Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas betydelse för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Innehåll Förord................................................ 1 Sammanfattning........................................ 3 1. Lokaler kostar pengar................................. 12 2. Vad säger forskarna om skolan?........................ 17 3. Analysmodell....................................... 19 4. Värdeskapande faktorer i skolan........................ 29 5. Lokaler med service som värdeskapande faktor............ 43 6. Lokalernas utformning................................ 56 7. Modellen som utvecklingsverktyg........................ 65 Litteratur och referenser................................. 69 Bilagor............................................... 70 Frågeformuläret (14 sidor) hämtas på Svenska Kommunförbundets webbplats www.svekom.se, välj Publikationer och sök på bokens titel. Svenska Kommunförbundet 2003 (andra upplagan) 118 82 Stockholm Tfn 08-452 71 00 Epost: fastighet@svekom.se Webbplats: www.svekom.se ISBN: 91-7289-147-5 Tryckeri: Åtta45 Tryckeri AB, Solna Text: Ted Lindqvist, Alf Brydolf-Berg, Roger Bernow Omslagsfoto av Björn Hårdstedt: Hersbyskolan i Lidingö Redigering, form och produktion: Björn Hårdstedt och Birgitta Granberg Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 2 Lokalernas betydelse för skolan
Sammanfattning Lokaler utgör en stor kostnadspost för flera kommunala verksamheter. Den enskilt största lokalanvändaren i kommunerna är skolan. I takt med att det ekonomiska utrymmet har begränsats under 1990-talet har det ställts större krav på att prioritera mellan olika typer av resurser. Frågan är då hur man skall se på lokalerna. Olika studier tyder på att man i andra länder samt i vissa friskolor lägger mindre resurser på lokaler och administration än vad den svenska kommunala skolan gör. Vilka olika resurser och kvaliteter skall man lägga pengarna på i ett trängt ekonomiskt läge för att få bästa helhetsresultatet? Ger nya och ombyggda lokaler bättre resultat för eleverna i skolan eller räcker det med att underhålla de gamla? Syftet med denna rapport är att belysa dessa frågor samt att mer ingående diskutera följande frågeställningar: Finns det ett samband mellan hur skolledare, lärare och elever värderar utbildningen på sin skola och elevernas faktiska resultat? Vilka är de faktorer som har störst betydelse för att förklara det samlade omdömet om skolans kvalitet? Hur betydelsefulla är lokaler med tillhörande service i relation till de övriga resurserna i skolan? Under förutsättning att lokaler med service bidrar till att förklara helhetsomdömen om skolan, vilka delar av fastighetsförvaltningen och lokalförsörjningen har störst betydelse för en bra utbildning? Att utvärdera lokalernas betydelse metoden i korthet I rapporten analyseras personalens och elevernas uppfattningar om hur skolan fungerar. Med en logiskt uppbyggd modell och tillhörande statistisk metodik kan man beräkna hur rektorernas, lärarnas och elevernas helhetsomdömen om skolan kan förklaras av hur de värderar olika faktorer (i fortsättningen kallade kvalitetsfaktorer) såsom ledning, lärarkompetens, fysisk miljö, läromedel m fl. Rektorernas, lärarnas och elevernas helhetsomdömen om skolan har i rapporten sammanfattats i ett särskilt mått, utbildningsindex. Utbildningsindex uttrycker således professionens och elevernas totala kvalitetsuppfattning om sin skola. Sammanfattning 3
För att bedöma utbildningens kvalitet har en omfattande enkätundersökning genomförts. Lärare, elever och rektorer har fått svara på hur de upplever skolan. Frågeställningarna har berört ett antal olika områden, allt ifrån personaltäthet till städning. Svaren har sedan bearbetats och sammanställts. Utifrån dessa har ett index tagits fram som är ett tal mellan 1 och 100 som beskriver den upplevda kvaliteten. Värden under 60 kan betraktas som relativt svaga medan värden över 70 betyder att den upplevda kvaliteten är god. Vidare har beräknats hur starkt utbildningsindex påverkar elevernas avgångsbetyg. Detta betyder att man får ett direkt mått på hur starkt den samlade utbildningens kvalitet (utbildningsindex) påverkar elevernas prestationer i skolan. Undersökningen och analysen har organiserats enligt följande modell. Analysmodell rektorers, lärares och elevers sammanfattade helhetsomdöme om skolan benämns fortsättningsvis utbildningsindex i modellen. Respektive kvalitetsfaktors betydelse för att förklara utbildningsindex har beräknats med hjälp matematisk statistik. Faktorns vikt uttrycks i modellen som ett tal mellan 0 och 1, där 0 betyder att det inte finns något samband överhuvudtaget och 1 betyder att det är ett fullständigt samband. Med hjälp av kvalitetsfaktorns vikt kan man förutsäga hur stort genomslaget på utbildningsindex blir om man lyckas förbättra betyget på respektive kvalitetsfaktor. 4 Lokalernas betydelse för skolan
Exempel Användningen av omdömen och vikter i analysen av resultatet skall tolkas på följande sätt. Låt säga att rektorernas, lärarnas och elevernas omdöme om kvalitetsfaktorn Lokaler i modellen ovan exempelvis är 47 och utbildningsindex samtidigt fått omdömet 66. Antag vidare att betydelsen eller vikten hos faktorn Lokaler enligt beräkningarna är 0,24. Med hjälp av dessa data kan man använda modellen för att förutsäga vilken effekt på utbildningsindex en förbättring av lokalerna sannolikt ger. Om man förbättrar lokalerna så att omdömet ökar från 47 till 57, dvs. med tio enheter, förutsäger modellen med den skattade vikten 0,24 att effekten på utbildningsindex blir ca 2 3 enheter (10 x 0,24 = 2,4). Utbildningsindex ökar då sannolikt från 66 till ca 68 69 (66 + 0,24 x 10). Antag vidare att kvalitetsfaktor 1 enligt modellen ovan utgörs av Ledning och organisation och att lärarnas omdöme om denna faktor uppgår till 57 samtidigt som analysen visar att betydelsen av denna faktor är 0,43. Utbildningsindex är fortfarande 66. En förbättring av Ledning och organisation så att omdömet ökar med tio enheter leder då till att utbildningsindex sannolikt ökar till drygt 70 (66 + 0,43 x 10). Med hjälp av modellen kan man således analysera hur viktiga lokalerna är i förhållande till övriga kvalitetsfaktorer i skolan och samtidigt bedöma vilken prioritering av utvecklingsinsatser som sannolikt får störst effekt på det samlade omdömet om skolans kvalitet. Faktorer med svaga omdömen och höga vikter blir naturliga att prioritera för att på ett effektivt sätt utveckla skolan. Sammanfattning 5
Samband mellan utbildningsindex, faktiska betyg och sociologiska faktorer. Källa: Temaplan och Skolverket. Utbildningens kvalitet påverkar elevernas prestationer Analysen visar att det finns ett samband mellan skolans kvalitet, uttryckt som utbildningsindex, och elevernas faktiska resultat i form av avgångsbetyg i skolår 9. Korrelationen mellan utbildningsindex och elevernas betyg är 0,33 för hela materialet. Ju högre utbildningsindex desto högre blir betygen. Den enskilt största effekten har emellertid andra undersökningar påvisat för föräldrarnas utbildningsbakgrund. För att isolera den effekt som utbildningsindex ger på betygen måste man alltså rensa bort den påverkan på utbildningsindex som ges av de sociologiska faktorerna såsom föräldrarnas utbildningsbakgrund, antal pojkar respektive flickor (enligt statistiken har flickor generellt högre betyg än pojkar) etc. För att isolera den effekt som utbildningsindex ger på betygen måste man alltså rensa bort den påverkan på utbildningsindex som ges av de sociologiska faktorerna. Om man rensar för dessa effekter finns ändå ett tydligt samband mellan utbildningsindex och de faktiska betygen (0,10), även om det är svagare än den påverkan som ges av föräldrarnas utbildningsbakgrund. Är det då någon idé att arbeta med att förbättra utbildningsindex när föräldrarna betyder så mycket mer för elevernas resultat? Svaret är ja, en väl fungerande skola, det vill säga en skola med högt utbildningsindex, tycks attrahera föräldrar med en ur detta perspektiv gynnsam bakgrund. På samma sätt flyr välutbildade föräldrar från skolor med lågt utbildningsindex. Denna indirekta effekt tycks ha en mer än dubbelt så stor betydelse för de faktiska betygen jämfört med vad utbildningsindex isolerat ger. Oaktat detta är det självklart bra om de som arbetar och studerar i skolan upplever att det har en god arbetsmiljö! Ledarskap, lärarkompetens och lokaler Resultatet av enkäten visar att faktorerna i följande figur har störst betydelse för att förklara utbildningsindex. Den enskilt viktigaste kvalitetsfaktorn är skolans ledarskap, följt av lärarnas kompetens, den fysiska miljön och sist läromedlen. Den fysiska miljön har en klart signifikant betydelse för att förklara utbildningsindex. Emellertid tillmäts den en klart lägre vikt än 6 Lokalernas betydelse för skolan
Värdena inne i rutorna är ett omdöme om den bakomliggande kvalitetsfaktorn på en skala på 1 100. ledarskapet i skolan och lärarnas kompetens (enligt rektorerna). En slutsats av analysen är att många skolor bör prioritera utveckling av ledarskapet och den fysiska miljön, eftersom dessa faktorer får lägre betyg än övriga men samtidigt har stor betydelse för att förklara utbildningsindex. Det finns en stor spridning i hur rektorer, lärare och elever uppfattar skolans kvalitet. I många skolor får både ledning, lokaler, lärare och läromedel höga betyg av både personal och elever. I vissa skolor får några faktorer höga betyg medan andra får låga det är svårt att vara bra på allt samtidigt. I andra skolor uttrycker olika grupper ett relativt stort missnöje med framförallt ledarskapet och den fysiska miljön. Lärarna ger ledarskapet betydligt lägre betyg än vad rektorerna gör. Det faktum att den personalgrupp som skall ledas och utvecklas av ledarskapet inte är nöjda innebär att det dels finns en betydande utvecklingspotential inom området ledarskap och dels att ett utnyttjade av denna potential får stor effekt på utbildningsindex. Lärarnas kompetens får höga betyg både av sig själva men också av rektorerna som får betraktas som mer objektiva iakttagare. Lärarnas kompetens är också en viktig förklaringsvariabel till utbildningsindex. Potentialen att starkt höja utbildningsindex genom att satsa ytterligare på att öka betygen på lärarnas kompetens är dock begränsad. De höga betyg som lärarna får i analysen innebär betydande ansträngningar för att öka dem ytterligare. Potentialen gentemot utbildningsindex blir då begränsad, trots den stora hävstången. På detta område visar emellertid en genomgång av tillgänglig forskning att resursinsatser som används till direkt kompetensutveckling av lärarna kan ge förbättrade elevresultat. Sammanfattning 7
För en enskild skola gäller det naturligtvis att prioritera att utveckla de faktorer som har låga betyg och samtidigt höga vikter. Det är det mest rationella sättet att höja kvaliteten på skolans verksamhet. På samma sätt kan man diskutera hur man i stort bör gå tillväga för att öka effektiviteten i hela skolsektorn. Slutsatsen av en sådan analys blir därmed att många skolor bör prioritera utveckling av ledarskapet och den fysiska miljön, eftersom dessa faktorer får lägre betyg än övriga men samtidigt har stor betydelse för att förklara utbildningsindex. Ledarskapet har till och med den enskilt största betydelsen. Finns tillräckliga ekonomiska resurser kan man arbeta med både, ledarskap kompetensutveckling av lärare samt förbättring av lokalerna parallellt. I en trängd ekonomisk situation blir det emellertid naturligt att prioritera de åtgärder som kräver de minsta kapitalinsatserna. Både ombyggnader av lokaler och stora satsningar på vidareutbildning innebär i varierande grad behov av kapital. För investeringar i lokaler får man dessutom leva med ökade kapitalkostnader under lång tid. I en trängd ekonomisk situation erhålls därför den största och mest kostnadseffektiva effekten på utbildningsindex om man istället arbetar med att öka kvaliteten på skolans ledarskap och genomför enkla åtgärder för att förbättra lokalerna. Kvalitetsfaktorer bakom Fysisk miljö och service enligt rektorerna. Värdena inne i rutorna är ett omdöme om kvalitetsfaktorn på en skala 1 100. Fastighetsförvaltaren är viktig Det är tre olika bakomliggande kvalitetsfaktorer som förklarar både rektorernas och lärarnas omdömen om den fysiska miljön: fastighetsvärdens arbete, lokalernas skick och struktur samt den yttre miljön. Resultatet av enkäten visar att rektorerna prioriterar fastighetskontorens arbete och ger det en mycket hög vikt. Slutsatsen av detta är att rektorerna i mycket stor utsträckning känner sig beroende av fastighetskontorets verksamhet för att klara av att hantera frågor som rör den fysiska miljön. Rektorerna tillmäter sedan visserligen lokalerna skick och utformning en relativt stor betydelse men den är klart underordnad betydelsen av fastighetsförvaltarens tjänster. Lärarna gör av naturliga skäl en något annorlunda prioritering. De tillmäter visserligen värdens arbete och tjänster en mycket stor betydelse men tycker samtidigt att lokalernas betydelse är lika stor. 8 Lokalernas betydelse för skolan
Skillnaden mellan rektorernas och lärarnas bedömning är naturlig. Lärarna tillbringar en stor del av sin tid i korridorer och klassrum. Skolledningen ägnar tid åt ekonomi, upphandling, avtal, kalkyler och andra administrativa frågor där kontaktytan och betydelsen av fastighetsförvaltaren är väsentligt mycket större. Både rektorer och lärare tillmäter utemiljön en mer begränsad betydelse. Service, underhållsnivå och gemensamma utrymmen har stor betydelse Analysen av resultaten rörande den fysiska miljön kan sammanfattas i följande punkter. Fastighetsvärdens arbete är viktigt för både rektorer och lärare. Personlig service i form av förståelse för nyttjarnas behov samt tillgänglighet och bemötande hos olika personalkategorier hos fastighetskontoret har stor betydelse för att förklara helhetsomdömet om fastighetsvärden. Skolledningen fokuserar på de delar av servicen som rör felavhjälpande insatser samt information och dialog om vilka åtgärder som skall, eller inte skall, genomföras på skolan. Lärare fokuserar på frågor som rör ansvarsfördelningen mellan fastighetsförvaltaren och skolan. Både rektorer och lärare tillmäter lokalernas inre miljö, dvs underhållsnivå, trivsel och materialval, en större betydelse än lokalernas verksamhetsanpassning. Båda faktorerna har dock stor betydelse för att förklara totalbetyget på lokalerna. Gemensamt för både rektorer och lärare är att underhållsskicket på de lokaler man nyttjar är den enskilt viktigaste faktorn bakom inre miljö. Därefter kommer kvaliteter som rör trivseln i lokalerna, dvs. estetiska faktorer. Efter trivsel och materialval kommer de andra innemiljökvaliteterna i form av ljus, ljud och luftförhållanden. De gemensamma utrymmenas standard och skick har störst betydelse för betygen på lokalernas skick och verksamhetsanpassning. Bra skollokaler kan ur elevernas perspektiv se mycket olika ut. Storlek och planlösning har ingen större betydelse för att förklara om man är nöjd med sina lokaler. Däremot lägger eleverna mycket stor vikt vid att lokalerna upplevs som fräscha. Sammanfattning 9
Eleverna lägger ingen särskild vikt vid utemiljön när de bedömer skolans totala fysiska miljö. (OBS! undersökningen gäller skolår 9) Skolor som byggts under 1990-talet får genomgående de högsta betygen. Graden av verksamhetsanpassning hos 90-talsskolorna bedöms dock inte vara nämnvärt mycket högre än för skolor som är byggda före år 1940. Skolorna byggda under miljonprogrammet från 1960 talet till cirka år 1975 får genomgående sämst betyg, både totalt och uppdelat på inre miljö respektive verksamhetsanpassning. Ur ett kommunalekonomiskt perspektiv är det därmed problematiskt att denna typ av lokaler står för så stor andel av det totala beståndet. Sekelskiftesskolorna och skolor byggda under 1930-talet får nästan lika höga betyg på skick och verksamhetsanpassning som de nybyggda 90-talsskolorna. Ur detta perspektiv kan man beklaga att denna typ av lokaler utgör en så begränsad del av det totala beståndet. Underhållsnivån har som tidigare konstaterats stor betydelse för att förklara helhetsomdömet om den inre miljön. Många skolor har ett behov av ökat underhåll. Det anser även de fastighetsansvariga som bedömer att hälften av skolorna har ett godkänt eller gott underhållsskick medan den andra hälften på ett eller annat sätt har ett eftersatt underhåll. I en tredjedel av skolorna bedömer de fastighetsansvariga att underhållsskicket är klart underkänt. När man studerar enskilda skolor som får höga betyg av skolans personal och elever visar det sig vara fullt möjligt att få höga betyg på lokalerna oavsett om byggnaden är nybyggd eller ursprungligen från sekelskiftet eller miljonprogrammet. För att skapa bra lokallösningar är man således inte bara hänvisad till att bygga helt nya anläggningar. Ledande kvaliteter hos enskilda skolor som får höga betyg är bland annat ett bra underhåll av ytskikt, färgsättning, textilier och klimatanläggning. Vidare uppfattas öppna volymer och stora ljusinsläpp som goda lokalkvaliteter. När det gäller lokalernas disposition verkar en tydlig och rymlig entré/foajé vara viktig med exempelvis café eller andra gemensamma funktioner. Andra viktiga komponenter är interna samband mellan klassrum och mellan klassrum och grupprum för att möjliggöra arbete i arbetslag. Detta kan uppnås genom att ta 10 Lokalernas betydelse för skolan
upp dörrhåll och/eller glasa upp vissa partier för att skapa överblick och insyn. I många fall saknas dokumenterade krav på lokalfunktioner utifrån en genomtänkt pedagogisk idé. Det torde vara en förutsättning vid både underhållsprojekt och vid ny- och ombyggnationer att dessa satsningar baseras på ett sådant dokument för att man skall kunna bedöma hur väl anpassade befintliga lokaler är eller utforma nya bra lokallösningar. Sammanfattningsvis visar studien att det finns en koppling mellan hur skolans personal och elever uppfattar kvaliteten på sin verksamhet och vilka betyg eleverna får i årskurs nio. Lokaler och fastighetsförvaltning har en signifikant betydelse för att förklara skolans effektivitet. Lokalernas betydelse är dock väsentligt lägre än betydelsen av ett gott ledarskap och duktiga lärare. Med studien som grund kan man precisera hur fastighetsförvaltaren bör prioritera sitt utvecklingsarbete och hur lokalerna bör underhållas och utformas för att maximalt stödja nyttjarens kärnverksamhet. Dessutom kan man i den enskilda kommunen, både inom skolan och inom fastighetsorganisationen, använda sig av modellen som verktyg för att se hur man ligger till i förhållande till andra kommuner och som instrument för att sätta mål och följa upp sin verksamhet. Sammanfattning 11