Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén
Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén Ämnesbeskrivning och rekommendationer
Förord Vetenskapsrådet har som en del av sitt strategiska arbete behov av ämnesöversikter för svensk forskning, vilka dels täcker det nuvarande tillståndet, dels är prognoser för utvecklingen under de närmaste fem till tio åren. Vetenskapsrådets ämnesråd, råd och kommittéer har under år 2010 fått i uppdrag att ta fram ämnesöversikter inom respektive område. Arbetet med ämnesöversikter blir dessutom ett återkommande inslag i Vetenskapsrådets strategiska arbete för att stödja svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Ämnesöversikterna utgör underlag för en process där vi syftar till att ta fram ett gemensamt dokument med förslag till prioriteringar inom svensk forskningsfinansiering. Detta gemensamma dokument beslutas av Vetenskapsrådets styrelse i oktober 2011. Uppdraget med att ta fram ämnesöversikter har lösts på olika sätt inom olika områden. En ledstjärna för arbetet har dock varit bred förankring i forskarsamhället. I uppdraget har legat att beskriva bland annat vilken forskning som är vanlig respektive ovanlig i Sverige och vilken forskning som är stabil och väletablerad respektive sporadisk. Beskrivningar finns även av vilka forskningsfält som är på väg att försvinna eller vilka som är under tillväxt och vilka skälen till detta är, vilken forskning som väntas expandera eller har rönt förnyat intresse. Forskningen inom ett visst område kan dras med problem eller svårigheter som i förlängningen innebär hot mot områdets utveckling, antingen kvalitativt eller kvantitativt. På motsvarande sätt kan forskningsfält innehålla möjligheter som, rätt utnyttjade, leder till att fältet stärks. Denna volym innehåller den ämnesöversikt som tagits fram av utbildningsvetenskapliga kommittén. Vid läsningen bör man alltså hålla i minnet att texten utgör underlag för en övergripande prioritering som arbetas fram och beslutas av Vetenskapsrådets styrelse. Alla goda förslag har därför inte kunnat tas med i den sammanvägda prioriteringen, men har naturligtvis mycket noga övervägts. Jag vill här rikta ett stort tack till alla representanter för forskarsamhället som bidragit till arbetet. Mille Millnert Generaldirektör Vetenskapsrådet
Innehåll Sammanfattning...5 Inledning..............................................................................................................................................................................................6 Utbildningsvetenskaplig forskning i Sverige...7 Tematiska översikter...9 Värden och föreställningar...9 Individens lärande...10 Didaktik...11 Systemfrågor...11 Strategier för utbildningsvetenskaplig forskning...14 Övergripande synpunkter...14 Framväxande områden med stor utvecklingspotential...14 Bristområden av stor vetenskaplig och samhällelig betydese...15 Tematiska områden i behov av samordnad nationell satsning...16 Internationell samhällelig utmaning i behov av samordnad forskningssatsning...17 Referenser/underlag...18 Bilageförteckning...19 Bilaga 1: Sammanfattning av en inventering av svensk utbildningsvetenskaplig forskning...20 Bakgrund...20 Avgränsning av det utbildningsvetenskapliga området...20 Material som använts i inventeringen...21 Kategoriseringar...22 Finansiering...23 Fördelning på ämnen och lärosäten...23 Innehållsliga tyngdpunkter............................................................................................................................................................ 24 Forskningsmiljöer och kluster...24 Forskningens innehåll..................................................................................................................................................................... 26 Könsfördelning...26 Samverkan...27 En kompletterande bild...27 Ett par begränsningar i föreliggande inventering...27 Bilaga 2: forskningsöversikter...28 Bilaga 3: forskarskolor inom utbildningsvetenskap.............................................................................................. 29
SAMMANFATTNING Utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK) beskriver i denna rapport aktuella forskningsfrågor och trender, väletablerade respektive svagare forskningsinriktningar och teman som är angelägna att satsa på i framtiden inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet. UVK föreslår vidare strategiska satsningar kring samhälleligt angelägna frågor där samordning på nationell eller internationell nivå av forskning inom olika discipliner efterfrågas av forskare. Dessa rubriceras: 1/Utbildning och välbefinnande i ett globaliserat och segregerat samhälle, 2/Demokrati, marginalisering och utbildning, 3/Barns psykiska och fysiska hälsa och lärande, 4/ Syntetisering av forskning om lärande Generellt lyfts behovet av fler 1/internationella komparativa och longitudinella studier, 2/mång- eller tvärvetenskapliga studier och 3/kombinationer av olika metodologiska och teoretiska perspektiv, exempelvis forskning som kombinerar kvantitativa och kvalitativa analyser. Det finns även behov av att förstärka den uppbyggnad av nationella databaser av kvalitativa data (t.ex. från intervjustudier) som sker inom ramen för Svensk Nationell Datatjänst. Beskrivningen och rekommendationerna baseras på UVK: s bedömning av forskningsläget efter ett antal seminarier med särskilt inbjudna forskare, med UVK: s beredningsgrupper samt öppna seminarier med forskare vid ett antal lärosäten. Som bakgrundsmaterial finns en inventering av externfinansierad utbildningsvetenskaplig forskning 2005-2010 vid landets lärosäten (sammanfattad i bilaga 1). Inventeringen visar att forskningen är koncentrerad till ett antal större miljöer med olika forskningsfokus vid landets större lärosäten samt inom ett stort antal discipliner. Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 5
Inledning Det pågår angelägen utbildningsvetenskaplig forskning inom en mängd olika områden som genererar viktiga resultat. I denna rapport har UVK valt att lyfta fram ett litet urval av forskningsteman som 2010 framstår som framväxande eller särskilt angelägna. Urvalet har gjorts utifrån en inventering av utbildningsvetenskaplig forskning, beskrivningar av forskningsläget från ett antal forskare inom fältet samt efter diskussioner och seminarier med sammanlagt ett par hundra forskare under hösten och vintern 2010/2011. Den inventering av svensk utbildningsvetenskaplig forskning 2005-2010, som tagits fram på uppdrag av UVK (sammanfattad i bilaga 1) bygger huvudsakligen på externfinansierad forskning (VR, RJ och FAS) så som den presenteras i finansiärernas databaser. Det har inte varit möjligt att inkludera den fakultetsfinansierade forskningen eftersom endast ett fåtal lärosäten har gjort sådana kartläggningar. 1 Även om inventeringen därför inte är heltäckande så ger den en bild av var det finns stora forskningsmiljöer och vilken inriktning de har. Externfinansierad forskning ses här som en indikator på en stark forskningsmiljö eftersom medlen har erhållits i hård konkurrens. Inventeringen visar att forskningen bedrivs inom ett stort antal discipliner. Forskningen är koncentrerad till ldett antal större miljöer med olika forskningsfokus vid landets större lärosäten. Vid sidan av de sex stora universiteten framträder Örebro, Linnéuniversitet och Malmö högskola med en sådan volym på den externa finansieringen att de särredovisas i inventeringen. 1 Kartläggningar har gjorts bl.a. av Uppsala, Linköping Kalmar och Växjö. Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 6
Utbildningsvetenskaplig forskning i Sverige Ett sätt att beskriva utbildningsvetenskaplig forskning är som forskning om lärandets, undervisningens och utbildningars förutsättningar, processer, organisationer, innehåll, metoder, aktörer och effekter i olika sammanhang och i livets olika skeden. Det inbegriper bl.a. forskning i och om utbildningssystemet, undervisning, lärandeprocesser och kunskapsbildning. Utbildningsvetenskap har funnits vid Vetenskapsrådet alltsedan 2001. 2 Redan 2003 konstaterades att det fanns en tydlig huvudtendens att utbildningsvetenskap formar ett samlingsbegrepp, som innesluter olika inriktningar av forskning om utbildning. 3 De forskningsprojekt som finansierats av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté (VR-U) är till stor del mång- och/eller tvärvetenskapliga. Den kartläggning som genomförts av utbildningsvetenskaplig forskning 2005-2010 av Broady et al. 4 inkluderar utöver VR-U som finansiär även övriga ämnesråd vid Vetenskapsrådet (HS, NT och MH) Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) samt Riksbankens Jubileumsfond (RJ). Totalt ingår 345 bidrag om totalt 1,2 miljarder kronor i kartläggningen (tabell 1). Som framgår av tabell 1 är VR-U den största finansiären av utbildningsvetenskaplig forskning med 71 procent av antalet bidrag och 75 procent av det totala bidragsbeloppet. Vetenskapsrådets övriga ämnesråd har också beviljat medel för sådan forskning under perioden, främst ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap (VR-HS). FAS har beviljat 34 bidrag och är därmed antalsmässigt den näst största finansiären medan RJ bekostar ett antal större program och medelsmässigt står för närmare 8 procent av den totala bidragssumman. Tabell 1 a : Finansiering av utbildningsvetenskaplig forskning vid FAS, RJ och VR Antal Andel Summa Andel Medelvärde Standardbidrag (%) (kr) (%) avvikelse FAS 34 9,9 66 694 000 5,3 1 961 588 2 021 370 RJ 17 4,9 96 450 000 7,7 5 673 529 9 736 731 VR-HS 29 8,4 56 049 626 4,5 1 932 746 1 521 953 VR-M 3 0,9 6 675 000 0,5 2 225 000 1 960 059 VR-NT 2 0,6 4 200 000 0,3 2 100 000 0 VR-U 244 70,7 932 759 010 74,6 3 822 783 2 223 269 VR-Övrigt 16 4,6 86 965 000 7,0 5 435 313 7 172 698 VR Totalt 294 85,2 1 086 648 636 86,9 3 696 084 2 739 834 Total 345 100,0 1 249 792 636 100,00 3 622 587 3 417 660 a ur Broady et al, tabell 3 En bedömning av forskningsprojektens hemvist i olika discipliner har gjorts utifrån en sammanvägning av de huvudsökandes doktorsexamensämne, institution som projektet förlagts till och klassificeringen av ansökan enligt SCB:s indelning av forskningsämnen 5. Fördelningen på olika discipliner framgår av tabell 2. Ungefär hälften (54 procent) av projekten rör pedagogik/didaktik och en dryg fjärdedel (28 procent) andra samhällsvetenskapliga discipliner. Humaniora och religionsvetenskap utgör 14 procent och övriga ämnen inklusive naturvetenskap, teknik och medicin utgör tillsammans 4 procent av bidragen ( övriga i tabell 2). 2 3 4 5 En kort bakgrundsbeskrivning finns i Individ Samhälle lärande Vetenskapsrådets rapport 2:2008 Utbildningsvetenskap ett begrepp och dess sammanhang. Vetenskapsrådets rapport 1:2003. Broady, D., Börjesson,M., Dalberg,T., Krigh, J. & Lidegran,I. 2011. Inventering av svensk utbildningsvetenskaplig forskning. Uppsala universitet, SEC. Nationell förteckning av forskningsämnen, 2003, Statistiska Centralbyrån Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 7
Tabell 2 a : Ämnesmässig fördelning av forskningsbidragen Antal Andel Summa Andel bidrag (%) (kr) (%) Historia 20 5,8 65 455 000 5,2 Språkvetenskap 13 3,8 78 389 494 6,3 Humaniora/religionsvetenskap övrig 14 4,1 75 940 000 6,1 Totalt humaniora och religionsvetenskap 47 13,7 219 784 494 17,6 Pedagogik 91 26,4 331 129 337 26,5 Didaktik 81 23,5 329 558 673 26,4 Övrig pedagogik 14 4,1 41 790 000 3,3 Totalt pedagogik och didaktik 186 54,0 702 478 010 56,2 Psykologi 21 6,1 38 714 000 3,1 Sociologi 30 8,7 111 935 000 9,0 Statsvetenskap 11 3,2 36 612 000 2,9 Nationalekonomi 8 2,3 16 950 000 1,4 Samhällsvetenskap övrig 28 8,1 96 568 000 7,7 Totalt samhällsvetenskap utom pedagogik och didaktik 98 28,4 300 779 000 24,1 Övriga 14 4,1 26 751 132 2,1 Total 345 100 249 792 636 100,0 a baserad på Broady et al, tabell 11 Eftersom flertalet forskningsprojekt genomförs i samverkan mellan forskare vid olika universitet och högskolor är antalet forskare som fått ta del av forskningsbidragen betydligt större än det antal projekt som tabell 2 redogör för. Det är dessutom troligt att ämnesspridningen är större om samtliga medverkande forskare beaktas. Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 8
Tematiska översikter För att på ett överskådligt sätt kunna presentera utbildningsvetenskaplig forskning beskrivs den utifrån fyra större tematiska områden, Värden och föreställningar, Individens lärande, Didaktik samt Systemfrågor. Dessa grupper innefattar de åtta teman som UVK vanligtvis använder för att beskriva forskningsområdet; utbildningshistoria, värdefrågor, individens lärande, grupprocesser, didaktik, utbildningssystem, professioner samt effektstudier. 6 Indelningen är inte entydig eftersom många projekt tar upp flera olika teman och frågeställningar och därför kan föras till mer än en kategori, men används här eftersom de belyser några grundläggande aspekter som framträder inom utbildningsvetenskaplig forskning. Värden och föreställningar Detta område rymmer forskning på teman som demokrati, fostran, etik- och moral, genus och mångfald, frågor inom pedagogisk filosofi och utbildningshistoria. I kartläggningen av Broady et al. har man analyserat forskningens fokus inom de olika områdena med hjälp av innehållsmarkörer. En analys av förekomsten av vissa nyckelord i projekttitlarna visar att forskning om värdefrågor oftast förekommer relaterat till frågor om etnicitet och genus och i förhållande till olika utbildningsinstitutioner. Forskning om utbildningshistoria relaterar oftast till olika utbildningsinstitutioner, socioekonomiska förhållanden, karriärer och arbetsliv. Totalt 24 procent av medlen för utbildningsvetenskaplig forskning från VR, FAS och RJ åren 2005-2010 faller inom kategorin Värden och föreställningar. Att döma av omfattningen av den externfinansierade forskningen bedrivs merparten av forskningen inom kategorin utbildningshistoria vid fyra lärosäten; vid Uppsala universitet där forskning bedrivs inom forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi som också är värd för Nationella forskarskolan i utbildningshistoria; vid Lunds universitet av flera forskargrupper inom både humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet samt vid Stockholm universitet, främst vid pedagogiska institutionen. 7 Forskning om värdefrågor finns också vid dessa institutioner. Dessutom går en ansenlig andel (10 procent) av externfinansieringen inom kategorin värdefrågor till Örebro universitet. Exempel på angelägna forskningsområden. Förändringar i samhället beroende på t.ex. globalisering och migration ökar behovet av kunskap kring t.ex. religiösa, etniska och kulturella frågor, identitet, etik, medborgarskap och demokrati. Detta är exempel på frågor där forskning kan möta utbildningspraktikens uttalade behov av kunskap, inte minst inom olika professionsutbildningar (som t.ex. lärarutbildning, polis- och läkarutbildning). Ett nyligen avslutat VR-finansierat projekt inom temat har haft fokus på dels hur skolan som institution möter den verklighet av multidimensionell fattigdom och etnisk segregation som den tvingas verka i, dels undersökt lärande och kunskapsproduktion i de ungas egna, utanför skolan konstituerande gemenskaper. 8 Exemplet lyfts fram för att illustrera de olika villkor och de snabba förändringar som sker i skolans kontext. Allt från storstadsområdenas villkor till den mindre ortens, ungdomsarbetslösheten, de snabba förändringarna på arbetsmarknaden till digitala mediers betydelse för lärande etc. 9 Ytterligare ett exempel är den forskning som sker inom LIMCUL 10 som tar sin utgångspunkt i socialisations- och kommunikationsprocesser knutna till ungas kulturella praktiker i hemmet, på fritiden och i skolan. 6 I inventeringen av Broady et al har projektbidrag från andra finansiärer än UVK klassificerats enligt samma system. 7 En förteckning över forskarskolor inom utbildningsvetenskap med finansiering från Vetenskapsrådet finns i bilaga 3. 8 Sernhede, O. et al. 2010: Omvärlden och skolan, Resultatdialog 2010, Vetenskapsrådets rapport 15:2010. 9 Säljö, R. et al.2010: Information, kunskap och verifierbara ståndpunkter i en digital tid: att lära om växthuseffekten, Resultatdialog 2010, Vetenskapsrådets rapport 15:2010. 10 LIMCUL (Nationella forskarskolan Ungas literacy, flerspråkighet och kulturella praktiker i dagens samhälle), Örebro universitet. Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 9
Olika medier, teknologier och interaktionsmönster blir synliga, ungas lärandeprocesser och identitetsutveckling kan beskrivas. Dataspelet, musicerande, sms:et, grupparbetet i skolan, boken, serietidningen, språkbyten är exempel på relevanta sammanhang. Forskarskolan bedriver grundforskning på ett till stora delar outforskat område. Forskningen kan med fördel genomföras mång- eller tvärvetenskapligt då den befinner sig i skärningspunkten mellan ett flertal olika discipliner. Inom temaområdet finns även internationella data som t.ex. ICCS 11 som handlar om skolelevers kunskaper om och attityder till demokrati och samhällsfrågor som tillsammans med andra databaser/ registerdata gör det möjligt att genomföra longitudinella jämförande studier. Vid Örebro universitet finns en forskningsmiljö med statvetare och pedagoger, som med stöd bl.a. från VR-U och RJ bygger sin empiri på data från nämnda undersökning. Behovet av ett intersektionellt perspektiv inom olika forskningsområden har lyfts fram av flera forskare inom olika teman. Detta perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om identitetskategorier som kön, genus, sexualitet, ålder, klass, funktionshinder och etnicitet. Genom att hävda att det finns flera maktordningar som är beroende av varandra öppnas ett intersektionellt perspektiv som riktar uppmärksamheten på hur olika sociala kategorier samverkar. Individens lärande Till forskning om individens lärande räknas exempelvis forskning om kunskapsutveckling, frågor inom pedagogisk psykologi och utvecklingspsykologi med fokus på individen men också sociologiska studier med fokus på gruppen. Av kartläggningen framgår att detta temaområde är ett av de största inom av VR-U finansierad forskning, och det har också totalt 28 procent av externfinansieringen från VR, FAS och RJ åren 2005-2010. En analys av forskningsfokus i de beviljade ansökningarna visar att de oftast använder nyckelord som hälsa, kommunikation, språk, barn och teknik. Stora miljöer med avseende på externfinansierad forskning finns vid flera lärosäten; vid Stockholms universitet forskas mycket inom humanistisk fakultet och språkvetenskapliga institutioner. Där finns också en forskarskola med inriktning mot flerspråkighet, litteracitet och utbildning samt en mot estetiska lärprocesser. Vid Göteborgs universitet finns forskargruppen för Lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället, som också har en forskarskola, men också andra grupper inom utbildningsvetenskapliga fakulteter. Ungefär 8 procent av externfinansieringen går till landets högskolor, varav största delen till Malmö högskola. Exempel på angelägna forskningsområden. Ett större forskningsprojekt om Lärande och minne (bl.a. neurofysiologi, neuropsykologi, kognitionsforskning och lingvistik) pågår sen ett antal år tillbaka och finansieras av såväl VR-U som RJ och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Denna typ av forskning har stora möjligheter att i mång- eller tvärvetenskapliga miljöer fortsätta att utveckla kopplingen mellan hjärna, social kognition och lärande i olika skeden av livet. Barns fysiska och/eller psykisk hälsa och lärande (inom bl.a. specialpedagogik, psykologi, genus, socialt arbete, medicin, omvårdnad, idrottsvetenskap) är andra angelägna områden vilket framgår av två forskningsöversikter framtagna av Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). 12 Översikterna pekar på att detta forskningsområde både behöver fördjupas och förstärkas. Barns språkliga och sociala vardag i pedagogiska sammanhang är också ett område som behöver beforskas utifrån ett mång- och/eller tvärvetenskapligt perspektiv (t.ex. med medicinska, historiska, socio-kulturella eller etnometodologiska perspektiv). 11 ICCS (Civic and Citizenship Education Study) genomförs av IEA (Evaluation of Educational Achievement). 12 http://www.buph.se/skola/artiklarskola/konferenspanelensuttalande.5.53d8233f128413358ef8000948.html Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 10
Didaktik Didaktik handlar om utbildningens verktyg och metoder, det vill säga hur kunskap väljs ut, organiseras och kommuniceras för lärande. Det sker till exempel inom läroplansteoretisk forskning (pedagogisk filosofi, pedagogik och didaktik) och inom de discipliner som ansluter till skolans ämnen (t.ex. fysik, matematik, historia, litteraturvetenskap). Av kartläggningen framgår att de nyckelord som oftast förknippas med denna forskning är naturvetenskap, matematik, samhällsvetenskap, språk och lärare. Didaktisk forskning förekommer vid många universitet och högskolor och har totalt 19 procent av de externa medlen åren 2005-2010. Stockholms universitet står för en stor andel (23 procent) av den externfinansierade forskningen, men också Göteborg, Uppsala, Linköping och Umeå har en ansenlig mängd bidrag. Närmare 20 procent av externfinansieringen går till landets högskolor, främst Malmö högskola. VR-U finansierar flera forskarskolor med didaktisk inriktning. Inom området har också ett flertal forskningsöversikter tagits fram under åren. 13 Exempel på angelägna forskningsområden. Forskningen inom didaktikområdet fick ett uppsving i finansiering i och med UVK:s bildande 2001 men behovet är fortfarande stort. Forskningsresultaten har ofta lärare i förskola, grund- och gymnasieskola samt högskola som tydliga målgrupper. Ett exempel på områden som behöver långsiktiga satsningar är forskning som idag ryms inom forskarskolan i utbildning och hållbar utveckling (GRESD). Den engagerar åtta lärosäten och fokuserar på elevers lärande om miljö och miljöförändringar och de faktorer som påverkar detta lärande, såsom elevernas erfarenhet, undervisningens innehåll och form, samt undervisningsartefakter. Ett område som miljö gynnas av ett mångvetenskapligt angreppssätt då miljöförändringar ofta involverar både sociala/kulturella, ekonomiska och ekologiska dimensioner. Den här är ett exempel på område som behöver långsiktiga satsningar. De nationella forskarskolorna Barndom, lärande, ämnesdidaktik fokuserar de yngre barnens och de tidiga årens lärande och didaktik. Detta forskningsfält har under senare år, såväl nationellt som internationellt, lyfts fram som ett synnerligen angeläget forskningsområde. Ett annat område som återfinns såväl i grund- som tillämpad forskning är visualisering. Vårt samhälle rör sig från en i huvudsak textbaserad kommunikation till alltmer visuellt inriktade representationer, vilket benämns the iconic turn. Denna utveckling innebär framväxt av en visuell kultur med nya möjligheter och utmaningar. Den nya tekniken ger oss möjlighet att uppleva världar i andra tids- och rymddimensioner 14 men innebär även nya kompetenskrav, vilket får konsekvenser inte minst inom undervisning och utbildning. Visualiseringsområdet har utvecklats starkt under senare år och avancerad visualiseringsteknik skapar nya möjligheter inom bland annat biomedicin och andra vetenskaper, interaktiva medier, film och datorspelsgenren. Learning study/lessons study är ett annat exempel. Det introducerades i Sverige 2003 och innebär ett samarbete mellan forskare och lärararbetslag för att utveckla undervisningen i skolan. 15 Nationella och internationella studier visar att speciellt de elever som har stora svårigheter gynnas av detta arbetssätt. Som teoretiskt ramverk används variationsteori för att studera vad som gör skillnad för elevers lärande. Området är väl utvecklat i en stark forskningsmiljö. Systemfrågor Forskning om utbildningssystemen är till exempel forskning om betygs- och urvalssystem, styrning och ledning, utbildningsekonomi, utbildningspolitik/policy samt olika typer av effektstudier. 13 En sammanställning av forskningsöversikter finns i bilaga 2. 14 T.ex. se galaxer i rymden, känna på molekyler och skapa fantasivärldar som filmen Avatar. 15 Runesson, U. et al 2010: Det andra steget: Lärares forskningsresultat som gemensam resurs. Resultatdialog 2010: Aktuell forskning om utbildning och lärande, Vetenskapsrådets rapport 15:2010. Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 11
Forskning om utbildningsväsendets professioner räknas också in, såsom forskning om lärares arbete och yrkesidentitet, lärarutbildning, skolledare, skolhälsovård och karriärvägledare. Av kartläggningen framgår att forskningen om utbildningssystem visar ett tydligt fokus på nyckelord som politik, socioekonomiska variabler, karriärer och ekonomi samt global, arbetsliv och högskola. Effektstudier har tydligt fokus på ekonomi, karriärer och bedömning samt skola, lärarutbildning, arbetsliv och ungdom. Forskning om professioner har arbetsliv, lärare, lärarutbildning och andra professioner i fokus. Totalt 29 procent av finansieringen från VR, FAS och RJ åren 2005-2010 har gått till forskning om system och effekter. Stockholms universitet, samhällsvetenskaplig fakultet, har en stor andel av denna forskning, inklusive en forskarskola om pedagogisk bedömning. Umeå universitet har en av de största miljöerna med forskning om beteendevetenskapliga mätningar och ungas övergångar mellan skola och arbete, vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Vid Göteborgs universitet finns en forskargrupp med inriktning mot Förutsättningar, utbildning och resultat. I Uppsala har gruppen för utbildnings- och kultursociologi en stor andel av den externa finansieringen inom temat utbildningssystem. Professionsstudier har en totalt sett liten andel (4 procent) av den externa finansieringen, och dessa fåtaliga bidrag går främst till Linköping och Göteborg. Exempel på angelägna forskningsområden. De senaste två decenniernas riksdagsbeslut om förändringar inom utbildningsområdet, samt flera olika internationella jämförande studier har troligen medverkat till en viss ökning av antalet ansökningar som skett inom detta tema. Den stora internationella undersökningen av vuxnas kunskaper, PIAAC 16 kommer med all sannolikhet att ytterligare stimulera intresset för internationellt jämförande studier. Detta särskilt som PIAAC till skillnad från ungdomsundersökningar som PISA och TIMSS, 17 möjliggör analyser av förhållandet mellan individers färdigheter och de krav de möter i yrkeslivet. Sammantaget finns ett stort behov av utvärdering och forskning kring utbildningsreformer och dess effekter ur olika perspektiv. Det behövs också en satsning på kausalt inriktad forskning med analyser av hur utbildningar av olika typ, omfattning och organisation påverkar elevernas kunskapsutveckling och förmågor, samt inte minst deras övergångar från skola till arbete och yrkeskarriärer. Att mäta effekterna av förändringar i lärarutbildningen på de utbildade lärarnas förmåga att undervisa så att eleverna når goda resultat är ett annat mycket angeläget forskningsområde, liksom effekter av skolsegregation. Att effektanalyserna kräver kvantitativa metoder utesluter inte kvalitativa ansatser. Komplettering av kvantitativa studier med kvalitativ forskning kan fördjupa vår förståelse av bakomliggande sociala processer. Betyg och bedömning är en stor och angelägen fråga inom utbildningssektorn. I en nyligen publicerad forskningsöversikt konstateras att flera forskningstraditioner Forsberg, E. & Lindberg, V. 2010: Svensk forskning om bedömning en kartläggning. Vetenskapsrådets rapport 2:2010. skulle kunna bidra med kunskap om bedömning, och att de behöver relateras till varandra för att förstärka bedömning som ett objekt för kunskapsbildning, såväl teoretiskt, metodologiskt som empiriskt. 18 I det nyligen framlagda betänkandet av Delegationen för jämställdhet i högskolan 19 konstateras att det i det svenska skolsystemet finns omfattande könsskillnader, vilket får konsekvenser också för framtida utbildningsoch yrkesval. Ett område som har stor nationell och internationell potential är forskning om organisation och ledarskap kopplat till utbildning och lärande på alla nivåer. Området har betydelse för såväl utbildningsområdet som näringslivet. 20 Forskningen bedrivs bl.a. av statsvetare, pedagoger, psykologer, företagsekonomer och genusforskare. Inom utbildningsområdet är forskning om den politiska och professionella ledningen betydelsefull för att förstå och förklara hur ledarskap påverkar elevernas lärande. Ungas övergång mellan skola och arbetsliv är ett stort och mångdisciplinärt forskningsfält som bl.a. rymmer forskning om arbetsmarknad och högre utbildning, ungdomskulturer, övergångar mellan skola och 16 PIACC (Programme for International Assessment of Adult Competencies), ett OECD projekt, startar 2011. 17 PISA (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Genomförs vart tredje år. TIMSS (Trends in Mathematics and Science Study) avser att mäta kunskaper i matematik och NO i både årskurs 4 och 8. Studien arrangeras av IEA(International Association for the Evaluation of Educational Achievement). Genomförs vart fjärde år. 18 Forsberg, E. & Lindberg, V. 2010: Svensk forskning om bedömning en kartläggning. Vetenskapsrådets rapport 2:2010. 19 Svart på vitt om jämställdhet i akademien, SOU 2011:1 20 Se t.ex. Chalmers satsning på ingenjörsutbildningsvetenskap, lärande och ledarskap. Svar till VR-U juni 2010. Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 12
arbete och livshistorisk forskning. Yrkesutbildning och vägledning kan ses som ett delområde av detta. Forskning om nationella och lokala politiska strategier för att överbrygga gapet mellan skola och arbete, inklusive karriärvägledning, karriärinformation och validering, är sparsamt förekommande både nationellt och internationellt. I Sverige, men även internationellt, utgör skolforskning, välfärdsforskning och ungdomsforskning separata forskningsfält, men det finns behov av ökad integration dem emellan. Behovet är stort av mer långsiktiga internationella forskningssamarbeten. Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 13
Strategier för utbildningsvetenskaplig forskning Övergripande synpunkter Utbildningsvetenskaplig forskning har potential att utveckla forskning i skärningspunkter där forskning och praktik möts. Inom flera områden som berörts ovan kan Sverige utveckla än mer attraktiva forskningsmiljöer som kan attrahera fler internationella forskare. För närvarande medverkar ca 900 forskare i samverkan till ca 350 ansökningar om projektbidrag inom utbildningsvetenskap. Konkurrensen om bidragen är stor. Endast hälften av de ansökningar som bedöms ha hög vetenskaplig kvalitet har kunnat beviljas de senaste åren. 21 En ökning av anslaget med omkring 60-70 miljoner kronor per år skulle möjliggöra att fler av de högkvalitativa och angelägna projekt som föreslås skulle kunna förverkligas. 22 Det är av största vikt att UVK ges möjlighet att i större utsträckning än idag stödja forskarinitierad forskningen av högsta kvalitet. Angelägna forskningsområden har exemplifierats ovan under tematiska områden. Generellt lyfts behovet av fler 1/internationella komparativa och longitudinella studier, 2/mång- eller tvärvetenskapliga studier och 3/kombinationer av olika metodologiska och teoretiska perspektiv, exempelvis forskning som kombinerar kvantitativa och kvalitativa analyser. Det finns även behov av att förstärka den uppbyggnad av nationella databaser av kvalitativa data (t.ex. från intervjustudier) som sker inom ramen för Svensk Nationell Datatjänst. Behovet av systematiska forskningsöversikter liksom framtagande av state-of-the-art inom olika områden är något som gynnar såväl utvecklingen av forskningsfältet som möjligheterna att forskningsresultaten bättre kan tas tillvara i olika praktiker. Behovet av att kunna analysera publiceringar inom det utbildningsvetenskapliga fältet med avseende på publiceringskanaler, samverkansmönster och internationellt genomslag är stort. Detta låter sig inte göras i dagsläget dels beroende på att ämnesklasserna som används i publikationsdatabaserna inte fungerar för ett tematiskt område som utbildningsvetenskap, dels att publiceringstraditionen inom området i allmänhet följer forskarnas disciplinära tillhörighet. Initiativ har under åren tagits av VR-U för att förändra detta. 23 Nu avvaktas resultatet av det arbete som genomförts av EERQI. 24 Det är angeläget att VR i framtiden kan uttala sig om samtliga forskningsområden utifrån publikationer och citeringar på ett adekvat sätt. Framväxande områden med stor utvecklingspotential Hjärna, lärande och praktik Forskningsprogrammet Lärande och minne har under fem år finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, RJ samt VR-U med sammanlagt drygt 72 miljoner. Inom det internationella projektet Brain and Learning bedrivs avancerad forskning som knyter samman neurobiologiska studier med kognitionsvetenskap och lärande. Här finns ett område med stor potential. Inom neurovetenskapen utvecklas metodik som kopplar hjärnans funktioner till lärandeprocesser vilket har gett oss kunskaper 21 Med detta avses de ansökningar som enligt VR:s betygsskala (1-5) erhållit vetenskaplig kvalitet 4. Den totala beviljandegraden 2010 var 11 procent. 22 Jfr SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning s.387 där ett underlag för denna summa presenteras. 23 Siversen, G. Bibliometri for svensk utdanningsvitenskap, VR 2007; Gunnarsson, M. Nyckelordssökning efter utbildningsvetenskap 2010:8 24 European Educational Research Quality Indicators (EERQI) kommer i mars 2011 att presentera sina resultat. En prototyp finns på www. eerqi.eu ) Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 14
om hur lärandeprocesser kan optimeras. Även inom industrin bedrivs avancerad forskning som berör frågor om lärandet såväl i skolan som i arbetslivet. Forskningen inom dessa områden tar sikte på lärandets betydelse för mänsklig välfärd och hälsa. En forskningsfråga av största vikt för lärandet är vad som konstituerar motivation och kreativitet? En fortsatt satsning behövs på en utvidgad tvärvetenskaplig miljö, här rubricerad Hjärna, lärande och praktik. 25 Visualisering och kommunikation Visualiseringsområdet har utvecklats starkt under senare år. Med avancerad teknik skapas nya möjligheter inom bl.a. biomedicin och andra vetenskaper, interaktiva medier, film och datorspelsgenren. Detta medverkar till framväxten av en visuell kultur med nya möjligheter och utmaningar. I spåren av denna utveckling växer en ny forskningsinriktning fram, som till stor del sker inom det utbildningsvetenskapliga området. Internationellt växer den här forskningen mycket snabbt. Forskningen innefattar aspekter av produktion, perception, tolkning och meningsskapande av och kring visuella och multimodala representationer och fokuserar såväl individer, situationer som system inom undervisning och lärande. Denna forskning gynnas av en mångvetenskaplig ansats, samverkan mellan forskare från t.ex. ämnesdidaktik, mediateknik, lingvistik och kognition samt från olika användarpraktiker. Bristområden av stor vetenskaplig och samhällelig betydelse Didaktik inom skilda områden och för elever med behov av särskilt stöd Ämnesdidaktik tar sin utgångspunkt i innehållet, antingen det motsvarar ett skolämne, ett forskningsområde eller ett mer mångvetenskapligt område som genteknik, global uppvärmning eller energiteknik. Ämnesdidaktik som forskningsområde är internationellt väl förankrat. Det saknas dock fortfarande forskning relaterad till en del av skolans ämnen, väsentligen till all naturvetenskap samt till främmande språk, flerspråkighet, specialpedagogik. Det saknas även ämnesdidaktisk forskning relaterad till de yngre barnens lärande samt grundskolans tidigare år, framför allt årskurserna 1-5. Det finns potential att utveckla ämnesövergripande ansatser som kopplar samhällsproblem med etiska överväganden t.ex. kring hållbar utveckling. Interventionsforskning grundad på ämnesdidaktiska forskningsresultat kan få direkt betydelse för undervisningen i skola, vuxenutbildning och det livslånga lärandet. Analys av internationella kunskapsmätningar resultatens orsaker och effekter Svensk forskning har, internationellt sett, en stark position vad gäller registerdata vilket ger forskare möjligheter att utifrån sina olika kunskapsobjekt kunna utnyttja dessa och andra internationella databaser. Skräddarsydda kvalitativa ansatser som kan fördjupa vår förståelse av de sociala processerna som ligger bakom resultat från storskaliga kvantitativa analyser kan generera ny och värdefull kunskap. Flera av de internationella kunskapsmätningarna har en design som gör det möjligt att undersöka förändringarna på nationell nivå. Det är angeläget att fortsätta denna typ av forskning. Komparativa studier, t.ex. inom Norden, av resultaten från internationella kunskapsmätningar ökar också det internationella intresset för svensk och nordisk forskning. Här behöver även satsningar göras för att trygga återväxten av forskare som har hög kompetens att genomföra vetenskapliga studier baserade på stora datamängder. Effekter av utbildningsreformer Det svenska utbildningssystemet har länge varit internationellt uppmärksammat. De senaste två decennierna har ett mycket stort antal förändringar av det svenska utbildningssystemet beslutats av riks 25 Jfr OECD 2010: The Nature of Learning; Using Research to Inspire Practice. Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 15
dagen. Forskningsområdet behöver långsiktiga satsningar för att kunna följa dessa förändringar på såväl mikro- och meso- som makronivå. Även här finns möjligheter att bättre utnyttja registerdata och andra databaser för longitudinella och komparativa studier. Vuxnas lärande och kompetensutveckling Kunskaper förändras och individer måste både lära om och lära nytt. Nya forskningsrön och ny teknik påverkar olika praktiker. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden inom och mellan olika länder ställer nya och delvis andra krav på kunskap. Forskning om vuxnas lärande i formella och informella miljöer är därför ett angeläget område såväl för den enskilde som för samhället. Den högre utbildningen är en del av vuxnas lärande. Kunskaperna om både villkoren för, och metoderna inom, högre utbildning behöver fördjupas. Forskning om hur kunskaper, värden och normer transformeras och överförs mellan högre utbildning och professionell verksamhet behövs ur såväl aktörsperspektiv som i form av strukturella systemanalyser. Det gäller också riktningen från professionell verksamhet till högre utbildning. Den samhälleliga relevansen är stor eftersom högskolestudier och det livslånga lärandet omfattar en stor del av befolkningen och är en av grundstenarna i kunskapssamhället. Ledarskap och organisation inom utbildningssektorn Forskning om ledarskap och organisation och dess betydelse för lärandet i formella och informella miljöer finns idag inom olika discipliner. Behovet av en syntetisering av kunskapsläget är angelägen för att vidareutveckla området och öka användningen i olika praktiker. Forskning om det politiska och professionella ledarskapet inom utbildningssektorn är en del av detta. Här behövs mer forskning av ledarskap på samtliga nivåer, internationella samt komparativa studier inom Norden. Tematiska områden i behov av samordnad nationell satsning Syntetisering av forskning om lärande Det finns forskning inom ett flertal olika akademiska ämnesdiscipliner, som direkt eller indirekt har betydelse för undervisnings- och lärandepraktiker i olika utbildningssituationer. En del studier kallas partikulära då de svårligen kan göras generaliserbara. Det finns av flera skäl behov av att sammanställa kunskaper, tvärdisciplinärt, inom olika områden som kan ha konsekvenser för undervisningen i högre utbildning, lärarutbildningens ämnesdidaktik samt i undervisningen i förskolor och skolor. En sådan sammanställning berör t.ex. forskning inom pedagogisk filosofi, hjärnforskning, genusforskning och utbildning, biologi/kognition (relationen mellan kropp och lärande), konventionell kognitionsforskning, pedagogisk-psykologisk teori, sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi. Genom en syntetisering av befintlig kunskap och state-of-the-art kan grunden läggas för ny innovativ forskning. Demokrati, marginalisering och utbildning Förmågan att tillvarata sina medborgerliga rättigheter grundläggs i skolan. Det handlar om insikt i hur förmedling av grundläggande värderingar går till, kunskap om utbildningens roll i skapandet av ett samhälles sociala, ekonomiska och kulturella kapital, och om skapandet av tilltro mellan medborgare och mellan medborgare och institutioner. I ett föränderligt samhälle behövs hela tiden ny och mer kunskap för att förverkliga olika slag av medborgerlighet. Här behövs analyser av hur dessa processer finner sina former vad gäller lärandets villkor, både i ett internationellt och i ett historiskt jämförande perspektiv. Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 16
Barns och ungas fysiska och psykiska hälsa och lärande I de två rapporter som tagits fram inom KVA i samverkan med bl.a. VR-U (som omnämnts ovan) återfinns forskning inom bl.a. specialpedagogik, psykologi, socialt arbete, medicin, omvårdnad och idrottsvetenskap. Översikterna visar dels på avsaknad av registerdata för små barn dels att forskningen inte lever upp till att kunna komma fram till kausala samband mellan t.ex. barns psykiska hälsa och lärande. Andra metaanalyser av aktuell forskning torde vara möjliga att göra utifrån de uppbyggda databaserna. Internationell samhällelig utmaning i behov av samordnad forskningssatsning Utbildning och välbefinnande i ett globaliserat och segregerat samhälle Globaliseringen och förändringsprocesser som knyter samman stater och samhällen i ömsesidiga beroendeförhållanden ökar betydelsen av kunskap och bildning, utbildning och lärande i internationellt perspektiv. Samhällsförändringar påverkar individer och grupper olika. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden nationellt och internationellt, högre grad av specialisering, ökad konkurrens, klimatfrågor, förändringar i livsstil och hälsa kan nämnas som några exempel som gynnar en del och missgynnar andra. Dessa samhällsfrågor är exempel på pågående förändringar som ger direkta eller indirekta effekter inom utbildningssystem världen över. Mångfald ses som ett problem av vissa medan andra ser det som en viktig förutsättning för fortsatt utveckling. Spänningen mellan dessa olika synsätt är inte systematiskt undersökt. Det är viktigt med högkvalitativa utbildningsinsatser vilande på forskning som systematiserar och organiserar omvärlden så att den blir begriplig. I förhållandet mellan kunskapsproduktion och ekonomisk tillväxt finns potential för konkurrenskraft både via infrastruktur och kultur för livslångt lärande och inom informations- och kommunikationsteknologi. Kritisk forskning kring dagens internationalisering och globalisering är med fördel internationell och mångvetenskaplig. Utbildning är en nyckelfunktion för välbefinnandet i samhället. Förväntningarna på att utbildning ska kunna göra skillnad för barn och ungdomar i ett mångfacetterat samhälle, oavsett deras olika förutsättningar, är höga. Drop-outs, ofullständiga betyg, antalet behöriga till högre utbildning, marginalisering och segregering är några exempel på frågor som engagerar forskare inom olika discipliner världen över. Problemen söker förklaringar också utanför utbildningssektorn och utanför det egna landets gränser. Det finns ett behov av longitudinella, internationellt jämförande studier som samlar forskare från ett flertal olika discipliner och länder, eftersom analysernas förklaringsvärde ökar om problemen kan adresseras brett. Här kan Sverige ta initiativ till en internationell forskningssatsning rörande Utbildning och välbefinnande i ett globaliserat och segregerat samhälle. Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 17
Referenser/underlag Broady, D., Börjesson, M., Dalberg,T., Krigh, J. & Lidegran,I. 2011. Inventering av svensk utbildningsvetenskaplig forskning. Uppsala universitet, SEC. Minnesanteckningar från seminarier vid Luleå tekniska universitet (2011-01-25), Stockholms universitet (2011-01-27)och Malmö högskola (2011-01-31). Referat från seminarium vid Vetenskapsrådet 8 dec 2010 (dnr 2010-6263) Underlag från lärosäten, dnr 2010-6263 SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Betänkande av utredningen om en ny lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. VR 2007: Om kunskapsbildning och lärande i förändring. Utbildningsvetenskapliga kommitténs underlag till Vetenskapsrådets forskningsstrategi 2009 2012. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets rapport 2:2008. Individ Samhälle Lärande. Åtta exempel på utbildningsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Ämnesbeskrivningar från forskare inom utbildningsvetenskap, dnr 2010-6263. Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 18
Bilageförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Sammanfattning av rapporten Inventering av svensk utbildningsvetenskaplig forskning: Donald Broady, Mikael Börjesson, Tobias Dalberg, Josefine Krigh & Ida Lidegran. 2011. Inventering av svensk utbildningsvetenskaplig forskning. Uppsala universitet, SEC. Forskningsöversikter inom utbildningsvetenskap Forskarskolor inom utbildningsvetenskap med finansiering från Vetenskapsrådet Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 19
Bilaga 1: Sammanfattning av en inventering av svensk utbildningsvetenskaplig forskning Bakgrund Det följande är en sammanfattning av resultat från en inventering av svensk utbildningsvetenskaplig forskning som på UKVs uppdrag genomförs av SEC (Utbildnings- och kultursociologi) vid Uppsala universitet. Engagerade i denna inventering har Donald Broady, Mikael Börjesson, Tobias Dalberg, Josefine Krigh och Ida Lidegran varit. Den utgör även ett underlag för UKVs pågående arbete med att sammanställa en ämnesöversikt över det utbildningsvetenskapliga området. Därför har preliminära versioner vid olika tillfällen under hösten 2010 presenteras för och diskuterats av UKVs ledamöter, UKVs beredningsgrupper samt särskilt inbjudna forskare. Inventeringen syftar till att få fram jämförelsevis hårda fakta, som en grundval för senare mer kontroversiella tolkningar där värderingar av olika forskningsinriktningar eller allmänna politiska eller ideologiska överväganden kan vägas in. Det innebär att resultaten i detta skede kan te sig något blodfattiga för den läsare som önskar exempelvis mer direkt vägledning för policybeslut. Avgränsning av det utbildningsvetenskapliga området Utbildningsvetenskaplig forskning är forskning om bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande. Så lyder den definition som använts arbetet med kartläggningen. Samma eller liknande definitioner förekommer i ett antal av de inventeringar av utbildningsvetenskaplig forskning som genomförts vid olika svenska lärosäten, och även i exempelvis betänkandet från Utredningen om en ny lärarutbildning (SOU 2008:109, s. 373), liksom i UKVs presentationer av sitt område. Ett slags konsensus förefaller ha utvecklats om hur utbildningsvetenskaplig forskning ska ringas in. Så var inte fallet för tio år sedan när termen utbildningsvetenskap började vinna större spridning. Då kunde särskilda ämnen, institutioner och utbildningar, i synnerhet lärarutbildningar, göra anspråk på om inte ensamrätt så åtminstone tolkningsföreträde. I dag torde det vara okontroversiellt att hävda att utbildningsvetenskaplig forskning återfinns inom många ämnen, institutioner och fakulteter. Därmed också sagt att utbildningsvetenskapen inte är någon disciplin med en enda fast kärna. Den är inte som ett plommon utan snarare (för att använda en bild som UKVs huvudsekreterare Elisabet Nihlfors hittat på) som ett granatäpple. Psykologiska studier av barns lärande i matematik är varken mer eller mindre utbildningsvetenskapliga än historievetenskapliga undersökningar av imamskolornas utbredning i Afrika. Inte heller tillåter definitionen att man pekar ut särskilda åldersgrupper bland dem som undersöks som mer relevanta än andra: åttaåringen i årskurs 2 är inte ett mer självklart undersökningsobjekt än tjugoåringen på högskolan eller femtioåringen som går kurser på sin arbetsplats. En helt annan sak är att det finns gott om vissa sorters forskning och ont om andra. Studier av skolbarn är mer frekventa än studier av vuxenelever och etnografisk metod vanligare än magnetröntgenundersökningar. Men om vi vill teckna kartan över det utbildningsvetenskapliga fältets struktur är det viktigaste inte de olika forskningsspecialiteternas omfattning utan deras karaktär och relationer till varandra. Flertalet inventeringar och förteckningar som vi kommit över från olika lärosäten illustrerar det allra största problemet med att spåra upp utbildningsvetenskaplig forskning i den breda mångvetenskapliga meningen: Sådan forskning är ganska enkel att upptäcka så länge den bedrivs vid institutioner för pedagogik, didaktik eller systerämnen eller i anslutning till lärarutbildningar. Då är basala uppgifter Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 20
relativt lättillgängliga i diverse databaser, förteckningar och verksamhetsberättelser. Betydligt svårare är att hitta den utbildningsvetenskapliga forskningen med annan hemvist. Det finns förstås skillnader mellan lärosätena vad gäller den utbildningsvetenskapliga forskningens fördelning på å ena sidan pedagogik/didaktik/lärarutbildningar/särskilda utbildningsvetenskaplig fakulteter och så vidare, å andra sidan övriga ämnen, institutioner och fakulteter. Dessa variationer är i sig viktiga för förståelsen av det svenska utbildningsvetenskapliga fältet, och några preliminära observationer redovisas nedan. Här vill vi bara fästa uppmärksamheten vid att relevant forskning med hemvist utanför pedagogiken och dess systerämnen ofta utelämnats i inventeringar av det utbildningsvetenskapliga området. En annan fråga är var gränsen ska dras mellan å ena sidan vetenskaplig forskning och å andra sidan verksamheter såsom utvärdering, uppföljning, verksamhetsutveckling och olika slag av uppdrag för departement, verk och myndigheter. En rimlig utgångspunkt är att betrakta utbildningsvetenskap som ett fält där den mest autonoma polen utgörs av den mer renodlat vetenskapliga forskningen, det vill säga det slags forskning som brukar finansieras av Vetenskapsrådet eller RJ och där spelreglerna och konkurrensvillkoren är de som gäller inom etablerade vetenskapliga discipliner. En kartläggning av kraftlinjerna i fältet i hela dess vidd skulle kräva att man även beaktade mer heteronoma poler, det vill säga de regioner av fältet som är mer beroende av utvärtes (administrativa, politiska, ideologiska, ekonomiska) makter där allt från skolförbättringsprojekt till utbildningsjournalistik förekommer. Men den nu påbörjade inventeringen kan inte kartlägga hela det utbildningsvetenskapliga fältet. Att rikta sökarljuset främst mot regionen i någorlunda närhet av den vetenskapliga autonoma polen förefaller rimligt. En avgörande distinktion är den mellan proklamerad och faktisk inriktning på forskningen. Med andra ord: vid en analys av fältet måste man skilja mellan å ena sidan de karaktäristiker av den egna forskningen som emanerar från lärosätena eller återfinns i ansökningarna, å andra sidan den forskning som genomförs. Vi försöker genomgående hålla isär dessa två ting. Båda är viktiga, den proklamerade inriktningen är inget tomt bländverk utan har reella effekter i konkurrensen på fältet och säger också något om ambitionerna och om hur forskningen framträder för utövarna, kollegerna och konkurrenterna och eventuellt avnämarna. Av tidsmässiga skäl måste vi avstå från att gå särskilt djupt in i frågan om den faktiska genomförda forskningen och de forskningsresultat som faktiskt producerats. Vi får i huvudsak lov att hålla oss till forskningsplanerna. Material som använts i inventeringen Följande empiriska underlag har utnyttjats. Projektdatabaser hos FAS, RJ och Vetenskapsrådet. För att få fram ett homogent material över externfinansierad utbildningsvetenskaplig forskning har vi systematiskt samlat in data från databaser hos de tre dominerande forskningsfinansiärerna FAS, RJ och Vetenskapsrådet. Perioden är sex år, täckande ansökningar som beviljats åren 2005 2010. I RJ:s databas hittades 17 utbildningsvetenskapliga projekt, i FAS databas 34 och i Vetenskapsrådets databas 294 varav 244 finansierade av UVK. Totalt rymmer vår databas 345 bidrag som tilldelats närmare 1,3 miljarder. Detta material bildar stommen i inventeringen. Lärosätenas svar på en förfrågan från UVK. Ett material som är skräddarsytt för föreliggande inventering är de svar som flutit in på en förfrågan som UVK i maj 2010 tillställde rektorerna för samtliga berörda svenska lärosäten. Lärosätena uppmanandes att skicka kartläggningar och översikter av sin utbildningsvetenskapliga forskning, information om strategiska satsningar inom området jämte övrigt material som kunde vara av intresse. Svar inkom under försommaren från 26 lärosäten varav de allra flesta gjort, eller i varje fall försökt åstadkomma, en beskrivning av den utbildningsvetenskapliga forskningen. Några lärosäten såsom Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Uppsala universitet Ämnesöversikter 2010 Utbildningsvetenskapliga kommittén 21