2013-01-01 1 (5) Chefsekonomavdelningen Joakim Wallenklint 08-700 16 03 joakim.wallenklint@kkv.se Jävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor 1. Allmänt om jävsreglernas funktion Jävsregler, liksom andra förvaltningsrättsliga regler för en myndighet, har dubbla syften: dels att styra hur arbetet vid myndigheten organiseras och bedrivs för att garantera en objektiv och opartisk hantering av ärendena, dels att skapa förtroende hos berörda och allmänheten för att myndigheten sköter sin uppgift på ett opartiskt sätt. I det förra avseendet lägger jävsreglerna ett ansvar på såväl myndigheten som på enskilda befattningshavare; i det senare avseendet samverkar jävsreglerna med andra regler som kortfattat berörs i avsnitt 4 nedan. 2. Jävsreglernas grund i Förvaltningslagen (1986:223) Bestämmelser om jäv finns i 11-12 Förvaltningslagen, som är en generell lag för alla myndigheter. 3. Precisering av jävsreglerna med hänsyn till Rådet för forskningsfrågor (Rådet) uppgift Förvaltningslagen är generellt formulerad och gäller alla myndigheter. Rådets verksamhet skiljer sig på flera sätt från verksamheten vid andra myndigheter, kanske främst genom att majoriteten är utsedda som representanter för det kollektiv av forskare som direkt berörs av rådets beslut. Detta skapar speciella risker för delikatessjäv. Det finns därför skäl att skapa interna riktlinjer för hur man inom Rådet ska sträva efter att undvika brott mot jävsreglerna. Eftersom jäv i grunden är en personlig oförmåga att handlägga ett ärende opartiskt är det svårt att finna objektiva kriterier på jäv och därför också att formulera praktiskt tillämpbara riktlinjer som med precision fångar de situationer där jäv i lagens mening verkligen föreligger. Rådets arbete bör därför utformas så att man såvitt möjligt förebygger inte bara jävssituationer i strikt mening utan även oklara och känsliga situationer. Detta sker genom att man identifierar generella typsituationer där risken för jäv anses särskilt påtaglig och/eller som kan uppfattas som särskilt riskabla ur förtroendesynpunkt. Adress 103 85 Stockholm Besöksadress Sveavägen 167 Telefon 08-700 16 00 Fax 08-24 55 43 konkurrensverket@kkv.se
2013-01-01 2 (5) 3.1 Situationer som bör undvikas på grund av risk för jäv eller såsom riskabla ur förtroendesynpunkt De vanligaste sakägarna i förhållande till Rådets beslut är enskilda forskare (och i någon mån organisationer) som ansöker om bidrag. De som främst riskerar att hamna i jävsförhållanden till dem är de handläggare vid Konkurrensverket som själva är vetenskapligt verksamma. Följande generella situationer ska betraktas som känsliga eftersom de kan anses innebära särskilt påtaglig risk för jäv och/eller kan uppfattas som särskilt riskabla ur förtroendesynpunkt: när en handläggare vid Konkurrensverket deltar i beredningen vid rådet, när en handläggare tillhör samma institution eller motsvarande självständig ekonomisk enhet som en sökande, när ledamot i ett visst ärende samtidigt i ett annat sammanhang står i ett möjligt beroendeförhållande till en sökande i det första ärendet, till exempel om denne har uppdrag som utvärderare av ledamotens kompetens, anslagsansökan, institution eller ämne, när en ledamot har ett pågående eller nyligen avslutat nära samarbete, till exempel i form av lärare/elev-förhållande eller gemensamt bedriven forskning, med en sökande. 3.2 Riktlinjer för att förebygga jävssituationer Listor över ansökningar bör på ett tidigt stadium skickas till ledamöter med en anmodan att ledamöterna anmäler de ansökningar för vilka de är jäviga eller där särskild fara för jäv föreligger. Särskilt bör ledamöterna uppmanas att uppmärksamma om det i enskilda fall kan finnas andra särskilda skäl att befara delikatessjäv 1 än dem som direkt nämns i 3.1. När ansökningar fördelas på dessa bör man så långt möjligt se till att känsliga situationer enligt ovan inte uppstår. Ingen skall utses till att vara en av de huvudbedömarna för ansökningar där jäv eller jävsliknande förhållanden föreligger. 3.3 Procedurregler då jäv föreligger De ovanstående riktlinjerna kan inte alltid förhindra att jävssituationer uppstår. De vanligaste fallen är följande: En ledamot söker själv anslag. En ledamot söker själv anslag och ämnet är sådant att ansökan inte kan överflyttas till annan huvudbedömare. En ansökan faller inom ett område som är så starkt specialiserat att det inte går att finna huvudbedömare som inte står i nära relation till den sökande. 1 Se bilaga
2013-01-01 3 (5) I dessa och andra fall då jäv föreligger kan skriftliga yttranden inhämtas från minst två utomstående sakkunniga. När ett ärende behandlas ska den som är jävig lämna lokalen. Jäv ska antecknas i protokollet. Även fall där jäv prövats men inte ansetts föreligga ska protokollföras. Om det inte förs protokoll vid mötet i övrigt ska likväl jävsprotokoll föras. 4. Närbesläktade frågor Förtroende hos berörda och allmänheten för att myndigheten sköter sin uppgift på ett opartiskt sätt bygger inte bara på att jävsreglerna iakttas utan även på andra principer som därvid samverkar med jävsreglerna. Två sådana principer gäller öppenhet och dokumentation. 4.1 Öppenhet I Förvaltningslagen stadgas "En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild". Rådet bör visa öppenhet även när det inte gäller myndighetsutövning mot någon enskild. 4.2 Dokumentation Det är angeläget att Rådet dokumenterar det underlag som har funnits för beslut i så stor utsträckning som möjligt. Av Förvaltningslagens 20 framgår att ett beslut skall innehålla de skäl som har bestämt utgången om ärendet rör myndighetsutövning mot någon enskilt. Dock får skälen utelämnas "om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart". Men om skälen utelämnats "bör myndigheten på begäran av den som är part om möjligt upplysa honom om dem i efterhand". Reglerna ska ses som ett skydd för den enskilde mot utlämnande av ofördelaktiga uppgifter till andra. Så länge detta intresse inte skadas bör de skäl redovisas som finns dokumenterade.
2013-01-01 4 (5) BILAGA Förvaltningslagen (1986:223) De beteckningar som anges inom parentes nedan är de vedertagna namnen på de olika typer av jäv som nämns i lagen men de ingår inte i själva lagtexten. 11 Den som skall handlägga ett ärende är jävig: 1. om saken angår honom själv, hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående (sakägar-, intresse- och släktskapsjäv) 2. om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendet utgång (ställföreträdarjäv) 3. om ärendets har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken (tvåinstansjäv) 4. om han fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken (ombuds eller biträdesjäv) 5. om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet (grannlagenhets- eller delikatessjäv). Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 12 Den som är jävig får inte handlägga ärendet. Han får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall myndigheten snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om myndigheten inte är beslutsför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet. Kommentarer Begreppet "handläggare" omfattar i jävssammanhang alla som kan påverka ett ärendes utgång, både under förberedelserna, som till exempel en forskningssekreterare, och vid beslutet, som till exempel en rådsledamot. Jävsreglerna gäller alla handläggare.
2013-01-01 5 (5) Begreppet "närstående" i formuleringen av släktskapsjävet ska tolkas i privat snarare än professionell mening och kan inrymma andra intima och nära relationer än de formellt familjerättsliga. Ett nära samarbete i enbart professionell mening kan dock innebära delikatessjäv. Ställföreträdarjäv kan till exempel tänkas föreligga för en institutionschef inför en större ansökan från personer vid hans egen institution även om han inte alls själv är inblandad i projektet. Observera att det inte krävs att ställföreträdaren själv skulle dra nytta av beslutet. Personer med till exempel prefekt- eller dekanuppdrag vid universiteten kan därför lätt råka i jävssituationer. Tvåinstansjäv kräver att någon deltagit i den slutliga handläggningen vid en annan myndighet och dessutom att ärendet formellt remitterats mellan myndigheterna. Att någon deltar i prövningen av samma ärende på olika nivåer inom samma myndighet är alltså inte tvåinstansjäv, men skulle under vissa omständigheter kunna vara delikatessjäv. Punkten om delikatessjäv är ett slags generalklausul och är därför också den mest svårtolkade.