2 Medborgarförslag - Förbättra skidspårsystemet Lida-Harbro-Brantbrink. 3 Medborgarförslag - Anlägg trottoar på Katrinebergsvägen, Tullinge

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Samhällsbyggnadsnämnden 2013-10-10 Tid 2013-10-22, Kl 18:30 Plats Kommunalhuset Tumba, plan 2, rum 3 Ärenden Justering 1 Medborgarförslag - Förbättra lekplatsen mellan Vattravägen och Granbacken 2 Medborgarförslag - Förbättra skidspårsystemet Lida-Harbro-Brantbrink 3 Medborgarförslag - Anlägg trottoar på Katrinebergsvägen, Tullinge 4 Medborgarförslag - Återvinningsstation i Eldtomta, Grödinge 5 Riktlinjer för handläggning av trädärenden Senare utskick 6 Remiss - Parkprogram från Huddinge kommun 7 Val till arbetsutskottet 8 Rapport från FSBS-konferensen 9 Förvaltningschefen informerar 10 Delegationsbeslut

BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2013-10-10 11-23 Bygglov 24 Ev. övriga frågor Peter Nyberg Ordförande Ann-Britt Karlsson Nämndsekreterare

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden 2013-10-22 Dnr sbf/2012:618 1 Medborgarförslag - Förbättra lekplatsen mellan Vattravägen och Granbacken (sbf/2012:618) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen har en underhållsplan för lekplatserna och enligt den är det för närvarande inte aktuellt att göra någon upprustning av lekplatsen vid Granbacken. Vi konstaterar också att det inte heller finns några formella fel på själva lekplatsen, t ex att vissa leksaker är trasiga. För kännedom kan vi också meddela att den näraliggande lekplatsen vid Solparksvägen kommer att upprustas under 2014. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Barbro Hammarwall om att förbättra lekplatsen mellan Vattravägen och Granbacken i Tumba. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2012-12-12 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-12-27. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad 2013-09-16.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-09-16 Dnr sbf/2012:618 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Förbättra lekplatsen mellan Vattravägen och Granbacken Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Barbro Hammarwall om att förbättra lekplatsen mellan Vattravägen och Granbacken i Tumba. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2012-12-12 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-12-27. Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen har en underhållsplan för lekplatserna och enligt den är det för närvarande inte aktuellt att göra någon upprustning av lekplatsen vid Granbacken. Vi konstaterar också att det inte heller finns några formella fel på själva lekplatsen, t ex att vissa leksaker är trasiga. För kännedom kan vi också meddela att den näraliggande lekplatsen vid Solparksvägen kommer att upprustas under 2014. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 61 000 Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Barbro Hammarwall Barbro Hammarwall Medborgarförslag Ang lekplatsen mellan Vattravägen och Granbacken. Jag skulle vilja att lekplatsen kompletteras med en kana för små barn och att gungorna byts ut till småbarns- och gummidäcksgungor. Kanan kan läggas direkt på mark antingen i sluttningen från gångvägen eller i befintlig sluttning på lekparken. Gungställning finns redan men gungorna är av en konstig typ som gör att barnen måste använda en annan teknik än vad som är vanligt när de gungar. Motivering Jag och min man har bott här sedan området byggdes -74 och när våra barn var små fanns en klätterställning med kana. Det fanns ett litet trähus som våra flickor hade mycket roligt i. Det fanns också vanliga gungor av den typ som jag vill ha tillbaka. Under åren har lekparken utarmats och man har tagit bort men inte satt till något istället. Nu är det generationsskifte i området och vi som bott här länge har ofta barnbarnen här. Jag har också sett att dagmammor nyttjar parken. Det är en jättetrevlig park för barn. Den är stor och innehåller "skog" och en äng så man kan ha mycket roligt där med barnen. Därför är det synd att lekparken inte är bättre utrustad. Vore den det skulle fler barn och föräldrar vistas i den. De förbättringar jag föreslår skulle inte kosta särskilt mycket men förbättra för de små barnen. Detta skulle göra det roligare och lättare för föräldrar med barn i blandade åldrar att vara där.

Ärende 2 Medborgarförslag Förbättra skidspårsystemet Lida-Harbro- Brantbrink Ordförandeförslag senare utskick

TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-10-04 Dnr sbf/2013:70 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Förbättra skidspårsystemet Lida- Harbro-Brantbrink Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget anses besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag om att förbättra skidspårsystemet Lida-Harbro-Brantbrink. Medborgarförslaget omfattar fyra relativt konkreta förslag 1. Möjliggör för Lida att ta ner träd som står närmare än fem meter från spårkanten. 2. Bredda den spårbara ytan med två meter för att möjliggöra dubbla klassiska spår samt ett skatespår/pulkaspår 3. Gräv ner elljuskabeln runt Harbro för att förhindra att träd faller ner över ledningar med konsekvensen att belysningen inte fungerar. 4. Ny bredare bro över dammen i Harbro så att pistmaskinen kan köra över och spåra hela vägen runt. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2013-01-30 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-02-28. Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen bidrar gärna i rollen som skogs- och naturvårdsförvaltare att på ett hållbart sätt skapa en bättre framkomlighet i skidspåren. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 61 000 Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Johan Eklöv Johan Eklöv Förslag Förbättra skidspårsystemet Lida-Harbro-Brantbrink. 3 punkter rangordnade i prioritetsordning. 1. Möjliggör för Lida att ta ner träd som står närmare än fem meter ifrån spårkanten så att snön trillar ner i skidspåret och inte fastnar i träden. Ett annat problem som minskar med bredare gator är att grenar och kottar som trillar ner ifrån träden inte hamnar i spåret och förstör skidbelag. Om man låter dom nedtagna träden ligga kvar i höga så ökar mängden död ved i skogen, det brukar gynna den biologiska mångfalden. Så har man gjort bla. tyskland vid gallring runt skidspår. Jag är medveten om att en del av spåren går på privatägd mark, men där borde väl kommunen kunna komma överens med Hamra gård om en ersättning för att kunna erbjuda befolkningen bra skidspår. 2. Bredda den spårbara ytan dvs stigen/vägen, för tillfället går det bara att dra 2 klassiska spår i hela spårsystemet om spåret skulle breddas med ytterligare ca 2m så skulle två klassiska spår kunna läggas och mellan spåren skulle en skatebädd och skidpulkeyta finnas. Detta kan göras mycket enkelt på många ställen då det räcker med att bara ta ned träden närmast spåret, efter som marken redan är tillräckligt fast och plan för skispår. på andra ställen krävs lite mer shaktningsarbeten. Om inte alla spår kan breddas så borde man prioritera dom bitarna som mest folk åker. Det vill säga svartvita spåret minus elljusspåret i Harbro och mellan tavla 15 och 18 sk hästhagsberget. 3. Gräv ner elljuskabeln runt Harbro 4. Ny bredare bro vid dammen i Harbro så att Pistmaskinen kan passera.

Motivering Spåren i Lida-Harbro- Brantbrink är unika för mälardalen, på ingen annan plats kan man åka skidor i pistmaskinpreparerade spår på en nästan 18Km lång rundslinga. Botkyrkabor och andra stockholmare vet detta, det kan man se på helger när det finns snö. Ofta är det kö runt spåret. Skidintresset är stort i Sverige och det är roligt att Botkyrka kan erbjuda en sådan anläggning! 1. Under den här vintern har vissa svagheter hos skidsystemet visat sig. När den första snön kom så var den tung och klibbig. Det gjorde att den fastnade på träden och många träd tappade grenar eller gick av. Många av dessa grenar hamnade i spåren och ligger fortfarande kvar där, infrusna i isen omöjliga att få bort. Att träden står för nära spåret har gjort att personalen på Lida har fått lägga ner massor av tid på att röja bort träd istället för att skapa skidglädje och naturupplevelser åt kommunens innevånare. Trädrester i spåret förstör tyvärr ibland skidbelag och försämrar alltid skidupplevelsen. På Stockholm skimaraton i helgen fick till exempel en person uppsöka sjukhus med ett troligt nyckelbensbrott pga av att han körde på resterna av en tallgren i ett område där träden hänger tätt över spåret. 2. Tyvärr blir det under helger ofta trångt på spåret och konflikter och ibland kollitioner uppstår mellan trivselåkare, motionärer, motsolsåkare och barnfamiljer med pulkor. För att alla skall få bättre plats och att omkörningar och möten skall kunna ske på ett säkrare sätt vore det bra om spåret skulle kunna breddas. Dessutom är det nu så att om man nu som barnfamilj vill åka ut med sitt barn i en skidpulka på spåret, så kan man inte göra det utan att dra pulkan i själva spårprofilen. Då förstår pulkan spåret för övriga åkare. För pulkadragning så behövs en slät yta vid sidan om spårprofilen en sk skatebädd. 3. I skogen finns träd, när dom blir gamla och det blåser så faller dom, och en del av dom faller över kabeln till elljusspåret. Det gör att det blir mörk på spåret där IFK Tumba SOK försöker ha skidskola för barn och ungdomar. 4. För att få möjlighet att dra pistmaskinspår runt hela 18Km spåret så behövs bron vid dammen i Harbro breddas och förstärkas så att pistamskinen kommer över.

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden 2013-10-22 Dnr sbf/2013:76 3 Medborgarförslag - Anlägg trottoar på Katrinebergsvägen, Tullinge (sbf/2013:76) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser att en trottoar i enlighet med medborgarförslaget i grunden är ett bra förslag, men eftersom det kostar försumbart mer, bör en gång- och cykelväg anläggas istället. Då kan en så trygg och säker förbindelse som möjligt skapas för oskyddade trafikanter. Nämnden anser att en gång- och cykelväg ska anläggas längs med hela sträckningen på Katrinebergsvägen, mellan Askvägen och Krikonvägen, totalt sträcka ca 260 m. Förslaget finns med i kommunens cykelplan, men eftersom åtgärden innebär relativt höga investeringskostnader, får förslaget prövas i den kommande flerårsplanen. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Emma Ejermark om att anlägga en trottoar längs med Katrinebergsvägen i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2013-02-18 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-02-28. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad 2013-10-07.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-10-07 Dnr sbf/2013:76 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Anlägg trottoar på Katrinebergsvägen, Tullinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Emma Ejermark om att anlägga en trottoar längs med Katrinebergsvägen i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2013-02-18 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-02-28. Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att en trottoar i enlighet med medborgarförslaget i grunden är ett bra förslag, men eftersom det kostar försumbart mer, bör en gång- och cykelväg anläggas istället. Då kan en så trygg och säker förbindelse som möjligt skapas för oskyddade trafikanter. Förvaltningen anser också att en gång- och cykelväg ska anläggas längs med hela sträckningen på Katrinebergsvägen, mellan Askvägen och Krikonvägen, totalt sträcka ca 260 m. Förslaget finns med i kommunens cykelplan, men eftersom detta innebär relativt höga investeringskostnader, får förslaget prövas i den kommande flerårsplanen. Magnus Andersson Stadsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 61 000 Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Anlägg trottoar på Katrinebergsvägen, Tullinge Emma Ejermark Emma Ejermark Sammantaget tycker vi att det vore det mer praktiskt, barn- och handikappvänligt samt klimatsmart att ha en trottoar vid vägen än ett djupt dike. Vi hoppas att det finns möjlighet att påverka sitt närområde i Botkyrka och skickar därför in detta medborgarförslag till kommunen. Motivering Hej! Först vill jag passa på och tacka Botkyrka kommun för det arbete ni gör. Jag har fått en positiv uppfattning om kommunen och tycker att det är bra att bo här. Nu undrar jag till vem man kan lämna in ett förbättrings- eller medborgarförslag gällande vägar i kommunen? Jag och min sambo bor på Katrinebergsvägen 122 i en villa och vi saknar trottoar i anslutning till vår uppfart. Utanför tomtgränsen finns ett djupt dike och vid vägen finns ingen vägren. Det är ofta förenat med fara att ta sig bort eller hem eftersom man måste gå på själva bilvägen för att komma till närmsta gångbana. Det är tätt mellan bilarna och det händer nästan varje dag att man får springa för att hinna fram innan nästa bil kommer. Precis som i vissa andra länder exempelvis USA känns det inte riktigt som att det är meningen eller att man uppmuntras att gå eller cykla. Det känns ofta tryggare att ta bilen.vi trivs bra i Tullinge och planerar att skaffa barn i framtiden, men vi har

svårt att se hur det skulle fungera utan trottoar utanför tomtgränsen. Trots att vi bor i ett idylliskt villaområde med närhet till dagis, skola och natur känns det inte barnvänligt eller klimatsmart utan trottoar. Våra grannar har en mindre väg längs med andra sidan huset och några andra grannar har en korsning mitt emot uppfarten så det är lättare för dem att springa rakt över vägen mellan ett par bilar. Men det finns fler fastigheter på Katrinebergsvägen som saknar trottoar och vi vet att det bor fler barnfamiljer längs med vägen. Finns det planer på en trottoar? En annan sak är att posten tycker att vi har brevlådan på fel sida om uppfarten. Vi har dock svårt att sätta den på andra sidan eftersom det endast är ett djupt dike där, för att gjuta behöver man i alla fall kunna gräva en grop någonstans för att kunna hälla ner cementen.

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden 2013-10-22 Dnr sbf/2013:130 4 Medborgarförslag - Återvinningsstation i Eldtomta, Grödinge (sbf/2013:130) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning De återvinningsstationer som finns i Botkyrka kommun ägs av FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen). FTI är det företag som ansvarar för att det s.k. producentansvaret efterlevs, det vill säga att producenterna tar sitt ansvar för förpackningarna även efter det att konsumenterna förbrukat varan. Botkyrka kommuns ansvar är att tillhandahålla mark för återvinning. När det gäller den mark som föreslås i medborgarförslaget, så ägs den av Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare. Samhällsbyggnadsförvaltningen har därför skrivit ett brev till Stiftelsen och frågat om de kan tänka sig att upplåta en del av marken för en etablering av en återvinningsstation. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Eskil Ek om att anlägga en återvinningsstation i Eldtomta, Grödinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2013-02-21 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-04-03. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad 2013-09-11.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-09-11 Dnr sbf/2013:130 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Återvinningsstation i Eldtomta, Grödinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Eskil Ek om att anlägga en återvinningsstation i Eldtomta, Grödinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun 2013-02-21 och till samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-04-03. Yttrande De återvinningsstationer som finns i Botkyrka kommun ägs av FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen). FTI är det företag som ansvarar för att det s.k. producentansvaret efterlevs, det vill säga att producenterna tar sitt ansvar för förpackningarna även efter det att konsumenterna förbrukat varan. Botkyrka kommuns ansvar är att tillhandahålla mark för återvinning. När det gäller den mark som föreslås i medborgarförslaget, så ägs den av Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare. Samhällsbyggnadsförvaltningen har därför skrivit ett brev till Stiftelsen och frågat om de kan tänka sig att upplåta en del av marken för en etablering av en återvinningsstation. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Agneta Engver Lindquist Mark- och exploateringschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 61 000 Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Återvinningsstation i Eldtomta, Grödinge Eskil Ek Eskil Ek Återvinningsstation i Eldtomta, Grödinge Det finns en plats mittemot Eldtomta Café som ej används efter en brand för några år sedan. Den tillhör Engqvist stiftelse.

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2013-10-22 Dnr sbf/2013:287 6 Remiss - Parkprogram från Huddinge kommun (sbf/2013:287) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar, daterat 2013-09-24, och överlämnar svaret på remissen till Huddinge kommun. Sammanfattning Utgångspunkten för att arbeta fram ett parkprogram för Huddinge kommun är att säkerställa tillgången till attraktiva parkområden och ge en heltäckande och samlad bild av de viktigaste rekreations- och landskapsfunktionerna i kommunen. Parkprogrammet stödjer sig på Huddinges nya översiktsplan där behovet av attraktiva parker och mötesplatser framhålls. Parkprogrammet är delat i två delar, en parkstrategi och en parkplan. Parkstrategin beskriver inriktningen för utvecklingen av Huddinges detaljplanelagda parkmark och kommunens parkstråk. Den skildrar parkmiljöer och dess användare. Parkplanen omfattar en genomgång av vilka parkkvaliteter och brister som finns i Huddinge kommun idag. Den presenterar också de viktigaste parkerna ur rekreations- och stadsbildssynpunkt med förslag till upprustningsåtgärder och en framtidsbild för år 2023. Botkyrka kommun ser det positivt ur ett regionalt perspektiv då de båda kommunernas grönområden hänger ihop. Det är viktigt att inte bryta dessa länkar både med avseende på rekreation och spridningskorridorer för djur och växter. De båda kommunerna kan tillsammans verka för goda rekreativa områden med regionala sammanhängande grönstråk. Ett väl sammanhängande nät av stråk mellan kommuner gynnar alla parter. Viktiga knutpunkter mellan Huddinge kommun och Botkyrka kommun är Flemmingsberg och Visättra mot norra och södra Tullinge, Flottsbro friluftsområde mot Tullinge och Alby stadsdelar, Masmo och Vårby mot Fittja och norra Slagsta.

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2013-10-22 Dnr sbf/2013:287 Botkyrka kommun ser positivt på att Huddinge kommun planerar att ta fram ett åtgärdsprogram mot buller under år 2013. Flera av de vägar och järnväg som framkallar buller i Huddinge löper även genom Botkyrka. Samma vägar och järnväg som framkallar buller bildar också barriärer för fotgängare och cyklister. Parkprogrammet beskriver hindren, men presenterar inte någon lösning för att minska barriären och koppla samman parker och stråk attraktivt och tryggt. Begreppet tillgänglighet återkommer på ett par ställen i programmet, men det finns inte något generellt grepp beskrivet för hur kommunen aktivt ska arbeta med tillgänglighet i sina parker och parkstråk. Några av parkstråken leder vidare in i Botkyrka kommun och platser som Flottsbrobadet och Fickpark Albysjön är även tillgänglighetsmässigt intressanta för personer som bor i närliggande område i Botkyrka kommun. Om parkprogrammets parkplan och lekplatsprogrammets åtgärder genomförs kommer Huddinge kommun att ha fler anlagda parker som uppfyller de satta kraven i parkprogrammet. Detta kan leda till en bredare och mer omfattande grönstruktur vilket gynnar både Botkyrka kommun och Stockholmsregionen. Ärendet Huddinge kommun har skickat Parkprogram, Gatu- och trafikavdelningen på remiss. Syftet med remissperioden är att få in synpunkter från berörda och intresserade. Samhällsbyggnadsnämnden besvarar remissen för kommunens räkning. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad 2013-09-24.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-09-24 Dnr sbf/2013:287 Referens Hanna Lindh Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Remiss Parkprogram från Huddinge kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar och överlämnar svaret på remissen till Huddinge kommun. Sammanfattning Huddinge kommun har skickat Parkprogram, Gatu- och trafikavdelningen på remiss. Syftet med remissperioden är att få in synpunkter från berörda och intresserade. Utgångspunkten för att arbeta fram ett parkprogram för Huddinge kommun är att säkerställa tillgången till attraktiva parkområden och ge en heltäckande och samlad bild av de viktigaste rekreations- och landskapsfunktionerna i kommunen. Parkprogrammet stödjer sig på Huddinges nya översiktsplan där behovet av attraktiva parker och mötesplatser framhålls. Parkprogrammet är delat i två delar, en parkstrategi och en parkplan. Parkstrategin beskriver inriktningen för utvecklingen av Huddinges detaljplanelagda parkmark och kommunens parkstråk. Den skildrar parkmiljöer och dess användare. Parkplanen omfattar en genomgång av vilka parkkvaliteter och brister som finns i Huddinge kommun idag. Den presenterar också de viktigaste parkerna ur rekreations- och stadsbildssynpunkt med förslag till upprustningsåtgärder och en framtidsbild för år 2023. Parkprogrammets syfte och långsiktiga mål Parkprogrammets syfte är att ge en helhetsbild av Huddinge kommuns rekreations- och landskapsvärden och ge riktlinjer för parkernas utveckling. I sin helhet fångar parkprogrammet detta väl. Generellt är det positivt att Huddinge kommun tar fram en plan med långsiktiga mål och riktlinjer för kommunens tätortsnära detaljplanelagda parkmark. Botkyrka kommun ser det positivt ur ett regionalt perspektiv då de båda kommunernas grönområden hänger ihop. Det är viktigt att inte bryta dessa länkar både med avseende på Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 623 94 Sms 0705-813290 E-post hanna.lindh@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-09-24 Dnr sbf/2013:287 rekreation och spridningskorridorer för djur och växter. De båda kommunerna kan tillsammans verka för goda rekreativa områden med regionala sammanhängande grönstråk. Avgränsning och omfattning av parkprogrammet Geografiskt beskrivs Parkprogrammet att omfatta de av Huddinge kommun ägda allmänna park- och naturområdena i tätorten. Kvartersmark och skolgårdar ingår inte med undantag för platser som har tydlig offentlig karaktär. Botkyrka kommun ser både möjligheter och förvirring i denna avgränsning. I programmet finns ett kapitel vid namn Bebyggelsens gröna karaktär med en karta som visar procentuell mängd grönyta inom olika typer av bebyggelseområden (s.17). Det omfattar både kvartersmark och allmänna ytor. I det kapitel som heter Parktillgång finns två kartor som visar Huddinges västra och östra Grönområden (s.37-38). Grönområdena omfattar både större strövområden, de flesta naturreservat, och parkmark. Förvirringen är de fragmenterade beskrivningarna av grönytor på kvartersmark, samt redovisning av alla grönytor även utanför detaljplanelagt område i västra och östra Huddinge utan någon djupare förklaring. Samtidigt är Huddinges södra grönområden inte redovisade alls. Möjligheten med dessa underlag om grönytor i bebyggelseområden och större sammanhängande grönområden är att de med fördel skulle kunna kopplas till angränsande kommuner som Botkyrka. Hur ansluter Huddinge kommun till sina angränsande kommuner för att främja det större regionala området? Det skulle vara värdefullt för Botkyrka kommun att få veta hur Huddinge ser på de angränsande grönområdeskopplingarna som finns på flera ställen längs kommungränsen. Både Huddinge och Botkyrka kommun är viktiga länkar i Stockholmsregionen. Parkstråk I parkprogrammet finns tydliga beskrivningar av vilka parkstråk som finns inom kommunen idag och vilka länkar som saknas. Stråken syftar till att binda samman så många viktiga parker som möjligt. Några av stråken antyder enligt kartor att de fortsätter in i angränsande kommun, men det finns ingen text i parkprogrammet som beskriver något om detta. Ett väl sammanhängande nät av stråk mellan kommuner gynnar alla parter. Viktiga knutpunkter mellan Huddinge kommun och Botkyrka kommun är Flemmingsberg och Visättra mot norra och södra Tullinge, Flottsbro

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-09-24 Dnr sbf/2013:287 friluftsområde mot Tullinge och Alby stadsdelar, Masmo och Vårby mot Fittja och norra Slagsta. Buller, Barriärer och Tillgänglighet Det finns många delar som kan påverka besöksfrekvensen för en park. Parkprogrammet lyfter buller, barriärer och tillgänglighet som viktiga aspekter att hantera för att skapa så attraktiva parkmiljöer och parkstråk som möjligt. Botkyrka kommun ser positivt på att Huddinge kommun planerar att ta fram ett åtgärdsprogram mot buller under år 2013. Flera av de vägar och järnväg som framkallar buller i Huddinge löper även genom Botkyrka. Samma vägar och järnväg som framkallar buller bildar också barriärer för fotgängare och cyklister. Parkprogrammet beskriver hindren, men presenterar inte någon lösning för att minska barriären och koppla samman parker och stråk attraktivt och tryggt. Har Huddinge kommun några tankar kring ekodukter eller andra lösningar? Parkprogrammet nämner att det finns både mental och fysisk tillgänglighet. Framkomlighet innefattar den rent fysiska tillgänglighetsaspekten, om t ex parkens gångvägar är möjliga att ta sig fram på som rullstolsburen. (s.35) Begreppet tillgänglighet återkommer på ett par ställen i programmet, men det finns inte något generellt grepp beskrivet för hur kommunen aktivt ska arbeta med tillgänglighet i sina parker och parkstråk. Några av parkstråken leder vidare in i Botkyrka kommun och platser som Flottsbrobadet och Fickpark Albysjön är även tillgänglighetsmässigt intressanta för personer som bor i närliggande område i Botkyrka kommun. Målbild Om parkprogrammets parkplan och lekplatsprogrammets åtgärder genomförs kommer Huddinge kommun att ha fler anlagda parker som uppfyller de satta kraven i parkprogrammet. Detta kan leda till en bredare och mer omfattande grönstruktur vilket gynnar både Botkyrka kommun och Stockholmsregionen.

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-09-24 Dnr sbf/2013:287 Bilagor: Remissversion - Parkprogram Informationsbrev Tyck till om förslaget till Parkprogram Uppdrag att svara på remiss för kommunens räkning Expedieras till Huddinge kommun

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE REMISSUTGÅVA 2013 Parkprogram Gatu- och trafikavdelningen Huddinge Kommun 2013 Remissutgåva

Arbetsgrupp Camilla Fransson projektledare, landskapsarkitekt, gatu- och trafikavd Lotta Berggren gatu- och trafikfrågor, gatu- och trafikavd Maria Borup landskapsarkitekt, Tyréns Elin Dahl landskapsarkitektstuderande Rakel Edqvist landskapsarkitekt, gatu- och trafikavd Susanna Udd landskapsarkitekt, planavd Referensgrupp Peter Johansson trädgårdsmästare, gatu- och parkdriftsavd Nicklas Johansson ekolog, planavdelningen Christer Karlsson Vårby, gatu- och parkdriftavd Jocke Liukkonen Flemingsberg, gatu- och parkdriftavd Staffan Löfmarck Skogås/Trångsund, gatu- och parkdriftavd Tomas Strid kommunekolog, naturvårdsavd Lars Winterstein centrala Huddinge, gatu- och parkdriftavd

Sammanfattning Syftet med parkprogrammet är att säkerställa tillgången till attraktiva parkområden och ge en heltäckande och samlad bild av de viktigaste rekreations- och landskapsfunktionerna i kommunen. Programmet stödjer sig på Huddinges nya översiktsplan där behovet av attraktiva parker och mötesplatser framhålls. Det behövs tydliga riktlinjer för parkernas framtid och utveckling. Parkprogrammet innehåller långsiktiga mål och riktlinjer för kommunens tätortsnära grönytor. Den är viktig för gatuavdelningarnas arbete med planering av parker, lekplatser och parkstråk och som stöd för att motivera ändring av skötsel och underhåll av grönområden. Den kan även användas tillsammans med översiktsplanen som underlag för bedömning av förslag till ny markanvändning och detaljplanearbete. Parkfrågorna behöver komma med i ett tidigt skede i planprocessen och utvecklingen av Huddinges parker ska ske i samklang med stadsutvecklingen i övrigt. Programmet fokuserar på grönskans sociala betydelse. Tyngdpunkten ligger på att framförallt utveckla fler rekreationsvärden i de befintliga parkerna och skapa samband mellan natur, parker och vatten. Människor har behov av olika typer av parker vilket gör att det är viktigt att satsa på parker med olika karaktär och innehåll. Åtgärderna är tänkta att ha ett 10-årigt perspektiv, dvs sträcka sig fram till år 2023. Tillsammans med Lekplatsprogrammet (2013) innebär Parkprogrammet en ökad satsning på Huddinges parker. 3

Innehållsförteckning Bakgrund 5 Avgränsning och innehåll 6 PARKSTRATEGI Landskapsbild och topografi 7 Historia 8 Kulturhistoriska värden 9 Områdesbeskrivningar 10 Sjödalen-Fullersta 10 Segeltorp 11 Stuvsta-Snättringe 12 Flemingsberg 13 Vårby 14 Trångsund 15 Skogås 16 Bebyggelsens gröna karaktär 17 Villaområden 18 Radhus/Kedjehus 18 Modern trädgårdsstad 18 Storskalig bebyggelse 19 Hus i park 19 Kvartersbebyggelse 19 Parkkaraktärer 20 Det vilda -för naturupplevelser 20 Skogskänsla -för oändlighetskänsla 20 Artrikedom -för naturstudier 21 Rofylldhet -för eftertanke 21 Festpark -för social samvaro 21 Prydnadsvärde -för skönhetsuppl 22 Lekvänlighet -för kreativ lek 22 Aktivitetspark -för utrymmeskrav 22 Parktyper 23 Stadsdelspark 23 Närpark 24 Fickpark 24 Strövområden 25 Parkstråk 25 Användargrupper 26 Drift och underhåll 27 Målbild 31 Generell inriktning 32 Framtidens parker 32 Förstärkning av parkkaraktärerna 32 Målbild 33 PARKPLAN Inledning 34 Avstånd, storlek och nåbarhet 35 Parktillgång 36 Strövområden 39 Parkstråk 40 Lekplatser 49 Bollplaner 50 Badplatser 51 Buller 52 Barriärer 54 Nuläge - år 2013 58 Framtid - år 2023 59 Parkmiljöer - västra 60 Parkmiljöer - östra 106 Planerade och potentiella parker 122 Åtgärdsförslag 124 Sammanfattning 125 Etapp- och kostnadsfördelning 130 Källförteckning 4

Bakgrund Attraktiva parkmiljöer har stor betydelse som viktiga mötesplatser i tätorten. Mindre parker är värdefulla för närboende medan de större stadsdelsparkerna som kan rymma många olika aktiviteter kan besökas från människor i hela kommunen. Grönområdens betydelse för människors hälsa och välmående blir alltmer uppmärksammad. Forskning visar att människan har ett nedärvt behov av att uppleva gröna miljöer och att grönska spelar stor roll för hälsan. Den kravlösa naturen är extra viktig för dagens stressade människor som behöver pauser från informationssamhället. Förutom ur ett folkhälsoperspektiv har grönområden ett stort värde för stadsmiljöns identitet när det gäller kulturhistoria och landskapsbild. Huddinge kommun har en grön karaktär med sina fina, värdefulla naturområden varav flera naturreservat. Det finns även mycket bostadsnära natur med rekreationsvärden för närboende och förskolor. Vad som i hög grad saknas däremot är en jämn fördelning över kommundelarna av högkvalitativa, multifunktionella parker. Grönskan är även viktig för stadens hälsa och klimat. Den har positiv påverkan på luftrening, lä, temperaturutjämning, dagvattenhantering och kretsloppsteknik. Grönområden kan t ex vid värmeböljor sänka lufttemperaturen och höja luftfuktigheten avsevärt i tätorter, vilket kommer att få en allt viktigare roll i takt med klimatförändringarna. 5

Avgränsning och innehåll Parkprogrammet består av två delar: Parkstrategi ( s. 7-33 ) Parkstrategin pekar ut inriktningen för utvecklingen av parkområdena. Strategin behandlar nuläget och är en beskrivning av Huddinge. Parkstrategin ger en bakgrund till dagens situation genom att redogöra för kommunens naturförutsättningar, historia samt områdesbeskrivningar av respektive kommundel. Den beskriver olika parktyper och användargrupper. Strategin återger klassificeringssystemet med parkkaraktärer som bildar grund för förslagen till utveckling av parkerna. Parkstrategin resulterar i en generell inriktning och mål för arbetet med Huddinge parkmiljöer. Parkprogrammets syfte är att utveckla grönytor ur ett rekreations- och stadsbildsperspektiv. Geografiskt behandlar programmet de av kommunen ägda allmänna park- och naturområdena i tätorten. Kvartersmark och skolgårdar ingår inte i med undantag för platser som har tydlig offentlig karaktär. Det är framförallt den mark som är detaljplanelagd som park som behandlas. Till viss del ingår även mindre områden som är planlagda som natur då de ligger nära bostadsområden och där det är möjligt att placera t ex aktivitetsytor eller sittplatser. En utgångspunkt i bedömningen av parkers kvaliteter är de olika parkkaraktärerna. Vissa av dessa återfinns framförallt i naturreservaten som inte behandlas i denna plan. De tas ändå med i resonemanget utifrån vilka olika egenskaper människor söker i grönområden. Parkplan ( s. 34-132 ) Parkplanen behandlar vilka parkkvaliteter som finns idag; en tillgångsanalys. Dessa kvaliteter ställs sedan mot ett önskat läge, som planen förväntas leda fram till. De mest värdefulla parkområdena ur rekreations- och stadsbildssynpunkt beskrivs ingående. Föreslagna åtgärder prioriteras och kostnadsuppskattas. Kommun Kommundel Park Översiktsplan (KSF) PARKPROGRAM (MSB) Parkstrategi Parkplan Projekt (MSB) Skötsel (MSB) Definition Park Natur - anlagda ytor som kräver skötsel - innehåller ofta lekytor och/eller utrustning - sköts av gatu- och parkdriftavdelningen - naturlig vegetation (i huvudsak fri utveckling alternativt naturvård) - sköts av naturvårdsavdelningen 6 Visionen för kommunens parker är att de ska ha ett rikt innehåll och egen karaktär. Det finns stort behov av finparker med vackra blomsterplanteringar, trevliga sittplatser, gräsytor, mötesplatser och konstinslag. Det bör finnas spännande lekmiljöer för barn och stimulerande aktiviteter för tonåringar som t ex skateparker eller streetbasket. Parkerna bör även innehålla boulebanor, utegym eller andra intressanta funktioner. Det behövs naturparker med rikt djur- och växtliv, gärna kombinerat med dagvattendammar. Parkerna ingår som en mycket viktig del i Huddinge kommuns grönstruktur och ska kännetecknas av hög kvalitet, tillgänglighet och variation. Samrådsförslag till ny Översiktsplan 2030 (2012)

Parkstrategi HUDDINGE KOMMUN Parkstrategi Landskapsbild och topografi Huddinge är en del av det typiska sörmländska småbrutna sprickdalslandskapet med skogsklädda höjder och bördiga dalgångar. Viktiga landskapselement är förkastningsbranter och långsträckta sprickdalar. Det är stora höjdskillnader i landskapet mellan högsta och lägsta punkt i terrängen (0-110 meter över havet). Förkastningar i berggrunden skapar på sina håll en verkligt dramatisk miljö. Rester av det tidigare kulturlandskapet kring herrgårdarna finns bevarat än idag i form av t ex ängsbruk och ädellövskog. Det finns en hel del ekdungar med höga kultur- och naturvärden, som är en del av det eklandskap som under hundratals år har brett ut sig i Stockholms län. Det är viktigt för stadsbilden att stor del av Huddinges gröna karaktär bevaras. Kvarvarande gröna branter och naturstråk mellan bebyggelsen har stora landskapsvärden. De kan även fungera som bullerdämpning och gröna lungor i stadsmiljön. Vegetation kan ha en strukturerande funktion och underlätta orienterbarheten i olika områden. 7

Historia I Huddinge förekommer det boplatser som beräknas vara ca 9 000 år gamla vilket innebär att de hör till de äldsta fynden i hela Stockholms län. Det finns ca 400 registrerade fornlämningar. Majoriteten av kommunens fornlämningar är från järnåldern och består av gravfält och gravar. Det finns ett stort antal fornminnen i bl a Vårby Gård. Huddinge kyrka byggdes på 1200-talet och har byggts om och restaurerats många gånger under århundradena. Under 1500-talet bestod bebyggelsen i Huddinge av små byar med ca 2-5 gårdar. Vårby var den största byn med fem tillhörande gårdar. Vid 1600-talets början anlades flera säterier i Huddinge socken vilket fick till följd att flera byar försvann och gårdar ersattes av större ståndsmässiga herresäten med tillhörande ägor. Huddinges varierade landskap med åkrar, vild natur och sjöar lockade redan tidigt anläggandet av sommarhus. På 1700-talet ägdes många gårdar och torp av välbeställda stockholmare. På 1800-talet var Huddinges bebyggelse begränsad till enstaka större herrgårdar som Lissma och Vårby samt deras underliggande torp. Vägnätet var redan då ganska väl utbyggt och överensstämmande med dagens. Västra stambanan mellan Stockholm och Södertälje med Huddinge station öppnades för trafik år 1860. Egenstyrda municipalsamhällen började byggas under 1910- och 20-talen kring järnvägsstationerna och vägarna. Nynäsbanan byggs vid sekelskiftet och mark styckas av för permanentbebyggelse. De följande decennierna bebyggdes nya områden och den stora villamattan bredde ut sig i framförallt västra och centrala kommunen. Än idag präglas Huddinges struktur av stora sammanhängande villaområden. Områden med fritidshusbebyggelse började också växa fram. Under åren 1930-45 ökade befolkningen även i landsdelarna Skogås, Trångsund och Länna. Från slutet av 1940-talet skedde en förtätning i villaområdena med radhus och flerbostadshus. Centrumanläggningar som Huddinge centrum och Stuvsta etablerades. Utbyggnaden av kommunens vägnät, samt E4:an och RV73 Nynäsvägen möjliggjorde exploatering i nya områden i Huddinge. Det har varit en mycket stark befolkningstillväxt i kommunen från 1950-talet fram till nutid. Under 1960- och 70- talen byggdes 14 000 lägenheter i flerbostadshus i Huddinge, många som ett led i den rikspolitiska satsningen miljonprogrammet. Även stora, enhetliga radhusområden byggdes under denna tid. Flerbostadshusen byggdes oftast i anslutning till goda kommunikationer, som t ex i Flemingsberg där även Huddinge sjukhus byggdes. Huddinge kyrka 8 I mitten av 1980-talet byggdes flerbostadshus i centrala lägen, som t ex på Sjödalsvägen vid Huddinge centrum. Under 1990-talet satte villabyggandet ny fart igen, bl a i tidigare fritidshusområden och högskoleområdet i Flemingsberg etablerades. Under 2000-talet har trädgårdsstaden Vistaberg och naturstaden Västra Balingsnäs byggts och tidigare fritidshusområden genomgår en omvandling till villaområden med kommunalt vatten och avlopp. År 1910 hade Huddinge ca 2 600 invånare. Hundra år senare bor det över 100 000 människor i kommunen. Huddinge centrum Huddinge centrum

Kulturhistoriska gröna värden Parker speglar ofta sin tids stadsplanering och arkitektoniska ideal. I Huddinge finns det endast ett fåtal parker som är planerade från att vara parker från början. De allra flesta parkerna är naturmarkspartier som har sparats mellan bostadsområden, ofta pga att marken har varit för kuperad för att bebygga. Det finns undantag, som t ex Skeppsmyreparken i Stuvsta. Skeppsmyreparken är en stadsplanerad park med rektangelform som omges av en avgränsande gatustruktur. Fullerstaparken Parkerna och grönområdena är en viktig del av stadens identitet och historia. Då det finns få gröna kulturhistoriska miljöer i Huddinge är det mycket viktigt att värna om de som finns kvar. Kring äldre byggnader, torp, gårdar och bytomter kan det finnas rester av trädgårdar med äldre växtmaterial. Det kan vara gamla fruktträdsorter, bärbuskar, kryddväxter, rosor, vårlökar och perenner. De här resterna av äldre trädgårdar är ofta tidigare gårdsmiljöer, som t ex parkområdet runt den numera nerbrunna Vårby gården, Fullersta gård och Flemingsbergs gård. Upprustningsprojekt på platser med kulturhistoriskt intressant utemiljö kan behöva särskild hantering och varsamhet. Program- och projekteringsfas bör innehålla inventering av floran. Om intressanta, kulturhistoriskt viktiga växter hittas vid inventeringen bör de lyftas fram och införlivas i den nya gestaltningen. En viktig del är att lyfta fram de värden som finns och tydliggöra dem genom exempelvis skyltning och informationstavlor. HUDDINGE KOMMUN Parkstrategi Bland de åtgärder som föreslås i parkplanen finns flera kulturhistoriskt intressanta parkmiljöerna med: Fullersta gård (sid 70-71, val av äldre växtmaterial mm) Vintervägen (sid 75, bevarad grund mm från gårdsmiljö) Vårby strand (sid 98-99, rester av gårdsmiljön) Vårby strand (sid 98-99, terrassanläggningen) Informationsskyltar angående Göta landsväg vid Flottsbro Fullersta gård Flottsbro Vårby gård Skeppsmyreparken 9

Områdesbeskrivningar Fullerstaparken Sjödalen-Fullersta Hälften av bostäderna i Sjödalen-Fullersta är flerbostadshus. Bebyggelsen är koncentrerad till norra delen av kommundelen men även mindre omvandlingsområden som t ex Gladö ingår i Sjödalen-Fullersta. Folkmängden har ökat de senaste åren och fler bostäder planeras de kommande åren. Stor del av kommundelen är naturmark, t ex naturreservaten Paradiset och delar av Flemingsbergsskogen. Fullersta Sjödalen-Fullersta utgör den centrala delen av kommunen och korsas av stambanan, Huddingevägen, Haningeleden och Storängsleden vilka också utgör kraftiga barriärer. I Huddinge centrum finns en pendeltågsstation (Huddinge), bussterminal, handel och service. Sjödalen I sydost gränsar kommundelen mot Orlångens naturreservat och i väster delas Flemingsbergsskogens naturreservat mellan Sjödalen-Fullersta och Flemingsberg. I söder ligger Haninge kommun. Flera stora fina stadsdelsparken finns i Sjödalen-Fullersta; Rådsparken, Sjödalsparken samt Fullerstaparken. Det bor ca 22 300 personer i kommundelen. Ängsnäs Huddinge centrum Rådsparken 10 Sjödalsparken

Segeltorp Största delen av bebyggelsen i Segeltorp består av småhus. Övervägande delen av befolkningen bor också i småhus. Folkmängden ökar och en viss förtätning pågår med både småhus och flerbostadshus. Segeltorps centrum HUDDINGE KOMMUN Parkstrategi Smista Jakobslund I kommundelens västra del ligger det stora handelsområdet Kungens kurva. Södra delen av kommundelen består av naturreservatet Gömmaren. Kommundelen gränsar mot Stockholm Stad och Långsjön i norr. I sydväst finns närhet till naturområden i och med Gömmarens naturreservat. Häradsvägen sträcker sig genom områdets nordöstra del och utgör tillsammans med bebyggelsen en barriär mellan Långsjön och naturreservatet. Kungens kurva tillsammans med E4 utgör en barriär i den nordvästra delen. Kungens kurva Utsälje Det finns några närparker i östra delen av Segeltorp, däremot saknas det större stadsdelsparker. Det bor ca 11 900 personer i kommundelen. Långsjön Kråkvik 11 Tranvägen

Stuvsta centrum Stuvsta-Snättringe Stuvsta Stuvsta Liksom i Segeltorp består största delen av bebyggelsen i Stuvsta-Snättringe av småhus men här finns även radhus och en del flerbostadshus. Den övervägande delen av befolkningen bor i småhus. I östra delen ligger omvandlingsområdet Högmora. Kommundelen har en egen pendeltågsstation (Stuvsta) och ett mindre närcentrum. Stuvsta-Snättringe korsas av stambanan, Huddingevägen samt Ågestavägen/ Häradsvägen/Stuvstaleden. Kräpplaparken Områdets norra del angränsar till grönområdet Rågsveds friområde i Stockholm Stad och Långsjön. I nordost är det nära Gömmarens naturreservat. I sydost gränsar kommundelen mot sjön Trehörningen och i nordost mot Kynäsbergets grönområde. Stuvsta centrum Det finns två stadsdelsparker i kommundelen; Skeppsmyreparken och Kräpplaparken och ett flertal närparker. Det bor ca 15 850 personer i kommundelen. Skeppsmyreparken Snättringe Stambanevägen 12

Grantorp Flemingsberg Universitetsområdet HUDDINGE KOMMUN Parkstrategi Visättra Kommundelen innefattar bostadsområdena Visättra, Grantorp, Kästa, Vistaberg och Glömsta och verksamhetsområdet Huddinge sjukhus och universitetsområdet. I sydvästra delen ligger naturområdet Flottsbro. Visättra och Grantorp är miljonprogramsområden medan Kästa och Glömsta utgörs av småhusbebyggelse. Vistaberg är en nybyggd stadsdel med modern trädgårdsstadsbebyggelse. Flemingsbergs station är en viktig knutpunkt där både pendeltåg och fjärrtåg stannar. Flemingsbergs centrum är ett mindre centrum som försörjer närområdet. Vy mot Grantorp I sydväst ligger Botkyrka kommun och i öster går Flemingsbergsskogens naturreservat in i Sjödalen-Fullersta. Glömstavägen bildar en tydlig gräns mellan Glömsta/Vistaberg och övriga kommundelen. Stambanan är också en betydande barriär. Vistaberg Det finns få anlagda parker på kommunal mark för de ca 14 900 personerna som bor i kommundelen. Däremot finns det gott om fina naturområden. Kästa Glömsta Flemingsbergsparken 137

Vårby torg Vårby Kommundelen Vårby innefattar bostadsområdena Vårby Gård, Masmo samt Vårby Haga med sinsemellan mycket olika karaktär. Största delen av bebyggelsen i Vårby Gård är flerbostadshus byggda under miljonprogrammet. Det finns även mindre områden med småhusbebyggelse. Masmo domineras av Myrstugeberget som är ett område med blandad bebyggelse; lägenheter och radhus som klättrar uppför berget. Vårby Haga består av höghusbebyggelse. Den röda tunnelbanelinjen mot Norsborg har två stationer i detta område; Vårby gård samt Masmo tunnelbanestation. Vid Vårby gårds centrum finns viss närservice. Vårby Haga Vårby Gård Vårby Gård Vårby gränsar i väster mot Vårbyfjärden och Albysjön och i norr mot Vårberg, Stockholm Stad. Södra delen gränsar till Glömsta och naturområdet Flottsbro. Kommundelen är starkt påverkad av barriärer, framförallt E4 som utgör en barriär mellan Vårby Gård och Gömmarens naturreservat. Även Botkyrkaleden är en betydande barriär. Det finns två fina parker i kommundelen; Vårbyparken som sträcker sig ned mot vattnet och Vårby strand som ligger vid själva fjärden. Ca 10 100 personer bor i Vårby. Solhagaparken Duvberget Vårby strand 14 Vårbyparken

HUDDINGE KOMMUN Parkstrategi Trångsund Trångsund Fållan Trångsund innehåller mycket blandad bebyggelse; alltifrån villor, radhus till olika typer av flerbostadshus. Bebyggelsen är koncentrerad till kommundelens östra del men omfattar även omvandlingsområdena Mellansjö och Vidja som ligger omgivna av stora naturområden. Trångsundsskogens Nytorps mosse naturreservat ligger i östra Trångsund. Trångsund centrum är ett mindre närcentrum med olika affärer och pendeltågsstation (Trångsund). Stortorp Trångsunds centrum Kommundelen gränsar i norr och öster till sjösystemen Magelungen och Drevviken. I söder ligger Skogås. I väster ligger Orlångens naturreservat. De kraftigaste trafikbarriärerna utgörs av stambanan mot Nynäshamn, RV73 Nynäsvägen samt Magelungsvägen. Sjöängen Det finns två större parker i Trångsund; Nytorps mosse och Stortorpsparken. Det bor ca 9 900 personer i kommundelen. Drevviken Stortorpsparken 15 Nytorps mosse

Skogås Skogås centrum Skogås Skogås bostadsbebyggelse består av mycket flerbostadshus men även villor och radhus. Områdena delas upp i mindre enheter pga de kraftiga trafikbarriärerna. Områdena är uppdelade i Skogås i norr och Länna i södra kommundelen. Västra Länna är föremål för omvandling de närmaste åren. Länna industriområde ligger allra längst i söder och innefattar industriverksamheter och handel. Det finns affärer och service vid Skogås centrum liksom en pendeltågsstation (Skogås). Skogås gränsar i öster mot Tyresö kommun och i söder mot Haninge kommun. Norra och västra delen gränsar till Trångsund. Lissmaskogens naturreservat sträcker sig mellan de bägge kommundelarna. Samma barriärer som påverkar Trångsund skär igenom kommundelen Skogås. Stambanan och Nynäsvägen sträcker sig i nordsydlig riktning genom Skogås. Det finns många fina närparker i Skogås, bl a Härbreparken, Sjötorpsparken och Lötparken. Det bor ca 13 800 personer i kommundelen. Lötparken Härbreparken Skogås Länna Sjötorpsparken 16

Bebyggelsens gröna karaktär HUDDINGE KOMMUN Parkstrategi Vilken typ av bebyggelse som finns i ett område påverkar grönytetillgången. Det påverkar även graden av offentlighet i dessa grönområden. Indelningen i detta program utgår i första hand från tillgänglighetsgraden och andelen grönska i bostadsområden. Det handlar mindre om en ren bebyggelsemässig indelning. Grönytetillgången utgår från analyser och metodstudier utförda på Strategiska avdelningen, Stockholm Stad på 1990-talet. Olika områden i Huddinge har studerats enligt samma metod där andelen grönska i ett kvarter mäts upp i flygbilder och sedan räknas ut som procentuell andel av hela kvarterets area. De erhållna procentsatserna blir naturligtvis inte exakta på kvartersnivå, men ger i stort en uppfattning om hur pass grönt ett visst område är. I Huddinge har bebyggelsen delats in i följande grupper: Villaområden Radhus/kedjehusområden Modern trädggårdsstad/naturstad Storskalig bebyggelse Hus i park Kvartersbebyggelse Villaområde ca 75 % grönska på kvartersmark Radhusområde ca 60 % grönska på kvartersmark Modern trädgårdsstad ca 50 % grönska på kvartersmark 17