Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs?
Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige Historiska anläggningars existensrätt ifrågasätts förelägganden levereras från myndigheter Tillståndsprocessen kostsam och snårig. Prövningen gäller ofta hela verksamheten betydande risker för ägaren Bästa möjliga teknik krävs, oavsett egentlig nytta Miljöåtgärder lokaliseras baserat på rättslig status inte på åtgärders nytta Motiv främst genomförande av EU:s ramvattendirektiv
Samtidigt WFD, Natura 2000, nationella miljömål kräver förbättringar av Sveriges vatten Fysisk påverkan (till stor del vattenkraft) har pekats ut som en av de största påverkanskällorna i svenska vattenförekomster Trycket på miljöanpassning ökar generellt, både nationellt och lokalt Ovanstående blir verktyg för att återuppta äldre konflikter Intresseorganisationer har fått en relativt betydande roll i prövningssammanhang Myndigheterna agerar mer samordnat med liknande budskap
Vad göra? Tydlig prioritering på nationell nivå. Bredare tillämpning av KMV vatten. Ventilen i WFD nyttjas alltför sällan. Finansiering: fondförslag gillas, men innehåller frågetecken både för ägarens och statens del. Tydlig prioritering kommer vara nödvändig trots detta. Fokuserad och ändamålsenlig rättslig behandling. Dagens prövning belastar både ägare, myndigheter och domstolar alltför kraftigt och framförallt tar för lång tid
Rättslig behandling Behandla villkor, ej hela verksamhetens existens, och utgå från befintliga förhållanden (ej hypotetiskt naturtillstånd) Samhällsekonomisk tillåtlighetsprövning tas bort, rådighetsutredning slopas. Begreppet betydande miljöpåverkan bör differentieras. Ta bättre hänsyn till lokala förutsättningar och behov än nationella vägledningar gör. Kravet på tillstånd/anmälan bör differentieras beroende på verksamhetens omfattning.
Västerkvarn i Kolbäcksån Kolbäcksån är biflöde till Galten i Mälaren och Västerkvarns kraftverksdamm är det nedersta vandringshindret i vattendraget, ca 5 km uppströms Mälaren. Av vandrande fisk i ån förekommer bl.a. asp, öring och ål. Kraftverket byggdes ursprungligen 1915 och har tidigare producerat ca 8 GWh/år 2016 09 09 6 Mälarenergi
I denna fallränna kan fisk passera förbi kraftverkets turbiner under sin vandring NEDSTRÖMS Rensgrindarna är av en speciell typ, och har öppningar så att fisk lätt ska kunna passera förbi turbinerna I denna fiskväg kan fisk som vandrar UPPSTRÖMS passera förbi dammen Vi släpper extra vatten i forsen så att öring och asp kan leka och vandra upp i Kolbäcksån
Ombyggnaden av kraftverket tog ca 1 år 2016 09 09 Mälarenergi 8
Säker nedströms passage Kraftverksintaget har försetts med tätare grindar som gör att fisken inte passerar. Varje grind har öppningar (röd pil) där fisken kan simma ut. Bakom grindarna finns en avledare som leder fisken ut i Kolbäcksån (blå pil). Flödet i avledare kan regleras via en lucka i intaget (grön pil) 2016 09 09 Mälarenergi 9
Fiskvänligt kraftverksintag Öppning som fisken kan simma ut genom Avledaren leder fisken ut till ån igen Specialdesignad rensgrins som hindrar fisk att ta sig igenom in till turbinen 2016 09 09 Mälarenergi 10
Fiskväg för uppvandrande fisk Denna är av typen slitsränna Består av 17 bassänger med vertikala öppningar, som gör att dammens fallhöjd jämnas ut stegvis. Det gör att inte bara öring, utan den hotade aspen, små ålar, löja, mört, braxen m.fl. sötvattensfiskar kan vandra igenom. Genom fiskvägen rinner ca 1 m 3 /s 2016 09 09 Mälarenergi 11
Under byggnation 12
Färdigt! 13
Färdigt! 2016 09 09 Mälarenergi 14
Färdigt! 2016 09 09 Mälarenergi 15
Tidig utvärdering Kraftverket går mot 10 GWh/år med samma flöde, dvs. +20 % Miljöanpassning utgjorde ca 10 % av investeringen. Totalt har ca 20 30 % besparats på denna del pga. samordningen En s.k. fiskräknare installerades i april 2016 Inom 1 vecka passerade den första aspen Lek av asp nedanför dammen har varit rekordbra i år. Lek har bl.a. skett i fisktrappan Förutom asp har öring, små ålar, braxen, löja, mört och abborre vandrat upp i fiskvägen. I fiskvägen har fisk vandrat både upp och nedströms I avledaren, vid kraftverksintaget, har flera fiskarter vandrat ned, dock främst öring. Abborre fångad på foto i fiskräknaren Öring fångad på foto i fiskräknaren
Mälarenergis miljöarbete inom vattenkraften Är omfattande. Förutom att producera klimatneutral, förnybar energi, jobbar vi aktivt med att förbättra miljösituationen runt våra 42 kraftverk. Bl.a. drivs miljöprojekt vid vattenkraftverk och dammar i Hedströmmen, Rällsälven och Svartån. Dvs. ett pågående och ambitiöst program för förbättrad fiskvandring i våra vatten. 2016 09 09 17 Mälarenergi
Tack för uppmärksamheten! 2016 09 09 Mälarenergi 18