in the parliament; Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet and Moderaterna. The aim is to examine how the integration policy goals among the parties look like and to what extent is has changed between the years of 2006 till 2007 and 2010 till 2011, after Sverigedemokraterna was elected into the Swedish parliament in the year of 2010. The aim is also to examine if the political parties have a tendency of striving for assimilation of immigrants into the Swedish society, despite the discourse among them that their goal is a multicultural society. The parliamentary debates between the years of 2006-2007 and 2010-2011 are analyzed through qualitative idea analysis. Ideal types are used to help divide the ideas into categories that help us see if the parties support a multicultural society or assimilation in the political debate. The analysis shows that Moderaterna, Folkpartiet and Socialdemokraterna are leaning towards policies that requires a certain degree of assimilation of immigrants into the Swedish society, while Miljöpartiet supports a multicultural society to a larger extent than the former parties. The result of the analysis of the two periods between 2006-2007 and 2010-2011 shows that the parties ideas of integration policy are not significantly affected by the entrance of Sverigedemokraterna into the Swedish parliament. Despite the trend in many other European countries, where populist parties have gained more support and where mainstream parties have a tendency to adopt policies from growing populist parties. Keywords: Integration, multiculturalism, assimilation 1

Innehåll Abstract...1 1.0 Introduktion...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Problem, syfte & frågeställningar...4 2.0 Teoretiskt ramverk...5 2.1Definitioner...5 2.1.1 Integration...5 2.1.2 Multikultur...5 2.1.3 Assimilation...6 3.0 Teoretisk modell...6 3.1 Den multikulturalistiska modellen...8 3.2 Assimileringsmodellen...8 4.0 Bakgrund och tidigare forskning...9 5.0 Material & Metod... 12 5.1 Forskningsdesign... 12 6.0 Resultatdel... 15 6.1 Socialdemokraterna... 15 Debatten 2010-2011... 17 6.2 Miljöpartiet... 19 Debatten 2010-2011... 20 6.3 Folkpartiet... 21 Debatten 2010/ 2011... 23 6.4 Moderaterna... 25 Debatten 2010/2011... 26 7.0 Trenden i Europa... 28 8.0 Slutsatts... 28 0.9 Källförteckning... 30 2

1.0 Introduktion 1.1 Bakgrund I en proposition från 1997 föreslår Sveriges regering att det ska ske en förändring av den rådande invandringspolitiken som sedan tidigare byggt på föreställningen om att invandrare ska assimileras till det svenska samhället. Den föreslagna förändringen bestod i att samhällsgemenskapen skulle byggas på en grund av kulturellmångfald 1. Redan år 1975 beslutades det om nya riktlinjer för invandringspolitiken med målen jämlikhet, valfrihet och samverkan som grund. Detta skulle innebära ett tydligt avståndstagande från den tidigare assimilationspolitiken mot ett mer multikulturellt samhälle 2. Ett av de nya beslut som togs var att invandrares kulturella och språkliga bakgrund både skulle erkännas och aktivt främjas 3. Den tidigare invandringspolitiken som byggde på assimilationspolitik och även kallades så har nu bytt namn till integrationspolitik. De flesta riksdagspartier är idag eniga om att en viktig del av integrationen är att inte förlora mångkulturen och det är viktigt att stöd ges till minoritetsgrupper för att de ska kunna behålla sin kulturella identitet. De ska inte behöva assimileras till majoritetskulturen. Det är dock svårt att tyda vad politikerna menar när de talar om integration och multikultur. Enligt Enrique Pérez kan det bero på att politikerna inte själva är helt på det klara med vad de vill med integrationspolitiken och därför förklarar de inte begreppen på ett djupare plan 4. I retoriken är det av stor betydelse att handla på ett sätt som anses moraliskt korrekt medan i praktiken är det viktigt för de statliga myndigheterna att integrationspolitiken ska vara så effektiv som möjligt. Enligt forskare har denna motsättning haft till följd att en klyfta har skapats mellan retoriken och praktiken. Tidigare forskning hävdar att integrationspolitiken inte har förändrats särskilt mycket i praktiken sedan den gick under namnet assimilation. Enligt Dahlstöm:2004, har inga nya invandrarpolitiska åtgärder satts igång och i stort sett inga av de gamla programmen slopats, sedan 1960-talets assimilationspolitik. Även Beckman:2008 påstår att det råder en oklarhet kring vad begreppet integration verkligen innebär och enligt en rapport från Riksrevisionen upplevs målen med integrationspolitiken som luddiga, vilket försvårar arbetet för de myndigheter som försöker bedriva en lyckad integrationsprocess 5. Uppfattningarna om vad som är integration och vilka delar av den som inte fungerar i praktiken verkar skilja sig åt mellan individer 6. Vissa anser 1 Proposition 1997/98:16 2 (1975:26,bet.1975: InU6rskr.1975:160) 3 Proposition 1997:98:16, s 15 4 Kamali 2006:295 5 Beckman, 2011:12 6 Beckman, 2011:11 3

att misslyckandet ligger i diskrimineringen av invandrare på arbetsmarknaden. Andra anser att de största problemen är de sociala oroligheter som uppstått i invandrartäta bostadsområden. Många politiker å andra sidan talar om att invandrare måste ta sig in på arbetsmarknaden snabbare och att det är detta som varit ett av de största problemen när det gäller invandrares integration 7. Vad menar Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Moderaterna egentligen när de talar om integration och i vilken utsträckning har partiernas retorik om integration förändrats mellan de olika perioderna 2006-2007 och 2010-2011? 1.2 Problem, syfte & frågeställningar Uppsatsens syfte är att undersöka integrationsdebatten bland de svenska riksdagspartierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Moderaterna i två nedslagsperioder. Först mellan åren 2006-2007, innan Sverigedemokraterna röstades in i riksdagen och sedan år 2010-2011 efter det att Sverigedemokraterna blev vågmästare i valet 2010. I vilken utsträckning har de svenska riksdagspartiernas argument kring integrationen av invandrare förändrats sedan Sverigedemokraterna röstades in i riksdagen år 2010, och finns det en tendens till argumentation för assimilation i debatten? Hur ser de integrationspolitiska målen ut hos de svenska riksdagspartierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Moderaterna, under åren 2006-2007 samt 2010-2011? Är det en assimilerande eller multikulturell integration som efterstävas? Går det att se någon förändring mellan de idéer som uttrycks under de två tidsperioderna? 7 Beckman, 2011:11 4

2.0 Teoretiskt ramverk 2.1Definitioner De begrepp som är centrala i undersökningen är, integration, multikultur samt assimilation. Dessa tre begrepp kommer att förklaras närmare då det ger en större klarhet för läsaren om vad som kommer att undersökas i uppsaten samt att det underlätta analysen och bringar större trovärdighet till undersökningen. 2.1.1 Integration Regeringen definierar integration som följande: Målet för integrationspolitiken i Sverige är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund 8. Under åren 2008-2010 utformades en strategi för att de integrationspolitiska målen skulle kunna uppnås. De områden som ansågs särskilt viktiga var: en snabb etablering för nyanlända, vilket innebär att invandrare snabbare ska komma ut på arbetsmarknaden, som i sin tur ska generera en större egenmakt och valfrihet. Satsningen på etablering innebär även ett tydliggörande av vilka ansvarsförhållanden som gäller i samhället. Regeringen anser att samhället bör tillvarata individers kompetens i större utsträckning än vad som görs idag. Fler individer bör komma ut i arbetslivet och det finns en målsättning om att fler ska kunna starta eget företag. Resultaten i grundämnen som matte, läs- och skrivkunskaper samt språkkunskaper måste förbättras samt likvärdigheten och kompetensen hos SFI-lärare. En effektiv bekämpning av diskriminering och satsningar på att utveckla statsdelar med utbrett utanförskap är av stor vikt. Med den ökande mångfalden i samhället anses det viktigt med en gemensam värdegrund i samhället som bygger på en ökad kunskap om mänskliga rättigheter och demokrati. Det finns även planer på att satsa mer på att stödja ideella organisationer med syftet att de ska diskutera fram en gemensam värdegrund. Detta skall göras genom att en dialog förs om ämnet 9. 2.1.2 Multikultur Enligt Bauhn finns det två betydelser av multikulturalism. Den första är deskriptiv och erkänner att det finns flera kulturer i samhället, det är alltså en beskrivning av verkligheten som den är. Den berör inte speciella rättigheter eller om påståenden är sanna eller falska. Den andra dimensionen är normativ multikulturalism som kopplar ihop kultur och kulturell tillhörighet med speciella rättigheter och skyldigheter. Den normativa kulturalismen belyser vikten av att alla är lika mycket värda oavsett kulturell tillhörighet och att det ska vara jämlikt 8 Integrations-, jämställdhetsdepartementet, 2009:1 9 Integrations-, jämställdhetsdepartementet, 2009:4 5

mellan alla grupper i samhället. Detta innebär att det finns anledning att ge vissa grupper i samhället särskilda rättigheter och undantag ska också kunna göras från vissa skyldigheter man har som medborgare i ett land. I den utsträckning det är möjligt ska de få de nödvändiga medel som finns för att behålla sin identitet och inte behöva assimileras till majoritetskulturen. De ska även ges kompensation för tidigare rasism och diskriminering de utsatts för 10. Den senare typen av multikulur, den normativa multikulturalismen är den som kommer att användas i uppsatsen, med undantag för dimensionen; kompensation för tidigare rasism och diskriminering. Anledningen är att diskussionen angående kompensation för tidigare rasism och diskriminering inte berörs i någon vidare utsträckning i integrationsdebatten. 2.1.3 Assimilation Assimilation är när en individ eller en folkgrupp med sin kultur smälter in i en annan kultur och dess levnadsstrukturer 11. Den teoretiska modell som ligger till grund för min undersökning är Karin Borevis idealtyper om integration. Dessa kommer dock revideras något och endast två av de ursprungliga fyra idealtyperna kommer att användas. 3.0 Teoretisk modell Den teoretiska modell som ligger till grund för uppsatsen är Karin Borevis doktorsavhandling (Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället, 2002). I sin avhandling undersöker hon vilken effekt en stats kulturella mångfald i form av kultur, etnicitet och religion har på välfärdsstatens integrationsprojekt. En utgångspunkt i Borevis undersökning är spänningen mellan individen och kollektivet, vilket kan uppstå när staten försöker finna en medelväg mellan dessa i integrationspolitiken 12. Med spänningar mellan individen och kollektivet menar Borevi spänningen som kan uppstå mellan ett lands etniska befolkning och dess minoritetsgrupper. Ett exempel hon ger är problem som uppstår i den sociala miljön, vid tillexempel beslutstagande om ifall religiösa friskolor ska godkännas eller inte. Om beslutet tas att religiösa friskolor öppnas får det konsekvenser för kollektivet, inte bara de individer som väljer att byta skola. De elever som väljer att gå kvar i kommunala skolor får ett minskat kulturellt värde i form av en minskad socialt blandad miljö, samtidigt som de som vill ha undervisning i en mer kulturellt homogen miljö inte får som de önskar om kravet på öppnande 10 Bauhn, 2010: 12-13 11 Friesen et al, 1983:17 12 Borevi, 2002:41 6

av friskolor inte uppfylls 13. Det finns alltid en spänning mellan individen och kollektivet, vilket ökar när staten försöker fatta beslut om att främja en viss social miljö. Individens autonomi står på så vis i konflikt med målet om en kollektiv gemenskap 14. Denna spänning avspeglas i integrationspolitiken som har fått mycket kritik både i riksdagsdebatter men även ute i samhället. Borevi har i sin undersökning, i syfte att undersöka detta skapat fyra idealtyper i from av olika typer av förhållningssätt till hur integrationen av invandrare och minoriteter ska gå till. Dessa fyra idealtyper är 1. Assimilering till etnisk gemenskap. 2 Politik för etnisk exkludering. 3 Assimilering till civil gemenskap. 4 Mångkulturell politik 15. Borevis första idealtyp innebär att staten anser att den enda möjligheten till en lyckad integration är att minoritetskulturer assimilerar sig till majoritetskulturen. Alla som räknas som medborgare i ett land ska dela samma etniska identitet. De som är etniskt annorlunda tillåts bli medborgare under villkoret att de ger upp det som gör att de anses som annorlunda. Staten ger här inte något stöd för att minoriteter ska kunna behålla sin kultur 16. Om denna skala hade rört sig än lite mer mot assimilation på det sättet att man aktiv motarbetat etnisk olikhet, hade det kunnat passa in på den politik Sverige förde i Norrbotten under 1800-talet mot de invandrare som kom till Sverige från Finland. Dock är utgångspunkten i denna undersökning den liberala välfärdsstaten. Idealtyp 2 innebär att staten ger aktivt stöd till minoriteter, men inte för att integrera minoriteterna i majoritetskulturen utan istället för att hålla dem utanför. Ett exempel på detta är det tyska gästarbetarsystemet där tanken var att de invandrare som kom till Tyskland inte skulle stanna där permanent. Därför gav man stöd till de invandrade grupperna så att de kunde hålla kontakten med sina hemländer och bevara sin kultur för att sedan återvända. De gav bland annat stöd så att minoritetsgrupperna kunde starta egna skolor där barn undervisades på sitt hemspråk, i sin kultur och i sin religion. Staten gav stöd till att främja olikheter men däremot ingen hjälp för att invandrare skulle kunna integreras i samhället. Det handlade om exkludering av grupper istället för inkludering 17. I uppsatsen kommer dock endast de två sista idealtyperna; assimilering till civil gemenskap samt mångkulturell politik att användas då de två första idealtyperna inte är applicerbara på de fyra riksdagspartier jag valt att fokusera på. Idealtyperna kommer att vara till hjälp för att ta 13 Borevi, 2002:43 14 Borevi, 2002:45 15 Borevi, 2002:33 16 Borevi, 2002:33-34 17 Borevi, 2002:34-35 7

reda på vilken typ av integrationspolitik Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet samt Moderaterna vill föra i Sverige. 3.1 Den multikulturalistiska modellen Borevis multikulturella modell som beskrivs i idealtypen för mångkulturell politik, står för det mångkulturella samhället. Här anses det att staten ska kompensera dem som har en annan kultur än majoritetskulturen. Medborgare som har ett annat modersmål än mottagarlandet ska ges undervisning i ditt hemspråk för att upprätthålla sina språkkunskaper. Satsningar på att låta invandrare i största möjliga mån behålla sin ursprungliga kulturella identitet ses som ett jämlikhetsmål, inte bara socioekonomiskt utan även kulturellt. Detta för att alla ska kunna känna sig delaktiga som medborgare vilket är tänkt ska ge följden att integrationen stärks 18. Poängen med integrationen är här att invandrare ska känna sig som fullvärdiga medborgare, vilket kräver att staten ger minoritetsgrupper förutsättningar för detta genom att ge dem och dess kultur aktivt stöd och bekräftelse 19. Idealtypen kan dock kritiseras för att ge sämre rättsskydd åt minoritetsgrupper eftersom de här ges undantag från allmänna regler och lagar. Att kategorisera människor på detta sätt kan också ha till följd att minoritetsgrupper stigmatiseras i samhället och bilden av invandrare som annorlunda befästs, samt att strukturer tenderar att bortse från individens vilja till förmån för grupprättigheter, vilket kan inskränka på individers lika rättigheter. Politiken kan på så sätt motverka integrering istället för att främja den som det var tänkt från början 20. Om staten istället skulle främja assimilering, är risken istället att den kritiseras för att tvinga etniska minoriteter att överge sina kulturella identiteter 21. 3.2 Assimileringsmodellen I Borevis fjärde idealtyp, assimilering till civil gemenskap, är staten neutral till medborgarnas etniska tillhörighet. Det vill säga att de varken motverkar den eller försöker främja den. Det är en modell som kan liknas vid Frankrikes integrationsmodell och som också ses som den klassiska liberala utgångspunkten. Förespråkare för multikulturalismen hävdar dock att det inte räcker med att ge invandrare samma rättigheter som majoritetskulturen eftersom att det då kan leda till en assimileringsprocess precis som i idealtyp 1. Det på grund av att invandrarna inte får något stöd för att utöva sin kultur eftersom varje stats lagar och regler är utformade efter majoritetskulturen. Vilket innebär att minoritetskulturer måste rätta 18 Borevi, 2002:36 19 Borevi, 2002:36 20 Borevi, 2002:37 21 Borevi, 2002:44 8

sig efter strukturer i samhället som inte är kulturellt neutrala 22. Både språk, helgdagar, lagar och regler är resultat av majoritetskulturens historia och värderingar, varför dessa inte är kulturellt neutrala och därför kräver en viss grad av assimilation. Alltså måste invandrare assimilera sig till en viss grad om de vill känna sig som fullvärdiga medborgare i samhället 23. 4.0 Bakgrund och tidigare forskning Enligt Beckman (2011), finns det problem med integrationsprocessen i det svenska samhället. Dock påstår han att det råder delade meningar om vilka områden inom integrationsprocessen som är problematiska. Politiker tenderar att till största delen fokusera på arbetsmarknaden och att det är här integrationen behöver förbättras, medan hos andra är det de sociala oroligheterna i invandrartäta förorter eller diskrimineringen av personer med invandrarbakgrund i det svenskasamhället som är problematiskt. Uppfattningarna om vad begreppet integration innebär och vad det är som inte fungerar i praktiken skiljer sig mellan individer, vilket ger en antydan om att det råder en viss förvirring om vad begreppet integration verkligen betyder 24. Enligt somliga är det just oklarheten kring integrationsbegreppets innebörd som bidrar till problem med integrationen och enligt en rapport från Riksrevisionen är det just att målen med integrationspolitiken upplevs som luddiga som gör det svår för myndigheter att lyckas med integrationsprocessen 25. Dahlström (2004), belyser hur den politiska retoriken gällande integrationspolitiken har förändrats övertid för att stärka legitimiteten i integrationspolitiken. Från att under 1960 talet ha kallats för assimilationspolitik, för att under 1975 förändras till invandrarpolitik och sedan slutligen förändras igen till integrationspolitik år 1997 26. Detta påstår Dahlström har orsakat en klyfta mellan den politiska retoriken, det vill säga de mål man säger sig ha och hur det ser ut i praktiken, med vilka medel man använder för att integrera invandrare i samhället. När det kommer till invandringspolitiken i Sverige, har det politiska toppskiktet länge stöttat utvecklingen av ett mångkulturellt samhälle medan den allmänna opinionen i hög grad tycks motsätta sig denna utveckling 27. Retoriken handlar mycket om vad som anses moraliskt korrekt medan i praktiken vill de statliga myndigheterna att integrationen ska vara så effektiv som möjligt. Vilket har lett till att retoriken har förändrats samtidigt som vad som händer i 22 Borevi, 2002: 35-36 23 Borevi, 2002:37 24 Beckman, 2011:11 25 Beckman, 2011:12 26 Dahlström, 2004:10 27 Dahlström, 2004:21 9

praktiken inte har utvecklats särskilt mycket. Även om politiker idag talar om att det är viktigt med ett multikulturellt samhälle, så har inga nya invandrarpolitiska åtgärder satts igång och i stort sett inga av de gamla programmen slopats. Detta trotts att synen på integration och vad det innebär har förändrats i den politiska retoriken 28. Heinö (2012) påstår att det råder kunskapsbrist inom den svenska integrationsdebatten jämfört med andra politikområden 29. En av anledningarna är att debatten har kommit att kretsa mer kring om politikers argument kan tänkas gynna Sverigedemokraterna snarare än om de kan fungera som en verklig lösning till de problem som finns i integrationspolitiken 30. Heinö påstår att det råder en tvekan om ifall Sverige kan anses som ett mångkulturellt land på ett djupare plan än att det finns många invandrargrupper och en ökande religiös pluralism. Enligt Heinö är toleransen i det svenska samhället inte särskilt stor. Trotts den politiska retoriken om att assimilering av minoritetsgrupper till majoritetskulturen inte är aktuell, krävs det av invandrare att de genomgår en omfattande anpassning. Samtidigt är en förändring av den svenska majoritetskulturen till förmån för andra kulturers värderingar inte aktuell 31. Det råder en viss förvirring i den politiska debatten om vad skillnaden är mellan mångkultur och mångkulturalism enligt Heinö. Många politiker blandar ihop begreppen och använder de som ett enda begrepp. Mångkultur är en normativ idé om hur samhället bör vara utformat medan mångkulturalism är en typ av ideologi som uppkom under 1960-70 talet vilket handlade om betydelsen av ett erkännande i social, politisk och kulturell form av grupper som tidigare varit diskriminerade. En mångkulturalist anser att individer med skilda etniciteter, kulturer och språk kan leva tillsammans i ett demokratiskt samhälle, utan att en anpassning ska behöva ske till den majoritetskultur som råder i samhället 32. Länder som Tyskland och Storbritannien har tagit avstånd från multikulturalismen eftersom de anser att den står i konflikt med och förhindrar integrationen. I Sverige anses istället dessa två begrepp styrka varandra och bidra till ett bättre samhälle enligt Heinö. Han påstår även att den svenska integrationsmodellen kan liknas mer vid strukturell assimilation då minoriteter mer eller mindre tvingas till att anpassa sig till majoritetskulturen 33. Bara det att invandrare är skyldiga att följa svensk lag som är uppbyggd efter svenska värderingar, tvingar grupper till en viss grad av assimilation då den 28 Dahlström, 2004:11 29 Heinö, 2012:12 30 Heinö, 2012:13 31 Heinö, 2012:17 32 Heinö, 2012: 68-69 33 Heinö, 2012:84 10

förbjuder vissa traditioner som anses viktiga i andra kulturer 34. Vid statistiska jämförelser delas också befolkningen ofta upp i grupper om invandrare och svenskar när det kommer till jobb, utbildning, valdeltagande, sjukskrivningar och brott. Det är när grupper i samhället inte längre delas upp på detta sätt som integration uppnås 35. Det finns också en oklarhet vad som överhuvudtaget är integration. Det talas mycket om att jobb leder till integration, men är en individ automatiskt integrerad om denne lyckas få ett arbete, eller bidrar jobb till integration? det råder en osäkerhet kring vad som orsakar integration och vad som är integration 36. Masoud Kamali belyser att det problem som finns inom integrationspolitiken till stor del beror på att den politik som förs skapar ett vi och dem tänkande. Det med förutsättningen att svenskarna är integrerade och att de är de andra, invandrarna som ska integreras i samhället. Det förstärker segregationen och skapar klyftor istället för att som det var tänkt, stärka sammanhållningen mellan grupper i samhället. Detta leder till att politiken blir en bidragande orsak till varför integrationen misslyckas 37. Politiken har förutsatt att kultur är något statiskt som inte förändras och att den är något som förs vidare som ett arv i generationer 38. Kamali påstår också att det talas mycket om det kulturellt pluralistiska samhället men att det inte finns någon vision om hur detta samhälle ska konstrueras, vad det ska bygga på eller vad det egentligen innebär 39. Det finns en restriktiv generositet i politiken, något diffust och svårtolkat, någonting oklart bakom allmänna positiva ordalag som i sig skapar enorma diskrepanser i samhällsdebatten, med detta menar Kamali att det finns en uppfattning i den allmänna debatten om att Sverige är öppet, pluralistiskt och demokratiskt men att i praktiken är politiken både disciplinerande och diskriminerande. Formuleringarna är luddiga och begreppen är svårtolkade eftersom de kan betyda många olika saker och ingen är riktigt säker på hur dessa begrepp ska definieras. Anledningen enligt Kamali till att retoriken är så luddig är för att undvika politiska motsättningar. När begreppen inte är klart definierade kan politikerna lättare undvika att behöva ta ställning i integrationsfrågorna 40. 34 Heinö, 2012:90 35 Heinö, 2012:84 36 Heinö, 2012:85 37 Kamali, 2006:341 38 Kamali, 2006:309-310 39 Kamali, 2006:307 40 Kamali, 2006:301 11

5.0 Material & Metod 5.1 Forskningsdesign De partier som jag har valt att fokusera på i uppsatsen är Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet samt Moderaterna. Den design som utpekas av problemformuleringen är fallstudie. De analysenheter som ingår i uppsatsen är partidebatter om integration mellan perioden, 2006-2007 samt 2010-2011. Jag har tänkt göra två nedslag i integrationsdebatten, ett där jag undersöker riksdagsdebatten under perioden 2006-2007 och det andra nedslaget är riksdagsdebatter mellan åren 2010-2011. Tanken är att försöka se vad partierna tycker är de viktigaste områdena inom integrationspolitiken, samt att försöka se om begreppsanvändningen och vad som diskuteras i debatten har utvecklats och förändrats mellan de två perioderna 41. En fallstudie passar bra för att besvara frågeställningen eftersom studien baseras på två analysenheter. Analysenheterna utspelar sig under ungefär samma kontext vilket gör att det lämpar sig bättre att undersöka dem genom fallstudier än utifrån en jämförandestudie 42. Anledningen till att det är just perioden 2006-2011 som undersöks är för att underöka om diskursen kring integration har förändrats genom åren, särskilt efter det att Sverigedemokraterna röstades in i riksdagen år 2010. Att undersöka perioden 2006-2011 besvarar frågeställningen på ett bra sätt då det är tillräckligt lång tid för att få en överskådlig bild av vilka idéer partierna har angående integration. Eftersom de två analysenheterna är uppdelade på så sätt att en ligger under perioden år 2006-2007, innan Sverigedemokraterna röstades in i riksdagen och den andra år 2010-2011 precis efter att Sverigedemokraterna blev vågmästare i riksdagsvalet, går det att undersöka om det finns en väsentlig skillnad i den integrationspolitiska debatten mellan dessa två perioder. Tanken med uppsatsen är att se om det finns en förändring i integrationsdebatten över tid samt om diskursen lutar mot en mer assimilerande eller multikulturalistisk inriktad politik, gällande invandrares integration i det svenska samhället. 5.2 Val av studieobjekt Anledningen till att jag valde att titta på Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet samt Moderaterna är för att Socialdemokraterna och Moderaterna är de två största partierna i dagsläget, samt att Moderaterna i skrivande stund är regeringsparti. Att valet sedan föll på att 41 Esaiasson et al, 2012:109 42 Esaiasson et al, 2012:109 12

även inkludera Miljöpartiet och Folkpartiet är för att dessa två partier diskuterar integrationsfrågan i stor utsträckning, samt tenderar att ha olika åsikter. 5.3 Material Riksdagsprotokoll samt idépolitiskaprogram utgör det huvudsakliga materialet, som med hjälp av idealtyper kommer att analyseras för att kunna utläsa vilken typ av integration som riksdagspartierna förespråkar. Med hjälp av riksdagsprotokollen går det att överblicka integrationsdiskursen mellan partierna på ett brett och överskådligt sätt. Jag kommer att använda mig av citat från debatten för att visa på partiernas förhållningssätt till integration, men även av information som finns tillgänglig på partiernas hemsidor samt partiprogram där de beskriver hur partiet ställer sig till integrationsfrågan. 5.4 Metodologisk diskussion I undersökningen har jag använt mig av en idéanalys för att ta reda på vilka idéer som uttrycks i integrationsdebatten bland de utvalda politiska partierna. Undersökningen kommer att vara beskrivande eftersom syftet är att ta reda på vad partierna tycker är viktigt i integrationsfrågan samt om åsikterna kan anses vara assimilerande eller multikulturalistiska. Analysmodellen kommer bestå av två idealtyper som grundar sig på Borevis fyra idealtyper om integration. Dock är det endast två av idealtyperna som kommer användas i undersökningen, assimilering till civilgemenskap samt mångkulturell politik. Dessa kommer att revideras något för att passa undersökningen. När idealtyperna revideras kommer de mest väsentliga åsikterna inom varje ståndpunkt att tas i beaktning 43. Anledning till att idealtyper valdes som analysmodell är för att tanken med analysen är att kunna urskilja idéer inom integrationsdebatten för att på så sätt kunna se var riksdagspartierna placerar sig. Om de tenderar att luta mot en assimilerande typ av integration eller om retoriken talar mer för multikulturalism. För att kunna operationalisera idealtyperna väljs idéer som passar in på respektive idealtyp, i denna undersökning kommer dessa vara: vilka villkor som finns för medborgarskap, det vill säga vilken grad av anpassning som krävs av invandrare för att de ska accepteras som svenska medborgare. Om statligt stöd ges till kulturell verksamhet och hemspråksundervisning, om individer ska ha friheten att bosätta sig var de önskar eller om myndigheter ska ha viss makt över detta, om speciella arbetsvillkor ska gälla för invandrare, om staten ska erkänna mångkulturalismen eller inte, om grupper i samhället kunna undantas skyldigheter samt ha speciella rättigheter som skiljer sig 43 Bergström & Boréus, 2005:400 13

från majoriteten av medborgarna, om särskild undervisning i skolorna ska erbjudas av kulturella eller religiösa skäl samt om staten ska vara aktivt främjande eller passivt tolerant gentemot etniska minoriteters kultur. Dessa operationaliseringar skapar två typologier som beskriver dragen hos en assimilationsinriktad respektive multikulturalistiskt inriktad integrationspolitik 44. Fördelen med idealtyper i undersökningen är att det hjälper till att strukturera materialet, och väl konstruerade underlättar idealtyperna bildandet av ett idémönster i materialet, vilket underlättar systematiska jämförelser. Idealtyperna är tänkta att ringa in de idéer som är huvuddragen för en viss ståndpunkt när det kommer till integration. 5.5 Analysmetod Tanken är att jämföra partiernas uttalande om deras förslag på integration med utgångspunkt i Karin Borevis 4 idealtyper om integration. I undersökningen kommer dock endast två av dem användas; assimilering till civil gemenskap, vilken kommer döpas om till assimilation, samt mångkulturell politik som kommer döpas om till mångkulturalism. Idealtyperna kommer att användas som raster när materialet analyseras för att försöka se ett mönster i partiernas retorik för att sedan försöka avgöra om partiernas åsikter i integrationsfrågan lutar mer mot assimilation eller multikulturalism. Assimilation, i Borevis definition innebär att staten inte ger något stöd till minoriteter för att de ska kunna behålla sin kultur, medan multikulturalism innebär att minoriteterna i ett land inte ska behöva anpassa sig alls. Största möjliga stöd ska ges för att de ska kunna behålla sin ursprungliga identitet, få undervisning i sitt modersmål samt utöva sin kultur. Eftersom Sverige är en liberal stat innebär assimilation att privata övertygelser hos individer så som religion, kultur och etnicitet respekteras men ges inget statligt stöd 45. Jag har skapat en design över hur de två idealtyperna kommer att operationaliseras vilket kan utläsas i tabellen nedan. 5.5.1 Analysverktyg Villkor för medborgarskap Assimilering Att individer anpassar sig till majoritetskulturen Mångkulturalism Att individer avser att stanna i landet och leva här 44 Bergström & Boréus, 2005:160 45 Borevi, 2002:28 14

Syn på integration Frihet att bosätta sig var man själv önskar Anledning att ge vissa grupper i samhället särskilda rättigheter och undantag från vissa skyldigheter på grund av etnicitet Staten ska vara passivt tolerant/ aktivt främjande gentemot etniska minoriteterskulturer Invandrare ska integreras i det svenska samhället Nej Nej Passivt tolerant Det finns ingen särskild integration för invandrare Ja Ja Aktivt främjande 5.6 Validitet- och reliabilitetsproblem Nackdelarna med idealtypsmodellen är att den har fått kritik för att konstrueras efter det färdiga materialet samt att författare har en tendens till att tänja på materialet för att få det att passa in i idealtyperna, vilket gör att texten inte får tala för sig själv utan resultatet kan bli förvridet. Författaren kan tendera att se materialet från perspektivet av de idealtyper som konstruerats istället för att granska materialet objektivt 46. Problemet med att idealtyperna konstrueras efter resultatet i undersökningen minskar då idealtyperna som används redan är konstruerade av en annan författare. De kommer endast att revideras något för att passa in i den kontext där debatterna äger rum. 6.0 Resultatdel 6.1 Socialdemokraterna Det Socialdemokraterna fokuserat mest på i integrationsdebatten under tidsperioden 2006 till 2007, var vikten av att invandrare lärde sig svenska och skaffade sig ett jobb. På sin hemsida under benämningen vår politik beskriver Socialdemokratierna sin syn på integration med att de tycker att det tar alldeles för lång tid för invandrare att ta sig in på arbetsmarknaden. Det anses vara en av orsakerna till att segregation uppstår i samhället och invandrare hamnar i ett 46 Bergström & Boréus, 2005:172 15

utanförskap 47. De anser även att staten borde ta ett större ansvar för invandrares boendesituation, genom att under den första tiden i Sverige erbjuda ett temporärt ankomstboende, för att sedan erbjuda ett ordnat boende i form av vanliga lägenheter. Dessa ska vara jämnt spridda över landet på orter där jobbmöjligheter finns 48. Uttalandet kan tolkas som att invandrare inte själva ska få välja var de vill bosätta sig utan detta bestäms av var det finns störst möjligheter att få ett arbete. I den partipolitiska debatten belyser Sylvia Lindgren, tidigare riksdagsledamot för Stockholmskommun (1992-2010), och representant för Socialdemokraterna att Det finns tre grundstenar i välfärdspolitiken. Det är arbete, bostad och utbildning. Mångfalden är en tillgång som vi måste lära oss att ta till vara. Utanförskapet har flera orsaker. Segregation i boendet, utbildning och språkkunskaper är bara några exempel. 49 Förslaget om att invandrare ska placeras där det finns jobb kan tänkas skapa en segregation då invandrare inte själva får möjligheten att välja var de vill bosätta sig utan placeras ut på olika orter. Det medan personer som är födda i Sverige själva kan välja mer fritt var de vill bosätta sig. Mångfald och mångkultur är begrepp som omnämns ganska ofta i debatten under denna period men det ges ingen direkt beskrivning av vad det är man menar med mångfald eller mångkultur. Det ges inte heller några förslag på hur ett samhälle som gynnar dessa värden ska upprätthållas eller vad det egentligen innebär. Språk, bostad och utbildning är det som anses kunna bryta den segregation som upplevs existera mellan invandrare och svenskar utan invandrarbakgrund. Socialdemokraterna belyser även att segregationen mellan invandrare och svenskar kan liknas vid de klassklyftor som finns mellan olika grupper i samhället och att det kanske egentligen inte är en specifik situation för invandrare, vilket går att tyda i Lindgrens uttalande Integrationspolitik måste beröras på flera olika håll, och vi måste komma till rätta med detta så att vi blir av med klassklyftor. Det är ingen tvekan om att integration handlar väldigt mycket om just dessa frågor som har med klassfrågor att göra. 50 Socialdemokraterna belyser även att Sverige ska bli ett land med möjligheter för alla och att politiken ska utformas utefter synsättet att invandrare är individer och inte en homogen grupp. Därmed ska individens behov sättas i främre rummet och vilken bakgrund man har ska inte spela någon roll. Det bör satsas på en mer generell politik och inte säråtgärder för invandargrupper 51. Luciano Astudillo var riksdagsledamot mellan åren 2002-2011 samt socialdemokraternas integrationspolitiska talesman fram till valet 2010. Astudillo 47 http://www.socialdemokraterna.se/var-politik/var-politik-a-till-o/integration/ (2012, 12,13 kl, 23:32) 48 http://www.socialdemokraterna.se/var-politik/var-politik-a-till-o/integration/ (2012, 12,13, kl 23:32) 49 Lindgren, Riksdagens protokoll 2006/07:17 anf. 439 50 Lindgren, Riksdagens protokoll 2006/07:17 anf. 455 51 Astudillo, Riksdagens protokoll 2006/07:64 anf. 53 16

nämner bland annat detta i en debatt; Den generella politiken på alla områden utformas efter människors individuella behov, inte deras bakgrund. Invandrare ska ses som individer och inte som homogena kollektiv. Huvudregeln är generella åtgärder och inte säråtgärder 52. Uttalande kan tolkas som att Socialdemokraterna här inte anser att det borde finnas några särskilda krav för invandrare som grupp när det kommer till medborgarskap. Debatten 2010-2011 Under en av de tidigare debatterna under 2010 gör Mona Sahlin, tidigare partiordförande för Socialdemokraterna (2007-2010) uttalandet; Vi måste ta strid för öppenhet och mångfald om vi vill att de värdena verkligen ska prägla Sverige 53. De belyser även i ett uttalande att Socialdemokraterna står för alla människors lika rätt och värde. Vi vill inte dela upp människor i vi och dem 54. Även under 2011 uttalar sig Maria Stenberg, socialdemokratisk riksdagsledamot sedan 2002, samt ledamot i arbetsmarknadsutskottet och Nordiska Rådets svenska delegation att; Ett samhälle som bygger på öppenhet och tolerans är det Sverige som vi socialdemokrater vill fortsätta utveckla och arbeta för 55. Vad Socialdemokraterna verkligen menar med öppenhet, mångfald och tolerans förklaras dock aldrig. Det ges heller aldrig några konkreta förslag på vad som borde göras för att detta ska uppnås. Socialdemokraterna trycker väldigt mycket på att det inte finns någon större mening med att diskutera integrationsfrågan med ett parti som Sverigedemokraterna. Stenberg gör bland annat uttalandet; Som jag sade i mitt anförande är det egentligen rätt ologiskt att försöka debattera någon form av integrationspolitik med ett politiskt parti som inte anser att någon integration överhuvudtaget är nödvändig 56. I ett annat uttalande, även detta av Stenberg, gjordes i samma debatt och var även den riktad mot Sverigedemokraterna; Vi har inte samma syn på mänskligheten. Vi har inte samma syn på invandrare. Vi har inte samma syn på andra människor. Vad ska vi prata om, om vi inte ser samhället och problemen som finns i samhället med samma ögon? 57. Vid genomgång av de integrationspolitiska protokollen märks en tydlig skillnad på i vilken utsträckning integrationsfrågan diskuteras. Enda gången Socialdemokraterna diskuterar integration i en riksdagsdebatt rörande integrationspolicys under 2010 är när Stenberg under en debatt i december nämner samma integrationspolitiska åtgärder som nämnts under perioden 2006-2007. Nämligen att det tar för lång tid för 52 Astudillo, Riksdagens protokoll 2006/07:23 anf.65 53 Sahlin, Riksdagens protokoll, 2010/11:9, anf.1 54 Jansson, Riksdagens protokoll, 2010/11:10, anf.127 55 Stenberg, Riksdagens protokoll, 2010/11:33, anf. 27 56 Stenberg, Riksdagens protokoll, 2010/11:33, anf.30 57 Stenberg, Riksdagens protokoll, 2010/11:33, anf.32 17

invandrare att komma in på arbetsmarknaden och att en av anledningarna är att de diskrimineras på arbetsmarknaden. Hon belyste även att det behövs en förbättring av SFI- undervisningen, samt att den inriktas mer på arbetsmarknaden och de språkkunskaper som efterfrågas där. Att tidigare kunskap och erfarenheter ska värderas högre, och att praktik och startande av eget företag ska uppmuntras och stödjas 58. Av detta uttalande går det att utläsa att svenska språket anses som väldigt viktigt och att detta kan ses om ett krav för att vara en fullvärdig medborgare. Under 2011 uttalar sig inte Socialdemokraterna en enda gång om integration utan de gånger de nämner något som kan tänkas ha med integrationen att göra är det i förbifarten under diskussion om ett mer generellt ämne, som bland annat bättre vuxenutbildning. Gunilla Svantorp som är socialdemokratisk riksdagsledamot sedan år 2010, belyser här vikten av kunskap och att det är vägen till egenmakt och möjlighet till större delaktighet i samhället. Utbildning minskar klyftorna mellan människor och genom att invandrare får utbildning på sitt eget modersmål utökas dess språkliga vidd vilket är till fördel vid inlärning av nya språk. Socialdemokraterna vill därför stärka modersmålets ställning i kursplanerna 59. Detta uttalande ger en bild av att Socialdemokraterna vill vara aktivt främjande för bevarandet av invandrares kulturella identitet. Dock kan undervisning i hemspråket också vara en investering för samhället då kunskaper i flera språk är en värdefull merit på arbetsmarknaden. Sahlin nämner också i en debatt tidigt under 2011 att utanförskap handlar om de som hamnar utanför arbetsmarknaden och att en av anledningarna till detta är brister i språkkunskaper. Sahlin nämner även i samma debatt att hon aldrig kommer sluta kämpa emot Sverigedemokraterna och att hon kan garantera att detsamma kommer gälla även för nästkommande partiordförande för Socialdemokraterna 60. Inga av dessa uttalanden, varken Svantorps eller Sahlins gjordes i en ren integrationspolitisk debatt utan omnämndes under diskussion angående andra politikområden. De gånger invandrare diskuteras är det inte sällan under munhugg mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna med uttalanden som; Er partiledare, du och de andra som flinar där borta tycker ju att jag är ett hot mot det svenska samhället 61. Uttalande som detta existerade inte i integrationsdebatten mellan åren 2006-2007 bland de riksdagspartier som undersökts. Efter att ha gått igenom de partipolitiska debatterna i riksdagen går det att utläsa att Socialdemokraterna dragit sig undan något från den integrationspolitiska debatten sedan Sverigedemokraterna blev invalda i riksdagen då de 58 Stenberg, Riksdagens protokoll, 2010/11:33, anf.27 59 Svantorp, Riksdagens protokoll 2010/11:88 anf. 40 60 Sahlin, Riksdagens protokoll 2010/11:43 anf.18 61 Dibrani, Riksdagens protokoll 2010/11:10, anf. 165 18

vid ett flertal tillfällen vägrat diskutera integrationspolitiken med dem. Sammantaget av debatterna trycker inte Socialdemokraterna på att det ska finnas några särskilda rättigheter eller skyldigheter för människor som invandrat till Sverige utan politiken speglar en passiv tolerans. Trotts att de uttryckligen i retoriken säger sig vilja främja öppenhet och mångkultur ges inga förslag på hur detta ska göras. Dock ska det finnas möjlighet till hemspråksundervisning. 6.2 Miljöpartiet Integration handlar om att alla människor skall leva tillsammans med lika möjligheter. Så uttrycker Miljöpartiet sina tankar om integration, på partiets hemsida under beskrivningen integrationspolitik. De anser även att vad som anses vara bristande integration är att det finns bostadsområden där människor inte får möjligheten att interagera med andra människor som är olika dem själva. Alla får inte får samma chanser till att forma sitt liv så som de själva önskar. Miljöpartiet anser att ett integrerat samhälle är ett sammanhållet och helt samhälle 62. I debatten under åren 2006 till 2007 görs uttalanden av olika miljöpartistiska politiker att integrationen inte har så mycket med språkkunskaper eller arbete att göra, utan det som skapar problem med integrationen är den diskriminering som invandrare utsätts för i samhället. Karla López, tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet (2006-2007) gör bland annat uttalandet; Jag tror inte att mer arbete, bättre språkkunskaper eller någonting sådant gör att människor integreras i samhället, utan det är diskrimineringen som är problemet, och det är den vi vill komma åt. 63 Om man ska se till López uttalande skiljer det sig markant från Socialdemokraterns syn på integration, där de anser att arbete och språkkunskaper är väsentligt för en lyckad integration. Bodil Ceballos, miljöpartistisk riksdagsledamot, gör i samma debatt som López ett uttalande med en annan synvinkel än vad som tidigare nämnt av de andra riksdagspartierna. Hon sade i debatten att Det handlar inte bara om integration eller mångfald, svenskar eller invandrare. Vi har så många olika grupper av invandrare som inte kommer överens sinsemellan, som inte integreras sinsemellan i den egna språkgruppen eller från det egna landet. 64 Av dessa uttalanden från López och Ceballos går det att utläsa att inom Miljöpartiet anses integration vara en slags sammanhållning. Integration innebär att individer i samhället tolererar och respekterar varandra. Dock påstår Ceballos att i Sverige är vi dåliga på just detta. Ett annat uttalande som gjordes av henne lyder som följande; Jag 62 http://www.mp.se/politik/integration (2013, 1,19, kl. 14:43) 63 López, Regeringens protokoll 2006/07:17 Anf. 452 64 Ceballos, Riksdagens protokoll 2006/07:17 Anf. 466 19

upplever att vi inte har lärt oss att vi är en massa människor som kommer från olika platser på jorden men att vi finns här och måste acceptera varandra precis som vi är. Vi är rädda för det som är nytt. 65 Detta kan tolkas som att Ceballos anser att svenskar inte fostrats till att se på samhället som multikulturellt, utan att vi istället ser det som är annorlunda som något skrämmande. Att det kanske är det svenska samhället som måste anpassa sig till den nya mångkulturella miljön. Precis som de andra partierna anser Miljöpartiet att de som invandrar till Sverige ska ses som individer och inte som ett homogent kollektiv, och att varje individs förmåga att bidra till ett bättre samhälle ska värdesättas mer än vad det gör idag 66. Ulf Holm, miljöpartistisk riksdagsledamot sedan 2002, gjorde ett uttalande vilket även det kan tolkas som att Miljöpartiet inte vill att invandrare ska behöva anpassa sig till den svenska kulturen. Han sade följande i en debatt från 2007; Jantelagen är bedövande i det här landet. Man tycker nästan synd om alla flyktingar som kommer hit och ska behöva mötas med vår kultur. 67 Partiet belyser även vikten av att ta itu med bostadssegregationen i villaförorter och innerstädernas bostadsrättsgetton som Holm uttrycker det 68. Vilket kan tolkas som att valfriheten att kunna bosätta sig var man själv önskar ska bli större genom att minska bostadssegregationen. Holm gör även ett annat uttalande i samma debatt där han belyser vikten av att stödja invandrarorganisationer, vilket kan ses som en vilja att aktivt främja bibehållandet av minoriteters kultur. Han sade att; Det gäller invandrarorganisationer och på vilket sätt man kan stödja dem för att uppmärksamma deras arbete. Det har kommit lite i skymundan de senaste årens debatt hur vi kan stödja detta. 69 Debatten 2010-2011 Under debatten 2010 till 2011 nämner inte Miljöpartiet integrationen av invandrare alls i riksdagsdebatten. Miljöpartiet belyser istället hur viktigt det är att vi bejakar mångfalden, och att aktivt mångfaldsarbete är vägen till framgång 70. Peter Eriksson är tidigare kommunalråd i Kalix kommun (1999-2004), språkrör för Miljöpartiet de Gröna år 2002 till 2011 samt riksdagsledamot. Eriksson gör följande uttalande i en debatt från den 3 november 2010; Den svenska kulturen är bara bra så länge den är öppen och bejakande av det nya och 65 Ceballos, Regeringens protokoll 2006/07:17Anf.468 66 Holm, Regeringens protokoll 2006/07:64 Anf. 59 67 Holm, Regeringens protokoll 2006/07:64 anf.59 68 Holm, Regeringens protokoll 2006/07:21 anf.59 69 Holm, Riksdagens protokoll 2006/07:21 anf.78 70 Kaplan, Riksdagens protokoll 2010/11:33, anf.28 20

annorlunda 71. Maria Wetterstrand, tidigare riksdagsledamot samt språkrör för Miljöpartiet tillsammans med Peter Eriksson, mellan år 2002 till 2011, säger i en senare debatt att Jag tror just mångfalden är det som förenar oss, det som gör att vi håller ihop, Det som får samhället att lyfta är mångfald och respekt för olikheter. Det enda sättet att skapa mångfald på är öppenhet och frihet för individerna 72. Miljöpartiet belyser även att det svenska språket är viktigt, dock inte av integrationspolitiska skäl utan som Esabelle Dingizian, miljöpartistisk politiker och riksdagseledamot, uttrycker det; Att behärska språket i det land man lever i är nyckeln för en personlig delaktighet i samhället 73. Men språket är även en viktig del för att individer ska ha möjligheten att kunna få jobb i nivå med den utbildning de har 74. Uttalandet belyser dock att språket inte är något krav för att få bli medborgare i Sverige eller för att integreras i samhället. 6.3 Folkpartiet Folkpartiet skriver på sin hemsida under fliken integration att; Genom arbete, bra skolor, trygga bostadsområden och en oförsonlig kamp mot diskrimineringen kan vi bygga upp ett integrerat Sverige. Sverige ska vara ett land där vi tar tillvara den potential och drivkraft som människor med utländsk bakgrund har. Då krävs en politik som ger arbete i stället för bidrag och eget ansvar i stället för omhändertagande 75. Texten ger en bild av att det som är viktigt för att integrationen ska fungera är att invandrare genom bra utbildning, bra boende, eget ansvarstagande samt genom tillvaratagande på arbetspotential, integreras i samhället. Folkpartiet tycker dock att statusen på det svenska medborgarskapet borde höjas. De anser att det är viktigt att de som är medborgare i Sverige förstår sina rättigheter men också sina skyldigheter, samt att medborgarna visar respekt för de mänskliga rättigheterna, demokratin och jämställdheten. Medborgarskapet är ett samhällskontrakt som visar på att man accepterar och förstår dessa värden 76. Informationen tyder på att en viss grad av assimilation krävs då de rättigheter och skyldigheter som finns är baserade på de normer vi har i Sverige. Även respekt för jämställdheten är baserat på svenska värderingar och kravet på att de som vill bli medborgare i Sverige är att de anpassar sig till de normer som finns. Under åren 2006 till och med 2007 kan man efter att ha tittat på uttalanden från folkpartistiska politiker se att de trycker på att integrationen handlar om att nyanlända ska 71 P, Eriksson, Riksdagens protokoll 2010/11:9, anf.43 72 Wetterstrand, Riksdagens protokoll 2010/11:43, anf.35 73 Dingizian, Riksdagens protokoll 2010/11:88, anf.110 74 Kaplan, Riksdagens protokoll 2010/11:33, anf.48 75 http://www.folkpartiet.se/var-politik/snabba-fakta/integration/ (2012, 12,14, kl. 00:06) 76 http://www.folkpartiet.se/var-politik/snabba-fakta/integration/ (2012, 12, 14, kl. 00:06) 21