Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Relevanta dokument
Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 12

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

Moraliskt praktiskt förnuft

Det kategoriska imperativet

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Kontraktsteorin. Föreläsning

Principen hos en god vilja som handlar av plikt

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism

SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralfilosofi. Föreläsning 2

En formel för frihet

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande.

Moralfilosofi. Föreläsning 10

Introduktion till etik (2)


Varför vara moralisk

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Normativ etik. Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa?

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?

6. Samhällsfördragsteorin

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot.

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Lektion 1. Stora berättelser och olika typer av etik

5. Egoism. andras skull.

Upplägg Ingenjörsprofessionalism -Inledning till tillämpad etik

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kapitel 5. Kontraktualismen säger följande:

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Introduktion till etik (2)

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Etiska aspekter på klimathotet. Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se

VAD ÄR ETIK OCH MORAL?

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)

Subjektivism & emotivism

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Kant i tiden! FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk oenighet bara på ytan?

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012

Behöver vi en särskild rättspsykiatri? Torbjörn Tännsjö (Stockholms universitet och Stockholm Centre for Health Care Ethics)

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

11. Feminism och omsorgsetik

7. Moralisk relativism

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

"Den 20 juli 1941 förberedde en trupp tyska soldater avrättningen av civila bönder i en by i före detta Jugoslavien.

Upplägg och examination

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Informationsteknologi och etik

4. Moralisk realism och Naturalism

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.

Moraliskt ansvar. Susanna Radovic Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori CELAM Göteborgs universitet.

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

Etik och Ekonomisk brottslighet

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Ledarskap och etik TGTU04 HT2013

Pedagogikens systemteori

Öppna frågans argument

Kant i tiden! FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

1. Öppna frågans argument

Hemtentamen: Politisk Teori 2

FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Transkript:

Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik, politisk filosofi, m.m. 2 Kant såg människan som en rationell och fri /autonom varelse Han menade att vi (till skillnad från ickemänskliga djur) är kapabla att sätta oss över våra djuriska drifter och böjelser och låta våra handlingar styras i enlighet med förnuftet För Kant är det högsta goda inte lyckan utan den goda viljan Det är inte konsekvenserna av våra handlingar (dessa ligger ofta utanför vår kontroll) som spelar roll moraliskt utan istället motivet/ intentionen/ viljan bakom handlingen Att handla moraliskt är att handla rationellt/ i enlighet med förnuftet 3 För att handla moraliskt måste man handla utifrån ren pliktkänsla (inte utifrån böjelse ) 4 För att förstå Kants etiska teori så måste man göra en distinktion mellan två olika sorters bör hypotetiska och kategoriska imperativ Ett hypotetiskt imperativ har följande form: Om du vill uppnå ett visst mål så bör du göra X Ett sådant bör är hypotetiskt i den meningen att det är beroende av att man har en viss önskan el. Exempel: - Om du vill klara tentan så bör du läsa kurslitteraturen - Om du vill bli bra på att spela piano så bör du öva Dessa bör har en bindande kraft som är beroende på din önskan eller målsättning Du kan undgå dessa bör genom att ge upp målsättningen ifråga målsättning 5 6 1

Det kategoriska imperativet Ett kategoriskt imperativ har istället följande form: Du bör göra X (punkt slut) Ett sådant bör är oberoende av önskningar eller målsättningar Du kan inte undgå ett sådant bör genom att ge upp någon önskan eller målsättning Kants tanke är att moraliska skyldigheter grundar sig på ett kategoriskt imperativ Den bindande kraften hos moraliska bör är inte beroende på att man har vissa önskningar eller målsättningar Man kan inte undgå moraliska bör genom att ge upp någon önskan eller målsättning. Du är förpliktigad att följa moralen oberoende av vad du har för önskningar eller böjelser 7 8 Hypotetiska imperativ är inte så svåra att förstå men hur kan ett kategoriskt imperativ vara möjligt? Hur kan man vara förpliktigad att handla på ett visst sätt oberoende av vad man har för mål? Kants svar är att precis som hypotetiska bör är möjliga för att vi har önskningar så är kategoriska bör möjliga eftersom vi har förnuft 9 Alla moraliska bör härstammar från en enda princip som vi kan inse enbart genom förnuftet och som varje rationell person måste acceptera: Det kategoriska imperativet Det finns alltså bara ett kategoriskt imperativ, men det har flera olika formuleringar Andra moraliska plikter kan sedan härledas från detta enda kategoriska imperativ 10 En formulering av det kategoriska imperativet lyder: Handla endast efter den maxim som du kan vilja upphöja till allmän lag Maxim = handlingsbeskrivning (Rachels: regel ) Du skall alltså endast handla efter de regler som du kan vilja att alla skulle följa i alla lägen 11 När du skall avgöra om en viss handling är moraliskt acceptabel så skall du alltså fråga: Är denna handlings maxim sådan att jag kan vilja att den blev allmän lag? - Dvs. kan jag vilja att alla följde denna regel under alla omständigheter? Om ja, så är handlingen moraliskt ok Om nej, så är den moraliskt förbjuden 12 2

Konkret exempel: Anta att du behöver låna pengar. Du vet att ingen kommer att ge dig ett lån om du inte lovar att betala tillbaka. Men du vet också att du inte kommer att kunna betala tillbaka. Skulle det vara ok att avge ett falskt löfte? Maximen för denna handling är: Närhelst man behöver ett lån så skall man lova att betala tillbaka även om man vet att man inte kan 13 Nu skall du fråga: Kan jag vilja att denna maxim skulle bli allmän lag? Dvs. kan jag vilja att alla som behöver ett lån och som vet att de inte kommer att kunna betala tillbaka skall avge ett falskt löfte? Nej. Man kan inte rationellt vilja detta eftersom det skulle motverka sitt eget syfte. Om denna maxim blev allmän lag så skulle ingen tro på sådana löften och ingen skulle låna ut några pengar 14 Att avge ett sådant falskt löfte skulle vara att handla enligt en maxim som man inte rationellt kan vilja att den skulle bli allmän lag Att (närhelst man behöver låna pengar och vet att man inte kan betala tillbaka) avge ett falskt löfte är alltså inte moraliskt acceptabelt. Det är moraliskt förbjudet, du bör inte göra det Kant ansåg att detta gäller utan undantag 15 På samma sätt skall vi resonera om att ljuga. Att ljuga skulle vara att handla efter maximen: det är ok att ljuga Kan man vilja att denna maxim skulle bli allmän lag? Kan jag vilja att alla skall ljuga? Nej. Detta skulle också motverka sitt eget syfte. Om denna maxim blev allmän lag så skulle ingen tro på någon annan längre. Och det skulle bli meningslöst (och på sätt och vis omöjligt) att ljuga för att ingen tro på vad någon annan sa 16 Kant ansåg att vara en moralisk person innebär att man låter sina handlingar styras av allmänna lagar förnuftsregler som gäller utan undantag, under alla omständigheter Regeln mot att ljuga ansåg han alltså vara absolut. Man får aldrig ljuga, oavsett omständigheterna Även om det skulle ge upphov till goda konsekvenser om man ljög 17 Fallet med den frågande mördaren : Anta att du vet att någon är ute efter att mörda Stina. Du råkar också veta var Stina gömmer sig någonstans Om mördaren nu frågar dig var Stina håller hus så skulle hon bli dödad om du berättade sanningen Skulle det vara fel att ljuga i denna situation? 18 3

Man kan dock ifrågasätta Kants slutsats på hans egna premisser Maximen det är ok att ljuga skulle man inte kunna vilja att det blev en allmän lag, men maximen det är ok att ljuga när jag därigenom skulle kunna rädda någons liv kan man mycket väl vilja upphöja till allmän lag! Det kategoriska imperativet verkar alltså inte (i motsats till vad Kant själv trodde) förbjuda att man ljuger om man därigenom skulle kunna rädda någons liv 19 Detta leder dock till ett allmänt problem för Kant: Hur vet man vilken den relevanta maximen för ens handling är? Ex: Det är ok att ljuga. Det är ok att ljuga om det skulle få goda konsekvenser Det är ok att ljuga om det är måndag eftermiddag Det är ok att ljuga om man har röda strumpor Etc. 20 Om du alltid skulle kunna hitta på en maxim som din handling faller under (dvs. om du kan hitta en beskrivning av din handling) som skulle kunna upphöjas till allmän lag så blir det kategoriska imperativet tandlöst För att rädda Kants teori så måste man hitta på några bra anvisningar för hur man kan formulera maximer för handlingar på ett korrekt sätt 21 En annan formulering av det kategoriska imperativet (som Kant menade betyder samma sak som den förra) lyder: Du skall aldrig behandla någon person bara som ett medel utan alltid också som ett mål i sig Tolkning: Du får aldrig använda en person bara som medel för ditt mål utan du måste också alltid se henne som en person med sina egna mål 22 Ett exempel på att behandla andra enbart som medel skulle vara att man manipulerar dem för att uppnå sina egna syften Detta får man alltså inte göra enligt Kants etik oavsett hur goda dessa syften än må vara (oavsett om det skulle leda till bättre konsekvenser) Kom ihåg exemplet med det falska löftet. Att lova att betala tillbaka även om man vet att man inte kan skulle vara att manipulera andra för dina När du lovar att betala tillbaka fast att du vet att du inte kan och personen lånar ut pengar till dig Då använder du personen som ett medel för mål som inte är den personens egna På så sätt respekterar du inte henne som en person med egna mål syften 23 24 4

Det kategoriska imperativet förbjuder dock inte att man använder andra människor som medel (som t.ex. en arbetsgivare använder en anställd) så länge man inte använder dem enbart som medel Man får alltså använda andra som medel så länge man också samtidigt respekterar dem som personer med sina egna mål Man måste behandla dem med en sorts respekt; Av denna anledning är paternalism förkastligt enligt Kants teori Att respektera personer som förnuftiga varelser med sina egna mål, kapabla att fatta sina egna, fria beslut innebär att det är fel att tvinga dem att göra något mot deras vilja även om vi anser att det vore bättre för dem själva människovärde 25 26 Kant ansåg att man inte heller får använda sig själv enbart som ett medel utan man måste alltid också se sig själv som ett mål i sig Av det skälet ansåg han att självmord är moraliskt förbjudet samt att man har en plikt att odla sina talanger Det är dock inte så lätt att förstå vad det innebär i praktiken att behandla personer (inklusive sig själv) som mål i sig 27 Kants retributivism Att straffa någon i syfte att avskräcka andra från att begå brott var enligt Kant oacceptabelt för att det innebär att man använder den personen som ett medel rehabilitera är också oacceptabelt då det är paternalistiskt/manipulerande och kränker den personens autonomi 28 Kant ansåg att det aldrig är rätt att straffa som ett medel till att gynna varken samhället eller förrövaren själv Att respektera människor som mål i sig är att behandla dem som rationella, autonoma varelser som är ansvariga för sina egna handlingar Straff handlar därför bara om att hålla folk ansvariga för sina handlingar, att ge dem vad de förtjänar På denna grund vilar Kants retributivism: Att straff är rättfärdigat endast som vedergällning Det är alltså alltid rätt att straffa en förövare, att ge igen och detta oavsett vad det får för konsekvenser (för personen eller för samhället) Kant ansåg också att straffet alltid måste vara i proportion till brottet 29 30 5

Fundera! Jämför Kants retributivism med hur utilitarismen och kontraktsteorin ser på bestraffning 1. Vad tror ni dessa teorier säger om: Vedergällning Avskräckning Rehabilitering Kompensation 2. Vad anser ni vara det rimligaste rättfärdigandet av straff? 31 6