Flerårsavtal Akutsjukvård. Sjukhusgemensamma villkor 2012-2015

Sidan 1 (95) Flerårsavtal Akutsjukvård Sjukhusgemensamma villkor 2012-2015

Sidan 2 (95) I dokumentet redovisas de för leverantörer av akutsjukvård gemensamma villkoren. I kapitlet Allmänna villkor beskrivs de generella och allmänna villkoren som reglerar majoriteten av vårdavtal mellan Vårdgivare och Beställare i SLL. Ett antal villkor är dock inte tillämplig i avtal med akutsjukhusen. I kapitlet Inledande bestämmelser beskrivs de stycken som ersätter eller kompletterar Allmänna villkor Kapitel Inledande bestämmelser Principer och riktlinjer för ersättning Allmänna villkor Krav på vårdtjänsterna Uppföljning Förändringar under avtalsperioden Bilaga 1 Indikatorer Kvalitet och hälsofrämjande Miljö Bilaga 2 Informationshantering och rapportering

Sidan 3 (95) Inledande bestämmelser 1 Kontaktpersoner Parterna skall utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, skall detta skriftligen meddelas den andra parten. 2 Meddelanden Meddelanden i anledning av Avtalet skall skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. Meddelandet anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. 3 Överlåtelse av Avtalet mm Ingen av parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. 4 Tillämplig lag och tvister Avtalet skall tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. I de fall Vårdgivaren inte är landstingsägd, skall tvist i anledning av Avtalet avgöras av allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans. För verksamhet som drivs av SLL skall SLL:s interna regler gälla. 5 Personal Vårdgivaren skall skriftligen informera Beställaren om byte av sjukhusdirektör eller verkställande direktör. Vad som stadgas om information vid byte av verksamhetschef i kapitel Allmänna villkor punkt 16 äger dock inte tillämplighet i detta Avtal. 6 Lokaler Utöver vad som anges i kapitel Allmänna villkor punkt 9 gäller följande. Vårdgivaren skall genom skyltning beskriva vilken verksamhet som drivs. Vid förändring av lokalisation (Vårdgivare alt underleverantör) skall Beställaren godkänna denna. 7 Tillgänglighet Vad som stadgas i kapitel Allmänna villkor punkt 9, om Beställarens medgivande vid reducerade öppettider mm äger inte tillämplighet i detta Avtal. Dock skall den verksamheten bedrivas, både gällande öppen och

Sidan 4 (95) sluten vård, i sådan omfattning dygnet runt årets alla dagar att god tillgänglighet upprätthålls. 8 Ansvars- och företagsförsäkringar Kapitel Allmänna villkor punkt 27 gällande skyldighet att teckna ansvarsoch företagsförsäkringar gäller inte SLL:s egna verksamheter. 9 Medicinteknisk utrustning Medicinteknisk utrustning skall löpande underhållas och kontrolleras så att godkänd standard och säkerhet upprätthålls. Lokala instruktioner och kvalitetssystem skall finnas för användning av medicinteknisk utrustning. Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för den utrustning som behövs för uppdragets utförande. 10 Kris och katastrofberedskap samt driftsäkerhet Vårdgivaren skall i samråd med fastighetsägare/-förvaltare och driftsentreprenörer vidta åtgärder för att säkerställa driften i olika försörjningssystem för att stärka sjukhusens robusthet. I skriften Det robusta sjukhuset redovisas Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rekommendationer inom området. Vårdgivaren skall vidta dessa åtgärder i enlighet med MSB:s vid var tid gällande rekommendationer. Vårdgivaren skall svara för akut omhändertagande av skadade, sjuka och drabbade vid stora olyckor, katastrofer, hot, extraordinära händelser och under höjd beredskap enligt med var tid gällande Krishanteringsplan och Regional Katastrofmedicinsk plan för SLL. Se Uppdrgasguiden. Vårdgivaren skall i situationer där ett förhöjt epidemiläge medför hög belastning på den slutna akutsjukvården följa riktlinjerna i var tid gällande Regional katastrofmedicinsk plan och vid varje tid gällande Epidemiberedskapsplan för SLL, se Utöver vad som regleras i avtalet mellan Beställaren och Vårdgivaren skall separata avtal för kris- och katastrofberedskap upprättas mellan Vårdgivaren och SLL. 11 Alf-avtal Vårdgivaren omfattas av det så kallade ALF-avtalet mellan SLL och staten avseende FoUU. 12 Patienter hemmahörande utanför Stockholms läns landsting

Sidan 5 (95) Vad som stadgas i kapitel Allmänna villkor punkt 4, om fakturering avseende målgruppen äger inte giltighet i detta Avtal utan Vårdgivaren fakturerar själva direkt den part som enligt förordningar och Riksavtal är betalningsskyldig. Elektiv vård av patienter tillhörande målgrupp utanför Stockholms län, enligt punkt 4 i Allmänna villkor, får endast ske i en utsträckning så att Vårdgivarens åtagande enligt detta Avtal uppfylls. 13 Sidoverksamhet Vårdgivarens verksamhet utanför detta Avtal får inte inkräkta på uppdraget enligt detta Avtal. Om resursbrist uppstår skall Vårdgivaren alltid prioritera uppdraget enligt detta Avtal. 14 Hantering av patientuppgifter Vårdgivaren får inte skicka eller uppmana andra att skicka patientuppgifter över öppna nät, exempelvis som e-post, om inte överföring sker på ett sätt som säkerställer att obehöriga inte kan ta del av uppgifterna. Åtkomst till uppgifterna skall föregås av stark autentisering. Med patientuppgifter avses alla personuppgifter som rör en patient, exempelvis namn, personnummer, folkbokföringsadress, telefonnummer, besöksorsak och diagnoser. 15 Nationella mätningar- och patientenkäter Vårdgivaren skall delta i mätning med nationell patientenkät och i andra mätningar som initieras nationellt. Resultaten skall i samverkan med genomföraren av patientenkät/annan mätning redovisas nationellt. Redovisat resultat och grunddata på landstingsnivå skall överföras från genomföraren av patientenkät/annan mätning till Beställaren. Syftet är att publicera resultaten på Vårdguiden och möjliggöra aggregerade analyser och publika presentationer av resultat på landstingsnivå. Kostnader för resultatuttag belastas Beställaren. 16 Ändrade ägarförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Beställaren. På begäran av Beställaren skall Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren skall därefter pröva om Avtalet skall fortsätta att gälla eller om Avtalet skall sägas upp jämlikt 19 (f) nedan. Beställaren skall skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet.

Sidan 6 (95) 17 Omförhandlingsklausul Förhandling om Avtalets uppdrag, ersättning eller målvolym kan skriftligen begäras av part vid väsentliga förändringar av omständigheter som ligger till grund för detta Avtal. Omförhandling skall inledas inom 30 dagar efter framställan därom. Påkallande av omförhandling befriar inte part från skyldighet att fullgöra sina förpliktelser enligt detta Avtal intill dess nytt Avtal har slutits. 18 Förtida upphörande Var och en av parterna har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: a. den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller b. den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Beställaren rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: c. Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; d. Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning. e. Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Beställaren; eller f. Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Beställaren enligt 17 ovan. Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer.

Sidan 7 (95) Uppsägning skall alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. 19 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, naturkatastrof, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan skall utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part skall vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part skall återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten. 20 Information om förändringar Vårdgivare och Beställare har ett ömsesidigt ansvar att informera varandra om kommande förändringar i sina respektive verksamheter som är relevanta för motparten. I de fall Beställaren gör förändringar som påverkar patientflöden skall förändringarna ske i samråd med Vårdgivaren. 21 Tillägg och ändringar Tillägg och ändringar i detta Avtal skall för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vårdgivaren skall utföra tjänster enligt Avtalet som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Beställaren utöver vad som framgår av Avtalet. Att part inte vid ett eller flera tillfällen gjort gällande rättighet enligt Avtalet eller påtalat förhållande som är hänförligt till Avtalet, förtar inte denna parts möjlighet att göra gällande rättighet eller påtala förhållande vid ett senare tillfälle. Denna möjlighet är inte tillämplig beträffande Vårdgivarens möjligheter att fakturera, som är begränsade i tiden och framgår av kapitel Principer och riktlinjer för ersättning.

Sidan 8 (95) Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att Avtalet i sin helhet skall anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av Avtalet. 22 Avtalets giltighet För detta Avtals giltighet krävs godkännande av Hälso- och sjukvårdsnämnden samt av Vårdgivarens styrelse/ägare. Sådant godkännande skall ske senast mars 2012. Om godkännande inte skett vid denna tidpunkt äger andra parten rätt att utan krav på ersättning säga upp Avtalet med omedelbar verkan. 23 Uppföljning Uppföljning av sjukhusets uppdrag och verksamhet beskrivs närmare i kapitel Uppföljning 24 Rapportering av verksamhetsinformation Utöver det som stipuleras i Allmänna villkor framgår krav i bilaga 2 Informationshantering och rapportering.

Sidan 9 (95) Principer och riktlinjer för ersättning Detta kapitel reglerar ersättning till Vårdgivaren. Kapitlet består av två avsnitt. Under avsnitt A beskrivs ersättningssystemet och under avsnitt B beskrivs övrig ersättning, kostnadsansvar och fakturering. AVSNITT A ERSÄTTNINGSSYSTEMET 1 Allmänt Ersättningssystemet består av två delar, se nedanstående tabell. Den första delen avser beskrivningen av patienternas kontakter med hälso- och sjukvården och de kostnader som kontakterna är förenade med ( Beskrivningssystemet ). Den andra delen utgörs av ersättningsmodellen. Ersättningsmodellen omfattar enbart ersättning av vård till patienter som är folkbokförda i Stockholms län och vars vårdkontakt omfattas av Vårdavtalet och inte av andra vårdavtal, till exempel vårdval. Ersättningssystemet 1. Beskrivningssystemet 2. Ersättningsmodellen Verksamhetsdata: Kostnadsdata: Termer Definition av vårdkontakt Primär klassificering (diagnoser och åtgärder) Sekundär klassificering (DRG) Kostnad per patient (KPP) Genomsnittlig kostnad per DRG DRG-viktlista Anvisningar för rapportering av kostnadsdata Totalersättning - Prestationsrelaterad ersättning baserad på DRG - Kvalitets- och miljörelaterad ersättning Ersättning för produktion över Målvolymen Incitamentsbaserad ersättning Sanktioner och viten Regelverk för verksamhetsdata

Sidan 10 (95) 2 Beskrivningssystemet 2.1 Allmänt Beskrivningssystemet baseras på det nationella beskrivningssystemet som utvecklas av Socialstyrelsen med vissa avsteg och kompletteringar inom Akutsjukvården. Vårdgivaren skall beskriva all vård enligt Beskrivningssystemet. För ytterligare information om Beskrivningssystemet, se Uppdragsguiden. 2.2 Verksamhetsdata 2.2.1 Termer För information om termer och begrepp hänvisas till Uppdragsguiden. Frågor rörande termer och begrepp som uppkommer under Vårdavtalets giltighetstid skickas till SLL:s funktionsbrevlåda på adressen vardinformatik.lsf@sll.se. 2.2.2 Definition av vårdkontakt Vårdkontakt är en direkt eller indirekt kontakt mellan patient och hälsooch sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs. Exempel på vårdkontakt är vårdtillfälle, öppenvårdsbesök, hemsjukvårdsbesök, telefonkontakt och teamkonferens om patienten. 2.2.3 Primär klassificering Utförd hälso- och sjukvård beskrivs med diagnoser och åtgärder, så kallad primär klassificering. För diagnoser gäller Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem systematisk förteckning (ICD-10-SE) och för åtgärder gäller Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ). Information om klassificering av diagnoser och åtgärder finns på Uppdragsguiden. 2.2.4 Sekundär klassificering Med sekundärt patientklassificeringssystem avses här ett system där vårdkontakter grupperas i större grupper utifrån medicinskt innehåll och resursåtgång. Primärklassificerade vårdkontakter sekundärklassificeras till diagnosrelaterade grupper ( DRG ) enligt algoritmen i den så kallade NordDRG-grupperaren. För mer information om NordDRG, se Uppdragsguiden. DRG används för att beskriva vård som utförs och som underlag för ersättning. Genom DRG beskrivs patientsammansättningen (case mix) på ett övergripande sätt. 2.2.5 Regelverk för verksamhetsdata Vårdgivaren skall registrera patienternas vårdkontakter i enlighet med de regelverk som återfinns på Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall tillämpa och anpassa sig efter eventuella förändringar i de av SLL tillämpade regelverken avseende verksamhetsdata.

Sidan 11 (95) 2.3 Kostnadsdata 2.3.1 KPP Vårdgivarens vårdkostnader fördelas per patient och vårdkontakt enligt nationella principer för kostnad per patient ( KPP ). SKL ansvarar för de nationella KPP-principerna, se Uppdragsguiden. Data avseende KPP ( KPP-data ) innehåller uppgift om kostnad för varje enskild patient och vårdkontakt samt uppgifter om bland annat diagnoser och åtgärder. Beställaren och de akutsjukhus som levererar KPP-data analyserar gemensamt kvaliteten på inlämnad KPP-data för att identifiera behov av rättelser. Respektive vårdgivare ansvarar för att genomföra eventuella rättelser. Med akutsjukhusen avses akutsjukhusen inom Stockholms län som har vårdavtal med SLL ( Akutsjukhusen ). KPP-data används som underlag för att upprätta DRG-viktlistan, se punkt 2.3.3 nedan. 2.3.2 Genomsnittlig kostnad per DRG För beräkning av genomsnittlig kostnad per DRG grupperas föregående kalenderårs rapporterade vårdkontakters medicinska innehåll med den för det kommande kalenderårets gällande algoritm i NordDRG-grupperaren. Därefter matchas den uppkomna DRG-grupperingen med kostnadsdata i KPP. Efter att de mest resurskrävande vårdkontakterna inom slutenvård inom varje DRG och dess kostnader exkluderats erhålls total kostnad per DRG. Genom att dividera den totala kostnaden per respektive DRG med antalet vårdkontakter inom respektive DRG (exklusive de mest resurskrävande vårdkontakterna inom slutenvård) erhålls den genomsnittliga kostnaden per DRG. 2.3.3 DRG-viktlista Genomsnittlig kostnad per DRG används som underlag för att upprätta en DRG-viktlista för SLL. Varje enskilt DRG tilldelas en DRG-vikt och en kostnadsgräns för de mest resurskrävande vårdkontakterna inom respektive DRG. Den genomsnittliga kostnaden för samtliga vårdtillfällen, exklusive de mest resurskrävande, definierar den kostnad som ger DRGvikt 1,0. DRG-viktlistan beräknas därefter genom att den genomsnittliga kostnaden för respektive DRG divideras med kostnaden för vikten 1,0. De enskilda vårdkontakter vars kostnader är lika med eller överskrider kostnadsgränsen benämns kostnadsytterfall ( KY ). Information om och aktuell DRG-viktlista för Akutsjukvård återfinns på Uppdragsguiden. Beställaren kan undantagsvis besluta om avsteg från DRG-viktlistan genom att använda så kallade prioriteringsvikter. Prioriteringsvikter används när Beställaren vill prioritera någon eller några DRG genom att höja eller sänka DRG-vikten, vilket innebär att berörda DRG får en annan vikt än vad som redovisas i viktlistan.

Sidan 12 (95) 2.3.4 Anvisningar för rapportering av kostnadsdata Vid rapportering av KPP-data eller annan kostnadsdata skall Vårdgivaren följa de vid var tid gällande anvisningarna som återfinns på Uppdragsguiden. 3 Ersättningsmodellen 3.1 Inledning Villkoren för ersättningen av vårdkontakter redovisas i denna punkt 3. Mall rörande Beräkningsunderlag, Målvolym och Totalersättning finns i Sjukhusspecifik del, kapitel Ersättningar 2012. 3.2 Beräkningsunderlag Antal vårdkontakter per verksamhetsområde (klinik) i öppenvård och i slutenvård fördelade på akut och elektiv vård fastställs årligen i särskilt beräkningsunderlag ( Beräkningsunderlag ), se Sjukhusspecifik del, kapitel Ersättningar 2012. Även DRG-genomsnittsvikter och förväntat antal KY fastställs i Beräkningsunderlaget. Beräkningsunderlaget utgör grund för beräkning av Målvolym (såsom definierad i punkt 3.3). 3.3 Målvolym Målvolymen ( Målvolymen ) är beräknad produktion av vård för respektive kalenderår, uttryckt i DRG-poäng. Målvolymen fastställs för respektive kalenderår. Målvolymen för ett kommande kalenderår fastställs när det kalenderårets DRG-grupperare och DRG-viktlista är beslutade samt DRG-poängpris och förväntad KY-ersättning beräknats och fastställts. Målvolymen för 2012 fastsälls i förhandling mellan Parterna. För Vårdavtalets kalenderår två och framåt beräknas Målvolymen i enlighet med vad som redovisas under punkt 3.10.2.1. 3.4 Ersättningsgrundande produktion 3.4.1 Allmänt Med ersättningsgrundande produktion ( Ersättningsgrundande Produktion ) avses produktion av vård, uttryckt i DRG-poäng, med de restriktioner som gäller för förändrad DRG-genomsnittsvikt, se punkt 3.4.2. Ny- och återbesök hos läkare skall för att vara Ersättningsgrundande Produktion ha diagnoskod registrerad.

Sidan 13 (95) Ersättning utgår endast för Ersättningsgrundande Produktion. Ersättning utgår dock inte för all Ersättningsgrundande Produktion, se punkt 3.6 nedan. 3.4.2 Förändrad DRG-genomsnittsvikt Förändring av DRG-genomsnittsvikter beräknas för total sluten respektive total öppenvård var för sig. För ökad vårdtyngd upp till 0,5 procent av den årligen fastställda DRGgenomsnittsvikten utgår ersättning utan särskild redovisningsskyldighet för Vårdgivaren. Vårdtyngdsökning över 0,5 procent kan ersättas efter Vårdgivarens orsaksredogörelse och Beställarens godkännande av denna. Ersättningen skall dock hållas inom summan av den prestationsrelaterade delen av Totalersättningen och maximal ersättning för produktion över Målvolymen. En godkänd vårdtyngdsökning medför att vårdkontakterna i Beräkningsunderlaget för nästkommande kalenderår minskas enligt punkt 3.10.2.1. En ökad DRG-genomsnittsvikt som inte beror på ökad vårdtyngd utan har tekniska orsaker (till exempel ändrat registreringsbeteende eller ej förutsedda logikförändringar i NordDRG-grupperarens algoritm), så kallad DRG-glidning, ersätts inte. 3.5 Totalersättningen 3.5.1 Allmänt Totalersättningen ( Totalersättningen ) utgör ersättning för 100 procent av Målvolymen och består av (i) prestationsrelaterad ersättning, (ii) kvalitetsrelaterad ersättning och (iii) miljörelaterad ersättning. Totalersättningen är ett inför varje kalenderår fastställt belopp. Av Totalersättningen utgör den prestationsrelaterade ersättningen 97,5 procent, den kvalitetsrelaterade ersättningen 2,0 procent och den miljörelaterade ersättningen 0,5 procent. Andelarna kan komma att ändras under Vårdavtalets giltighetstid. 3.5.2 Prestationsrelaterad ersättning 3.5.2.1 Allmänt Prestationsrelaterad ersättning per vårdkontakt utgår antingen med vårdgivarindividuellt DRG-poängpris multiplicerat med vårdkontaktens DRG-vikt eller, om tillämpligt, med KY-ersättning. Prestationsrelaterad ersättning utgår för Ersättningsgrundande Produktion upp till fastställd Målvolym.

Sidan 14 (95) 3.5.2.2 Beräkning av DRG-poängpris Med DRG-poängpris avses ett pris i kronor för varje DRG-poäng. Det vårdgivarindividuella DRG-poängpriset fastställs årligen och består av ett gemensamt DRG-poängpris för alla Akutsjukhusen och ett vårdgivarindividuellt DRG-poängprispåslag. Det gemensamma DRGpoängpriset fastställs årligen och motsvarar det lägsta DRG-poängpriset som något av Akutsjukhusen innehar för det kalenderåret. DRGpoängprisberäkningen beskrivs i tabellen nedan. I tabellen nedan beräknas Vårdgivarens vårdgivarindividuella DRGpoängpris och Vårdgivarens vårdgivarindividuella DRG-poängprispåslag. Det vårdgivarindividuella DRG-poängpriset i kolumn I utgör grund för Vårdgivarens prestationsrelaterade ersättning. Beräkning av Vårdgivarens vårdgivarindividuella DRG-poängpris och vårdgivarindividuella DRG-poängprispåslag 1 Totalersättningen (kronor) A1 2 Kvalitets- och miljörelaterad ersättning (kronor) -C1 3 Förväntad KY-ersättning (kronor) -D1 4 Summa för DRG-poängprisberäkning (kronor) = E1 5 Antal DRG-poäng exklusive DRG-poäng för förväntade KY-vårdtillfällen./. F 6 Vårdgivarindividuellt DRG-poängpris (kronor) = G1 7 Gemensamt DRG-poängpris = det akutsjukhus med det lägsta vårdgivarindividuella DRG-poängpriset (kronor) 8 Vårdgivarindividuellt DRG-poängprispåslag (kronor) = I -H Totalersättningen (A1) reduceras med kvalitets- och miljörelaterad ersättning (C1) samt förväntad KY-ersättning (D1) vilket resulterar i summan för DRG-poängprisberäkning (E1). Vårdgivarindividuellt DRGpoängpris (G1) beräknas genom att dividera summan för DRGpoängprisberäkning (E1) med antal DRG-poäng exklusive DRG-poäng för förväntade KY-vårdtillfällen (F). Lägst framräknat vårdgivarindividuellt DRG-poängpris för samtliga Akutsjukhus blir gemensamt DRG-poängpris (H). Vårdgivarindividuellt

Sidan 15 (95) DRG-poängprispåslag (I) består av skillnaden mellan vårdgivarindividuellt DRG-poängpris (G1) och gemensamt DRG-poängpris (H). 3.5.2.3 Införande av KY-ersättning I det fall Vårdgivaren inte tillämpar KY utgår ersättning med vårdgivarindividuellt DRG-poängpris som inkluderar ersättning för KY. Vårdgivaren skall dock löpande redovisa antalet KY och kostnaderna för dessa till Beställaren. 3.5.2.4 KY-ersättning I respektive års DRG-viktlista anges för varje DRG en kostnadsgräns för KY. De vårdtillfällen vars kostnader är lika med eller överskrider den angivna kostnadsgränsen ersätts med Vårdgivarens faktiska kostnad enligt Vårdgivarens redovisade KPP-data. Förväntad KY-ersättning fastställs för respektive kalenderår baserat på Vårdgivarens KPP-data och aktuellt kalenderårs KY-gränser. Vårdgivaren ansvarar för att analysera KY för att identifiera eventuella kvalitetsbristkostnader. Vårdgivaren skall, på Beställarens begäran, tillhandahålla Beställaren underlag inklusive KPP-data och Vårdgivarens analys av orsaker till KY. Med anledning av eftersläpningar i Vårdgivarens KPP-data och därmed eftersläpningar i Vårdgivarens KY-fakturering utbetalas 80 procent av den årligen förväntade KY-ersättningen med 1/12-del månadsvis. Från och med senast den sjätte månaden efter vårdtillfället skall justering ha skett mot faktiskt utfall och mot faktisk KY-kostnad. KY-avräkning skall dock vara fullt genomförd och ingå i total årlig avtalsavstämning senast vid fakturering för mars månads produktion året efter aktuellt kalenderår. Den faktiska KY-ersättningen skall hållas inom den fastställda Totalersättningen alternativt, om tillämpligt, inom ersättningen för produktion över Målvolymen. 3.5.3 Kvalitetsrelaterad ersättning Kvalitetsrelaterad ersättning baseras på kvalitetsindikatorer som delas in i nya indikatorer och resultatindikatorer, se Bilaga 1 Indikatorer. Den kvalitetsrelaterade ersättningen för en kvalitetsindikator beräknas genom att multiplicera den vikt Beställaren fastställt för den indikatorn med den totala kvalitetsrelaterade ersättningen. Respektive kvalitetsindikators vikt framgår av Bilaga 1 Indikatorer. Kvalitetsrelaterad ersättning för respektive kvalitetsindikator utgår i enlighet med tabellen nedan.

Sidan 16 (95) Ersättning för nya indikatorer: Resultat redovisat Resultat ej redovisat Full ersättning utgår för indikatorn Ingen ersättning utgår för indikatorn Ersättning för resultatindikatorer med miniminivå och målnivå: Redovisat resultat uppfyller eller överstiger målnivå Redovisat resultat över miniminivå upp till målnivå Full ersättning utgår för indikatorn Ersättning utgår enligt procentuell uppfyllelse av indikatorn. Andel av full ersättning beräknas enligt följande formel: (Resultat miniminivå) / (målnivå miniminivå) Redovisat resultat upp till och med miniminivå Ingen ersättning utgår för indikatorn Ersättning för resultatindikatorer med enbart miniminivå: Redovisat resultat över miniminivå Redovisat resultat upp till och med miniminivå Full ersättning utgår för indikatorn Ingen ersättning utgår för indikatorn Vårdgivaren erhåller ingen kvalitetsrelaterad ersättning för en kvalitetsindikator, oberoende av resultatet för denna, om täckningsgraden är lägre än den vid var tid gällande täckningsgrad som Beställaren har fastställt för respektive indikator, se Bilaga 1 Indikatorer. Beställaren kontrollerar årligen Vårdgivarens redovisning av kvalitetsindikatorer och vid behov efterfrågas kompletterande uppgifter. Beställaren anger därefter i enlighet med tabellen ovan vilken preliminär kvalitetsrelaterad ersättning som skall utgå för ett kalenderår. Preliminär ersättningsnivå presenteras i mars månad året efter det kalenderåret. Vårdgivarens redovisade resultat skall i förekommande fall överensstämma med resultaten som redovisas i SKL:s Öppna jämförelser eller i nationella kvalitetsregister. Vid avvikelser gäller resultaten från SKL eller aktuellt kvalitetsregister. Skillnader i resultat och täckningsgrad stäms av och slutlig ersättningsnivå fastställs därefter av Beställaren.

Sidan 17 (95) Den kvalitetsrelaterade ersättningen för ett kalenderår utbetalas löpande under kalenderåret med 1/12 del, månadsvis i efterskott, enligt specifikation. Ersättningen för december månad betalas ut efter den preliminära ersättningsnivån har fastställts i mars månad året efter det kalenderåret. Visar avstämningen i mars att Vårdgivaren har erhållit en för hög ersättning under kalenderåret skall den överskjutande delen återbetalas till Beställaren. Slutlig reglering görs i samband med att den slutliga ersättningsnivån fastställs. 3.5.4 Miljörelaterad ersättning Miljörelaterad ersättning baseras på miljöindikatorer, se Bilaga 1 Indikatorer. Den miljörelaterade ersättningen för en miljöindikator beräknas genom att multiplicera den vikt Beställaren fastställt för den indikatorn med den totala miljörelaterade ersättningen. Respektive miljöindikators vikt framgår av Bilaga 1 Indikatorer. Miljörelaterad ersättning för respektive miljöindikator utgår om kravet för denna miljöindikator är uppfyllt. Kravet för respektive miljöindikator framgår av punkt 4 i Bilaga 1 Indikatorer. Beställaren kontrollerar årligen Vårdgivarens redovisning av miljöindikatorer och vid behov efterfrågas kompletterande uppgifter. Beställaren anger därefter, i enlighet med gällande krav för miljörelaterad ersättning, vilken miljörelaterad ersättning som skall utgå för ett kalenderår. Ersättningen fastställs senast i mars månad året efter det kalenderåret. Den miljörelaterade ersättningen för ett kalenderår utbetalas löpande under kalenderåret med 1/12 del, månadsvis i efterskott, enligt specifikation. Ersättningen för december månad betalas ut efter att ersättningen har fastställts. Visar avstämningen i mars att Vårdgivaren har erhållit en för hög ersättning under kalenderåret skall den överskjutande delen återbetalas till Beställaren. 3.6 Ersättning för produktion över Målvolymen För Ersättningsgrundande Produktion mellan 100 procent och 104 procent av Målvolymen utgår ersättning per vårdkontakt med 40 procent av vårdgivarindividuellt DRG-poängpris multiplicerat med vårdkontaktens DRG-vikt alternativt, om tillämpligt, 40 procent av KY-ersättning. För produktion utöver 104 procent av Målvolymen utgår ingen ersättning. 3.7 Incitamentsbaserad ersättning Utöver Totalersättningen kan Beställaren under Vårdavtalets giltighetstid besluta om incitamentsbaserad ersättning. Precisering av krav för att

Sidan 18 (95) erhålla sådan ersättning och dess storlek meddelas i förekommande fall av Beställaren. Storleken på incitamentsbaserad ersättning kommer maximalt att uppgå till en procent av Totalersättningen för aktuellt kalenderår. 3.8 Momskompensation Vårdtjänster är enligt nuvarande regler undantagna från mervärdeskatt. Vårdgivare som är landstingsägt aktiebolag erhåller ersättning för var tid gällande statsbidrag frö momskompensation. 3.9 Sanktioner och viten 3.9.1 Bristande tillgänglighet För bristande tillgänglighet utgår viten enligt följande: o o För varje patient som varit köställd utöver Vårdgarantins gränser, se Uppdragsguiden, utfaller vite om 500 kronor per patient och 30-dagarsperiod för väntande till nybesök och 1 000 kronor per patient och 30-dagarsperiod för väntande till behandling (åtgärder/operationer). För undvikande av missförstånd utfaller dessa viten för varje 30-dagarsperiod. Vite utfaller inte för patienter där väntetiden kan definieras som medicinsk och/eller patientvald väntan. För definition av medicinsk respektive patientvald väntan, se Uppdragsguiden. Om andelen patientvald väntan överstiger fem procent av samtliga patienter utöver Vårdgarantins gränser skall Vårdgivaren kunna uppvisa dokumentation som visar att patienterna blivit informerade och aktivt avstått erbjudande om vård inom Vårdgarantins gränser. o Om patienten vänder sig till Beställarens Vårdgarantikansli och erhåller vård enligt dess försorg påförs Vårdgivaren vite motsvarande Beställarens faktiska kostnad för dessa patienter. o Ovan nämnda viten kan sammantaget uppgå till maximalt en procent av Totalersättningen. 3.9.2 Bristande rapportering till väntetidsregister Om Vårdgivaren inte rapporterar väntande patienter enligt Beställarens anvisningar, se Sjukhusspecifik del, kapitel CVR-rapportering, äger Beställaren rätt att innehålla del av ersättning enligt följande. Om Vårdgivaren inte rapporterar väntande patienter till nybesök, undersökningar och behandlingar (åtgärder/operationer) på minst 90

Sidan 19 (95) procent av de av Beställaren angivna mottagningarna och på minst 90 procent av de av Beställaren angivna undersökningarna och behandlingarna till gällande väntetidsregister, äger Beställaren rätt att innehålla två procent av hela det fakturerade månadsbeloppet för den månad rapportering enligt Vårdavtalet uteblivit. Beställaren återbetalar 80 procent av det innehållna beloppet då rapportering återigen sker i enlighet med Vårdavtalet. Sanktionen och/eller förutsättningarna för att sanktionen kan komma att ändras under Vårdavtalets giltighetstid. 3.10 Justeringar 3.10.1 Index, uppräkningsfaktor för medicinteknisk utveckling och effektiviseringskrav För årlig justering av Målvolymen och Totalersättningen används följande: Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK) exklusive läkemedel: Det prognostiserade LPIK för innevarande år som SKL presenterar under andra kvartalet används för uppräkning för nästkommande kalenderår. Det faktiska LPIK presenteras under första kvartalet året efter prognosen. Eventuell differens mellan prognostiserad LPIK som används för uppräkning och faktisk LPIK läggs till alternativt dras ifrån uppräkningen avseende det kalenderår som kommer efter det kalenderår som uppräkningen avser. Justeringen görs med en begränsningsregel om maximalt + en procentenhet. Läkemedelsindex (LÄK): Beställarens prognos avseende Akutsjukhusens rekvisitionsläkemedel. LÄK för innevarande år används för nästkommande kalenderår. Viktat index (VI): 95 procent LPIK exklusive läkemedel med justering för föregående års eventuella differens mellan prognostiserat och fastställt LPIK och fem procent LÄK. Demografisk tillväxt (DT): Beställarens prognos avseende vårdkontakter för respektive kalenderår baserad på förändrad folkmängd och vårdkonsumtion per åldersgrupp i SLL. Medicinteknisk utveckling (MTU): en procent av Akutsjukhusens summerade avtalade totalersättning per år, varav 75 procent tillfaller Karolinska Universitetssjukhuset och 25 procent fördelas mellan de övriga Akutsjukhusen i förhållande till respektive akutsjukhus avtalade totalersättning. Effektiviseringskrav (EFK): två procent.

Sidan 20 (95) Index, uppräkningsfaktor för medicinteknisk utveckling och effektiviseringskrav kan komma att ändras under Vårdavtalets giltighetstid. 3.10.2 Årlig justering Vid varje kalenderårsskifte görs de justeringar som anges i punkt 3.10.2.1 och 3.10.2.2 nedan. 3.10.2.1 Justering av Målvolymen Antal vårdkontakter i Beräkningsunderlaget justeras med (i) eventuell accepterad vårdtyngdsökning i procent som ägt rum året före aktuellt kalenderår och (ii) DT. DRG-genomsnittsvikten i Beräkningsunderlaget justeras med anledning av förändringar i DRG-grupperaren, DRG-viktlista och kommande känd påverkan av vårdvolymförändringar. Det justerade Beräkningsunderlaget används för fastställande av kommande kalenderårs Målvolym. Justering av Målvolymen till Vårdgivaren sammanfattas i tabellerna nedan. I det fall Vårdgivaren ersätts med endast DRG-poängpris: Målvolym Vårdavtalets kalenderår två = Antal vårdkontakter i fastställt Beräkningsunderlag kalenderår ett * (1 - godkänd vårdtyngdsökning kalenderår ett) * DT * DRG-genomsnittsvikter för kalenderår två I det fall Vårdgivaren ersätts med DRG-poängpris och KY: Målvolym Vårdavtalets kalenderår två = (Antal vårdkontakter i fastställt Beräkningsunderlag kalenderår ett * (1 - godkänd vårdtyngdsökning kalenderår ett) * DT - förväntade KY kalenderår två) * DRGgenomsnittsvikter för kalenderår två där KY exkluderats + (KY-ersättning kalenderår två/vårdgivarindividuellt DRG-poängpris för kalenderår två) Målvolym för Vårdavtalets kalenderår tre och framåt beräknas enligt kalenderår två med ett års framskjutning av angivna kalenderår.

Sidan 21 (95) 3.10.2.2 Justering av Totalersättningen Totalersättningen justeras enligt tabellen nedan med DT, VI och MTU och reduceras med EFK. Totalersättning för nästkommande kalenderår: ((Totalersättning innevarande kalenderår * DT * VI) + MTU) * (1 EFK) 3.10.3 Övrig justering 3.10.3.1 Justering av Totalersättningen på grund av förändrade patientavgifter Om SLL beslutar om ändrade patientavgifter för besök och vårdtillfällen skall Totalersättningen justeras på sådant sätt att summan av Totalersättningen och de patientavgifter Vårdgivaren skall debitera patienter, se Avsnitt B punkt 4.2, inte förändras till följd av förändringen av patientavgifterna. Justeringen sker enbart mot de patientavgifter som avser patienter folkbokförda i Stockholms län och vars vårdkontakter omfattas av Vårdavtalet. AVSNITT B ÖVRIG ERSÄTTNING, KOSTNADSANSVAR OCH FAKTURERING 1 Ersättning för vård till patienter som inte är folkbokförda i Stockholms län 1.1 Ersättning för vård till utomlänspatienter Ersättning för vård till utomlänspatienter utgår i enlighet med gällande riksavtal för utomlänsvård, se Uppdragsguiden. 1.2 Ersättning för vård till utomlandspatienter Ersättning för vård till utomlandspatienter, det vill säga patienter som inte är folkbokförda i Sverige, skall utgå enligt särskilda regler, se Uppdragsguiden. 1.3 Ersättning för vård till asylsökande med flera Vård till asylsökande med flera ersätts enligt särskilda regler, se Uppdragsguiden. För asylsjukvård utgår ersättning per vårdkontakt med vårdgivarindividuellt DRG-poängpris multiplicerat med vårdkontaktens DRG-vikt alternativt, om tillämpligt, KY-ersättning. Vårdgivaren skall vara Beställaren behjälplig i frågor som rör ersättning enligt Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande med mera (se framför allt 34 38).

Sidan 22 (95) 1.4 Ersättning för vård till utomlandspatienter som saknar betalningsförmåga Beställaren skall ersätta Vårdgivaren för vårdkostnad avseende utomlandspatienter i behov av omedelbar vård och som själva skall betala vårdkostnaden men som helt eller delvis saknar betalningsförmåga under följande förutsättningar. Vårdgivaren skall registrera sådan vårdkontakt enligt Beställarens anvisningar, se Uppdragsguiden. Beställaren ersätter Vårdgivaren endast om Vårdgivaren gjort en betalningsutredning avseende patientens betalningsförmåga och bilägger denna dokumentation till faktureringen. Fakturering skall ske senast 18 månader efter vårdkontakten. 2 Forskning, utveckling och utbildning Vårdgivarens ersättning för dess FoUU-åtagande regleras i särskilt avtal. 3 Kris- och katastrofberedskap samt driftsäkerhet Vårdgivarens ersättning för dess åtaganden avseende kris- och katastrofberedskap samt driftsäkerhet regleras i särskilt avtal. 4 Patientavgifter 4.1 Betalning av patientavgifter Vårdgivaren skall tillse att patientavgifter kan betalas kontant, med betalkort eller mot faktura. 4.2 Patientavgifter för vårdkontakter Vårdgivaren skall debitera patienter för vårdkontakter i öppenvård och slutenvård med de patientavgifter som anges på Uppdragsguiden. Patientavgifter tillfaller Vårdgivaren med undantag för vad som anges i punkt 4.3 och 4.4 nedan. Beställaren ersätter inte Vårdgivaren för uteblivna patientavgifter. 4.3 Patientavgifter för besök inom medicinsk service Vårdgivaren skall debitera patienter för besök inom medicinsk service enligt SLL:s fastställda avgifter, se Uppdragsguiden. De patientavgifter som patienterna erlägger för besök inom medicinsk service tillfaller Beställaren. 4.4 Patientavgifter för hjälpmedel Vårdgivaren skall debitera patienter för hjälpmedel enligt SLL:s fastställda avgifter, se Uppdragsguiden. De patientavgifter som patienterna erlägger för hjälpmedel tillfaller Beställaren.

Sidan 23 (95) 5 Kostnadsansvar 5.1 Vårdgivarens kostnadsansvar Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader som är förenade med Åtagandet, med de undantag som anges i punkt 5.2 till 5.4 nedan. För undvikande av missförstånd ansvarar Vårdgivaren för kostnader avseende bland annat IT, tolkservice, fortbildning av Vårdgivarens personal, medicinteknisk utrustning och medicinsk service som Vårdgivaren beställt inom och utanför sjukhuset. 5.2 Kostnadsansvar för hjälpmedel Beställaren bekostar hjälpmedel som förskrivs till brukare enligt SLL:s anvisningar och regler som återfinns på Uppdragsguiden. 5.3 Kostnadsansvar för sjukresor Sjukresor bekostas av Beställaren endast om entreprenör som SLL har avtal med anlitas i enlighet med sådant avtal mellan SLL och entreprenören, se Uppdragsguiden. 5.4 Kostnadsansvar för receptförskrivna läkemedel Kostnadsansvar för receptförskrivna läkemedel regleras i vid var tid gällande avtal avseende kostnadsansvar öppenvårdsläkemedel ( KÖLavtal ) mellan Parterna. Om KÖL-avtal inte träffats mellan Parterna har Beställaren kostnadsansvar för receptförskrivna läkemedel. 6 Fakturering 6.1 Allmänt Fakturor som skall ställas till Beställaren enligt Vårdavtalet skall ställas till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Box 120 81, 102 23 Stockholm, Referens 1500625. För asylsjukvård skall i stället Referens 15002509 användas. Av fakturan skall följande administrativa uppgifter framgå: Rubrik: Faktura/kreditfaktura; Fakturanummer; ADA-nummer (Beställarens avtalsnummer); Faktura- och förfallodatum; Vilken månad/period fakturan avser; Vårdgivarens namn och adress; Vårdgivarens Kontaktperson (inklusive telefonnummer och adress);

Sidan 24 (95) Beställarens namn och adress; Beställarens Kontaktperson (inklusive telefonnummer och adress); Betalningsmottagarens kontonummer; och Momsregistreringsnummer. Av fakturan skall även framgå vilken ersättning som avses specificerat per kalenderår enligt följande uppdelning: Ersättning avseende öppen- respektive slutenvård var för sig; DRG-ersättning enligt vårdgivarindividuellt DRG-poängpris; KY-ersättning; Kvalitetsrelaterad ersättning; och Miljörelaterad ersättning Momskompensation (i förekommande fall) Fakturan får endast avse ersättning inom ramen för Vårdavtalet. Fakturan får inte avse oavslutade vårdtjänster. All fakturering under Vårdavtalet sker månadsvis i efterskott med undantag för vad som särskilt anges i denna bilaga. Fakturerat pris för vårdtjänsterna skall följa Vårdgivarens prislista i Beställarens system för fakturaunderlag och valideras mot detta system. Inga förskott medges. Beställaren äger rätt att införa elektronisk fakturering. Om så sker kommer faktureringen att ske utifrån Vårdgivarens rapportering av Verksamheten till Beställaren. Beställaren sammanställer ett utbetalningsunderlag utifrån denna rapportering. Uppgifter till grund för fakturaspecifikation avseende vårdtjänster översänds elektroniskt till SLL enligt Beställarens anvisningar. Vid fakturering av extraordinärt slag (exempelvis vid fakturering av prisjustering under innevarande år) där inget elektroniskt fakturaunderlag översänds till SLL, skall en specifikation av fakturerat belopp åtfölja fakturan.

Sidan 25 (95) 6.2 Betalningsvillkor Betalning sker mot faktura 30 kalenderdagar efter fakturadatum. Om fakturans faktiska ankomstdatum är mer än fem kalenderdagar efter fakturadatum äger Beställaren rätt att förlänga tiden för betalning motsvarande antal dagar. Vårdgivaren har inte rätt att ta ut faktureringsavgift, andra avgifter eller pristillägg som inte framgår av Vårdavtalet. 6.3 Invändningar mot faktura Invändningar mot en faktura skall ske senast tre månader efter mottagandet för att beaktas. Denna tidsbegränsning gäller dock ej vid invändningar som har sin grund i Beställarrevision. Vid befogad invändning skall reglering av felaktigt fakturerat belopp ske inom 30 dagar från det datum som Beställaren och Vårdgivaren enats om att det finns ett fel som skall korrigeras. 6.4 Korrigering Om Vårdgivaren upptäcker felaktigheter i registreringen av redan fakturerad vård och detta medför behov av rättelse skall förutom korrigering av fakturering även verksamhetsdata korrigeras. 6.5 Dröjsmål Betalningsmottagande part äger vid försenad betalning rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt räntelagen. 6.6 Faktureringsspärr Vårdgivaren kan fakturera för vårdtjänster avseende ett kalenderår fram till och med fakturering av mars månads produktion efterföljande år. KY får inte faktureras senare än sex månader efter den månad vårdtillfället avslutats om inte särskilda skäl föreligger. KY avseende vårdtillfällen som avslutats i oktober, november och december får dock inte faktureras senare än i samband med fakturering av mars månads produktion efterföljande år. 6.7 Fakturering av asylsjukvård Asylsjukvård faktureras Beställaren i särskild ordning, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren kan fakturera för asylsjukvård avseende ett kalenderår fram till och med fakturering av mars månads produktion efterföljande år. KY får inte faktureras senare än sex månader efter den månad vårdtillfället avseende asylsjukvård avslutats om inte särskilda skäl föreligger. KYvårdtillfällen avseende asylsjukvård som avslutats i oktober, november och december får dock inte faktureras senare än i samband med fakturering av mars månads produktion efterföljande år.

Sidan 26 (95) För att Vårdgivaren skall erhålla ersättning för asylsjukvård skall till faktura alltid bifogas: Patientens LMA-nr, namn, födelsedata, reservnummer samt datum för vårdkontakt. Vid begäran skall även bifogas: Intyg från läkare att vården är av sådan art att ersättning skall utgå och/eller epikris/anamnes och slutnotering/motsvarande. 6.8 Fakturering av vård till utomlänspatienter Vård till utomlänspatienter enligt gällande riksavtal för utomlänsvård faktureras i enlighet med gällande riksavtal för utomlänsvård, se Uppdragsguiden. 6.9 Fakturering av vård till utomlandspatienter Vård till utomlandspatienter faktureras i särskild ordning, se Uppdragsguiden.

Sidan 27 (95) Allmänna villkor 1 Allmänna utgångspunkter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Den som söker hälso- och sjukvård skall få den vård, behandling och rådgivning som bedöms relevant i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdgivaren skall bedriva ett aktivt riskförebyggande arbete för att förhindra vårdskador. Vården skall ges med respekt för alla patienters lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård skall ges företräde till vården. Verksamheten skall präglas av hög etisk medvetenhet. Vårdgivaren skall tillhandahålla en vård på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell identitet. Vården skall ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa skall vägas in i de kliniska besluten. Landstingsfullmäktige har fastställt policydokumenten "Vård i Dialog", "Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting" samt Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning, Mer än bara trösklar, se Uppdragsguiden (www.uppdragsguiden.sll.se). Dessa dokument skall säkerställa att vården utmärks av hög kvalitet och helhetssyn, där patienten och dennes närstående ges ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Vårdens resurser skall användas på ett så effektivt sätt att den kommer så många behövande som möjligt till nytta. LEON-principen, som innebär att vård ges på lägsta effektiva omhändertagandenivå, skall tillämpas. Behandling och remittering av patient skall ske efter vad som är medicinskt motiverat och inte efter fördelning av kostnadsansvar mellan olika vårdgivare för behandlingen. Vården i Stockholms läns landsting (SLL) är indelad i följande nivåer: Vårdguiden på telefon och Internet (www.vardguiden.se) med information och rådgivning samt råd och stöd för egenvård. Vårdguiden kan också lotsa patienten till rätt vårdnivå. Primärvården utgör första linjens hälso- och sjukvård för barn och vuxna både för somatiska och psykiska

Sidan 28 (95) sjukdomar, inklusive beroendevård. Inom primärvården finns också jourverksamhet kvällar, nätter och helger. Specialiserad vård innefattar öppen och sluten geriatrisk vård, öppen och sluten psykiatrisk vård inklusive barn- och ungdomspsykiatri och beroendevård, somatisk öppen och sluten vård utanför sjukhusen, öppen och sluten vård på sjukhusen, specialiserad palliativ vård samt avancerad hemsjukvård och habilitering. Högspecialiserad vård som framför allt ges vid universitetssjukhus. 2 Lagar och förordningar samt SLL:s riktlinjer och policys Vårdgivaren skall följa vid var tid gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och SLL:s egna riktlinjer och policys, se Uppdragsguiden, som på något sätt berör Avtalet och dess uppdrag. Beställaren ansvarar för att på Uppdragsguiden tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera SLL:s riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet. 3 Vårdgaranti Vårdgivaren skall tillämpa SLL:s vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier, delta i uppföljningar, rapportera om besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Beställarens anvisningar, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård- och besöksgarantier och lämna skriftlig information till de patienter som kan komma att omfattas av vårdgarantin. Vårdgivaren skall, vid behov, i samråd med patient bistå denne att få kontakt med annan vårdgivare. 4 Målgrupp utanför Stockholms län Förutom patienter från Stockholms län omfattar uppdraget även patienter: som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i Stockholms län. från andra landsting och regioner ingår i uppdraget enligt villkor i Riksavtalet för utomlänsvård, se Uppdragsguiden.

Sidan 29 (95) som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder, se Uppdragsguiden. Kostnaderna för sjukvård enligt punkterna ovan faktureras Beställaren i särskild ordning, se Uppdragsguiden. 5 Sjukvård för asylsökande med flera Med asylsökande avses i detta avsnitt personer som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. Asylsökande skall erbjudas vård som inte kan anstå. Asylsökande som inte fyllt 18 år och gömda som inte har fyllt 18 år skall erbjudas vård i samma omfattning som den som erbjuds dem som är bosatta inom Stockholms län. Kostnaderna för sjukvård för asylsökande med flera enligt ovan faktureras Beställaren i särskild ordning, se Uppdragsguiden. 6 Patientnämnden Landstingets Patientnämnd handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som Vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren skall snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och de svar som begärs. Vårdgivaren skall se till att patienterna får information om Patientnämndens verksamhet. 7 Remisser Vårdgivaren skall följa de krav och regler SLL har för utfärdande av remisser, se Uppdragsguiden. 8 Samverkan Vårdgivaren skall känna till och följa de beslut om och riktlinjer i samverkansöverenskommelser samt samverkanspolicys som finns mellan SLL och andra huvudmän och som berör Vårdgivarens uppdrag, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå. Vårdgivaren skall aktivt bidra till samverkan för patienter som har behov av vård och omsorg från flera vårdgivare och huvudmän. Vårdgivaren skall säkerställa att vårdkedjan, ur patient- och närståendeperspektivet, är så sammanhängande som möjligt. Vårdgivaren skall aktivt delta i och vid behov ta initiativ till vårdplanering i samverkan med andra vård- och omsorgsgivare.