Bedside handover ett personcentrerat arbetssätt på Barnonkologen Akademiska Barnsjukhuset Uppsala

Relevanta dokument
SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

Innehållsförteckning

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

SBAR-muntlig rapport

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Slutenvård, somatiken

BViS. Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. December 2017

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Ny person på äldreboende, korttidsplats eller växelvårdsplats

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

April Bedömnings kriterier

Förbättringsarbete Nutrition

Patientlag

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Händelseanalys Oväntat dödsfall på vårdavdelning

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Förtydligande av samordningsansvar för SIP

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND

Agenda. Lena Lindholm, bostadsanpassningshandläggare

1. Umgås med djur om de vill. 2. Bestämmer själva var de vill äta. 3. Lyssna på musik som de tycker om.

Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor

Riktlinje för bedömning av egenvård

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

VÄLKOMMEN TILL SÖDERSJUKHUSETS HJÄRTAVDELNING

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Din rätt att må bra vid diabetes

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Rutiner för sjuksköterskor

Hur påverkar öppen journalföring patientsäkerhet och personcentrerad vård?

OM EGENVÅRD Efter överenskommelse mellan Västkom och VGR Monica Ericson Sjöström 9 maj 2016

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Undersköterska Besök kort

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Försämrat hälsotillstånd

Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017

Jag har ju sagt hur det ska vara

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

Arbetspassutvärdering

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Regional riktlinje för prevention av trycksår

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Munhälsovård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Minnesanteckningar AC gruppens möte 8 9 okt 2015, Kungsörstorp

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT Ingrid Eckerman

Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Oväntat dödsfall vårdavdelning

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Rutiner för sjuksköterskor

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Vilka ytterligare åtgärder eller andra aktiviteter behöver vi gemensamt vidta för att lyckas med uppdraget?

Senior alert och palliativ vård

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Tjänstgöring. på infektionsmottagningen. Amelie Kinch Infektionskliniken

Projektplan. för PNV

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården, lokal rutin Håbo kommun

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Rapport enligt SBAR vid operation, intervention på Operation 3

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Övergripande information om stationen

SIP Samordnad Individuell Plan

A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på

Hur gör vi action av juridiken

Vems är felet?? Vems fel är det? Tankar från en geriatriker på SÄBO

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

NU-sjukvården Arbetsbeskrivning IVA personal

Transkript:

Bedside handover ett personcentrerat arbetssätt på Barnonkologen Akademiska Barnsjukhuset Uppsala Liselott Pettersson & Katarina Vallin Barnsjuksköterskor

Detta kommer vi att prata om. 1. Personcentrerad vård 2. Bedsiderapportering 3. Vinster med bedsiderapportering 4. Få det att fungera 5. Hur gör vi 6. Svårigheter och utmaningar 7. Utvärdering okt 2011 & dec 2013 8. Tid för frågor 2

Patient-/Personcentrerad vård Patientcentrerad, patientfokuserad vård använts för att betona att vården ska planeras i samförstånd med patienten samt att vårdrelationen skall bygga på partnerskap mellan vårdare och patient och begreppen kan därför betraktas som jämförbara med personcentrerad vård. (Vårdhandboken) 3

Personcentrerad vård Att som människa med vård- och omsorgsbehov få vara i centrum och så långt det är möjligt inkluderas i alla vårdbeslut och processer är viktigt och har visats leda till bättre egenvård och bättre samarbete mellan vårdare. (Vårdhandboken) 4

Bedsiderapportering Patientrapportering mellan personal tillsammans med barn och föräldrar/patient och anhörig tex. vid skiftbyte, överlämnande mellan vårdenheter Rapporteringssystem som gör att alla parter vid samma tillfälle får vetskap om planerad vård och behandling 5

Bedsiderapportering Barn och föräldrar/patient och anhörig uppmuntras till att delta i informationsutbytet under rapporten Informationsutbytet säkerställs genom användning av verksamhetsanpassade riktlinjer och strukturerade kommunikationsverktyg 6

Vinster med bedsiderapportering Ger ökad patientsäkerhet och kvalité på vården; Förbättrar informationsöverföringen för patient /anhörig och personalen gällande planerad omvårdnad och behandling under vårdtiden på sjukhus Patient/anhöriga görs delaktiga och ges möjlighet att aktivt kunna medverka i vården 7

Vinster med bedsiderapportering Strukturerad informationsöverföring säkerställs genom användning av tex. SBAR Adekvat information utbyts Kontinuitet gällande information om vården säkerställs Följa lagar och författningar och socialstyrelsens direktiv gällande patientfokuserad hälso- och sjukvård genom information och delaktighet 8

Vinster med bedsiderapportering Patient/anhörig träffar snabbt de nya skiftets personal Bättre förståelse av patientens tillstånd uppnås tidigt under arbetspasset Patient/anhörig kan direkt få viktiga händelser och frågor besvarade Ger tidsbesparing i längden Personcentrerat arbetssätt 9

Dec 2010 Start bedsiderapportering vid skiftbyte på em Från traditionell muntlig rapport och inläsning bakom stängda dörrar utan patienten Till Bedside Handover Patientrapportering till nästa skifts personal inne på patientsalen tillsammans med barn och föräldrar 10

Få det att fungera Huvudansvariga; införandet, support och bedside poliser Engagera och göra personalen delaktig i processen Praktiska / logistiska åtgärder Information och personalutbildning Information till patient och anhöriga 11

Hur gör vi. Kl 13.30 Samling med eftermiddagspersonalen före bedsiderapportering Kort genomgång av inneliggande patienter - Patienternas salsnr - Namn - Ålder - Diagnos - Kontaktorsak Patientfördelning 12

Dax för Bedsiderapportering Patientrapporteringen säkerställs med: EPJ (elektronisk patientjournal) Patientens kardex Dygnsövervakningslista Strukturerad och patientfokuserad informationsöverföring - Flödesschema - Rapporteringsmall enl. SBAR(Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation) 13

För strukturerad informationsöverföring FLÖDESSCHEMA BEDSIDERAPPORTERING På samlingen kl.13.30 (eftermiddagspersonal) Kort anamnes på patienterna innehållande: Namn Ålder Pågående hälsoproblem Kontakt orsak Patientfördelning Tillhanda vid Bedsiderapportering Rapporteringsmall enligt SBAR Kardexpärm Dygnsövervakningslista (DÖL) EPJ Bedsiderapportering på sal eller i sluss Huvudansvarig för rapporteringen är fm. ssk. Presentation av alla närvarande Delge patientfokuserad och relevant info för planerad vård/omv det närmsta dygnet. Uppmuntra alla till att delta Em usk/ssk tydliggör muntligt och skriftligt på DÖL vem som utför t ex kontroller,um mm. Tydliggör vem som följer upp frågor Avsluta alltid med att fråga om någon har några funderingar. RAPPORTERINGSMALL ENL SBAR Börja med en presentation av alla i rummet (namn och titel). S (Situation) 1. Anledning till inläggning: utredning, beh, kontroll, sepsis osv. 2. Aktuellt PEWS poäng B (Bakgrund) 1. Andra relevanta sjukdomar, för att ge rätt omvårdnad vi detta tillfälle: Smittorisk, diabetes, allergier ev. handikapp. A (Aktuellt tillstånd/status) Relevanta avvikande vitala funktioner/tillstånd - enligt PEWS - feber, smärta, BT, nutrition, urin, sat osv. R (Rekommendationer/åtgärd) Dokumenteras på dygnsövervakningslista/pews listan PEWS kontroller enligt ordination (frekvens) Övriga kontroller; VL, UM, DV, smärtskattning osv Provtagning med tidpunkt om möjligt: tex. morgonprover, Mtx. konc. Undersökningar/händelser/förberedelser med tid och plats så snart det finns: tex. rtg, strål, operation, kurator, sjukgymnast Hjälpbehov inkl. vem utför vad: t.ex. sondmatning, mobilisering. Behandling (rapporteras muntligt från orginalhandling) 1. Läkemedel och tidpunkt (ej dos och blandning) Avsluta alltid med att fråga om någon har några funderingar. 14

15

Bedsiderapportering i patientens rum Huvudansvarig för rapporten är avgående (fm)sjuksköterska Deltagare: fm. Ssk + (Usk), em. Ssk + Usk, barn och förälder Börja alltid med en presentation av alla som är närvarande i rummet Uppmuntra alla parter att delta i överföring av information Klargör muntligt och skriftligt på dygnsövervakningslistan vem som gör vad, fyll i ev kontroller och de planerade undersökningar Avsluta alltid med att fråga om någon har några frågor eller funderingar Informationen skall vara relevant för vården de kommandedygnet/dagar. Följ rapporteringsmall. 16

Kontroller Puls, resp, blodtryck, vätskelista, urinmätning mm Sondnäring Genomförs och dokumenteras av Förälder (F) Personal (U/S) Mätningsresultat - Planerade undersökningar mm - Förberedelser - Tider och lokalisation 17

Jag har blåsor i munnen, så det är svårt att äta och borsta tänderna Jag hämtar in smärtstillande till dig så får vi utvärdera om du kan äta efter det Vi ska hjälpa dig med munvård Vad menas med munvård? Det blir jättebra, sen kan jag och mamma sköta det själva Jag kommer in med efter rapporten. Kommer då att gå igenom och visa hur det går till. Blir det bra? 18

Svårigheter och utmaningar Tala med patienten inte om Scenskräck Språket Följa strukturen Logistik Avsteg från rutinen Sekretessen i flerbäddssalar Individuella kontrollbehovet 19

Utvärdering oktober 2011 Frågeformulär besvarades av 13 barn och 20 föräldrar Utvärderingen visade att barn och föräldrar får tillfredställande information gällande planerad vård och behandling de känner sig också delaktiga i den dagliga vården 20

Utvärdering dec 2013 Frågeformulär besvarades av 15 barn och 30 föräldrar Föräldrar 100 % positiva 29/30 svarar att helhetsintrycket är att bedsiderapportering är ett bra sätt att få information och bli delaktig i sitt barns omvårdnad under sjukhusvistelsen. 1/30 tycker att det är bra ibland. Barn 100 % positiva Alla 15 barn tycker att bedsiderapportering är ett bra sätt att få veta vad som ska hända och hur dom kan vara med och påverka sin vård. 21

Utvärdering dec 2013 Föräldrarnas kommentarer Jättebra att kunna vara med och känna sig delaktig. Information ger ett bra underlag till att känna sig delaktig i vårdplaneringen. Överlämningen ger en tydlig sammanfattning och ger möjlighet till att få frågor besvarade och dessutom har man koll på vem av personalen som är insatt för mitt barn. Det fungerar mycket bra!" Ja, det är kvalitetssäkring! Mycket bra system, vi kan göra jämförelse med annat sjukhus. Detta är att föredra. Känns bra att få veta vad som händer och få träffa all personal vid varje pass. Allt är jättebra! Har ingen kritik 22

Utvärdering dec 2013 Föräldrarnas kommentarer Mycket bra. Förälder slipper oro och ovisshet Man är många gånger handlingsförlamad när man står vid sidan av sitt barn, samtidigt som mkt info passerar i revy. Önskar att synliggöra ett medicin schema inne på rummet, fm, em, natt där även ansvarig ssk/usk är representerad Barnens kommentarer Ett mycket bra system 23

Slutsats Patient och närstående blir respektfullt bemött, egna kunskaper och erfarenheter tas till vara genom god kommunikation Ökar delaktighet och ger möjlighet till att aktivt delta i den egna vårdens planering och genomförande Information utbyts kontinuerligt och är individuellt anpassad Informationsöverföringen minimerar fel och missförstånd. Därmed ökar patientsäkerheten. Bedsiderapportering är ett av många personcentrerade arbetssätt 24

Framtidens Akademiska Sjukhus (FAS) Sjukhusledningen har beslutat att införa förändrade patientnära arbetssätt på alla slutenvårdsavdelningar med enpatientrum och att i flerbäddsrum införa de arbetssätt nedan som är tillämpbara. 1. Fördelning av arbetsuppgifter undersköterska/sjuksköterska 2. Timsrundor 3. Personcentrerad/bedsiderapportering 4. Personcentrerad rond 5. Tvärprofessionell mötesplats: daglig styrning De nya arbetssätten ska införas successivt med start under hösten 2015. 25

Mötet mellan vårdare och patient är kärnan i hälso- och sjukvårdens verksamhet. Ett patientcentrerat arbetssätt, en delaktig och välinformerad patient har en positiv inverkan på vårdens resultat (Socialstyrelsen, 2012) 26

Vi vill vara med! 27

Lästips Chaboyer, W., McMurray, A., Johnson, J., Wallis, M. & Ying, F. (2008). Bedside handover Quality improvement strategy to transform care at the bedside. Journal of Nursing Care Quality, 24(2), 136-142 McMurray, A., Chaboyer, W., Marianne Wallis, M., Johnson, J. & Gehrke, T. ( 2011) Patients perspectives of bedside nursing handover. Original Research Article Collegian, 18, 19-26 Novak, K. & Fairchild, R. (2012). Bedside Reporting and SBAR: improving patient communication and Satifaction. Journal of Pediatric Nursing, 27(6), 760 762 Pettersson, L. & Vallin, K. (2010). Skiftrapporteringssystem Bedside Handover föräldrar och barns uppfattning av patientrapportering vid Sängkanten. Kandidat uppsats. Uppsala Universitet, instutitionen för folkhälso- och vårdvetenskap Socialstyrelsen (2014). Om vård och omsorgstagarens delaktighet. Tengerstrand, M. & Wang, J. (2015).Tala med mig och inte om mig bedsiderapport ur ett patient Perspektiv. Kandidat uppsats. Högskolan Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd Tobiano, G., Chaboyer, W., & McMurray, A. (2012). Family members perceptions of the nursing bedside handover. Journal of Clinical Nursing, 22, 192 200 28

29

Tack! Nina Vallin: katarina.vallin@akademiska.se Liselott Pettersson: liselott.pettersson@akademiska.se 30