Verksamhetsplan 2014-2015



Relevanta dokument
Verksamhetsplan Institutionen för Farmakologi och Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan

Verksamhetsberättelse 2014

Kompetensförsörjning vid den medicinska fakulteten

Verksamhetsplan Kirurgisk och perioperativ vetenskap

Kompetensförsörjningsplan

Verksamhetsplan

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Verksamhetsplan 2011 Medicinska fakulteten. Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten Dnr

Anvisningar för verksamhetsplan Reviderad februari 2015

Sjukgymnastik. vid Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering. Verksamhetsplan 2010

Dagens agenda Fokus på Visions-, Mål- och VP-arbetet

UMEÅ UNIVERSITET. Institutionen för medicinsk biovetenskap. Verksamhetsberättelse 2011

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Verksamhetsberättelse 2011 Medicinska fakulteten

Psykologiska institutionen

Naturvetenskapliga fakulteten

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning

Umeå universitet 2020 vision och mål

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Dnr 193/ Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från

2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Fakulteten för teknik. Strategi

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

Delårsrapport Medicinska fakulteten. Umeå universitet Medicinska fakulteten Dnr, FS ,

Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli juni 2014.

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Beskrivning av bedömningsgrunder vid anställning som universitetslektor vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet

Ur Anställningsordning för Stockholms universitet, AOSU

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM:

Kompetensförsörjningsplan,

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan

Institutionen för kulturvetenskaper

Frågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning

Rekryteringsbehov under åren för Institutionen för Medicinska Vetenskaper Svar på anmodan från , MEDFARM 2018/806

Allmänna bedömningsgrunder vid anställning av lärare

Kompetensförsörjning Umeå universitet. InFuturum 2016 Hans Adolfsson

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid

Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten

Härefter kommer en genomgång av de anställningar som har diskuterats med förslag till beslut/vidare beredning.

Naturvetenskapliga fakulteten

Verksamhetsplan 2018

Diarienummer STYR 2014/973

INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR EKONOMISK HISTORIA

Institutionen för svenska språket

UMEÅ UNIVERSITET. Anmärkning. Bilaga 63

Nätbaserade farmaciutbildningar vid Umeå universitet

Forskningspolitiskt program

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Medicinska fakulteten

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2015 INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, SAHLGRENSKA AKADEMIN

Bilaga IMHIP 10/6.5 IMH:s synpunkter på autonomiutredning Nedanstående synpunkter har inhämtats genom dialog med styrelse och ledningsråd inom IMH. Di

Institutionen för kulturvetenskaper

Riktlinjer och bedömningsgrunder för rekrytering och befordran av lärare vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci

Verksamhetsplan 2012 Institutionen för strålningsvetenskaper. Beslutad:

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

Prefekt/FN-info

Bilaga p 79 a Medicinska fakultetens utlysning av strategiska forskningsresurser våren 2017

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland

Forskningsbokslut 2014

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr

Rättsmedicinalverkets forskningspolicy

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

Forskningens dag behandlade Motion på gott och ont, där fem forskare med anknytning till ämnet berättade om sin forskning.

Institutionen för språk och litteraturer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Policy för externa projektansökningar från självfinanserade forskare vid MMK

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INFORMATIONSSYSTEM. FFN ordförande

Riktlinjer för befordran av biträdande universitetslektor till universitetslektor vid teknisknaturvetenskapliga. vetenskapsområdet UPPSALA UNIVERSITET

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen

Huvudmål Delmål Strategi Aktivitet 2018 Uppföljningskriterier Långsiktighet möjliggör högt risktagande

UMEÅ UNIVERSITET. Anmärkning. Ärende. Anna Olson föredrar ärendet.

IPKL-möte 26 januari klockan i sal BE 015

Nämnden beslutar att fastställa föredragningslistan med tillägg av rapport om strategiska satsningarna från KI.

Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga

Medicinska fakulteten Sid 1 (7)

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen Dnr HIG-STYR 2014/137

Personalstrategisk plan för Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Kvalitetssystem för programrådet för odontologiska program inom Medicinska fakulteten

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

Bedömningskriterier vid anställning och befordran

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Institutionen för kulturvetenskaper

STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015

Riktlinjer för anställda

Humanistiska fakulteten

Institutionen för språk och litteraturer

Transkript:

Verksamhetsplan 2014-2015 Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap Umeå universitet Farmakologi och klinisk neurovetenskap Umeå universitet 901 87 Umeå Telefon 090-785 15 11 http://www.neuropharm.umu.se

Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap består av tre enheter - farmakologi, klinisk farmakologi och klinisk neurovetenskap - som bedriver forskning och undervisning inom områdena farmakologi, klinisk farmakologi, neurologi, neurokirurgi och klinisk neurofysiologi. Inom samtliga verksamhetsområden undervisning, forskarutbildning, forskning och kontakt med omvärlden bedriver institutionen ett framgångsrikt arbete på ett sätt som skapar tillit bland medarbetare och ger förtroende och uppskattning från omgivningen. Innehåll Verksamhetsplanen har formulerats utifrån strukturen i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 Vision och mål. 1. Ett universitet som gör det möjligt... 1 1.1. Långsiktighet möjliggör högt risktagande... 1 Delmål 1.1.1. Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar där anställningarna innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet... 1 Delmål 1.1.2. Fakulteten har en långsiktig strategi och en effektiv process för rekrytering av kompetenta medarbetare... 2 1.3 Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet... 4 Delmål 1.3.1 Fakulteten har utvecklat ett system som möjliggör och premierar mobilitet och samverkan mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer... 4 Delmål 1.3.2 Fakulteten har en välutvecklad modell för regionalt engagemang... 5 2. Utbildning för gränslös kunskap... 7 2.1 Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat med 2 procent... 7 2.2 Antalet utresande studenter har ökat till 160 personer... 8 2.3 55 procent av antalet examensarbeten är externa... 9 2.4 Minst 50 % procent av de interna examensarbetena är knutna till pågående forskning.... 11 2.5 Kvaliteten på utbildningarna vid fakulteten är hög och de examinerade studenterna är attraktiva på arbetsmarknaden.... 11 2.6 Möjliggöra för att lärarkraft kan användas för mer individualiserad utbildning och till mera kontakttid mellan studenter och lärare.... 12 2.7 Antalet meriterade och excellenta lärare har ökat.... 13 3. Forskning som spränger gränser... 14 3.1 Fakultetens andel av nationella och internationella anslag erhållna i konkurrens har ökat.... 14 3.2 Högre kvalitet (inte nödvändigtvis volym) på publikationer genererade vid fakulteten mätt som ökat antal citeringar och publicering i high impact tidskrifter (alternativ nivå 2 enligt den Norska modellen).... 16 3.3 Ökad andel forskare med egna externa anslag erhållna i nationell/internationell konkurrens.... 17 3.4 Universitetet/fakulteten har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur.... 18 4. Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft... 19 4.1 Förbättrad rekrytering av doktorander... 19 4.2 Förbättrad kvalitet i utbildningen på forskarnivå.... 20 5. Det goda och effektiva universitetet... 21 5.1 Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system.... 21

1. Ett universitet som gör det möjligt U tdrag ur Umeå universitet 2020 Vision och mål: Umeå universitet karaktäriseras av långsiktig kompetensförsörjning, utbildning och forskning. Kreativa miljöer med nydanande forskning och utbildning skapar internationell dragningskraft och regional utveckling. 1.1. Långsiktighet möjliggör högt risktagande Delmål 1.1.1. Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar där anställningarna innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet. Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap är en relativt liten institution som består av tre enheter farmakologi, klinisk farmakologi och klinisk neurovetenskap. Enheterna var innan institutionsreformen 1998 egna institutioner, och är än idag relativt autonoma avdelningar med bl a egna kostnadsställen. Prefekten leder institutionen, men varje enhet har en enhetschef med specificerad delegation från prefekten. Prefekt och ställföreträdande prefekt väljs alltid från olika enheter inom institutionen och är tillika enhetschefer för sina enheter. Institutionens huvudsakliga utbildningsåtaganden bedrivs i form av ansvar för kursavsnitt inom läkar- och tandläkarprogrammet, och majoriteten av lärartjänsterna finansieras av ramanslag (GU+FO) för grundutbildning inom läkaroch tandläkarprogrammen (full finansiering från 2014), och därtill kommer HST/HPR från olika utbildningsprogram. Fyra lärartjänster (två adjunkter, två lektorer) vid klinisk farmakologi finansieras med HST/HPR från farmaciprogrammen. Finansiering av lärartjänster med enbart GU-medel är mycket instabilt om man jämför med det system som är vanligast inom medicinska fakulteten, fullfinansiering genom ramanslag. Detta har medfört att enheten för klinisk farmakologi tidigare gått med ett visst ekonomiskt underskott då studentunderlaget inom receptarieprogrammet varit lågt ett antal år, men detta har balanserat av bl a tjänstledigheter och andra uppdrag. Enheten har också en relativt låg andel huvudmän för externa anslag och låg forskningsaktivitet. Situationen är diametralt annorlunda på enheten för klinisk neurovetenskap. Alla lärare (majoriteten professorer) är anställda på ramanslag inom läkarprogrammet och bedriver mycket framgångsrik forskning som regelbundet finansieras med stora externa anslag, vilket är starkt bidragande till att institutionen vid bokslut innehar drygt 11 miljoner kronor i oförbrukade projektmedel och ett så kallat myndighetskapital på 5,6 miljoner kronor. Följande åtgärder planeras för att effektivisera nyttjandet av institutionens GU- och FO-resurs: Åter- och säkerställa institutionens administrativa stöd, främst ekonomiadministrationen (se delmål 5.1) Stärka farmakologi och farmaci som ämnesområden vid Umeå universitet, genom att knyta samman två av institutionens enheter, på lokal- och personlig nivå, men även på organisatorisk nivå (med samma kostnadsställe). Stimulera en forskningsanknytning till farmaciprogrammen, genom att säkerställa att fler lärare bli huvudmän för externa anslag och på sikt rekryterar doktorander. Stimulera satsningar på institutionen som reducerar myndighetskapitalet. Undersöka möjligheter att minska institutionens utbredning i olika byggnader och lokaler och säga upp lokaler med direkthyra till VLL. 1

Inom kommande verksamhetsår ska institutionen till fakulteten anhålla om att slå samman två organisatoriska enheter inom institutionen (3351+3352). Lärare utan tydlig forskningsanknytning ska vidtagit åtgärder för att inrymma minst 20 % forskningsaktivitet i sin tjänst, bl a genom att upprätta en forskningsplan god nog för en projektansökan (se delmål 3.1). Prefekt Delmål 1.1.2. Fakulteten har en långsiktig strategi och en effektiv process för rekrytering av kompetenta medarbetare. * Tabell 1.1.2a. Bemanning oktober 2013 Samtliga lärartjänster vid institutionen är för närvarande tillsatta (Tabell 1.1.2a). Stora Professor 4 1 5 Clin. Position Neuro. Pharm. Pharm. Total pensionsavgångar drabbar landets samtliga medicinska fakulteter under de kommande åren. Detta kan leda till svårigheter att rekrytera nya lärare, framför allt nya professorer, under 2010- talet. Institutionen bör därför säkra den fortsatta kompetensförsörjningen genom egen utbildning av lärare/forskare. En universitetslektor i farmakologi pensioneras hösten 2014 men institutionens ramanslag bibehålls för återbesättning av tjänsten. Två administratörer och en laboratorieassistent har Lecturer, senior Lecturer, junior Research pos. Post-doc Ph.D. student Lab. tech./nurse Administrator Adjunct professor Teaching ass. TOTAL 2 7 1 5 6 3 28 2 1 1 3 2 1 11 4 2 6 8 2 8 2 8 8 (3-4) 3 1 50 gått i pension under inledningen av 2014. Alla tjänster är återbesatta. Ytterligare pensionsavgångar är att vänta inom de kommande åren (Tabell 1.1.2b.). Därtill förlorar institutionen externa medel till ett flertal tillsvidaretjänster. Umeå universitet genomförde 2011 en medarbetarundersökning (Nöjd-Medarbetar-Index; NMI) och helhetsbetyget för institutionen blev 63 vilket är samma indexenhet som för hela Umeå universitet men högre än medelindex för Medicinska fakulteten (61). Institutionen uppvisar högre betygsindex än Umeå universitet som helhet vid åtta av 12 analyserade faktorer, undantaget Fysisk arbetsmiljö (70 för institutionen och 75 för hela universitetet), Arbetsklimat (68 resp. 69), Arbetstillfredsställelse (80 resp. 83) och Framtiden (60 resp. 63). Institutionens betygsindex är marginellt lägre (enstaka enheter) än fakulteten som helhet vad avser Fysisk arbetsmiljö, Studenter, Arbetstillfredsställelse och Framtid. Institutionen uppvisar däremot noterbart högre index (10 enheter eller mer) än fakulteten som helhet vad avser Organisation/Personalarbete och Lön, Belöning. Institutionen ska fortsättningsvis vara en konkurrenskraftig arbetsgivare och erbjuda en attraktiv och utvecklande arbetsplats. Institutionen ska ha en utvecklad lednings- och organisationsstruktur samt ett gott klimat där medarbetarnas potential tas till vara. För att trygga den fortsatta undervisningen i farmakologi och neurovetenskap vid medicinska fakulteten, och våra forskningsämnen är det av yttersta vikt att långsiktiga medel i form av ramanslag kan garanteras. I landet finns kvalificerade disputerade personer, som kan vara potentiella sökanden till en professors-/lektorstjänst, men vi har tidigare erfarit svårigheter att rekrytera lärare till Umeå universitet. * Institutionsspecifikt mål 2

Tabell&1.1.2b.&Pensionsavgångar&&&tjänster&Farmakologi&och&klinisk&neurovetenskap& Gunnar&Tiger,&4&okt& Farmakologi,&unlekt& Chris&Fowler,&27&maj& Farmakologi,&prof& Katarina&Laurell,&4&april& Neurologi,&unlekt/öl& Lars&Forsgren,&6&april& Neurologi,&prof/öl& Jan&Malm,&22&mars& Neurologi,&prof/öl& SNg&Jacobsson,&13&jan& Farmakologi,&unlekt& Ulrika&P&Kymmer,& finansiering&(biobank/vr)& t&o&m&31&dec& Klin&farm,&unlekt/öl& Tommy&Bergenheim,&30&dec& Neurokirurgi,&prof/öl& Erik&Nordh,&11&feb& Neurofysiologi,&unlekt/öl& (Vll)& Jonathan&Gilthorpe,&&forskare& finansiering&medfak&t&o&m&31& oktober&2016?& Jörn&Schneede,&2&okt& Klin&farm,&unlekt/öl& Peter&Andersen,&3&apr& Neurologi,&prof/öl& Staffan&Tavelin,&31&mar& Klin&farm,&unlekt& Sofia&Ma[sson,&1&jun& Klin&farm,&unlekt& Maria&Sjölander,&5&jul& Klin&farm,&uniadj& Ulrika&P&Kymmer,&30&okt& Klin&farm,&unlekt/öl& Miles&Trupp&&&Anders&Öhman& Gruppledare&d!&forskare&okt&2013?& Sakkunnig&prövning&2014,&univ&lekt?& finansiering&(erling&persson)& KersNn&Gruffman,&1&okt&(67&år&2&jan)& Klin&neuro,&adm&sam& Ersa[&med&Birgi[a&Nordin,&inst&adm/Sara&Widmark,&studieadm& AnndCharloth&Nilsson,&30&apr& Klin&neuro,&foing& Anna&Birve,&2&maj& Klin&neurovet,&ffoing& Eva&Hallin,&1&jan&(63&år&21&jan)& Farmakologi,&labass& Ersä[s&1&okt&med&Mona&Svensson,&labass& Aina&Ma[sson,&1&mar&(65&år&6&nov&2015)& Klin&farm,&inst&adm& Agneta&Valleskog,&21&jun& Farmakologi,&ek&sam& Helena&Alstermark,&23&sep& Klin&neurovet,&foing& Monica&Holmgren,&17&jun& Klin&neurovet,&forsksk& Övriga:& Jörgen&Andersson,&65&år&4&jan&2036,&Klin&neuro,&labass& & Birgi[a&Nordin,&65&år&22&jun&2046,&Klin&neuro,&inst&adm& Niklas&Lenfeldt,&65&år&2&maj&2037&,&Klin&neurovet,&ffoass& Därutöver&finns&per&2013d09d05:& Olov&Nilsson,&65&år&2&maj&2040&,&Farmakologi,&ffoass& Ann&Marie&Dring,&65&år&6&jan&2042,&Klin&neuro,&ffoing& Sofia&Svahn,&65&år&14&maj&2046,&Klin&farm,&uniadj& d&&3&adj&professorer d&&2&prof&em d&&2&postdoc& &d&8&doktorander& &d&1&amanuens&gu& Eva&Jonsson,&26&aug& Klin&neurovet,&labass& Fakultetsmedel/ramanslag& GUdmedel/HST& Externa&medel& Tekn/adm& Följande åtgärder planeras för att bibehålla och rekrytera kompetenta medarbetare: säkerställa att alla lärartjänster även fortsättningsvis ska vara besatta, vilket medför att ledigförklarade lärartjänster ska åter utlysas såvida inte synnerliga skäl talar emot detta, undersöka rekryteringsläget minst två år innan känd pensionsavgång, i möjligaste mån långsiktigt, och i enlighet med universitetets kompetensutvecklingsplan, satsa på egna produkter, inrätta fler adjungerade lärartjänster i dialog med landstings- och apoteksföreträdare, utveckla gemensamma personalfrämjande aktiviteter för att bibehålla de goda betygen i NMI 2011, men även för att stärka faktorer som fysisk arbetsmiljö, arbetsklimat och tillfredsställelse, uppmuntra till positiv beskrivning av institutionen vid externa kontakter, göra avsättningar så att nödvändiga och fungerande stödfunktioner finns för kärnverksamheten. Kommande verksamhetsår ska institutionen, i dialog med fakultetsledningen, planera för återbestättning av tjänster vid pensionsavgång. Minst två tidsbegränsade adjungerade lärare/gästlärare ska anställas med arbetsuppgifter inom farmaciprogrammen. En aktiv arbetsmiljögrupp säkerställer att institutionen följer de lagar/avtal/regler/bestämmelser som reglerar en god och säker arbetsmiljö. En tydlig gemensam personalbefrämjande aktivitet ska genomföras varje termin och institutionen ska följa upp personalfrågor om fysisk arbetsmiljö, arbetsklimat och arbetstillfredsställelse vid institutionsmöten och personliga utvecklingssamtal. Prefekt 3

1.3 Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Delmål 1.3.1 Fakulteten har utvecklat ett system som möjliggör och premierar mobilitet och samverkan mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer. Under åren 2011-12 har inga disputerade vid institutionen fortsatt sin karriär med internationell postdoc, och inga lärare har haft längre nationella eller internationella forskningsvistelser (sabbaticals; Tabell 1.3.1). En orsak kan vara att en otydlig och osäker karriärväg inom akademin efter avslutad postdoc minskar incitamenten för både prekliniska och kliniska forskare. För kliniskt verksamma forskare är det säkrare och mer ekonomiskt fördelaktigt att ägna sig åt den kliniska kompetensutvecklingen. Farmaciutbildningarna vid Umeå universitet har ett väl fungerande samarbete med universitet och högskolor i Norge och Nya Zeeland samt nyligen startade samarbeten med Ryssland och Australien. Inom ramen för dessa samarbeten bör finnas utrymme för ökat utbyte av lärare/forskare och forskarstudenter. Vår institution har deltagit i budgetering av de särskilda kvalitetsmedlen som kommit till Umeå universitetet med anledning av att Receptarieprogrammet i HSV:s kvalitetsutvärdering 2012 fick omdömet Mycket hög kvalitet. Målsättningen är att medlen ska användas inom utbildningen på bästa möjliga sätt, och visionen är att gå från mycket hög kvalitet till excellent utbildningsprogram, i syfte att säkerställa programmets fortlevnad som program med excellent kvalitet. För detta behöver vi förstärka farmaciämnena på programmet och medlen ska bl a användas för att anställa apotekare eller andra läkemedelsexperter på en eller flera tidbegränsade samfinansierade tjänster (adjungerade lärare/gästlärare). Samarbetet med andra institutioner, universitet, offentliga organisationer och näringsliv i Sverige och i världen leder till ömsesidig inspiration och utveckling av institutionens olika verksamhetsområden. Institutionen ska därför utveckla sin samverkan med omvärlden genom att: öka samverkan med andra institutioner och universitet inom forskning och utbildning, ytterligare stärka samverkan med landsting inom forskning och utbildning (alla landsting i regionen), vidareutveckla samarbetet inom farmaci med universitet och högskolor i Sverige, Norge, Finland, Nya Zeeland, Australien och Ryssland, stärka forskningens koppling till näringslivet, sträva efter ökat samarbete inom EU-området och ökad EU-finansiering. Därutöver ska institutionen aktivt uppmuntra doktorander till en nationell/internationell postdoc efter disputation, genom att understödja möjligheten till nationell/internationell forskningsvistelse under forskarutbildningen och betona betydelsen av att ett miljöombyte kan gagna en lyckad etablering som framgångsrik gruppledare. Under kommande verksamhetsår innebär detta att institutionens ska: ha identifierat nya samarbetspartners lokalt, nationellt och internationellt som kan stärka forskningen och forskningsutbyte, ha identifierat moment i utbildningen som lämpar sig för samarbete med andra institutioner, alla forskningsprojekt ha ställt frågan om det finns resultat som kan vidareutvecklas för kommersialisering, anställa minst två samfinansierade adjungerade lärare/gästlärare för samarbete inom farmaciutbildningarna, ha främjat doktoranders och lärares/forskares möjligheter till internationella forskningsvistelser. 4

Tabell 1.3.1. SABBATICAL( INTERNATIONELL(POSTDOC( Institution 2011( 2012( 2011( 2012( Farmakologi och klinisk neurovetenskap Folkhälsa och klinisk medicin 0 0 0 0 0 2 0 1 IMB 0 0 0 1 Kirurgisk och perioperativ vetenskap 1 1 2 4 Klinisk mikrobiologi 0 0 0 0 Klinisk vetenskap 0 0 1 1 Medicinsk biovetenskap Medicinsk kemi och biofysik 0 0 1 1 0 0 1 1 Molekylärbiologi 0 0 3 2 Odontologi 0 0 1 1 Omvårdnad 1 1 0 0 Samhällsmedicin och rehabilitering 0 0 0 0 Strålningsvetenskaper 0 0 0 0 UCMM 0 0 0 1 ( Prefekt och enhetschefer tillsammans med alla medarbetare vid institutionen Delmål 1.3.2 Fakulteten har en välutvecklad modell för regionalt engagemang Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap är internationellt och nationellt respekterat med ett regionalt engagemang. Särskilt viktig är samverkan med sjukvården i norra regionen och i synnerhet med Norrlands universitetssjukhus. I Östersund finns en universitetslektor i neurologi anställd. Lärare eller disputerad neurolog saknas i Sunderbyn och Sundsvall och dessa verksamheter har haft problem att tillsätta tjänster på landstingssidan. I Östersund fungerar forskningsverksamheten bra, medan den fungerar sämre i Sunderbyn och Sundsvall. Institutionen har flera årliga kontakter med patientföreningar och sjukhus där de senaste forskningsrönen (egna och andras) för olika sjukdomar har presenterats, och deltar i offentliga föreläsningar om neurologiska sjukdomar eller om läkemedel för allmänheten, samt medverkar i intervjuer i tidningar, TV och/eller radio. Institutionen har också nära samverkan med sjukvårdens och nationella myndigheters läkemedelsaktiviteter och de farmacevtiska utbildningarna samarbetar aktivt med aktörer på apoteksmarknaden i Sverige, Norge och Finland. För närvarande är åtta av 13 lärartjänster (professor/lektor) vid institutionen kombinationstjänster (Tabell 1.3.2) och institutionen har tre adjungerade professorer i neurokirurgi. Dessa anställningar kombineras med klinisk verksamhet och de anställda tillhör yrkeskategorin läkare. Det vore önskvärt om fler yrkeskategorier kunde erbjudas anställningar vid institutionen som kombineras med klinisk verksamhet, för att stärka kvaliteten inom utbildning och forskning, främst inom ämnet farmaci. 5

Tabell 1.3.2. Tillsvidareanställda lärare vid institutionen Institution Befattning 2009 2010 2011 2012 2013 Farmakologi och klinisk Professor komb 4 6 4 4 4 neurovetenskap Professor 1 1 1 1 1 Lektor komb 2 1 2 4 4 Lektor 3 4 4 4 4 Institutionen ska utveckla sitt regionala engagemang genom att: nuvarande samverkan med allmänhet och patientorganisationer ska minst bibehållas, samt ytterligare stärka samverkan med landsting inom forskning och utbildning (alla landsting i regionen). I Östersund planeras 1-2 doktorander skrivas in under året och 3-5 läkarstudentarbeten presenteras. I Sundsvall och Sunderbyn finns möjlighet för läkarstudenter att få handledning i projektarbeten med neuro-tema via Umeå, detsamma gäller läkare. Någon aktiv rekrytering bedrivs inte. I Sunderbyn och Sundsvall planeras inga särskilda insatser under kommande verksamhetsår. I första hand måste en fungerande landstingsorganisation byggas upp, och för detta har vi inget mandat. Under kommande verksamhetsår innebär detta att institutionens ska: ha ett fortsatt regelbundet deltagande i informerande aktiviteter för allmänhet och patientorganisationer lokalt, regionalt och nationellt, ha regelbundna kontakter med Neuro- och Läkemedelcentrums ledningsgrupper, inrätta adjungerade lärartjänster inom farmaciprogrammen (se delmål 1.3.1) understödja programrådet för farmaciprogrammens samarbete med Enheten för näringsliv och samhälle (ENS) för att utveckla och fördjupa samarbetet med apotekskedjor när det gäller uppdragsutbildning för receptarieprogrammet och masterprogrammet i farmaci. 31/12 2014 ska en inskriven doktorand finnas i Östersund samt två färdigställda och godkända studentarbeten. Prefekt och enhetschefer med alla medarbetare vid institutionen. I Östersund har den vid institutionen anställa universitetslektorn ett särskilt ansvar. 6

2. Utbildning för gränslös kunskap D et finns ett starkt pedagogiskt engagemang bland institutionens lärare som bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom bl a informations- och kommunikationsteknik (IKT), internet-baserad utbildning, flexutbildning och blended learning. Det framgångsrika arbetet har hittills hedrats med att lärare vid institutionen har mottagit flertalet olika pedagogiska priser och utmärkelser, från både studenter och fakultetskollegiet. Institutionen deltar i flera av universitetets utbildningsprogram: läkarprogrammet, odontologiska program (tandläkare, tandhygienist), sjuksköterskeprogram på grund- och avancerad nivå, arbetsterapeutprogrammet, sjukgymnastprogrammet, logopedprogrammet, receptarieprogrammet, vårdadministrativa programmet, biomedicinprogrammet, civilingenjörsprogrammet, molekylärbiologiprogrammet, dietistprogrammet, psykologprogrammet och kemiprogram. Den största delen av institutionens undervisning sker inom läkar- och farmaciprogrammen. Undervisning på läkarprogrammet ges på termin 5 (farmakologi, klinisk farmakologi och neurologi) och termin 9 (neurologi). Klinisk farmakologi har även spridda timmar på andra terminer under det kliniska stadiet. Flera av institutionens lärare handleder examensarbeten inom läkarprogrammet (30 hp, termin 10). Farmakologienheterna står för en stor del av utbildningen inom farmaciprogrammen. 2.1. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat med 2 procent De flesta utbildningsprogram som institutionen deltar i har högt söktryck med studenter med mycket höga gymnasiebetyg eller mycket höga poäng på högskoleprovet. Institutionens målsättning är att ge våra studenter en utbildning av högsta kvalitet av välutbildade och engagerade lärare. De kurser på avancerad nivå där institutionen är huvudansvarig (se Tabell 2.1) ligger inom farmaciprogrammen, och rekrytering till receptarieprogram, masterprogram i farmaci samt apotekarprogram ligger på en stabil nivå. Det planerade arbetet med att öka rekryteringen till farmaciprogram på avancerad nivå har fastställts av programrådet för farmaciprogrammen: Utveckling av nya kurser, olika simuleringsprogram och andra IKT-verktyg, har ökat och torde bidra till fortsatt ökad rekryteringen till farmaciprogrammen. Rekrytering till masterprogrammet ska ske från receptariestudenter från Umeå universitet (nuvarande studenter samt alumner, studenter från övriga receptarieutbildningar i Sverige, Norge och Finland) samt färdigutbildade receptarier som har arbetat som receptarier i exempelvis Norge och Sverige. Se aktivitetsplan och verksamhetsplan för receptarieprogrammet, masterprogrammet i farmaci och apotekarprogrammet. Programansvarig och programråd för farmaciprogrammen. 7

Tabell 2.1. Utfall HSTK 2010-2013 Summa av HSTK Kalenderår Institution/motsvarande 2010 2011 2012 2013 300 Kansliet för medicin 23,5 300 Medicinska fakulteten gemensamt 1,2 310 Institutionen för klinisk vetenskap 297,6 315,3 270,5 269,2 315 Institutionen för strålningsvetenskaper 3,7 3,2 0,4 320 Institutionen för molekylärbiologi 6,9 8,0 4,8 13,9 325 Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap 136,5 108,4 142,3 195,7 330 Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering 65,9 72,6 78,9 101,2 335 Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap 2,5 7,1 6,3 340 Institutionen för medicinsk biovetenskap 0,7 0,1 0,0 0,1 340 Institutionen för medicinsk kemi och biofysik 5,0 3,9 5,6 8,1 345 Institutionen för klinisk mikrobiologi 34,8 92,3 87,0 103,5 350 Institutionen för omvårdnad 163,5 167,2 215,0 220,9 360 Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB) 3,5 10,2 12,9 15,1 370 Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin 231,2 214,0 127,4 59,5 391 Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM) 1,5 4,5 2,3 0,5 399 Institutionen för odontologi 136,1 160,5 143,0 165,7 Totalsumma 1 083,1 1 162,9 1 123,4 1 161,4 Uppgifterna är hämtade ur Fokus/Ladok. I underlaget finns kurser som ingår i program, men som i Ladok saknar programanknytning. Dessa HST redovisas därför inte per program, utan som fristående kurs. 2.2 Antalet utresande studenter har ökat till 160 personer En av de fyra kvalitetskriterierna för grundutbildning är internationalisering och inom fakultetens ses ett ökat intresse från studenterna att skaffa sig internationell erfarenhet inom olika utbildningsprogram (se Tabell 2.2). Inom de fakultetsöverskridande farmaciprogrammen finns ett väl fungerande samarbete med universitet och högskolor i Norge, Nya Zeeland, Ryssland och Australien. Institutionens lärare verksamma inom farmaciprogrammen arbetar med att: vidareutveckla samarbetet med universitet i Tromsö inom farmaciutbildningarna (klinisk farmaci och galenisk farmaci) och Auckland (Nya Zeeland) kring användandet av animationer och Open Sim, samt Melbourne (Australien) vad gäller användningen av Pharmatopia inom farmaciprogrammen, utveckla ett trepartssamarbetet mellan Umeå universitet, universitetet i Tromsö och universiteten i Arkhangelsk med gemensamma farmacikurser, möjliggöra för studenter på masterprogrammet i farmaci att genomföra sitt examensarbete utomlands. Se aktivitetsplan och verksamhetsplan för receptarieprogrammet, masterprogrammet i farmaci och apotekarprogrammet. Kursansvariga lärare, programansvarig och programråd för farmaciprogrammen. 8

Tabell 2.2. Utresande studenter inom Medicinska fakulteten 2010-2012 - Fördelade på utbildningsprogram Arbetsterapiprogrammet År 1/månad 3/månader 6/månader 2010 4 2011 1 2 2012 Totalt 1 6 Biomedicinprogrammet År 1/månad 3/månader 6/månader 2010 2011 1 2012 1 Totalt 2 Biomedicinska/analytikerprogrammet År 1'månad 3'månader 6'månader 2010 1 2011 2 2012 1 Totalt 4 Logopedprogrammet Inga'utresande Läkarprogrammet År 1/månad 3/månader 6/månader 2010 19 3 2011 27 17 4 2012 54 4 6 Totalt 100 24 10 Sjukgymnastikprogrammet År 13månad 33månader 63månader 2010 15 12 2011 9 12 2012 11 8 Totalt 35 32 Sjuksköterskeprogrammet År 13månad 33månader 63månader 2010 19 5 2011 23 2 2012 32 6 Totalt 74 13 Tandhygienistprogrammet År 13månad 33månader 63månader 2010 2011 1 2012 1 Totalt 2 Tandteknikerprogrammet År 13månad 33månader 63månader 2010 1 2011 6 2012 6 Totalt 13 2.3. 55 procent av antalet examensarbeten är externa Enligt nyckeltalen i Tabell 2.3, genomförs flertalet studentuppsatser/examensarbeten vid fakulteten i samarbete med en extern part. Av de 13 examensarbeten som finns registrerade i DIVA från vår institution är alla utförda tillsammans med extern samarbetspartner. Institutionens lärare/forskare har under åren 2010-13 handlett fler examensarbeten än de 13 som finns registrerade i DIVA. Examensarbeten inom läkarprogrammet termin 10 registreras av kursledningen, medan andra examensarbeten inom andra program inte med automatik registreras utan det är upp till handledare/examinator att tillse detta. Det innebär framför allt att prekliniska examensarbeten underrapporteras i DIVA. Dessa arbeten genomförs dock sällan i samarbete med externa samarbetspartner, till skillnad mot kliniska forskningsprojekt som till övervägande del handlar om frågeställningar aktuella inom verksamhetsförlagd utbildning/klinisk praktik. 9

Institutionens måste säkerställa att alla handledare till examensarbeten rapporterar samtliga godkända projekt i DIVA. Inom kommande verksamhetsår har samtliga handledare vid institutionen säkerställt att samtliga godkända examensarbeten/studentuppsatser är rapporterade i DIVA. Prefekt, studieadministratör och handledare Tabell 2.3. DIVA 2010-2013 (131112) Studentuppsatser Institution Antal examensarbeten Varav externa Farmakologi och klinisk neurovetenskap 13 13 Folkhälsa och klinisk medicin 104 33 Integrativ medicinsk biologi 3 0 Kirurgisk och perioperativ vetenskap 60 21 Klinisk mikrobiologi 71 33 Klinisk vetenskap 101 75 Medicinsk biovetenskap 4 2 Medicinsk kemi och biofysik 0 0 Molekylärbiologi 1 0 Odontologi 17 17 Omvårdnad 16 12 Samhällsmedicin och rehabilitering 150 63 Strålningsvetenskaper 19 15 Sammanställning#studentuppsatser#ur#DIVA#131112# STRÅLNINGSVETENSKAPER* 19# 15# SAMHÄLLSMEDICIN*OCH*REHABILITERING* 150# 63# OMVÅRDNAD* 16# 12# ODONTOLOGI* 17# 17# MOLEKYLÄRBIOLOGI* MEDICINSK*KEMI*OCH*BIOFYSIK* 0# 1# 0# MEDICINSK*BIOVETENSKAP* 4# 2# KLINISK*VETENSKAP* 101# 75# KLINISK*MIKROBIOLOGI* 71# 33# KIRURGISK*OCH*PERIOPERATIV*VETENSKAP* 60# 21# INTEGRATIV*MEDICINSK*BIOLOGI* 3# 0# FOLKHÄLSA*OCH*KLINISK*MEDICIN* 104# 33# FARMAKOLOGI*OCH*KLINISK*NEUROVETENSKAP* 13# 13# Antal*examensarbeten* Varav*externa* 10

2.4 Minst 50 % procent av de interna examensarbetena är knutna till pågående forskning. Majoriteten av institutionens examensarbeten och andra studentuppsatser är idag knutna till pågående forskning, genom att de utförs hos handledare verksam i anslagsfinansierade forskargrupper med pågående projekt. Om uppsatserna ej är knutna till pågående forskning orsakas detta av att programmens kursupplägg för examensarbeten inte medger kontinuerligt arbete inom ett prekliniskt eller kliniskt projekt, eller att distansstudenter inte har möjlighet t ex av ekonomiska skäl att aktivt delta i pågående forskning utan blir hänvisade till litteraturstudier eller motsvarande. Vår bedömning är att institutionen redan uppfyller delmål 2.4 och vi kommer fortsättningsvis koppla studenternas examensarbeten/studentuppsatser till pågående forskning. Inom kommande verksamhetsår kommer majoriteten av examensarbeten utförda vid institutionen vara knutna till pågående forskning. Institutionens handledare av examensarbeten/studentuppsatser. 2.5 Kvaliteten på utbildningarna vid fakulteten är hög och de examinerade studenterna är attraktiva på arbetsmarknaden. Institutionens huvudsakliga undervisningsuppdrag ligger inom legitimationsyrkesinriktade program med högt söktryck och högmotiverade studenter. Institutionens lärare är också motiverade och vi besitter en bred kompetens inom olika områden, både prekliniskt och kliniskt. Vid UKÄs (dåvarande HSV) utvärdering av receptarieprogrammet fick det betyget Mycket hög kvalitet. Inom läkarprogrammet har de senaste årens ökande studerandeantal ställt mycket stora krav på planeringen av den kliniska verksamheten. Regionalisering av läkarutbildningen ger visserligen en avlastning av den kliniska utbildningen på NUS. Dock är möjligheterna till regionalisering i ämnet neurologi begränsad där en, eller mer troligt, två studieorter i regionen knappast kan genomföra denna. En eventuell neddragning av den kliniska verksamheten vid NUS kan göra att neurologutbildning inte kan ges till alla studenter i Umeå och utgör således ett hot mot en komplett läkarutbildning även för studenter som genomgår hela kliniska utbildningen vid NUS. Regionlandstingens ekonomi och bristande tillgång på läkare specialiserade inom neuroområdet gör en senare utökad regionalisering i neurologi mycket osannolik. De senare årens mycket sparsamma tilldelning av ST-block i neurologi och klinisk farmakologi på NUS kommer att, om inte en utökning sker, leda till brist på klinisk forskare i ämnet och på sikt påverka undervisning och forskning. Kurser och andra utbildningsmoment som institutionen ger på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå ska vara av högsta klass och utgöra attraktiva alternativ för val av fortsatt verksamhet inom området för såväl svenska som internationella studenter. Studenterna ska efter examen vara konkurrenskraftiga och attraktiva för arbetsmarknaden och en akademisk karriär, inom institutionens kunskapsområden. Institutionen ska: bedriva grundutbildning med ett innehåll som är relevant för studenternas framtida yrkesverksamhet och med hög kvalitet så att nuvarande mycket positiva omdömen från studenterna fortsätter trots ökat studerandeantal, Institutionsspecifikt mål 11

skapa utbildningsformer som möjliggör regionaliserad läkarutbildning av god kvalitet, vilket medför investering och utvärdering av möjliga tekniska lösningar, arbeta för att samtliga lärare är disputerade, och om så inte är fallet skapa en plan för icke disputerade lärare att genomgå forskarutbildning, lärarna deltar i pedagogiska utbildningar och träffar som universitetet och fakulteten erbjuder, arbeta med att följa upp rutiner för sammanställning och synliggörande av kursutvärderingar för att inhämta synpunkter från studenterna och kunna åtgärda viktiga/relevanta åsikter, bistå farmaciprogrammen med att utveckla reflektiva portföljer inom receptarie- och apotekarprogrammet, bistå farmaciprogrammen med att aktivt arbeta med alumnkontakt och alumnienkät. Under kommande verksamhetsår ska den höga kvaliteten på institutionens utbildningsmoment framgå i kurs- och programutvärderingar. Icke-disputerade lärare ska beredas möjlighet att genomgå forskarutbildning. Behov av, och genomförd, kompetensutveckling av lärare är en obligatorisk punkt under de årliga utvecklingssamtalen med prefekten. Prefekt, kurs- och programansvariga tillsammans med programråden. 2.6 Möjliggöra för att lärarkraft kan användas för mer individualiserad utbildning och till mera kontakttid mellan studenter och lärare. Institutionens utbildningsuppdrag bygger på lång tradition av IT-baserad undervisning och det finns flera engagerade lärare som bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom informations- och kommunikationsteknik (IKT). Som exempel kan nämnas den farmakologiundervisning inom läkarprogammet termin 5 där casepedagogiken kompletteras med s k blended learning. Studenterna erbjuds ett webbmaterial utöver det som finns inom kursplattformen med bl a förinspelade videoföreläsningar, animationer och instuderingsmaterial. Detta mottas med stor uppskattning enligt kursmomentets studentutvärderingar. Under neuroundervisningen termin 9 har stora resurser satsat på att utveckla IKT för att möta utmaningarna med den regionaliserade läkarutbildningen, och vi har med framgång implementerat bl a GoToMeeting-videokonferenssystemet vilket också rönt uppskattning bland studenter och lärare. Även farmakologiundervisningen inom sjuksköterskeprogrammet (grund- och avancerad nivå) baseras på IKT med s k Farmakologiwebben, vilket medfört stort gillande bland studenterna. Farmaciprogammen vid Umeå universitet startade 2003, i nära samarbete med pedagoger och tekniker inom IKT, med receptarieutbildningen vilken är en nätbaserad distansutbildning med många innovativa IKT-verktyg som simuleringsprogram, kommunikationsträning (bl a med stöd av ett virtuellt apotek). Umeå universitets receptarieutbildning var det enda i Sverige som fick toppbetyget mycket hög kvalitet av Högskoleverkets (numera UKÄ) granskning 2012 - utmärkande för utbildningen var att den ges via internet. Det bör påpekas att ITledd undervisning må medföra en individualiserad undervisning, men inte nödvändigtvis en ökad kontakttid mellan studenter och lärare. Vissa studentgrupper kan uppleva att ökat IKT-inslag snarare minskar kontakttid mellan studenter och lärare, och därmed tid för lärarledd handledning. Detta är viktigt att ha i åtanke när IKT-inslag ska implementeras, speciellt inom campuskurser. Institutionen uppfyller väl delmål 2.6 men alla omvärldsanalyser pekar mot att antalet lärare kommer att minska (eller i bästa fall vara konstant), vilket innebär att vi måste bli bättre på att undervisa med 12

mindre resurser. Således arbetar vi kontinuerligt med IKT-utveckling inom våra utbildningar. Ett eftersatt område är rättsäker IKT-baserad examination, vilket kommer att vara ett prioriterat område. Inom kommande verksamhetsår kommer minst 50% av IKT-inslagen inom institutionens kurser vara uppdaterade. En inventering av framtidens examinationsformer som t ex e-tentor kommer göras och minst en nyskapande examinationsform kommer att utvärderas vid minst ett kursmoment. Prefekt tillsammans med alla lärare. 2.7 Antalet meriterade och excellenta lärare har ökat. Institutionens analys, strategier/insatser, tidsplan/uppföljning för delmål 2.7 är desamma som för delmål 2.5. Ett enkelt mätbart kriterium för måluppfyllelse är att minst en person vid institutionen ansöker om pedagogisk meritering och utses till meriterad eller excellent lärare. Pilotomgång för högskolepedagogisk meritering vid Umeå universitet genomfördes 2013, och det råder för närvarande osäkerhet kring vilka bedömningskriterier som meriteringen baseras på och söktrycket till denna meritering. Prefekt och erfarna lärare. 13

3. Forskning som spränger gränser 3.1 Fakultetens andel av nationella och internationella anslag erhållna i konkurrens har ökat. nstitutionen har flera framgångsrika forskare inom sina områden. Detta trots att de flesta lärare I upplever brist på tid för forskning. Institutionen har tre personer som är huvudmän för anslag från Vetenskapsrådet, men även stora anslag från KAW, Erling-Perssons fond, samt Cancerfonden (Tabeller 3.1a). Fördelningen av stora anslag per forskande lärare vid en enskild institution torde vara bland de högsta inom fakulteten. Neuroforskning har av Umeå universitet bedömts som ett av universitetets starka forskningsområden. Tabell 3.1a. Farmakologi och klinisk neurovetenskap 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal forskare som erhållit beslut om nytt externt bidrag under året (>200 000 kr) 1 0 1 1 2 4 2 Antal av dessa som fått beslut om sådant bidrag ffg 0 0 0 0 1 0 Antal som tillsamman står för 50% av erhållna bidrag Antal av dessa som antas ha <10 år till pensionsavgång eller som har eller kommer att lämna institutionen 1 0 1 1 1 2 1 1 0 0 0 0 0 0 Antal projekt som tar slut detta år 2 3 ffg = För första gången Nedan följer en översikt över erhållna anslag från VR-M, KAW, Hjärt och Lungfonden, Erling-Perssons och Cancerfonden. Observera att bidragsbeslut för 2013 kommer den 4 respektive 5 November från VR och Cancerfonden. Gula namn är födda mellan 1949 och 1952, Gråa namn är födda mellan 1953 och 1956 Blåa namn har disputerat efter 2006, räknas som yngre forskare enligt Vetenskapsrådet. Förnamn Efternamn Källa Beslut Slut 2012 2013 2014 2015 Totalt P. M. Andersen VR-M 2012 2017 1 000 000 1 000 000 1 000 000 3 000 000 P. M. Andersen VR-M 2009 2012 650 000 650 000 P. M. Andersen KAW 2012 2017 7 164 200 7 164 200 7 164 200 21 492 600 P. M. Andersen HF 2012 2013 500 000 500 000 P. M. Andersen EP 2009 2014 1 066 666 1 066 666 1 066 666 3 199 998 P. Blomstedt VR-M 2010 2013 600 000 600 000 L. Forsgren VR-M 2012 2016 600 000 600 000 600 000 1 800 000 L. Forsgren EP 2009 2014 1 066 666 1 066 666 1 066 666 3 199 998 C. Fowler VR-M 2011 2014 600 000 600 000 600 000 1 800 000 C. Fowler CF 2010 2013 500 000 500 000 1 000 000 C. Fowler VR-M 2008 2011 0 J. Malm HLF 2011 2012 800 000 800 000 S:a 5 783 332 11 997 532 11 497 532 8 764 200 38 042 596 antal 8 7 6 3 12 /projekt 722 917 722 917 1 916 255 2 921 400 3 170 216 14

För de kliniska disciplinerna finns en kontinuerlig spänning mellan akademiska uppgifter och deltagande i sjukvård p.g.a den otillräckliga grundbemanningen av landstingsanställda läkare. Detta är ett allvarligt problem eftersom det även hämmar möjligheten till rekrytering av läkare för klinisk forskning. Det råder för närvarande stora problem att finansiera forskningsprojekt inom prekliniska ämnen, då många anslag är bundna till kliniska studier och nya anslag ofta delas ut till starka forskningsmiljöer, centres of excellence och strategiska områden snarare än enskilda forskare och projekt. Arbetet med att stärka farmakologi, och synnerligen farmaci, som forskningsområden är ett mycket långsiktigt projekt. De GU-finansierade lärarna har ett omfattande undervisningsuppdrag och lite utrymme för kompetensutveckling. Nya forskningsprojekt tillhör sällan dessa etablerade strategiska områden, vilket effektivt bromsar utvecklingen av ny innovativ forskning. Yngre forskare begränsas ytterligare av den rådande principen att mycket ska ha mer, d v s att stora anslag erhållna i konkurrens är en av de viktigaste faktorerna för erhållandet av nya stora anslag. Yngre forskare har tillgång till många småfonder men utan ett större anslag i botten har dessa fonder begränsad genomslagskraft. Inom institutionen används material från den medicinska biobanken kopplad till olika sjukdomsregister inom följande forskningsområden/forskargrupper: Osteoporos/frakturer, MS, ALS, och Parkinsons sjukdom. Samtliga forskningsprojekt är världsledande inom sina områden bl a tack vare dessa unika forskningsmaterial. ALS-forskargruppen vid Umeå universitet har stor användning av biobanker vid universiteten och NUS. Biobankerna vid NUS/Umeå universitet är extremt värdefulla, trots vissa brister, och ytterst viktiga för umeå universitets framtid. Banker med human vävnad är en av de få fördelar forskare vid Umeå universitet har, och det är mycket viktigt att Medicinska fakulteten vid Umeå universitet har full kontroll över bankerna, speciellt dispositionsrätten och att kontrollen inte överlåts till andra aktörer t ex VLL, "Biobank Sverige" (alias för KI, LifeGene), SKL eller andra. Vid en bibliometrisk analys 2013 framkom att institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap ligger bland de främsta inom fakulteten avseende publikationer, t ex vid mätningar av medelciteringar och andel publikationer i de tidskrifter som räknas tillhör topp-10 % (Figur 3.1b). Forskningen vid institutionen ska vara nationellt ledande och internationellt framstående. Genom fokusering och prioritering ska forskningens konkurrenskraft öka och forskare ska erbjudas en stimulerande miljö med goda utvecklingsmöjligheter. Det behövs bättre kontroll att ALF-tid och ev annan tid för forskning verkligen används för forskning. Forskare/lärare ska stimuleras att aktivt söka nya samarbetspartners, eller fördjupa rådande samarbeten, och antalet medarbetare som söker externa anslag ska öka genom kontinuerlig uppmuntran och kollegial granskning av forskningsplaner. Då medicinska biobanken fortfarande till stora delar är underutnyttjad, är ett av institutionens mål att få fler forskare engagerade inom biobanksforsking och optimera användningen av olika sjukdomsregister. Under verksamhetsår 2014-15 ska: institutionens forskare utan egna externa anslag samt lärare som har en del av sin lön finansierad med ändamålsanslaget för forskning upprättat en forskningplan/projektansökan, erhållna externa medel till forskning öka med 10 % jämfört med år 2013, antalet publiceringar öka med 5 % jämfört med år 2013, medelcitering mätt enligt Crown index ska öka med 5 % jämfört med år 2013, ska lokalt, nationellt och internationellt samarbete ökat. Prefekt, enhetschefer och forskare/lärare 15

Figur Bilaga 6 a 3.1b. Bibliometriskt index 1200 1000 800 600 400 200 0 Bilaga 6b 2006-2011 2008-2011! 0,18 Andel av Top 10 % 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 2006-2011 2008-2011! 3.2 Högre kvalitet (inte nödvändigtvis volym) på publikationer genererade vid fakulteten mätt som ökat antal citeringar och publicering i high impact tidskrifter (alternativ nivå 2 enligt den Norska modellen). När forskningsresultat är redo att publiceras är det viktigt att välja rätt tidskrift för att uppnå så stort genomslag som möjligt. Enligt Figur 3.2 har 25-30% av institutionens arbeten publicerats i ledande tidskrifter inom sitt vetenskapsområde, s k high impact -tidskrifter under åren 2009-11. Andelen publikationer i nivå 2 enligt den norska listan kan givetvis öka, dels genom kvalitativt bättre forskning, men även genom att öka medvetenheten om betydelsen av val av tidskrift för publicering. Implementera strategier/insatser beskrivna under 3.1. 16

Under kommande verksamhetsår ska forskares/lärares medvetenhet om betydelsen av val av tidskrift för publicering öka vilket bör resultera in en ökad andel publikationer publicerade i ledande tidskrifter inom respektive vetenskapsområde. Institutionens forskare/lärare Bilaga 7! Figur 3.2. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Författarfraktioner i tidskskrifter enligt Norska listan, 2009-2011 0% Farmakologi Folkhälsa IMB Kirurgi Klinisk mikrobiologi Klinisk vetenskap Medicinsk biovetenskap Medicinsk kemi och biofysik Molekylärbiologi Odontologi Omvårdnad Samhällsmedicin Strålningsvetenskaper UCMM Farmakologi Folkhälsa IMB Kirurgi Klinisk mikrobiologi Klinisk vetenskap Medicinsk biovetenskap Medicinsk kemi och biofysik Molekylärbiologi Odontologi Omvårdnad Samhällsmedicin Strålningsvetenskaper UCMM Farmakologi Folkhälsa IMB Kirurgi Klinisk mikrobiologi Klinisk vetenskap Medicinsk biovetenskap Medicinsk kemi och biofysik Molekylärbiologi Odontologi Omvårdnad Samhällsmedicin Strålningsvetenskaper UCMM Nivå 1 Nivå 2! 3.3 Ökad andel forskare med egna externa anslag erhållna i nationell/internationell konkurrens. Den Medicinska fakluteten har gett ett särskilt verksamhetsuppdrag till institutionerna: Prefekten ska se till att alla lärare, vars lön till en del betalas med forskningsmedel, ansöker om externa medel och att institutionen har ett kollegialt system för granskning (mentorskap) av de ansökningar som skickas in. Att säkerställa att lärare söker och erhåller externa anslag bör ses som ett av institutionsledningarnas viktigaste uppdrag vad gäller forskning. Då fördelning av forskningstid i anställningen för en institutions lärare bestäms av prefekten, bör detta användas som instrument för att klara verksamhetsuppdraget som redovisas i den årliga verksamhetsplanen. Alla lärare som har en del av sin lön finansierad med ändamålsanslaget för forskning bör ha upprättat en plan för sin forskning. Det är därför rimligt att kräva att de använder sin forskningsplan till att sätta ihop en projektansökan (ingår som en del i arbetsuppgiften). Att ha en granskad forskningsansökan avsedd för exempelvis VR, minimerar arbetet med att söka medel även hos andra finansiärer. Institutionens analys, strategier/insatser, tidsplan/uppföljning för delmål 3.3 är desamma som för delmål 3.1. 17

3.4 Universitetet/fakulteten har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Institutionens forskningsstödjande infrastruktur finns geografiskt utspritt över campus, främst lokaliserade till byggnader 6B och 6M inom NUS-området, men även vid den del av institutionen lokaliserad till Kemihuset. Vid institutionen finns cellodlingslaboratorium, utrustning för radioligandbindningsstudier vilket inkluderar en vätskescintillationsräknare och system för cell harvesting, ljus- och fluorescensmikroskop, utrustning för Western blotting och qpcr, reprogrammeringslaboratorium för stamceller som används för att generera stamceller från patientprover, ABI 3739xl DNA analyser - DNA sequencer, Thropos Platerunnder HD imaging system för 96-hålsplattor, och flertalet fluorescens/luminescens/absorbansplattläsare samt tvätt för 96- hålsplattor. Användandet av utrustningen är främst organiserat lokalt genom fri eller med tillstånd given användning efter inskolning, eller via user clubs. Någon större infrastruktur/apparatur finns för närvarande inte vid den del av institutionen (del av klinisk neurovetenskap) som är lokaliserad till Kemihuset. Vi har dock, genom Erling-Persson stiftelse och anslaget Metabola markörer för neurodegenerativa sjukdomar, erhållit finansiering för två mass-spektrometri instrument (totalt 5 miljoner SEK) som förvaltas av SLU och där instrumenten är lokaliserade till KBC-huset. Dessa är nu tillgängliga för vår verksamhet samt för kunder vid det nationella Swedish Metabolomics Centre. Vi utnyttjar NMR-plattformen vid Umeå universitet, som via den Wallenberg-finansierade satsningen NMR for life (40 miljoner SEK) blivit en del av det nationella Svenskt NMR Centrum. Vidare inom infrastrukturområdet har forskare vid institutionen samarbetar med ett SME (Small and medium enterprise; N-Tigen Insights, Lund) med substansscreening i Throphos platerunner, samt med Umeå Biotech Incubator inom forskningsområdet antivirala peptider vid HSV1. Kemisk syntes och analyser av substanser med terapeutisk potential sker i samarbete med forskargrupper vid institutionen för kemi, Umeå universitet, men även forskargrupper i Italien, Spanien och Kanada. Då flera av våra biobankern bedömts ha bristande kvalitetskontroll eller provmaterialet inte har tillvaratagits på korrekt sätt har ALS-forskargruppen etablerad en egen biobank godkänd av DI och FEK/EPN. Vi har även ett nära samarbete med patologis obduktionsbank och har lyckats etablera norra Europas största ALS-bank, vilken är av stort kliniskt värde. Vi avser öka samarbetet mellan forskargrupper på institutionen och mellan institutioner genom gemensamma inköp/nyttjande av apparatur, gemensamma kontrollmaterial och mer jämförande analyser. I byggnad 6M planeras bl a utveckling av en plattform för exosomisolering och analys, samt Nanosight mikropartikelspårning och analys. Verksamheten inom kemihuset har primärt fokuserats på att etablera en infrastruktur för metabolomikstudier inom neurodegenerativa sjukdomar, och är nu i ett skede där en stor mängd data genereras. I nästa steg planeras en vidareutveckling och utbyggnad av verksamheten inom ett flertal områden, exempelvis proteinrening, fragmentsållning och cellodling. I dagsläget har vi möjlighet att utnyttja den utrustning som finns vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik, men på längre sikt är det önskvärt att vi kan göra detta inom ramen för vår egen institution. Strategier för hur verksamheten ska utvecklas och en detaljerad planering kommer att ske under andra och tredje kvartalet 2014. ALS-forskargruppen har ett informellt samarbete med Medicinska biobanken och planerar en rad studier. Gemensamt nyttjande av infrastruktur inom institutionen och samarbete inom fakulteten ska öka under kommande verksamhetsår. Prefekt, enhetschefer, gruppledare 18