HANDLINGSPLAN att stimulera hög närvaro för att uppnå goda studieresultat och arbetsvanor

Fotograf: Erica Svensson HANDLINGSPLAN att stimulera hög närvaro för att uppnå goda studieresultat och arbetsvanor

Innehåll 1. Inledning 1 1:1 Syfte 1 1:2 Mål 1 1:3 Definition av frånvaro 1 1:4 Lagtexter 1 2. Främjande arbetet stärker de positiva förutsättningarna för närvaro i förskolan/skolan 2 och berör alla barn. 2:1 Utbildningen ska utformas i överensstämmelser med 2 2:2 Trygghet, samförstånd och harmoni bland personal, barn och föräldrar får vi genom att 2 2:3 Gruppdynamik 2 2:4 Förskoleverksamheten/undervisningen 3 2:5 Kommunikation 3 3. Förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för frånvaro 4 3:1 Rutiner för frånvarorapportering 4 3:2 Sjukfrånvaro 4 3:3 Ledighet 4 3:4 Sen ankomst 4 3:5 Insatser 4 4. Åtgärdande arbetet när frånvaron har uppstått 5 4:1 Korta frånvaroperioder 5 4:2 Ogiltig frånvaro 6 4:3 Rutiner vid återkomst till skolan 6 4:4 Förskolechef/rektor och skolchefs uppföljning av skolfrånvaro 6 4:5 Information om handlingsplanen 6 4:6 Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen 6 5. Tillämpad lagstiftning Bilaga 1 5:1 Skollagen 1 5:2 Elevhälsa 1 5:3 Föräldrabalken 1 5:4 Socialtjänstlagen 1 6. Enkel kartläggning Bilaga 2 7. Fördjupad kartläggning Bilaga 3 8. Matris på åtgärdande insatser när ogiltig frånvaro har uppstått Bilaga 4

1(6) 2012-10-30 1. Inledning: Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till förskola och grundskola. Förskolan är inte obligatorisk men det är här som grunden läggs för ett livslångt lärande. I grundskolan gäller skolplikt vilket innebär närvaroplikt, dvs. skyldighet att delta i den utbildningen som anordnas. Detta gäller inte om barnet är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli. Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Långvarig frånvaro innebär att rätten till utbildning inte blir tillgodosedd. För det enskilda barnet kan en omfattande frånvaro från förskolan/obligatoriska skolan leda till stora svårigheter. En ofullständig förskole/grundskoleutbildning ger små möjligheter på arbetsmarknaden och kan innebära utanförskap och lidande. 1:1 Syfte: Säkerställa att alla barn når sin potential och fullgör sin skolplikt bl.a. genom att eliminera ogiltig frånvaro. 1:2 Mål: Utveckla det främjande arbetet för att stärka de positiva förutsättningarna för närvaro i förskola/ skolan. Utveckla det förebyggande arbetet så att frånvaro inte uppstår. Utveckla åtgärdande insatser när frånvaro har uppstått 1:3 Definition av frånvaro: Giltig frånvaro innebär sjukdom intygad av vårdnadshavare eller ledighet som har beviljats av rektor. Ogiltig frånvaro innebär att man uteblir från undervisningen utan att ha ett giltigt skäl. 1:4 Lagtexter: I handlingsplanen finns det tillämpade lagtexter ur skollagen och socialtjänstlagen. Detta innebär dels att personal som tillämpar innehållet i handlingsplanen hela tiden påminns om skolans, föräldrarnas och socialtjänstens skyldigheter och rättigheter dels att delar ur den tillämpade lagstiftningen finns samlat i ett dokument.

2. Främjande arbetet stärker de positiva förutsättningarna för närvaro i förskolan/ skolan och berör alla barn. 2(6) 2:1 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med: Grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värde, Jämställdhet Solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på en vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet. ( Lgr 11 5 ) 2:2 Trygghet, samförstånd och harmoni bland personal, barn och föräldrar får vi genom att: Förskolechef/rektor har en tydlig ledningsdeklaration med ansvarsfördelning som är väl känd hos barn, personal och föräldrar. Tillämpa sin plan avseende ett kontinuerligt arbete för att främja likabehandling samt förebygga och åtgärda eventuell diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Personalen diskuterar återkommande gemensamma frågor för att deras bemötande av barnen ska vara så likartat som möjligt. Inställningen är att vet alla, både barn och vuxna, vad omgivningen förväntar sig av dem uppstår inte meningsskiljaktigheter vilket skapar trygghet. De vuxna på förskolan/skolan är alltid goda förebilder för barnen. Bemötandet av barnet bör utgå från ett salutogent ledarskap dvs. att förskolechef/rektor och personal sätter ljuset i första hand på barnets tillgångar. Det måste finnas en stark och självklar vilja att inspirera, uppmuntra och bekräfta barnets positiva beteende oavsett barnets utvecklingsbehov. Flera rastvakter skall alltid finnas på skolgård och i korridorer/uppehållsrum under raster men även när barnen inte har lektioner. Både barn och personal skall veta vilka som är rastvakter genom tydliga, synliga och väl uppsatta rastvaktscheman. Skolans ordningsregler är framtagna i samarbete med barnen, personalen och föräldrarna. Ordningsreglerna skall vara väl förankrade och även innehålla konsekvenser samt tillämpas av alla. Skapa möjligheter till aktiva raster/håltimmar exempelvis genom att låna/spela fotboll, volleyboll, bordtennis, kubb, kortlek och fotbollsspel. Vår tanke är att om barnen har meningsfulla aktiviteter när de inte har lektion blir också situationen i klassrummen lugnare. Vid schemaläggning skall håltimmar minimeras eller helst tas bort. Om barnen är sysslolösa kan det hända saker av negativ karaktär. 2:3 Gruppdynamik Det måste ske ett kontinuerligt arbete avseende klassen/gruppens utvecklingsprocess i syfte att skapa samförstånd och harmoni. För att få ut maximal måluppfyllnad av klassens/gruppens verksamhet måste det finnas kunskaper hos förskolechef/rektor och personal avseende de inbördes relationer som finns i klassen/gruppen samt deras sätt att kommunicera ständigt är i förändring. Ett exempel på hjälpmedel i arbetet med klassens/gruppens utveckling är FIRO-modellen, Fundamental Interpersonal Relations Orientation, vilken är en relationsteori. Modellen bygger på en grundmodell som säger att alla mänskliga behov och beteenden kan beskrivas genom dimensionerna Tillhöra, Kontroll och Öppenhet i syfte att skapa samförstånd och harmoni. Gruppdynamiken i en klass/grupp förändras hela tiden vilket gör att chefen/ledaren

dvs. i detta fall förskolechef/rektor, mentor, förskolelärare osv. har en viktig och central roll i klassen/gruppens utvecklingsprocess. 3(6) 1. Tillhörandefasen som beskriver den omogna gruppens relationer där individernas fokus handlar om frågeställningar om att tillhöra eller inte tillhöra en grupp. Medlemmen agerar artigt och försöker orientera sig bland de övriga gruppmedlemmarna för att se om hon/han kan acceptera de andra och bli accepterad av de andra. Individens behov är att känna sig tillräckligt betydelsefull för att tillhöra gruppen. 2. Kontrollfasen (rollsökning) som beskriver gruppens relationer där individernas fokus handlar om frågeställningar om vilken position individen har i gruppen. Medlemmen agerar ofta konfrontativt eller bevakande gentemot övriga gruppmedlemmar för att mäta sin egen och andras position i gruppen. Individens behov är att känna sig tillräckligt kompetent och att ha tillräckligt inflytande för att kunna påverka gruppen. 3. Samförstånd/Öppenhethetfasen som beskriver den mogna gruppens relationer där individernas fokus handlar om frågeställningar om relationer till övriga gruppmedlemmar termer hur nära respektive långt ifrån vill jag vara andra. Medlemmarna agerar öppet mot varandra och delger varandra känslor och tankar. Individens behov är att känna sig tillräckligt omtyckt av andra. Först i denna fas har arbetsgruppen full effekt för det arbete den är satt att utföra. 2:4 Förskoleverksamheten/undervisningen I verksamheten genomförs dagligen intressanta, stimulerande och lärorika tillfällen. För barnen i förskolan arbetas det hela dagen mot målen i förskolans läroplan. För barnen i skolan skall målen i läroplanen tydliggöras, likaså vad som kommer att bedömas. I och med att barnen har denna kännedom ökar deras möjlighet och intresse för elevinflytande. Den formativa bedömningen stimulerar barnen att utvecklas vidare och motivationen ökar. Detta gör att barnens ansvarstagande för det egna lärande ökas successivt och utvecklas under åren. Detta gör att barnen är väl förberedda inför sina fortsatta studier. 2:5 Kommunikation Barnet och/eller dess förälder måste kunna känna trygghet i att de närsomhelst kan föra samtal med mentor eller med skolans personal. Skulle meningsskiljaktigheter uppstå skall det finnas en vilja att detta löses på denna nivå. Inkopplandet av förskolechef/rektor skall göras när problemet inte kan lösas av arbetslag, mentor och vårdnadshavare. Annars finns det risk för skapandet av en budbärarkommunikation på skolan.

3. Förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för frånvaro. 4(6) 3:1 Rutiner för frånvarorapportering När ett barn är frånvarande på grund av sjukdom eller dylikt anmäler vårdnadshavaren frånvaron till angivit telefonnummer varje dag, före klockan 8.00 Varje sjukdag skall anmälas i skolan medan man i förskolan kan, om man vet att barnet är sjuk flera dagar anmäla detta vid det första tillfället. I förskolan skall även barnet friskförklaras i samband med återgång till verksamheten senast samma dag barnet återgår. Skolan registrerar anmälan i Infomentor (skolans frånvarorapporteringssystem). Lärare som saknar ett barn på sin lektion/studiepass skriver senast samma dag in eventuell sen ankomst och frånvaro i frånvarorapporteringssystemet. Vikarier lämnar meddelande till mentor/ämneslärare eller skolans expedition. 3:2 Sjukfrånvaro Om barnet blir sjukt under dagen meddelas mentor. Skolan skall alltid meddela vårdnadshavaren innan barnet skickas hem medan förskolan omedelbart kontaktar vårdnadshavaren för hämtning. Vid sammanhängande sjukfrånvaro längre än tre dagar kontaktar mentor vårdnadshavaren. Vid upprepade sjukfrånvaro under en sexveckorsperiod kontaktar mentor vårdnadshavaren. 3:3 Ledighet En elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Ledighet i skolan beviljas av rektor. Beslut om ledighet grundas på samlad bedömning av elevens situation. Bland de omständigheter som beaktas är frånvarons längd, elevens studiesituation, möjlighet att på olika sätt kompensera den förlorade undervisningen samt hur angeläget ledigheten är för eleven. Blankett för ansökan om ledighet finns att hämta på skolans expedition/hemsida. 3:4 Sen ankomst När barnet kommit för sent tre gånger under en fyraveckors period kontaktar mentorn vårdnadshavaren. Information ges om eventuell återläsning. Se nedan * 3:5 Insatser Diskussion inleds med föräldrarna så snart oro finns kring barnets måluppfyllnad eller förändrade beteende. Rektor kan vid behov besluta att åtgärdsprogram skall upprättas. Aktuella åtgärder, utifrån denna handlingsplan, kan t ex vara samtal med företrädare för elevvårdsteamet eller motiverande/pushningssamtal med förskolechef/rektor/mentor/speciallärare/pedagog och studie- och yrkesvägledare. * Skolan kan anordna återläsning vid ett tillfälle/vecka à 45 min för barnet som har kommit för sent/varit frånvarande från undervisning. Barnet tar på så sätt igen det han/hon har förlorat i ämnet/ämnen.

4. Åtgärdande insatser när frånvaron har uppstått 5(6) 4:1 Korta frånvaroperioder Om barnet har upprepade frånvaroperioder t.ex. upprepade sjukanmälningar, även om de är sanktionerade hemifrån, informerar mentor till förskolechef/rektor samt kontaktar vårdnadshavare. Förskolan är inte obligatorisk men, ett nära samarbete med hemmet är en förutsättning för att tidigt lära sig vikten av struktur i vardagen eller delta i verksamheten. Vid fortsatt hög frånvaro under t.ex. kommande tre veckor eller terminen bedömer förskolechefen/ rektor/mentor med stöd från elevvårdsteamet om möte med vårdnadshavare och elev skall ske. En utredning av orsaken till frånvaron görs och ett förslag till åtgärdsprogram kan bli aktuellt. Rektor är den som beslutar om ett åtgärdsprogram ska upprättas, med ansvarsfördelning utifrån en enkel kartläggning utifrån elevens individuella behov. Se bilaga 2. Elevvårdsteam och arbetslag informeras så att de kan möta elevens behov på bästa sätt. Fortsätter ändå den höga frånvaron under kommande tvåveckorsperiod kan förskolechef/ rektor kalla till elevvårdskonferens (EVK) med vårdnadshavare, elev och berörd personal. Förskolechef/rektor rådgör (avidentifierat) i förväg med socialtjänstens Öppenvård, elevvårdsteamet och sjukvården kring aktuella insatser, så som till exempel olika former av öppenvårdsinsatser, Resurssamtal och hälsoundersökningar. Familjer/familjemedlemmar har möjlighet att vända sig till resursenheten för råd- och stödsamtal rörande barn och familjefrågor av social karaktär. De kan erbjudas upp till tio samtal under längst ett halvårs tid. Vid mötet görs en fördjupad utredning och åtgärdsprogrammet revideras. Se bilaga 3. Uppföljningssamtal med rektor och berörda sker tills läget stabiliserats. I det här skedet kan samtal om läkarintyg komma på tal i fall det t.ex. finns fysiska eller psykiska hinder som gör att eleven inte kan fullgöra sin skolgång i rådande hälsotillstånd. Det är viktigt att samverkan också sker med skolsköterska/läkare. Fungerar inte skolgången trots de insatser som gjorts görs en anmälan till socialtjänsten. Om behov finns tas dessutom kontakt med övriga samverkansaktörer till exempel barn- och ungdomspsykiatrin. Skolan kommer dock att fortsätta med sina åtgärder för att få barnet att komma till skolan och att samverka med vårdnadshavarna. I detta skede skall rektor också informera skolchefen så att denne får en samlad bild av barnets ogiltiga frånvaro. 4:2 Ogiltig frånvaro (Se åtgärdsmatris vid ogiltig frånvaro bilaga 4) Om barnet utan giltigt skäl uteblir från verksamheten, tar mentorn samma dag kontakt med vårdnadshavaren och informerar om att barnet har varit frånvarande. Mentorn dokumenterar. Vid ogiltig frånvaro under en fyraveckorsperiod kallar förskolechef/rektor vårdnadshavare och barnet till möte/elevvårdskonferens. En enkel kartläggning av orsaken till den ogiltiga frånvaron görs och ett åtgärdsprogram kan upprättas efter beslut av rektor med ansvarsfördelning utifrån bedömning av elevens individuella behov. Rektor informerar arbetslag och elevvårdsteam. Fortsätter den ogiltiga frånvaron under kommande fyra veckor kallar förskolechef/rektor till möte/elevvårdskonferens med vårdnadshavare, elev och berörd personal. Förskolechef/rektor rådgör (avidentifierat) i förväg med socialtjänstens Öppenvård, Elevhälsan och sjukvården kring

aktuella insatser, så som till exempel olika former av öppenvårdsinsatser, Resursmöte och hälsoundersökningar. Vid mötet görs en fördjupad kartläggning och åtgärdsprogrammet kan revideras. Återkommande (var 4:e vecka) pushningssamtal/elevvårdskonferenser sker tillsläget stabiliserats med ett salutogent innehåll. 6(6) Fungerar inte skolgången trots de insatser som gjorts görs en anmälan till socialtjänsten. Om behov finns tas dessutom kontakt med övriga samverkansaktörer till exempel barn- och ungdomspsykiatrin. Om barnet trots ovanstående åtgärder inte fullgör sin skolplikt överlämnas ärendet till skolchefen för bedömning utifrån rektors utredning. Finns brister enligt skollagen 7 kap 23, om vårdnadshavarens ansvar att se till att skolplikten fullgörs, fattar familjenämnden beslut om eventuellt vitesföreläggande. Maximalt vitesbelopp som kan utdömas är 25 000 kr/vårdnadshavare. Skolchefen handlägger ärendet. Gör vårdnadshavare, trots vitesföreläggandet, inte vad som på dem ankommer, begär familjenämnden att förvaltningsrätten utdömer vitesbeloppet. 4:3 Rutiner vid återkomst till skolan Inför att barnet återkommer till skolan efter en längre tids frånvaro, revideras åtgärdsprogrammet och utvecklas till att även innehålla åtgärder av återslussningskaraktär. Dessa kan omfatta bemötande från omgivningen, anpassning av tid, krav, arbetsuppgifter, samtalskontakter och dylikt. Det är viktigt att vikarier på enheterna också får ta del av det reviderade åtgärdsprogrammet. 4:4 Uppföljning av skolfrånvaro Förskolechef/rektor skall 1 gång/månad göra en uppföljning av barnens ogiltiga frånvaro. Uppföljning av skolfrånvaro sker också bl. a. i den årliga kommunala kartläggningen av barn i behov av särskilt stöd. Kartläggningen diskuteras i elevvårdsteam och personalgrupp. Skolchefen skall minst två gånger per termin informera familjenämnden så att huvudmannen får en samlad bild av barnens ogiltiga frånvaro i Tomelilla kommun. 4:5 Information om handlingsplanen Förskolechef/rektor ansvarar för att informera och utbilda personal, vårdnadshavare, barn och samverkanspartners avseende handlingsplanenens innehåll och tillämpning. 4:6 Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen Förskolechef/rektor och elevvårdsteam följer upp och utvärderar handlingsplanen vartannat år. Eventuell revidering av handlingsplanen beordras av skolchef eller av skolchef utsedd förskolechef/rektor.

Bilaga 1 Tillämpad lagstiftning Skollagen 5 kap. Ordningsregler 5 På varje skolenhet ska det finnas ordningsregler. De skall utarbetas under medverkan av barnen och följas upp på varje skolenhet. Rektor beslutar om ordningsregler. 7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning När skolplikten inträder och upphör 2 Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt. 10 Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. 12 Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde året. Närvaro 17 En elev i grundskolan och grundsärskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om elev inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevernas vårdnadshavare inte informeras samma dag. Ledighet 18 En elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Rektor beslutar om ledighet. Rektor får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar. Vårdnadshavarens ansvar 20 Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullföljer sin skolplikt. Huvudmannens ansvar 22 Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Föreläggande och vite 23 Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullfölja sina skyldigheter. Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas. Elevhälsa 2 kap. 25 För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevens utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.

Föräldrabalken 6 kap. 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. 2 Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. 2a Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Socialtjänstlagen Insatser gällande barn och unga 5 kap. 1 Socialnämnden ska: - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, - med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, 11 kap. 1 Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. 14 kap. 1 Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.

Bilaga 2 Enkel kartläggning Deltagarna sitter med frånvaroregistreringen i Infomentor framför sig. Den enkla kartläggningen görs utifrån följande frågeställningar: - Vad är orsaken till att du inte är i förskolan/skolan? Utveckla detta? Vad menar du? Förklara mera? Försök se mönster i frånvaron/närvaron. - Vad kan vi göra för att hjälpa dig så att du alltid är i förskolan/skolan går på alla lektioner? (samtal med lärare, kamratstödjarna, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska och skolläkare om sömn/kost/medicinska frågor samt samtal med kurator om situationen i skolan och hemma, tänk på behovet av motivation mm) Genomför samma process tills ni kommit fram till 2-3 orsaker och några åtgärder till varje orsak. Mentor/kuratorn ansvarar för dokumentation och mentor sammanställer ett åtgärdsprogram. Frågorna omformuleras då de skall ställas till yngre barn/vårdnadshavare med yngre barn.

Bilaga 3 Fördjupad kartläggning Deltagarna har tillgång till upprättat åtgärdsprogram och aktuell frånvaroregistrering i Infomentor. Den fördjupade kartläggningen görs utifrån följande frågeställningar: - Hur har besluten i åtgärdsprogrammet fungerat? Kvarstår svårigheterna? Varför fungerar inte åtgärderna? - Hur ser ditt dagsschema ut? Se mönster i frånvaron/närvaron. - Finns det orsaker i skolan/förskolan? (lektionerna är inte tillräckligt intressanta, behandlas illa, trivs inte i miljön, inga kompisar, bråk, svårt att hänga med, känner mig stressad/annorlunda, blir inte tagen på allvar mm) - Finns det orsaker i hemmet? Är närvaron olika beroende på vilken förälder du bor hos? - Vilka nya insatser behövs? - Åtgärder från öppenvården? Förskolechef/rektor ansvarar för dokumentation. Mentor reviderar åtgärdsprogrammet.