Bilaga 2: Granskningsunderlag

Bilaga 2: Granskningsunderlag Granskningar av riksdagspartiernas miljöagerande och röstbeteende i viktiga miljöfrågor är ett arbete som bedrivits i Naturskyddsföreningen sedan valet 1985. Föreliggande bilaga utgör det samlade underlaget för Naturskyddsföreningens rapport 2014: Fyra förlorade år - bedömning av riksdagspartiernas miljöinsatser 2010-2014. Författare: Erik Hellqvist, Svenne Junker, Johannes Gustafsson, Cecilia Renger, Jonas Rudberg och Frida Westberg 2014-06- 12

2/185 Klimat och energi Miljölöften som granskats 1. Koldioxidskatt 2. Vita certifikat 3. Atomansvaret 4. Klimatmål 2030

3/185 1. Koldioxidskatt Naturskyddsföreningens förslag 2010: Justera energi- och koldioxidskatter årligen i förhållande till köpkraftsutvecklingen. Bakgrund 1 Om utsläppen fortsätter öka som idag pekar vetenskapen på mycket storskaliga, och i värsta fall självförstärkande, klimatförändringar. En sådan utveckling kan leda till radikala men svårförutsägbara effekter i de naturliga systemen, vilket skulle utmana samhället i grunden. Stigande världshav, allvarligt försämrade odlingsförhållanden, dramatiskt minskad vattentillgång och massutrotning av arter är effekter som numera ingår i ledanade forskares klimatscenarier. Utsläppen ökar snabbt, förändringar i naturen sker snabbare än vad som beräknats, och forskningen pekar på att effekterna kan bli långt värre än vad som nyligen togs för givet. Det har redan släppts ut för mycket växthusgaser. För att förhindra de värsta klimatscenarier bör jordens medeltemperatur inte stiga med mer än 1,5 C. Därför måste de globala utsläppen minska mycket snart och minskningen måste gå snabbt. Forskningen är tydlig med detta. I mitten av detta sekel bör världens utsläpp av växthusgaser ligga nära noll. För detta krävs ambitiösa internationella överenskommelser. De rika länderna har ett ansvar att gå före och snabbt minska sina utsläpp och samtidigt göra det möjligt för de fattiga länderna att bekämpa fattigdomen och ställa om till ett fossilfritt samhälle. Tillsammans måste de rika länderna även genomföra en massiv resursöverföring för energiomställning och anpassning till klimatförändringen i de fattiga länderna. Regeringspartiernas samlade miljöpolitik för att nå utsläppsmålet presenterades i en proposition till riksdagen 2009 och sammanfattades som följande: För att nå målet kommer regeringen att presentera förslag om utvecklade ekonomiska styrmedel, bland annat höjd koldioxidskatt, samt minskade eller slopade undantag. Även drivmedelsskatter och övriga energiskatter kan komma att höjas. 2 Naturskyddsföreningen anser att en bred energi- och koldioxidskatt är i grunden det främsta verktyget för att minska utsläppen, men också för att i enlighet med EU:s fördrag och internationella avtal, efterfölja polluter pay principle. Subventioner till fossila och andra klimatskadliga ämnen bör fasas ut för att på allvar kunna utveckla den gröna skatteväxlingen. Sverige var det första landet som införde en koldioxidskatt. Tillsammans med energiskatten blev skatterna det främsta instrumentet för regeringen att minska utsläppen av koldioxid och ställa om energiförbrukningen. Samtidigt har en rad undantag och subventioner införts inom samma område för att behålla en hög konkurrenskraft hos företagen. Energi- och koldioxidskatten omfattar flera sektorer, medan andra verktyg riktas mot mer specifika sektorer, så som koldioxiddifferentierad fordonsskatt och skattebefrielse för alternativa drivmedel i transportsektorn. Det finns även ekonomiska styrmedel som till viss del motverkar miljömålen, såsom reseavdrag och de nedsatta energi- och koldioxidskatterna i industrin. Dessutom finns PFE (programmet för energieffektivisering) som syftar till att passa EU:s minimiskatter. 1 De flesta av naturskyddsföreningens förslag och åsikter kring utsläpp går att läsa i föreningens klimatpolicy från 2011 2 Prop. 2008/09:163

4/185 Naturvårdsverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (2006) går igenom befintliga styrmedel inom miljöområdet. Rapporten visar att energi- och koldioxidskatten främst har haft effekt inom uppvärmningssystemen, vilket främst avser fjärrvärme och individuell uppvärmning. Rapporten påvisar att den nuvarande användningen av skattesystemet är begränsad för att nå miljömålet begränsad klimatpåverkan, men bedömningen görs ändå att det finns områden som bör analyseras vidare för att eventuellt utöka eller förstärka beskattningen. Som förslag på områden nämns den del av industrisektorn som inte omfattas av EU:s handelssystem och även en utvärdering som analyserar samspelet mellan de olika ekonomiska styrmedlen som berör transportsektorn föreslås. Rapporten stryker också under att den samlade bedömningen hos myndigheterna är att kostnadseffektiviteten och måluppfyllelsen för att uppnå utsläppseffekter är mindre med bidrag än med exempelvis skatter. 3 Sedan början av 1990- talet justeras energi- och koldioxidskatterna i Sverige varje år efter inflationen. Koldioxidskatten har en generell skattenivå, en s.k. normalskattesats, som är proportionell mot de koldioxidutsläpp som uppstår vid förbränning av bränslet. Normalskattesatsen har utvecklats under de senaste mandatperioderna från att ha motsvarat 25 öre per kg koldioxid 1991 till 105 öre per kg år 2009. Den tillverkande industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk betalar 21 % av den generella skattenivån för uppvärmningsbränsle. Därutöver finns särskilda regler för ytterligare nedsättningar av skatten för energiintensiv industri och för diesel som används inom areella näringar. Enligt lag justeras normalskattesatsen numera årligen med avseende på inflationen enligt KPI. Enligt det klimatpolitiska beslutet från 2009 ska koldioxidskatten på fossila bränslen för uppvärmning i industri utanför EU ETS samt för jordbruks-, skogsbruks- och vattenverksamhet höjas från 21 % till 60 % av normalskattesatsen till 2015. 4 3 Ekonomiska styrmedel I miljöpolitiken Rapport från Naturvårdsverket och Energimyndigheten, 2006 4 Ds. 2009:63

5/185 Miljöskatternas betydelse i den långsiktiga skatteplaneringen fastslås i de flesta utredningar och rapporter som stor. Förutom en ökad förutsägbarhet så är också en utökning av indexeringen något som ofta föreslås gå till vidare utredning. I en underlagsrapport som också utgår från Naturvårdsverket och Energimyndigheten (2008) så diskuteras hur styrningsförmågan bör förbättras med tanke på den låga inflationen och sänkta energiskatterna på bensin och diesel. Ekonomiska styrmedel som syftar till att minska negativa miljöeffekter behöver ta hänsyn till inkomstutveckling och samhällets ekonomiska tillväxt. Det finns därför motiv att inte bara indexera bränsleskatterna med KPI utan även den reala BNP- utvecklingen. 5 Sammanfattningsvis så visar en bakåtgående genomgång av koldioxid- och energiskattens utformning att politiken i stort och mycket behöver förtydliga betydelsen av den. Skatternas styrningsförmåga i framtiden är inte bara ifrågasatta utan också otydliga. Naturskyddsföreningens krav syftar därför till att anpassa skatterna till de långsiktiga miljömålen genom en bredare indexering som även är anpassad köpkraftsutvecklingen. Konjunkturella ekonomiska förändringar på marknaden riskerar annars att ta udden av det historiskt sett, effektiva instrumentet. Vad var partiernas inställning till frågan 2010? Vänsterpartiet och Miljöpartiet håller utan några invändningar med i Naturskyddsföreningens krav. Socialdemokraterna motsätter sig Naturskyddsföreningens krav och menar att skatterna kan behöva justeras i en annan takt än köpkraftsutvecklingen. De nämner inte något exempel på en sådan takt. De vill istället under kommande mandatperiod, förutom den befintliga indexeringen, se en höjning av koldioxidskatten i två steg. Centerpartiet vet inte hur de ställer sig till just en köpkraftsjusterad energi- och koldioxidskatt, men ser att en beskattning ska ge en sammanlagd minskning av utsläpp om 2 miljoner ton i den handlande sektorn till 2020. Om vi förutom dagens justeringar av skatterna ska använda oss av en köpkraftsjusterad skatt så tycker vi att frågan måste utredas ytterligare Folkpartiet vet inte heller hur de ställer sig till en sådan skatt. De menar också att oljeprisets utveckling och påverkan måste tas i hänsyn när en sådan diskussion förs. (Fp) anser att om styrande effekt av skatterna så måste skatterna vara tillräckligt höga. Samtidigt påverkar oljepriset hur stora påtryckningarna till slut blir. Även Kristdemokraterna håller med i Naturskyddsföreningens krav, men vill även att skatterna ska anpassas till oljepriset för att inte landsbygdens hushåll riskerar att få orimliga resekostnader. Moderaterna ställer sig positiva till att använda sig av långsiktiga instrument för att nå de uppsatta miljömålen. De vill gärna se internationellt samordnade styrmedel och stryker under betydelsen av att motverka nyckfullheten i den ekonomiska ekonomin för att få till en förändring. Även när efterfrågan är låg är det befogat att upprätthålla en hög skattenivå. 5 Den svenska klimatstrategins utveckling, En sammanfattning av Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till kontrollstation 2008

6/185 Ett sådant läge befinner vi oss nu när avtalsrörelsen lett till en relativt återhållsam löneutveckling de närmaste åren och inflationstrycket är extremt lågt. Men samtidigt skulle det vara helt orimligt att då sätta miljöskatterna till noll eller kraftigt sänka dem Sverigedemokraterna satt vid tidpunkten för förfrågningen inte i riksdagen och erbjöds därför inte att svara. Förutom Socialdemokraterna så ställer sig samtliga riksdagspartier relativt positiva till Naturskyddsföreningens krav, även om flera vill se ytterliga utredningar först. Gemensamt för de positiva svaren är vår tolkning att partierna vill se en ihållande stark styrningsförmåga i de berörda skatterna. Sökord för granskningen i frågan: Energiskatt, koldioxidskatt Initiativ under mandatperioden I mars 2011 överlämnades den utredning som regeringen hade beställt av den tillsatta parlamentariska kommittén som tog sig namnet miljömålsberedningen. Utredningen fick namnet Etappmål i miljömålssystemet 6. I utredningen presenteras fyra områden som ses som centrala för att nå riksdagens klimatmål gällande begränsad klimatpåverkan 7 ; Luftföroreningar, farliga ämnen, avfall, och biologisk mångfald. Utredningen nämnde inte något om någon generell energi- och koldioxidskatt i Sverige utan föreslog istället gränsöverskridande etappmål i Europa. Detta är ett mönster som även följer i efterföljande initiativ av regeringen. Parallellt med utredningen fick också Naturvårdsverket i uppdrag att precisera de satta miljökvalitetsmålen. De ser att etappmålet 2012 med 40 % minskade utsläpp i jämförelse med 1990 med marginal kommer nås, men däremot i det längre loppet mot slutmålet 2050, visar möjligheterna att nå begränsad klimatpåverkan en negativ trend. De föreslagna preciserade miljömålen föreslås lyda till; temperaturmål, koncentrationsmål av växthusgaser i atmosfären och att Sverige ska verka internationellt för att temperatur- och koncentrationsmålen ska nås. Rapporten stryker under det internationella samarbetets roll vad gäller en effektivare användning av energi och koldioxid 8 Energiskatten blev särskilt aktuell i oktober 2012 i och med EU- direktivet om energieffektivisering. 9 Energimyndigheten publicerade därefter på regeringens uppdrag sina beräkningar och förslag på hur Sverige ska nå de målen som finns under artikel 7 i direktivet 10. Artikel 7 säger främst att alla medlemsländer i EU genomför årligen energieffektiviseringsåtgärder under perioden 2014-2020 som motsvarar 1,5 % av den årliga volymen såld energi till slutanvändare. Även finansdepartementet redovisade i sambandet sin promemoria Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige skattningar av priselasticiteten. 11 6 SOU 2011:34 7 De globala utsläppen ska minska med 50-70 % till 2050 för att miljökvalitetsmålet ska nås. 8 Naturvårdsverket, Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av Miljökvalitetsmålen, 2011 9 2012/27/EU 10 ER 2013:04 11 PM Fi2013/1123

7/185 Den 29 april 2013 skriver Naturskyddsföreningen ett remissvar angående energimyndighetens utredning och finansdepartementets promemoria. I remissvaret kritiseras att energimyndighetens förslag istället för att ta krafttag för en minskad energianvändning utnyttjar redan satta lagar och även räknar ned betinget med 25 procent genom att tillgodoräkna sig energieffektiviseringar gjorda 2009-2013. 12 Vad gäller koldioxid- och energiskatten så bedömer energimyndigheten att befintliga styrmedel hålls i kraft åtminstone fram till 2020 för en bibehållen effekt. Naturskyddsföreningen menar att förutom att inte använda kryphålet på 25 procent vad gäller framräknandet av betinget så bör energiskatterna höjas för att utnyttja direktivet till en ambitiös miljöpolitik. Energieffektivisering är något positivt och implementeringen av direktivet ska inte handla om att göra så lite som möjligt utan enligt EU- kommissionen handlar förslaget om att förverkliga lönsamma åtgärder. Både ekonomin och miljön blir vinnare om Sverige inte utnyttjar kryphålen i Förslaget. 13 Sammanfattningsvis kan vi se att flertalet initiativ kring utsläppsminskningar har tagits av regeringen, däremot saknas direkta förslag om koldioxid- och energiskatternas långsiktiga utformning. Koldioxidskatten har bara ett politiskt syfte; att nå klimatmålen, medan energiskatten har flera, vilket tenderar att de olika målen slår ut varandra. Problematiken tas bl.a. upp av konjunkturinstitutets årliga rapporter om miljöpolitikens samhällsekonomiska aspekter. 14 Med de svaga initiativen till en mer långsiktig koldioxid- och energiskattepolitik så slår också mandatperiodens propositioner i samma riktning. Propositioner och förordningar Innan EU- direktivet om energieffektivisering tillkom har regeringen främst lämnat förslag om miljöskatter under sina budgetpropositioner. Den inledande propositionen för 2011 generella förslag var differentierade skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning i industrin och kraftvärmeverken. Direkta nedsättningar och återbetalningar av energi och koldioxidskatten föreslogs för fjärrvärmeleveranser till industrin och kraftvärmeverk. Regeringen preciserar också sin ambition vad gäller koldioxidskatten som följande: Regeringens bedömning är att koldioxidskatten inte behöver höjas under perioden 2011-2014 utöver den årliga justeringen med konsumentprisindex. 15 Samma resonemang förs i efterföljande års budgetpropositioner. 2012 lämnades skrivelsen Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter in till riksdagen där regeringen bl.a. kommenterar kritiken i Riksrevisionenens rapport Klimatrelaterade skatter - Vem betalar? Riksrevisionens kritik bygger på att målbilden på längre sikt måste förtydligas och följas upp bättre. 16 Sammanfattningsvis skriver regeringen: Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser att principen om att förorenaren betalar är en riktig utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken och därmed att koldioxidskatten är central. Regeringen vill också 12 Naturskyddsföreningens remissvar på Energimyndighetens beräkningar och förslag och Finansdepartementets promemoria, 2013 13 Ibid. 14 Rapport, Konjunkturinstitutet, Miljö, ekonomi och politik, 2013 15 Prop. 2010/11:1 16 RiR 2012:1

8/185 betona att EU:s system för handel med utsläppsrätter utgör det primära styrmedlet för att stimulera utsläppsminskningar för verksamheter inom handelssystemet, vilket innebär att koldioxidskatt i princip inte bör användas för sådana verksamheter. 17 Den 18 april 2012 lämnade regeringen in skrivelsen Riksrevisionens rapport om utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen. Skrivelsen innehöll som tidigare redovisat, att regeringen ämnar verka för en fortsatt utveckling av EU:s utsläppsystem och att mer kraft ska läggas på vidare utredningar de närmsta åren hur de olika styrmedlen kan effektiviseras 18 Med anledning av energieffektiviseringsdirektivet lämnade regeringen in den 13 mars 2014 propositionen Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet. Propositionen fokuserar främst på att anpassa beräkningen av befintliga styrmedel för att bättre passa direktivets riktlinjer. Regeringen avser också att öka mätningsförmågan hos företag och enskilda byggnader för att synliggöra den positiva effekten av energieffektiviseringen. Skatterna ger genom sin styrsignal ett incitament till energianvändare att vidta energibesparande åtgärder för att minska/effektivisera sin energianvändning. I vissa fall kan åtgärderna vara enkla att införa och vidta, men ofta saknas mer detaljerad kunskap om vilka åtgärder som kan vidtas såväl som vilka åtgärder som är lämpliga i det enskilda fallet. Informationen om möjliga och lämpliga åtgärder är ofta asymmetrisk, vilket innebär att den slutliga energianvändaren och därmed den som ska genomföra (köpa) åtgärderna ofta är i informationsunderläge gentemot de som säljer energieffektiv teknik eller andra lösningar för energieffektivisering. Oftast räcker därför inte den styrsignal som energipriset ger. 19 Den 3 april 2014 lämnade även regeringen in skrivelsen Riksrevisionens rapport om klimat för pengarna. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2012 samt vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av rapporten. Riksrevisionen föreslår att en mer samlad plan ifrån regeringen och myndigheterna måste redovisas för hur utsläppsminskningen ska ske. Detta för att myndigheter, företag och allmänhet ska få långsiktiga spelregler att fatta rationella beslut efter. 20 Regeringen bemöter kritiken som följande: Regeringen har under mandatperioden bedrivit ett omfattande arbete med att göra de nationella skatterna på klimat- och energiområdet mer träffsäkra och ändamålsenliga. Dessa skatter är av central betydelse för att Sverige ska kunna nå de klimat- och energipolitiska målen på ett kostnadseffektivt sätt. En grundläggande utgångspunkt, särskilt vad gäller koldioxidskatten, har varit att minska undantagen från den generella skattenivån. Riksdagen beslutade hösten 2009 om ett omfattande paket med miljöskatteförändringar som bedöms minska utsläppen av växthusgaser samt bidra till att målen för andel förnybar energi och effektivare energianvändning kan uppnås. De ändrade reglerna träder i kraft stegvis under perioden 2010 2015, i syfte att ge 17 Skr. 2011/12:150 18 Skr. 2012/13:105 19 Prop. 2013/14:174 20 RIR. 2013:19

9/185 aktörerna långsiktiga förutsättningar för planering av sin verksamhet inför framtiden. 21 Motioner Från C, Fp och Kd har vi i vår granskning inte funnit några motioner som ligger i linje med vårt kravområde. Moderaterna har förutom en motion som syftar till att sänka dieselskatten för lantbruket och skogsbruket 22 lagt en motion som rör de berörda skatterna i kravet. Den 2 oktober 2012 i motionen Översyn av energiskatter skriver Cecilie Tenfjord- Toftby om oklarheten kring de ekonomiska och styrningsmässiga målsättningarna vad gäller de olika energiskatterna. En genomlysning av lagen om skatt på energi skulle vara värdefull eftersom det skulle ge landets hushåll och företag en aktuell försäkran om att respektive energiskatts funktion och storlek är motiverad. Det skulle i sin tur öka förutsättningarna för förståelse och en bredare acceptans för dessa skatter 23 Vänsterpartiet har förutom krav på succesiva höjningar av koldioxidskatten lämnat förslag på hur koldioxidkomponenten ska bli mer central i miljöpolitiken. Vi tycker dock att fordonsskatten kan vara ännu mer miljöinriktad. Naturvårdsverket har lämnat ett förslag som innebär att den fiskala basskatten avskaffas och istället höjs koldioxidkomponenten. Det skulle betyda att bilar med låga utsläpp av koldioxid gynnas. Förslaget är statsfinansiellt neutralt, eftersom det endast sker en omfördelning av intäkterna från fordonsskatten 24 Koldioxidskatten är ett effektivt ekonomiskt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. Vänsterpartiet bedömer därför att det finns ett behov av att höja koldioxidskatten varje år fram till 2016. Vi föreslår att koldioxidskatten höjs med 7 öre årligen. För den som tankar betyder vårt förslag att literpriset på bensin blir ca 20 öre högre per år. På tre år innebär höjningen en prisökning med ca 60 öre vid pump. Regeringen bör återkomma med förslag om koldioxidskatten i enlighet med det ovan anförda. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna 25 Med anledning av regeringens proposition Genomförandet av energieffektivitetsdirektivet så kritiserar vänsterpartiets i en motion regeringens låga ambition vad gäller en minskad energiintensitet mellan 2008 och 2020 med 20 procent. De lämnar inga direkt förslag på faktiska instrument för att minska energianvändningen utan vänder sig mot regeringens låga ambition i energieffektiviseringen. Det svenska målet om 20 procent minskad energiintensitet mellan 2008 och 2020 utgör Sveriges nationella vägledande mål för energieffektivitet. Regeringen bedömer 21 Skr. 2013/14:209 22 Mot. 2012/13:Sk429 23 Mot. 2012/13:Sk238 24 Mot. 2012/13:Sk419 25 Mot. 2013/14:Fi254

10/185 att det uppfyller direktivets krav på ett vägledande nationellt mål. Vänsterpartiet säger nej till att Sverige kopplar energieffektivisering till ekonomisk tillväxt, BNP, vilket kan leda till att den faktiska primärenergianvändningen kan öka. Det finns en långt högre energieffektiviseringspotential i Sverige, som inte tillvaratas 26 Socialdemokraterna tar upp frågan om koldioxidskatt i en enskild motion och befarar att skatten riskerar att tappa sin funktion om inte den långsiktiga funktionen förtydligas. S anser bl.a. att regeringens indexerade skatt tillsammans med övriga styrinstrument inte är tillräckligt verksam för att motivera en trafikomställning. För att den svenska trafiksektorn inte ska tappa fart i omställningen och påverka Sveriges möjlighet att uppfylla sitt åtagande i EU om utsläppsminskningar, måste koldioxidskatten på fossila drivmedel stegvis höjas för att möta dessa minskningsmål 27 Samma åsikt om långsiktiga mål oavsett de ekonomiska konjunkturförändringarna förs också fram bl.a. i den fristående motionen Klimatpolitik för jobb och välfärd. Just nu upprätthåller ett ökat oljepris ett omställningstryck tillsammans med den indexuppräkning som görs av skatten. Men vilket omställningstryck som är lämpligt i fortsättningen måste hela tiden utvärderas. EU- kommissionen har i sitt meddelande Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle konstaterat att hela EU bör göra årliga minskningar med 1 2 procent för att klara delmålen fram till 2050. För att den svenska trafiksektorn inte ska tappa fart i omställningen och påverka Sveriges möjlighet att uppfylla sitt åtagande i EU om utsläppsminskningar, måste koldioxidskatten på fossila drivmedel stegvis höjas för att möta dessa minskningsmål. Regeringen skriver i klimatpropositionen (2008/09:162) att höjningar av koldioxidskatten bör övervägas efter hand. Viktiga aspekter att ta hänsyn till vid dessa överväganden är det rådande konjunkturläget, hur klimatarbetet fortskrider nationellt och internationellt och hur världsmarknadspriset på olja utvecklas. Vi delar regeringens utgångspunkter och ser fram emot när regeringen återkommer till riksdagen omkring detta. Vi menar att till detta bör också läggas att det är väsentligt att samhället får klara, långsiktiga signaler. 28 Med anledning av Energieffektiviseringsdirektivet och regeringens tillhörande proposition så vänder sig S mot regeringens inställning till energieffektivisering och deras val av att mäta efter energiintensitet. Direktiven har betydande flexibilitet för medlemsländerna att använda sig av andra kombinationer av styrmedel för att uppnå energibesparingar. Sverige har i stället valt måttet energiintensitet som mäter förhållanden mellan den totala energiförbrukningen och bruttonationalproduktionen. Energiintensitet kan dock ge missvisande resultat för energieffektiviseringen, beroende på ett lands energibehov 26 Mot. 2013/14:N11 27 Mot. 2012/13:Sk404 28 Mot. 2012/13:MJ424

11/185 och tillväxtutveckling. Vi menar att det nationella måttet för energieffektiviseringen bör ses över 29 I anslutning till regeringens skrivelse riksrevisionens rapport om klimat för pengarna understryker S i en motion att strategin vad gäller koldioxidskatten ger en otydlig målbild. I dag har vi en situation där regeringen i ett beslut höjer koldioxidskatten, i ett annat sänker den. Där man i ett beslut stimulerar bioenergin, i ett annat slår undan benen för produktion av den. 30 I sin budgetmotion för 2012 redovisar Miljöpartiet sin strategi för minskade trafikutsläpp: För att hålla uppe omvandlingstrycket i samhället, och ge tydliga signaler om att en fortsatt klimatomställning är prioriterad, föreslår vi att koldioxidskatten höjs med 24 öre 2012. Detta motsvarar 70 öre på bensinpriset, i enlighet med Klimatberedningens förslag. Precis som Klimatberedningen föreslog vill vi under mandatperioden också räkna upp koldioxidskatten med BNP- utvecklingen för att styreffekten inte ska minska. Detta rekommenderas också av både Energimyndigheten och Naturvårdsverket 31 I en motion som hänvisar till en översyn av skattesystemet så föreslår Mp en mer utvidgad skatteväxling som tydligare innefattar miljön. Likformighet är inte alltid ett adekvat mål, utan i vissa fall kan man av olika skäl vilja styra konsumtions- och produktionsbeslut. Det är särskilt aktuellt när det föreligger externaliteter eller andra marknadsmisslyckanden, då en klokt utformad beskattning därför kan sägas minska snarare än öka snedvridningen av marknaden Om arbete ska beskattas mindre måste andra skattebaser få ökad tyngd. En skatteväxling med höjda miljöskatter kan vara en lösning. Att se över moms och avdragsmöjligheter kan bredda skattebaserna ytterligare 32 Med anledning av skrivelsen Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter så föreslår Mp en rättvisare klimatbeskattning. När det gäller den ojämna klimatbeskattningen av privatpersoner och näringsliv anser Miljöpartiet detta vara problematiskt och att principen bör vara en likvärdig klimatbeskattning oberoende av vem som beskattas. Samtidigt måste man emellertid ta hänsyn till de specifika förutsättningarna för näringslivet. Här efterlyser vi en långsiktig strategi från regeringen för hur man på sikt kan nå fram till en likvärdig beskattning mellan privatpersoner och näringsliv. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna som sin mening 33 Med anledning av regeringens proposition om genomförandet av energieffektiviseringsmålet så kritiserar Mp i sin motion regeringens mätning av energin i intensitet istället för faktisk minskning. 29 Mot. 2013/14:N12 30 Mot. 2013/14:MJ21 31 Mot. 2011/12:Fi241 32 Mot. 2012/13:Sk438 33 Mot. 2012/13:Sk1

12/185 Miljöpartiet anser att det är viktigt att fokusera på en minskad energianvändning, inte bara på att användningen ska bli mer effektiv. Intensitetsmål är komplexa, och resultatet är inte nödvändigtvis en minskad energianvändning. För miljön är det däremot den totala energianvändningen som räknas eftersom den är direkt kopplad till utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan. Sådana mål finns på flera ställen i världen. I Danmark finns till exempel en partiöverskridande överenskommelse om att minska energianvändningen med 2 procent per år. Miljöpartiet anser att Sveriges mål för energianvändning bör omformuleras så att det innebär en minskning av energianvändningen i Sverige i absoluta tal, inte bara relativt 34 Miljöpartiet skrev flera motioner i anslutning till regeringens skrivelse riksrevisionens rapport om klimat för pengarna. I en motion skriver Mp, att förutom en utjämnad energiskatt på bensin och diesel så vill de även se en förändring av koldioxidskatten. På kort sikt bör koldioxidskatten höjas med 24 öre under 2014. Detta motsvarar cirka 70 öre per liter på bensinpriset. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Förslaget överensstämmer med det förslag som Klimatberedningen föreslog och som alla sju partierna i beredningen var överens om. Precis som Klimatberedningen vill vi också räkna upp koldioxidskatten med BNP- utvecklingen för att styreffekten inte ska minska. 35 Sverigedemokraterna vill inte se skärpta regler utan vänder sig mot Sveriges höga miljöskatter i allmänhet. Särskilt kritiska är de mot koldioxidskatten på diesel för skogs- och jordbruksmaskiner. Utöver högre krav på djurskydd och djurvälfärd har de svenska bönderna även en konkurrensnackdel gentemot kontinenten genom ett högre skattetryck i form av koldioxidskatt på diesel för skogs- och jordbruksmaskiner. Regeringen väljer att negligera problemet och drastiskt minska återbetalningen. Sverigedemokraterna vill göra precis tvärtom och höja återbetalningen till bönderna 36 Utskottsbetänkanden I Skatteutskottets betänkande med anledning av Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter 37 så bifaller utskottet regeringens ambition att utsläppen i industrin främst ska minska genom EU:s system med handel av utsläppsrätter och att effektiviseringsarbetet av styrningsförmågan ska fortsätta. Med anledning av denna skrivelse väcktes 1 följdmotioner med 2 yrkanden. Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som regeringen har gjort och föreslog att riksdagen antar regeringens lagförslag. Samtliga motionsyrkanden avslås. Motionärerna efterfrågar en strategi för en likvärdig klimatbeskattning av privatpersoner och näringslivet. Utskottet erinrar om att koldioxidskatten utgår från en generell nivå, samtidigt som en lägre nivå gäller för industrin utanför handelssystemet som beaktar risken för koldioxidläckage, dvs. risken för att utsläpp flyttar ut till länder 34 Mot. 2013/14:N14 35 Mot. 2013/14:T526 36 Mot. 2012/13:Fi12 37 Bet. 2012/13:SkU6

13/185 som inte är bundna av utsläppsrestriktioner. Skatteomläggningen 2009 innebar en minskning av industrins, jordbrukets och skogsbrukets nedsättningar. Hushållens utgifter härrör till övervägande delen från energiskatt en skatt som inte är klimatrelaterad. Skillnaden i kostnader mellan hushåll och företag beror även på att industrin inom handelssystemet inte betalar någon koldioxidskatt, samtidigt som priset på utsläppsrätter de senaste åren har varit lågt. Priset på utsläppsrätter kommer sannolikt att öka när den ekonomiska utvecklingen på nytt tar fart samtidigt som en allt större andel av utsläppsrätterna kommer att auktioneras ut. Att införa en nationell koldioxidskatt inom ramen för handelssystemet är enligt utskottet inte en lämplig åtgärd för att minska kostnadsskillnaderna. I en gemensam reservation från Mp och V skriver de följande: Vi anser att de nationella klimatskatterna alltför snabbt har fasats ut med tanke på utsläppshandelns utveckling. Effekterna av detta syns tydligt. Ett alltför lågt pris på utsläppsrätterna och en för stor tilldelning innebär sammantaget att det skapas snedvridande effekter mellan de verksamheter som befinner sig inom utsläppshandeln och de som ligger utanför. Det riskerar att bidra till högre utsläpp och till att klimatmålen inte nås. I ett särskilt yttranden från Vänsterpartiet understryker de problematiken i att stora delar av industrin undantas från normalskattesatsen: En av anledningarna till de lägre miljöskatterna för näringslivet är de lägre skattesatserna för bl.a. industrins elkonsumtion. Varje år redovisar regeringen för riksdagen en sammanställning av skatteutgifterna, dvs. de intäktsförluster som skattesystemet medför på grund av undantag från skattesystemets normalskattesatser. Enligt den senaste sammanställningen 2012 är de största skatteutgifterna (netto) inom miljöområdet nedsatt elskatt för industrin med 12,5 miljarder kronor, nedsatt energiskatt på diesel med 8,5 miljarder kronor, nedsatt energiskatt på biobränslen med 4,5 miljarder kronor och nedsatt energiskatt på biodrivmedel med 2 miljarder kronor. Vänsterpartiet anser att principen att förorenaren ska betala även ska gälla för näringslivet. De nedsatta skatterna för näringslivet och särskilt för industrin brukar försvaras av internationella konkurrensskäl. Men som Riksrevisionen påpekade i sin granskning är de klimatrelaterade skatterna en liten del av näringslivets kostnader Riksdagens behandling De debatter som har rört regeringens budgetpropositioner och punktskatter har främst handlat om vilka miljöskadliga områden som ska beskattas och vilka områden som ska få ökad återbetalning. Det finns få eller inga förslag om hur en framtida miljöskattepolitik på allvar skulle kunna utformas och framförallt så ifrågasätter inget parti den nuvarande indexeringen av energi- och koldioxidskatten. Avsaknandet av konkreta förlag syns också i debatten.

14/185 I debatten av Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter så debatteras främst regeringens miljöpolitik i stort, och huruvida målstyrningen är tillfredställande eller inte. Anf. Jakob Johnson (V) Anf. Hannah Bergstedt (S) Anf. Lena Asplund (M) De nationella klimatskatterna har alltför snabbt fasats ut med tanke på utsläppshandelns utveckling. Ett alltför lågt pris på utsläppsrätterna och en för stor tilldelning innebär sammantaget att det skapas snedvridande effekter mellan de verksamheter som befinner sig inom utsläppshandeln och de som ligger utanför, vilket jag redan har varit inne på. Den ojämna klimatbeskattningen mellan privatpersoner och näringslivet är djupt problematisk. Principen bör vara en likvärdig klimatbeskattning oberoende av vem som beskattas, alltså helt enkelt att förorenaren ska betala, även om det måste göras med beaktande av förutsättningarna för näringslivet. Vi behöver också en långsiktig strategi för hur man ska kunna detta mål I regeringens klimatproposition från 2009 sade man att koldioxidskatten är det primära styrmedlet för att på ett samhällsekonomiskt och kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av koldioxid. Detta lyfter också regeringen fram i svaret på Riksrevisionens rapport. I propositionen sade man att koldioxidskatten skulle höjas så mycket att koldioxidutsläppen minskar med ytterligare 2 miljoner ton till 2020. Detta får stå som två illustrerande exempel på behovet av att ha tydliga mål och en fortlöpande uppföljning. Fru talman! Socialdemokraterna har i motionen Klimatpolitik för välfärd och jobb i miljö- och jordbruksutskottet bland annat lyft upp frågan om att regeringen bör rapportera till riksdagen vilket utsläppsmål som dagens utsläpp ska jämföras med för att bedöma måluppfyllelsen för riksdagens klimatmål för 2020 De klimatrelaterade skatterna, som behandlas i denna rapport, beräknas i dag stå för ungefär 80 miljarder i intäkter. Av de klimatrelaterade skatterna är koldioxidskatten en av de effektivaste skatterna när det gäller att få ned utsläppen av växthusgaser. Men det är också denna skatt som slår hårdast på de privata hushållen. Det är därför oerhört viktigt att man verkligen ser till alla konsekvenser vid en eventuell höjning. Under 1990- talet låg koldioxidskatten på en relativt jämn nivå, men sedan början av 2000- talet har den stigit kraftigt. Vi har nu värdens högsta koldioxidskatt. När skatten infördes 1991 sattes den till 25 öre per kilo, och i dag är koldioxidskatten 108 öre per kilo. Jag har roat mig med att räkna om det. Om koldioxidskatten skulle ha stigit som konsumentprisindex skulle den i dag vara 34 öre

15/185 Anf. Gunnar Andréen (Fp) Anf. Jakob Johnson (V) Anf. Mats Pertoft (Mp) Det väsentliga är att vi har ett system som gör att samtidigt som vi kan bedriva en framsynt miljöpolitik med avgifter och koldioxidskatt, som man till exempel inte har i Polen där har man inte ett öre i skatt på detta kan vi behålla jobben i Sverige. Det klimatprogram som antogs 2009 under förra riksmötet innebär att vi lägger en hel del ytterligare kostnader på olika icke- producerande verksamheter, till exempel trafiken, som får höjda skatter. Min enda väsentliga fråga är denna: Vad menar Vänsterpartiet och Miljöpartiet med satsen med beaktande av de specifika förutsättningarna för näringslivet? Det är den centrala frågan. Vill ni flytta fler jobb utomlands eller inte? Vi vill inte det, det är bättre att jobben är kvar i Sverige Herr talman! De specifika förutsättningarna för näringslivet bör naturligtvis beaktas, men det betyder inte att dagens avvägning är den matematiskt helt sanna och eviga. Vi måste ta hänsyn till de erfarenheter och utvärderingar vi har, till exempel Riksrevisionens rapport. Vi hade en föredragning i skatteutskottet av denna, som visar till exempel att vad gäller den tunga industrin, stål- och metallframställning, fick man gratis mer i tilldelade utsläppsrätter än vad kostnaderna för energi- och koldioxidskatt är efter skatteavdrag. Man gick alltså med ett visst överskott. Så långt behöver man knappast gå. Vi behöver en översyn. Jag tycker som sagt att det här ska tas in i en större översyn av skattesystemet och det klimatpolitiska ramverket där man tittar på dessa saker. Gunnar Andrén verkar tycka att det är jättebra som det är. Men vi vet att klimatsituationen är så allvarlig att vi måste göra allt vad vi kan för att komma fram till ett bra och effektivt system När det gäller omläggningen menar jag att det, precis som vi har skrivit, inte är någon lätt sak, men man bör titta på hur man kan ta fram en strategi. Jag har ingen perfekt lösning, utan jag tycker att man ska sätta sig ned, inte minst med näringslivet, och diskutera den frågan. Jag tror att det finns en sådan vilja även hos näringslivet. Vad beträffar koldioxidskatten är vi positiva till utsläppshandel, men vi ser att den nu slagit fel när det blivit så billigt att det är en ren vinstmaskin, vilket också lyfts fram. Vi hade gärna sett att övergången varit en mix mellan utsläppshandel och att klimatrelaterade skatter samtidigt legat kvar. Men det är en annan diskussion än den vi har i dag. När det gäller den felprioritering som var innan 2006 var det ett annat tillfälle. Det var andra förutsättningar. Det har hänt saker sedan dess. Det är intressant att flera har

16/185 sagt att alliansregeringen bara har fullföljt politiken. Några borgerliga talare sade det här i talarstolen för några minuter sedan Samtliga partier röstar för utskottets förslag förutom Mp och V.

17/185 2. Vita certifikat Naturskyddsföreningens krav 2010: Skapa en marknad för energieffektivisering genom att kvotera energibesparingar för elleverantörer i form av s.k. vita certifikat. Bakgrund Energianvändningen i Sverige var mellan 1970 och 1990 i princip konstant, men har under det senaste decenniet ökat med omkring 10 procent. Energiförbrukning medför en rad komplikationer för miljö och klimat. Energisystemet består av olika sektorer, där transportsektorn står för den mest energiintensiva delen med sammanlagt en fjärdedel. För transportsektorns del består energin till största del av fossila bränslekällor. Den energi som används till el och uppvärmning är till hälften förnybar. Samtidigt innebär detta att även den andra hälften inte är det- där kärnkraft står för den största andelen. Dessvärre har även förnybar energi sina nackdelar- de må vara bättre än fossil men kräver fortfarande exploatering och resursutnyttjande. Utifrån ovanstående resonemang blir slutsatsen att den enda miljövänliga energin är den vi effektiviserar bort och inte behöver. Genom att effektivisera elförbrukningen kan fossila energikällor trängas undan i andra delar av energisystemet, och Sverige kan även minska importen av fossil energi samt öka exporten av förnybar energi till länder. Därtill leder alltför frikostig energianvändning till att Sverige förlorar i konkurrenskraft. I samband med att mängden energiförbrukning minskar bör även kundernas kostnader för energi att minska. På detta sätt kan företag få över pengar som exempelvis kan användas till exempelvis nyinvesteringar. 38 Av denna anledning ställde Naturskyddsföreningen inför riksdagsvalet 2010 förslag på åtgärder för ökad energieffektivitet genom så kallade vita certifikat. Vita certifikat är ett marknadsmässigt sätt att effektivvisera elanvändningen. Detta sker genom att elleverantörerna åläggs med bindande och årliga energibesparingar, där bolaget sedan själv kan välja om de vill genomföra besparingarna eller köpa rättigheter för att slippa energieffektivisera. Således måste energileverantörerna som säljer energi/el kunna uppvisa att energianvändningen minskar i relation till mängden energi de säljer. Genom att uppvisa att detta sker tilldelas elleverantören ett intyg, det vill säga ett vitt certifikat. 39 Själva energiminskningen uppnås utifrån gemensamt bestämda kriterier, där exempelvis de slutliga användarna av energin byter till LED- lampor eller treglasfönster och därmed tilldelas vita certifikat. Det är inte alltså inte upp till energileverantörerna själva att genomföra besparingen, men däremot att redovisa att energianvändningen de facto över tid minskar. Energiföretagen är därmed själva en central aktör i att minska energianvändningen. Förutom att locka till sig nya marknadsandelar i form av nya kunder som vill göra bra investeringar för miljön kan energiföretagen även skapa nya affärsmodeller tillsammans med andra företag som ser till att antingen industrin eller hushållens förbrukning minskar. Certifikaten skapar alltså möjlighet att välja olika, miljövänliga tekniska 38 Naturskyddsföreningen. Vita certifikat- något för Sverige?, 2012 39 Ibid.

18/185 lösningar på ett mer kostnadseffektivt sätt. Genom vita certifikat skapas förutsägbara och stabila spelregler för de som vill investera i effektivare energianvändning. 40 Naturskyddsföreningen har inte varit ensam om att driva förslaget att införa av vita certifikat. Även EU- kommissionen har uppmärksammat den ökade energiförbrukning och har varit drivande i att försöka komma till bukt med problemet. 2005 presenterade kommissionen en grönbok som syftade till att bland annat öka energieffektiviseringen och i denna förekom vita certifikat som en lösning. Sedan 2007 har energieffektiviseringar inkluderats i kommissionens föreslagna klimat- och energipaketet, som utmynnade i det så kallade 20-20- 20, där energianvändningen vid 2020 ska ha minskat med 20 procent jämfört med 2007 års nivå, som antogs av det Europeiska Rådet samma år. I och med att målen blev antagna i form av ett direktiv är det nu upp till medlemsländerna att efter eget tycke implementera åtgärder för energi effektivisering. 2010 presenterades kommissionen Energi 2020: en strategi för konkurrenskraftig, hållbar och trygg energiförsörjning. 41 Det föreslogs specifikt att energieffektiviseringscertifikat inom energisektorn skulle kunna ha en betydande funktion som incitament för investering i teknik med låg energiförbrukning. 2011 kompletterade 42 EU- kommissionen sin tidigare rapport från året innan där man utvecklade idén på vita certifikat. Konkret uttryckte kommissionen då krav på att medelemsländerna skulle införa vita certifikat, det vill säga ett nationellt system där energibolagen åläggs med bindande energibesparingar. 43 2011 presenterade EU- kommissionen ett förslag till ett direktiv gällande energieffektiviseringar, där energieffektiviseringsplaner rekommenderades bli bindande. Förslaget om det nya direktivet behandlades mellan EU:s beslutande organ och antogs i oktober 2012 och ersatte ett antal tidigare fattade beslut gällande energianvändningen. 44 Direktivet vann laga kraft i december 2012. Det nya direktivet, även kallat för EED, syftar till att etablera en för medelemsländerna allmän ram för energieffektivisering inom unionen för att kunna uppfylla målet om 20 procent lägre energianvändning vid 2020, men även för ge utrymme för ytterligare effektiviseringar därefter. Direktivet anger specifikt under artikel 7 att unionens medlemsländer måste genomföra ett antal kvantifierade åtgärder i form av att antingen införa styrmedel eller främjandet av vissa åtgärder för ökad energieffektivisering. Dock kan medlemsländer även använda artikel 7.9, ett alternativt tillvägagångsätt, ifall enskilda medlemstatens anser detta skulle vara det bästa för att uppnå energieffektiviseringarna. 45 Diskussionen om införandet av vita certifikat i Sverige är ingalunda ny utan har förekommit i debatten allt sedan EU- kommissionens grönbok från 2005. Regeringen gav under föregående mandatperiod Energimyndigheten i uppdrag under att redovisa förtjänster och nackdelar med vita certifikat. I Energimyndighetens rapport nås slutsatsen att vita certifikat inte bör införas i Sverige. Anledningen är enligt Energimyndigheten att vita certifikat åsyftar att korrigera marknadsmisslyckanden. Enligt Energimyndigheten finns det inte något marknadsmisslyckande i 40 Ibid. 41 KOM (2010) 639 42 KOM (2011) 109 43 Näringsdepartementet promemoria 44 (2012/ 27/ EU) 45 Promemoria, Näringsdepartemetet. Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige

19/185 Sverige som vita certifikat skulle korrigera och därmed saknas det anledning till att införa systemet. 46 Detta har Naturskyddsföreningen vänt sig emot och menar istället att ett marknadsmisslyckande i allra högsta grad existerar. I rapporten Vita certifikat- något för Sverige? menar Naturskyddsföreningen att misslyckandet emellertid inte bara handlar om marknadens signalsystem utan om kundernas förmåga att uppfatta och bedöma åtgärders lämplighet och konsekvenser. Det är dels informationsbrist i traditionell betydelse och dels en informationsbrist som handlar om hur man uppfattar och förstår information inom områden där man saknar erfarenhet och referenser. Men det är alltså ett förhållande som inte kan hanteras bara med en standardekonomisk modell utan fordrar till exempel en beteendeekonomisk ansats. Människor handlar nämligen inte ekonomiskt rationellt om de inte ges förutsättningar för det. De flesta kunder saknar det professionella kunnande om energieffektivisering som krävs för att göra helt ekonomiskt rationella bedömningar. Ett individuellt beslut kan dessutom för den enskilde anses tillräckligt bra, men leder tillsammans med alla andras likadana beslut till ett överflödigt användande av resurser. Kunden/användaren är oftast inte primärt intresserad av energin utan av den nytta som energin ger. En nytta som sällan kläs i energiuttryck utan i krav på att det ska vara ljust, varmt, svalt, behagligt, hälsosamt, produktivt osv. Utformningen av styrmedel bör därför främst utgå från användarens behov snarare än säljarens. Genom ett system med vita certifikat skulle man kunna nå vissa delar av den marknad där användarna saknar kompetens och tid att själva plocka ihop ett effektiviseringspaket, men ändå är intresserade av idén och beredda att ta ställning till ett erbjudande. 47 Vad var partiernas inställning till frågan 2010? Naturskyddsföreningens förslag sågs av de tillfrågade riksdagspartierna 2010 som ett relativt okontroversiellt förslag. Vänsterpartiet sa vid tillfället att: Vi vill pröva att främja ett system med vita certifikat Socialdemokraterna och Miljöpartiet instämde likaså. Centerpartiet var det enda av regeringspartierna som fult ut instämde med förslaget. Partiet sa: Vita certifikat kan enligt vår mening vara ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt att åstadkomma energieffektivisering hos slutanvändare. Folkpartiet och Kristdemokraterna som svarade vet ej men uppgav samtidigt att de kunde överväga ett införande om det efter utredningar visar sig vara den mest lämpade metoden. Folkpartiet sa: Och Kristdemokraterna: Visar det sig att sådana certifikat har potential att bidra till uppfyllelse av de klimat- och energipolitiska målen på ett kostnadseffektivt sätt bör ett sådant system övervägas. 46 ER 2010:34 47 Naturskyddsföreningen. Vita certifikat- något för Sverige?, 2012

20/185 Energieffektivisering är mycket viktigt. Huruvida den skisserade metoden är den bästa får utredas närmare. Moderaterna däremot gav ett otydligt svar. Partiet menade att Sverige redan har ett ambitiöst mål för energieffektivisering och att det är för tidigt att föreslå ett nytt system. Sverigedemokraterna satt vid denna tidpunkt inte i riksdagen och blev av denna anledning inte erbjudna att besvara enkäten. Sökord för granskningen i frågan: Vita certifikat Initiativ under mandatperioden Med anledning av att beslutet om EED fattases har regeringen haft till uppgift att implementera direktivet i Sverige. Regeringen identifierade artikel 7 som den mest kritiska punkten att genomföra och gav därför Energimyndigheten i uppdrag att presentera ett förslag på implementeringen. 48 2013 publicerade Energimyndigheten ett redogörande över hur myndigeteten anser att implementeringen av artikel 7 borde ske. I beräkningen av betinget som ska effektiviseras föreslog Energimyndigheten att använda möjligheten att räkna in de besparingarna av energianvändningen gjorda mellan 2009 och 2013. I sitt utlåtande lät Energimyndigheten meddela att man inte avser föreslå ett införande av vita certifikat, men däremot ett frivilligt system. Energimyndigheten anser att redan befintliga styrmedel till hälften kommer komma tillrätta med energieffektiviseringen, och att frivilliga avtal som ytterligare styrmedel kommer uppfylla målet: Trots att en förstärkning av befintliga styrmedel är att föredra framom helt nya styrmedel bör dock Sverige införa ett nytt styrmedel som bygger på ett frivilligt avtal med energibolagen om att initiera energieffektivisering hos slutanvändare i främst småhus, men som även kan omfatta hushåll i allmänhet. Denna typ av verksamhet bedrivs i dagsläget av ett antal energibolag. En formalisering av denna verksamhet är dock nödvändig för att effekterna ska kunna räknas in under direktivets krav, samtidigt som detta kan antas medföra en intensifiering av verksamheten. 49 Naturskyddsföreningen motsade sig Energimyndighetens förslag i form av ett remissvar. Föreningen anser att Energimyndighetens förslag har för låg ambitionsnivå. Vidare anmärkte Naturskyddsföreningen på att Energimyndigheten inkluderade energieffektiviseringar gjorda mellan 2009 och 2013 i sina beräkningar och att Sverige på så sätt inte kommer minska energianvändningen så mycket som man hade gjort om man utgått från den procentuella minskningen från 2014 och framåt. Naturskyddsföreningen ställde sig även undrande till det förslag Energimyndigheten gjort dels baserat på vad EU- direktivet säger. Därtill om Sverige verkligen kommer uppnå den mängd energieffektivisering som direktivet förordar med hjälp av frivilliga avtal. Istället för att välja vita certifikat som redan används i flera länder har Energimyndigheten föreslagit frivilliga avtal för energibolag och energitjänstföretag. 48 Naturskyddsföreningen, remiss. Naturskyddsföreningens remissvar på Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar samt Finansdepartementets promemoria Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige- ekonometriska skattningar av priselasticiteter, 2013. 49 Dnr. ER 2013:04