Hygienkonferens hösten 2014
Program EBOLA Skyddsutrustning EBOLA VRI-förebyggande arbeteframgångsfaktorer Vårdhygieniska aspektermentometer övning Övriga frågor Anders Lindblom Annica Blomkvist Marianne Janson
Ebola
Fruit bat ( flyghund )
Antal fall till och med vecka 40 Country Cases Deaths Guinea 1 157 710 Sierra Leone 2 304 622 Liberia 3 696 1 998 Nigeria 20 8 Total 7 177 3 338
Sjukdom Inkubationstid 4-10 (2-21) dagar Symtom Hastig debut med feber Muskelvärk, huvudvärk, ledvärk Illamående/kräkningar, diarré, buksmärtor Ögoninflammation, halsinfektion, herpesliknande utslag Hudutslag, blödningar från hud, slemhinnor, magtarmkanalen 5-7 sjukdomsdagen
Symtom forts Andningspåverkan hos svårt sjuka Dödsfall uppträder vanligen 7-16 sjukdomsdagen
Behandling Ingen specifik behandling som är utprovad finns Vätska, blodtransfusion, respiratorbehandling Monoklonala antikroppar och serum från tillfrisknande har provats
Smittvägar Infekterade kroppsvätskor (blod, kräkningar, saliv, avföring, urin, sädesvätska) Virus kan överleva flera dagar i intorkat tillstånd och i vätska Kan smitta sexuellt upp till 3 månader efter tillfrisknande Annars låg smittsamhet Ingen luftburen smitta UD (men ej WHO) avråder från resa till Sierra Leone, Guinea och Liberia Ingen smittsamhet innan insjuknande
Smittsamhet Hög risk Nära kontakt (<1m) med ebolapatient som hostar, kräks, har diarré, blöder Viss risk Tillfällig kontakt med ebolapatient Vistelse i samma väntrum, färd med samma buss, receptionist på sjukvårdinrättning
Handläggning Viss risk Lugnande besked Kontrollera temp 2 ggr per dag 21 dagar efter exponering Söka vård om temp > 38,6 eller symtom på sjukdom Hög risk Vård på infektionsklinik
Personer med symtom Viss risk Inom 3 veckor efter hemkomst från riskområde utvecklar feber Varit i kontakt med vilda djur Besökt/arbetat inom sjukvård Arbetat i laboratorium Vistats i provins med utbredd Ebola
Personer med symtom Hög risk Inom 3 veckor efter hemkomst från riskområde utvecklar feber Blödningsmanifestationer Vistas i familj där ebola förekommit Deltagit i vård av ebolasjuk Laboratoriepersonal/vårdpersonal som kommit i kontakt med kroppsvätskor Viss riskpatient som utvecklat organsvikt, blödningar
Vård av patient Patienten skall hänvisas och omhändertas på infektionskliniken Transport dit i ambulans, ej allmänna kommunikationer Vårdas på infektionskliniken tills diagnos är ställd Efter kontakt transport till högisoleringsenheten i Linköping
Skyddsutrustning vid ebola På- och avklädning ska övervakas av någon erfaren person Viktigt att utrustningen sitter som den ska Tas på och av i rätt ordning
Påtagning av skyddsutrustning Påtagning ska göras i följande ordning: 1. Engångs stövelskydd/stövlar 2. Sprita händerna 3. Sterila handskar under op-rock med mudd 4. Vätsketät engångsrock med mudd (op-rock) 5. Andningsskydd FFP3 med övertäckt ventil (vätskeresistent - sluta tätt kring näsa och mun) 6. Täckande operationshuva (ska hänga fritt utanpå rocken) 7. Visir (täcka hela ansiktet) 8. Långärmat plastförkläde 9. Nitrilhandskar (ovanpå rockens ärmmudd)
Avtagning av skyddsutrustning Avklädning sker i följande ordning och kastas som riskavfall i anslutning till patientrummet Avklädning påbörjas inne i rummet: 1. Ta av plastförklädet 2. Yttre paret handskar (behåll sterila handskar på)
Avtagning av skyddsutrustning Fortsatt avklädning i smutsig del av slussen 3. Visir kastas 4. Tag av operationshuva och kasta 5. Lossa skyddsrockens snörning, dra av rocken så den hamnar ut och in 6. Ta av stövelskydden/stövlarna 7. Ta av de sterila handskarna 8.Desinfektera händerna 9. Ta sedan av andningsskyddet Desinfektera händerna igen!!
Handdesinfektion och handtvätt Handtvätt med tvål och vatten under 40-60 sekunder om händerna skulle bli synligt kontaminerade, därefter handdesinfektion I övrigt enbart handdesinfektion under 20-30 sekunder Desinfektera ALDRIG handskarna
Punktdesinfektion Spill av blod eller annan kroppsvätska torkas upp med absorberande material, tex papper, engångsdukar eller blöjor Punktdesinfektera med Virkon, alternativt klorin, ytdesinfektionsmedel 70 + med tensid
Avfallshantering Stickande/skärande avfall läggs i punktionssäker behållare Övrigt kontaminerat avfall, tex skyddsutrustning läggs i blå sopsäck och därefter i 50-60 L gul box för smittförande avfall, inne på rummet eller i slussen Boxarna förvaras i rummet/slussen i väntan på transport Skall märkas med etikett för smittförande avfall Skall spritas av innan de lämnar rummet
Slutstädning av vårdrum och inventarier Kontakt tas med högisoleringsenheten i Linköping för råd om tillvägagångssätt inför slutstädning Hela rummet rengörs och desinfekteras Försegla rummet tills lämplig metod för desinfektion är beslutad
VRI-förebyggande arbete Framgångsfaktorer
Jämförande studie Sexton landsting och regioner Urval genom analys av resultat från punktprevalensmätningar Lägre kontra högre förekomst av VRI Cirka 100 intervjuer Åtta framgångsfaktorer identifierade
Framgångsfaktorer Framgångsfaktor 1: Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla - Utvecklad ansvarskänsla för möjligheten att förebygga - Utbrett engagemang - Förebyggande arbete uppmärksammas
Framgångsfaktorer Framgångsfaktor 2: Hygienriktlinjer ses som självklara - Följsamhet till rutiner - Öppenhet och acceptans för påminnelser
Framgångsfaktorer Framgångsfaktor 3: Riskbedömningar ger proaktivt arbetssätt - Vårdpersonalen identifierar risksituationer
Framgångsfaktorer Framgångsfaktor 4: Goda lokalmässiga förutsättningar skapas - Bidrar till en minskad risk för smittspridning och infektion - Medvetet arbete med att skapa goda lokalmässiga förutsättningar
Framgångsfaktorer Framgångsfaktor 5: Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling
Framgångsfaktorer Framgångsfaktor 6: Städning ses som en viktig del
Framgångsfaktorer Framgångsfaktor 7: Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt
Framgångsfaktorer Framgångsfaktor 8: Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler
Modell för förebyggande arbete Hur ser jag själv och mina kollegor på möjligheten att förebygga VRI? - Känner jag ett ansvar? - Har jag möjlighet att göra skillnad? Påverkar min inställning till VRI arbetet med att förebygga dem? - Skulle något ändras i mitt arbetssätt om jag i större utsträckning såg VRI som oacceptabla? Vilken inställning finns till hygienrutiner på avd/enheten?
Modell för förebyggande arbete Hur ser jag själv och mina kollegor på hygienrutiner? - Är de viktiga? - Följs de av alla? Är det möjligt att påminna varandra? Görs det? Finns rutiner för att identifiera riskpatienter och risksituationer? Följs rutinerna? I vilken utsträckning söker jag och mina kollegor proaktivt efter risker och försöker förebygga dem?
Patienten som medskapare Följa rutiner för handhygien Mobilisering undvika sängläge om möjligt Fråga och påminna personal om hygienrutiner