Integration Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor Nummer 2, juni - 2012 Innehåll - Bosättning av nyanlända invandrare - Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt - Kubprojektet - Nytt uppdrag - Boende, etablering och arbetsmarknadnad - projekt i Örebro län - Länsstyrelsen deltar med seminarium under Almedalsveckan - Nya foldrar om etablering av nyanlända och ensamkommande barn - Prognos och Statistik Bosättning av nyanlända invandrare Införandet av etableringsreformen har medfört stora förändringar av ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter i arbetet med nyanlända invandrare. Inte minst har mycket förändrats gällande bosättningsprocessen för dessa individer. I detta nyhetsbrev beskriver vi arbete och insatser i samband med nyanländas bosättning. Olika aktörer i bosättningsprocessen Migrationsverket ansvarar för att erbjuda ett tillfälligt boende för de asylsökande som har behov av sådant. Det boende som Migrationsverket erbjuder utgörs antingen av lägenheter i vanliga bostadsområden eller av olika typer av anläggningar. När asylsökande beviljas uppehållstillstånd har de möjlighet att begära hjälp med sin permanenta bosättning i landet. De myndigheter som ansvarar för att samordna detta arbete är Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen samordnar bosättningsprocessen för samtliga som enligt etableringslagstiftningen har rätt till en etableringsplan. Migrationsverket samordnar processen för de individer som inte har rätt till en etableringsplan, samt ansvarar för vidarebosättning av kvotflyktingar. Landets länsstyrelser verkar för att det finns tillräcklig kapacitet och beredskap för mottagande av nyanlända invandrare i landets kommuner. Detta gör länsstyrelserna bland annat genom att teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande av vissa nyanlända invandrare. Länsstyrelserna arbetar också för att främja samverkan mellan olika aktörer i respektive län. Individens bosättning sker slutligen i någon av de kommuner som har tecknat överenskommelser med landets länsstyrelser om mottagande av vissa nyanlända invandrare. Berörd kommun ansvarar för att anskaffa bostäder för ändamålet, samt för att erbjuda praktisk hjälp i samband med bosättningen. Fler nyanlända behöver hjälp med sin bosättning Sedan etableringsreformens införande har antalet personer som är i behov av hjälp med sin bosättning ökat. Detta ställer stora krav på olika aktörer att utifrån sina ansvarsområden medverka till en effektiv bosättningsprocess. Under åren 2008 2010 begärde i genomsnitt cirka 3500 personer per år Migrationsverkets hjälp med sin bosättning. Under 2011 anmälde cirka 5500 personer behov av bosättningshjälp till Arbetsförmedlingen. Denna ökning beror delvis på att etableringsreformen har medfört en höjning i ambitionsnivån rörande bosättningsarbetet. Fler personer har idag möjlighet att begära hjälp med sin bosättning än vad som var fallet innan etableringsreformens införande.
Antal personer som har anmält behov av hjälp med sin bosättning Parallellt med denna utveckling har andelen asylsökande som bor i anläggningsboende under asyltiden ökat från cirka 40 procent till cirka 60 procent. Sammantaget har denna utveckling inneburit att ärendebalansen hos Arbetsförmedlingens bosättningsenhet har ökat samtidigt som de personer med permanent uppehållstillstånd som väntar på ett bosättningsförslag i stor utsträckning befinner sig i något av Migrationsverkets anläggningsboende. I skrivande stund väntar cirka 2200 personer på anvisning till bosättning i någon kommun. Detta har i sin tur har medfört att Migrationsverket har tvingats att söka efter nya boenden där verket kan placera asylsökande. Dessa nya platser är ofta kostsamma och håller inte alltid en önskvärd standard. Stort behov av fler bostäder Den situation som råder idag ställer stora krav på berörda myndigheter. Länsstyrelserna måste med landets kommuner förhandla fram ytterligare anvisningbara platser, kommunerna måste utifrån sitt bostadsförsörjningsansvar arbeta för att tillgängliggöra bostäder för målgruppen och de statliga myndigheternas bosättningsenheter måste vidareutveckla sina metoder för matchning mot tillgängliga kommunplatser. Det är således av yttersta vikt att samtliga aktörer bidrar utifrån sina respektive ansvarsområden. Idag utgör bristen på tillgängliga bostäder för ändamålet en flaskhals som riskerar att fördröja nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. I förlängningen innebär fördröjningar rörande nyanlända invandrares bosättning kostnader för såväl individerna i fråga som för samhället. Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt Arbetsförmedlingen har sedan våren 2011 bedrivit ett intensivt utvecklingsarbete inom bosättingsområdet. Utvecklingen har skett inom ramen för det så kallade Bosättningsprojektet som syftar till att ta ett samlat grepp på hela den utveckling som krävs på lång sikt inom bosättningsområdet. Kubprojektet KUB-projektet är ett nationellt bosättningsprojekt som har till främsta uppgift att lyfta fram det kommunala perspektivet i utvecklingen av bosättningsprocessen. Projektet finansieras gemensamt av länsstyrelserna. Arbetet ska bidra till att samverkande nationella, regionala och lokala aktörer utvecklar bosättningsarbetet så att processen blir effektiv, tydlig och transparant för såväl nyanlända som samverkande aktörer. Kub-projektet inititerades av NISKI-nätverket (nationellt nätverk för interkommunal samverkan kring introduktionen) och för driften svarar Norrköpings kommun. Nytt uppdrag I mars 2012 gav regeringen länsstyrelserna ett särskilt uppdrag att bidra till en intensifierad dialog mellan kommuner och ansvariga statliga myndigheter i syfte att på kort sikt finna vägar för hur bosättning och mottagande av nyanlända invandrare kan påskyndas. Uppdraget samordnas av Lars Bäckström, landshövding i Västra Götalands län, och ska redovisas den 15 augusti 2012. Länsstyrelserna ska inom ramarna för detta uppdrag identifiera hinder och föreslå lösningar, underlätta samverkan och samarbete samt vidareutveckla lokala genomförandestrategier. Parallellt med ovanstående uppdrag har länsstyrelserna, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket i sina respektive regleringsbrev fått i uppdrag att efter samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL) föreslå och genomföra åtgärder för att utveckla och effektivisera arbetet med att skapa beredskap och kapacitet för bosättning av nyanlända invandrare. Myndigheterna ska gemensamt redovisa resultatet den 15 september 2012.
Boende, etablering och arbetsmarknad - projekt i Örebro län Tankarna på en särskild insats inom bosättningsarbetet för nyanlända flyktingar kom under 2010. Med en reform inom flyktingmottagandet på gång såg många hur kartan ritades om med många aktörer i form av organisationer och individer inblandade. Vem skulle göra vad? Samtidigt fanns det kommuner som hade svårt att locka nyanlända att bosätta sig. I Örebro län ställde man sig frågan om man skulle kunna genomföra en gemensam insats för att hitta nya arbetssätt. Ett projekt startade med bred ansats att stötta bosättningsarbetet i Örebro län. Kartläggning Projektledaren Harbi Amir började med att besöka kommuner, bostadsbolag och nationella myndigheter som är inblandade i bosättningsarbetet. Behoven visade sig vara av olika karaktär. Bland annat fanns ett behov av verktyg för att öka den ömsesidiga förståelsen mellan hyresvärdar och nyanlända. Dels handlar det om att höja kulturkompetensen hos bostadsbolag och därför har seminariedagar genomförts som handlar om somalisk, romsk och afghansk kultur och samhälle. Det handlar även om att öka kunskaperna hos nyanlända kring rättigheter och skyldigheter kopplat till boende. Bland annat har en boendevecka i samarbete med SFI genomförts, med information om brandskydd, sopsortering, tvättstugefrågor och så vidare. Det var mycket uppskattat och utmaningen ligger nu i att hitta kontinuiteten säger Harbi. Ofta finns informationen redan tillgänglig men det finns ett värde i att få fokusera på frågorna med tillfälle till diskussioner fortsätter han. Hitta nya roller Med reformen kom också ett behov för involverade organisationer av att hitta nya roller i mottagandet. Det visade sig att vissa situationer kunde förutses. Till exempel blev det svårare för kommunerna att betala för hyror fram till att individerna kommer till kommunen och anvisningsprocessen tar längre tid. Många gånger var det problem på nationell nivå som inte gick att lösa ensamt på lokal eller regional nivå. Fokus har därför legat på att hitta de insatser som kan göras regionalt för att stötta bosättningsarbetet. Ett mål blev att öka dialogen mellan länet och Arbetsförmedlingens bosättningssektion men också inom länet mellan olika aktörer. Reformens framgång vilar just nu på lösningar inom bosättningen och de måste vi hitta tillsammans menar Harbi. Det går inte att undkomma frågan om bristen på bostäder i många kommuner och en insats som har prövats var frukostmöte för privata hyresvärdar. Målet var att berätta om systemet med ersättning, etableringsinsatser och så vidare för att öppna upp fler privata bostäder. Samtidigt finns det kommuner som många nyanlända tackar nej till. En mindre kartläggning är påbörjad för att ta reda på dels vad som får människor att tacka ja och sedan stanna kvar. Nästa steg är att identifiera och sammanställa vad kommunerna kan erbjuda och sedan hitta ett sätt att berätta om det. Projektfakta Projektnamn: BETA Boende, etablering och arbetsmarknad Syfte: Att ta ett gemensamt grepp på kommunernas ansvar för bosättning och boende inom flyktingmottagandet samt att koppla dessa till andra utvecklingsinsatser som syftar till att öka samverkan i olika frågor. Mål: Att samordna lösningar och resurser för att genomföra reformen på bosättningsområdet Tid: 2010-04-15 2013-04-14 Kontaktuppgifter: Harbi Amir, projektledare, telefon 019-193501, e-post harbi.amir@lansstyrelsen.se
Länsstyrelsen deltar med seminarium under Almedalsveckan Mission Possible nyanlända invandrares etablering är rubriken och kommer vara ett tvåtimmars seminarium tisdagen 3 juli klockan 9-11. Seminariet kommer att belysa frågor om bosättning och arbetet med etableringen utifrån Länsstyrelsens och Arbetsförmedlingens perspektiv. Vi har också med ett par goda exempel på samverkan med fokus på den nyanlände. Under ledning av moderator Bengt Westerberg medverkar Lars Bäckström, Landshövding Västra Götalands län, Angeles Bermudez-Svankvist, Generaldirektör Arbetsförmedlingen, och Jasenko Selimovic, statssekreterare hos Erik Ullenhag, Arbetsmarknadsdepartementet. Två regionala exempel från Gävleborg och Borlänge som kommer att visa hur det goda samarbetet mellan olika aktörer ger bättre förutsättningar för den nyanlände att komma i arbete. Ett genomförbart uppdrag som bygger på samarbete och samverkan. Lärande tankar om beredskap och kapacitet och bosättning. Vilka är dagens och framtidens utmaningar? Som avslutning, en paneldebatt med alla medverkande ger möjligheten att diskutera viktiga frågor. Vid lämpliga tillfällen under veckan kommer Länsstyrelsen portal Informationsverige.se att visas upp. Inbjudan till seminariet finns på vår webbplats, www.lansstyrelsen.se/integration. Nya foldrar om etablering av nyanlända och ensamkommande barn Länsstyrelserna har tagit fram två nya informationsfoldrar som beskriver länsstyrelsernas arbete och uppdrag med ensamkommande barn samt etablering av nyanlända. Vill du läsa foldrarna kan du antingen kontakta länsstyrelsen i ditt län, eller ladda ner dem på vår webbplats, www.lansstyrelsen.se/integration. Etablering av nyanlända Ensamkommande barn Barn som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare Ett ensamkommande barn är en person som är under 18 år och som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. (1 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera)
Prognos och Statistik Den 3 maj överlämnade Migrationsverket den senaste prognosen till regeringen. I prognosen bedömer verket att antalet asylsökande under 2012 kommer öka till 34 000 personer och till 33 000 personer under 2013. Det innebär en ökning från föregående prognos på 3000 asylsökande i år och 1000 asylsökande under 2013. I föregående nyhetsbrev, som baserade sig på uppgifter från Migrationsverket, skrev Länsstyrelserna att Migrationsverket beräknade att antalet mottagna i kommunerna under 2012 blir 21 400 personer. I den senaste prognosen skriver Migrationsverket upp antalet mottagna under 2012 till 22 000 personer. För 2013 höjs prognosen för mottagandet betydligt, beräkningen är ett behov av 34 100 kommunplatser. Den höjda prognosen beror på en fortsatt oro i de regioner som flest asylsökande i Sverige kommer ifrån samt en kraftig ökning av asylsökande från Syrien. Migrationsöverdomstolens vägledande dom angående kravet på ID-handlingar har också skapat ökade möjligheter för framförallt familjer från Somalia att återförenas i Sverige. Prognosen för mottagandet 2013 utgår från att anhöriga i stor utsträckning får uppehållstillstånd. Faktiskt mottagandet januari-mars 2012 Det första kvartalet 2012 mottogs 3513 nyanlända av kommunerna. De största grupperna kommer från Afghanistan (1163), Somalia (591), Eritrea (412) och Irak (327). Den största andelen mottagna har under asyltiden varit bosatta på Migrationsverkets anläggningsboenden. 923 485 43 447 1615 Kvotflyktingar: 447 Anläggningsboende: 1615 Eget boende: 923 Anknytningar: 485 Övriga: 43 Ensamkommande barn Migrationsverket har angett ett samlat behov om platser för ensamkommande barn om totalt 7 600 platser. För asylsökande barn uppges behovet vara 1 600 platser. Prognosen för antalet ensamkommande barn som under året söker sig till Sverige är 3 100. För att nå balans mellan behov och tillgång arbetar länsstyrelserna för att kraftigt höja antalet platser för barn med och utan tillstånd. Du som vill få vårt nyhetsbrev! Länsstyrelsernas nyhetsbrev innehåller aktuell information om flyktingmottagande och integration av nyanlända i Sverige. Nyhetsbrevet ges ut gemensamt av landets samtliga länsstyrelser. Du som vill ta del av nyhetsbrevet digitalt, skicka ditt namn och e-postadress till integration@lansstyrelsen.se. Ange Nyhetsbrev i ämnesraden. Kontakt Ansvarig utgivare Bo Ljung, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 036-39 52 37, bo.ljung@lansstyrelsen.se Övriga kontaktpersoner Per Ibertsson, Länsstyrelsen i Hallands län, 035-13 21 01, per.ibertsson@lansstyrelsen.se Pontus Karlbom, Länsstyrelsen Östergötland, 013-19 63 58, pontus.karlbom@lansstyrelsen.se Pernilla Bylund, Länsstyrelsen Gävleborg, 026-17 11 69, pernilla.bylund@lansstyrelsen.se Maria Johansson, Länsstyrelsen i Örebro län, 019-19 39 55, maria.t.johansson@lansstyrelsen.se