1(7) Samrådssvar från Eskilstuna kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos. Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. X i huvudsak! men..arbetet med vattenförvaltning i distriktet bör på sikt bli kontiuerligt rullande -~där särskilt nya former för kommunernas deltagande är väsentligt - även vattenråd bör ges möjlighet större möjlighetet att delta.. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. X i huvudsak Särskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Om inte, motivera. X, i stort men? ~Frågor som rör kap 11 miljöbalken, vattenverksamhet behandlas enbart under problemområde"?fysisk påverkan". Dessa frågor om utdikningar, sjösänkningar, dikningsföretag, löpnade underhållsarbete är minst lika viktigt att ta upp under område?övergödning?. ~Här behövs stora insatser för kraftigt minska läckaget av näringsämnen till vattendragen. Området bör få högre prioritering och ökat centralt stöd för att förbättra och utveckla lokalt och regionalt tillsynsarbetet enl. MB 11 t ex..~ ~a) uppföljning och uppdatering/utrensning av gamla dikesföretag som inte längre fyller någon funktion, ~b)kartläggning av analys av läckage från det befintliga täckdikningssystemet samt skogsdiken ~c) kartläggning, analys och definition av det löpande underhållet av dikesystem inom jord och skogsbruk
2(7) ~d) Klimatet och klimatförändringen bör hanteras som en generell och övergripande aspekt som påverkar alla problemområden Motivera. Dagvattenfrågorna bör lyftas fram bättre! ~Centralt stöd till att ta fram lokala dagvattenpolicies/ dagvattenplaner som tydligt kopplar till miljökvalitetsnormerna (MKN)~Förhållandet/sambandet mellan miljökvalitetsnormerna (MKN) och de nationella miljökvalitetsmålen behöver utvecklas och beskrivas tydligare~ X Försurning är ett hanterbart problem för Eskilstuna men.. å andra sidan ~Det finns en tendens till generalisering av de väsentliga frågorna till att gälla överallt i distriktet. I förvaltningsplan och åtgärdsprogram bör det tydligare fram gå skilllnader i miljöpåverkan i olika områden/frågor mellan kommuner/avrinningsområden inom distriktet.~ett bra sätt få fram detta är att bättra koppla saman kommunernas vattenplaner (inkl VA plan ) och den övergripande vattenförvaltningen. Samverkan Svar: Saknar analys och strategi avseende kommunernas ansvar och roll i vattenarbetet inom distriktet. Kommunernas aktiva medverkan är här helt avgörande för att få igång ett effektivt mål-och åtgärdsarbete inom distriktet - de mesta platt till marken annars. ~Kommunerna kan då inte behandlas?bara? som en aktör bland andra? Detta med tanke på kommunernas planmonopol (PBL), miljö/klimat och hållbarhetsarbete, tillsynsansvar (MB) och uppdrag och verksamhet inom teknisk service t ex vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering, energiförsörjning m.m. I detta sammanhang bör de större kommunernas särskilda roll inom vattenarbetet också utredas och konkretiseras i ett mer formaliserat system för samverkan inom distriktet~
3(7) Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? X Samarbete/samverkan med berörda länsstyrelser inom vattendistriktet är idag väldigt outvecklat och svagt varför det är därför ytterst angeläget att det radikalt förbättras. ~Samverkan med vattenvårdsförbunden har under året kommit igång på et bra sätt! Detta gäller särskilt Mälarens VVF som under året 2013 startat en seminarieserie om vatteplanering inom ramen för ett mer långsiktigt åtgärdsinriktat projekt?mälaren en sjö för miljoner?. Eskilstuna medverkar här aktivt. Hjälmarens VVF är både förbund och vattenråd med avsikt att arbeta med åtgärdsprogram.~ Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Svar: Vattenmyndigheten och kommuner ta vara på på initiativet från Mälarens vattenvårdsförbund med seminarieserie om vattenplanering i distriktet - samt projektet "Mälaren en sjö för miljoner" Bra! Övervakning Svar: Kommunen instämmer i vattenmyndighetens bedömning om stora brister i den nuvarande övervakningen vad avser samordning mellan program och aktörer, geografisk täckning m.m.~saknar tydlig i beskrivningen av kommunernas roll i övervakningen!~vi vill därför särskilt framhålla nödvändigheten av kommunernas deltagande och involvering i framtida övervakningsstrategier/program som ske inom vattendistriktet. ~Som vi tidigare påpekat behövs även mycket bättre samverkan mellan länsstyrelse och kommuner inte minst inom övervakningsarbetet. Gäller även för tillstånd och tillsynsarbetet för miljöfarlig verksamhet. ~I Eskilstuna pågår nu arbete med att utarbeta en ny vattenplan med ambitionen att mål och åtgärder ska vara tydliga, tidsatta och uppföljningsbara och kopplade till MKN. Åtgärderna ska också vara kostnadsatta. Detta ställer krav på en effektiv och samordnad övervakning? där lokala program är kvalitetssäkrade och synkroniserade med regionala och till det nationella program. ~I Eskilstuna har vi utvecklat?eskilstuna kartan? som är GIS baserad där avsikten är att skapa ett levande underlag för kommunens planer och program som t ex ÖP, trafik, men också för vatteplanering. Arbete pågår med att skapa en vattenportal där alla fakta och mätdata läggs in i olika lager. Eskilstuna kartan kan redan nu kommunicera med olika externa
4(7) vattenbaser t ex VISS ~För Eskilstunas del är det därför särskilt viktigt vad som ovan sagts om kommunernas involvering i övervakningsarbetet inom distriktet och kvalitetssäkring av data mm.~ ~Finansieringsfrågan bör lyftas fram mera! Nya former för finansiering av övervakningsprogram inom vattenförvaltningen (detta bör även avse åtgärder) för att nå MKN. PPP principen är en bra utgångspunkt men kan behöva kompletteras med andra avgiftssystem för den mera diffusa påverkan från jord- och skogsbruk, biltrafik och enskilda medborgare. En statlig utredning kanske vore på sin plats för att. Kommunerna kan dagsläget bara till viss del finansiera analyser och provtagning och åtgärder t ex inom avloppsrening, dagvatten ~~ Fungerar övervakning på nationell, regional och lokal nivå idag? Svar: Från loka utgpngspunkt -! ~Det varierar sannolikt mellan olika regioner och kommuner men i det stora hela behövs stor förbättringar? se ovan? De nationella och regionala programmen löper på utan egentlig lokal inblandning och samordning. Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Svar: Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av övervakningsarbetet? Svar: 4.! Även här behövs en genomlysning av olika aktörers ansvar inte minst kommunernas? kommentarer ovan? Möjlighet till större lokal delaktighet i övervakningsarbetet från fastighetsägare och boende bör utredas närmare. Saknas någon aktör? Motivera.
5(7) Kartläggning och analys Svar: Även i den kommunala samhälls eller vattenplaneringen behövs t ex metoder för samhällsekonomisk analys av föreslagna mål och åtgärder bland annat för att kunna väga in MKN på ett adekvat sätt. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? X Svar: Saknar även inom detta avsnitt ett tydliggörande av kommunens ansvar och roll liksom övrig lokal delaktigheten i kartläggnings och analysarbete. Här bör länsstyrelse och kommuner utveckla (med stöd föreskrifter/ handledning från HaV och NV) bättre samarbe Saknas någon aktör? Motivera. Kanske Lantbruket och företagen Miljökvalitetsnormer Svar: När väl aktuell status blivit fastställt för olika vattenförekomster i distriktet och MKN beslutats skall kommunerna omsätta detta i praktiken. Det finns här behov av att beskriva konsekvenserna av att en vattenförekomst (Eskilstunaån) inte får försämras från den befintliga statusen - ekologisk och kemisk? gäller både ytvatten och grundvatten - och att bara förbättringar är möjlig fram till att MKN d v s ekologisk god status uppnåtts det i förhållande rådde MKN sattes 2009. ~Hur skall detta ske i planeringen avseende t ex dagvattensystem, ordinarie avloppsnät med pumpstationer? allmänt och i samband med byggnation av hus gator parker etc.? inte minst med tanke på kommande klimatförändring och ökade nederbördsmängder.~här efterlyses centrat stöd för utveckling av kunskap och nya metoder för kommunernas arbete i detta hänseende. Oklart på vilket sätt de rapporter som vattenmyndigheten lyfter fram klargör ovanstående
6(7) frågeställningar. Kommunen önskar därför större tydlighet om konsekvenser i form av dimensionerande flöden för dagvatten insatser i framtiden.~ Åtgärdsprogram Svar: Svar på fråga 1 och 3: Vattenmyndighetens ambition att bättre koppla samman styrmedelsåtgärder och fysiska är helt rätt! ~I detta sammanhanget är det återigen ytterst viktigt att utveckla en bättre samverkan med kommunerna (större kommuner framför allt ) i processen med att ta fram och utvärdera lämpliga styrmedel för nå MKN och miljökvalitetsmålen. Detta gäller även arbetet med bedömning och uppskattning av kostnader, kostnadseffektivitet och miljönytta.~alla kommuner arbetar med miljökvalitetsmål parallellt med MKN för vatten. De finns minst sex miljömål som berör vattenområdet på olika sätt. Kommunerna har ansvar för den miljö, fysisk planering och social utveckling och tvingas därför ständigt att hitta former för tvärsektoriell samverkan där miljömålen vägs mot andra samhälleliga mål. Det är därför klokt att ta vara på lokala kunskaper och erfarenheter i arbetet med att utarbeta åtgärdsprogram och implementeringen av fysiska åtgärder som en del i vattenförvaltningsarbetet inom distrikten.~åtgärdsprogrammet med åtgärder har en tendens att bli alltför generella till sin utformning för att kunna blir riktigt användbara eller tillämpliga på den lokala nivån? Alla kommuner är i unika och skiljer sig i många fall åt när det gäller insatser och faktiska problem inom olika områden som enskilda avlopp, jordbruket påverkan bebyggelse etc... Åtgärdsprogrammet träffar i stort rätt men åtgärderna behöver kompletteras med styrmedel som betydligt större utsträckning än tidigare är hämtade direkt från specifikt lokala (kommunala) förhållanden inom vattendistriktet. ~
7(7) Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? se svar fråga 1~ Saknas någon aktör? Motivera. Ny förvaltningsplan och rapportering Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Svar:!? men i allt för ringa grad Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? Svar: Förvaltningsplanen har av naturliga skäl sin huvudfokus på kartläggning, analys och beskrivning av miljöproblem i Norra Östersjöns avrinningsområde i sin helhet och träffar därför alla berörda intressenter och ingen. Förvaltningsplanen uppfattas lätt som en allmän genomgång av miljöproblem på distriktsnivå men blir lätt svårtolkad och diffus på den lokala nivån. Övriga synpunkter Svar: Slutsatser: Förvaltningsplan med åtgärdsprogram bör eftersträva ökad lokal involvering/delaktighet och förankring genom att särskilt ser över arbetssätt gentemot de kommunal uppdragen inom miljö, fysisk planering, teknisk service, vård och social service etc..