Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Utbildningsnämndens arbetsutskott Tid: Tisdagen den 10 December 2013, kl. 13.00 Plats: Utbildningens Hus, sammanträdesrummet förvaltningskontoret Information och överläggningar A/ Förvaltningschef B/ GR C/ Ledamöter Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Förslag till avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen fr.o.m. 2014-01-01 2. Utbildningsnämndens flerårsstrategi 2014-2016 3. Prislista för fristående gymnasieskolor 4. Ekonomisk uppföljning per månad 2013 Birgitta de Verdier (FP) Ordförande Pär Hellsten Sekreterare Tel: 0322-616493 E-post: par.hellsten@alingsas.se Alingsås kommun Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 67 30 E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se
Ärende 1 Förslag till avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen fr.o.m. 2014-01-01 och tills vidare. Dnr: 13-189.173
Utbildningsförvaltningen Datum: 2013-12-02 Utbildningsnämnden Handläggare: Ingela Andersson Direktnr: Beteckning: 2013.180 UN Förslag till avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen fr.o.m. 2014-01-01 och tills vidare. Dnr: 13-189.173 Ärendebeskrivning Sedan 2010 finns ett regionalt samarbete kring yrkesinriktad vuxenutbildning i Göteborgsregionen och nuvarande avtal löper ut 31 december 2013. Ett förslag till samverkansavtal har nu tagits fram, att gälla från och med 1 januari 2014 och tills vidare. Avtalet avser att vidareutveckla satsningen på tillväxtskapande yrkesutbildningar. Utbildningarna ska stödja Göteborgsregionens arbetsliv inom såväl privat som offentlig sektor och bidra till uthållig tillväxt i Göteborgsregionen. Förvaltningens yttrande Förslaget till samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen tillvaratar den samlade kapaciteten av utbildningsresurser. Avtalet ger även förutsättningar att ta tillvara kombinationer av utbildningsnivåer och olika skolformer samt ger kommunen möjlighet att optimera de kommunala resurserna för vuxenutbildning ur ekonomiskt och kvalitetsmässigt perspektiv. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden godkänner förslaget till samverkansavtal för vuxnas lärande, daterat 2013-09-03, att gälla från och med 2014-01-01och tills vidare. Utbildningsförvaltningen Ingela Andersson tf Förvaltningschef
Godkänd av: Ingela Andersson Titel: Datum: 2013-12-04
Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 13-189.713 Styrelseärende 2013-10-25 Till Förbundsstyrelsen Förslag till Avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen fr.o.m. 2014-01-01 och tills vidare Sedan 2010 finns ett regionalt samarbete kring yrkesinriktad vuxenutbildning i Göteborgsregionen och nuvarande avtal löper ut 31 december 2013. Utbildningsgruppen uppdrog 2013-02-07 åt Utbildningschefen att ta fram förslag till avtal för verksamheten att gälla fr.o.m. 2014. En arbetsgrupp med representanter från Göteborgs Stad och övriga medlemskommuner samt GR Utbildning har tagit fram ett förslag till samverkansavtal att gälla fr.o.m. 2014 och tills vidare. Förbundsstyrelsen föreslås, under förutsättning att Utbildningsgrupen 24 oktober för din del godkänt förslaget, besluta att för sin del godkänna förslaget till samverkansavtal för vuxnas lärande, daterat 2013-09-03, att gälla fr.o.m. 2014-01-01 och tills vidare, att föreslå förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna att godkänna förslaget till samverkansavtalet för vuxnas lärande, daterat 2013-09-03, att gälla fr.o.m. 2014-01-01 och tills vidare, att besked om godkännande av avtalet ska vara GR tillhanda senast 2013-12-31, samt att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat. Göteborg 30 september 2013 Helena Söderbäck /Peter Holmström
Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2013-09-03 Från 2014-01-01 och tillsvidare Förslag till Avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen fr o m 2014-01-01 och tills vidare 1. Avtalspart Avtalets parter är Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och följande medlemskommuner: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö. 2. Avtalets syfte Avtalet avser att vidareutveckla satsningen på tillväxtskapande yrkesutbildningar benämnda avtalsutbildningar. Det syftar till att ta till vara den samlade kapaciteten av utbildningsresurser och studerande för att optimera de kommunala resurserna för vuxenutbildning från ekonomiskt och kvalitetsmässigt perspektiv. Utbildningarna ska stödja Göteborgsregionens arbetsliv inom såväl privat som offentlig sektor och bidra till uthållig tillväxt i Göteborgsregionen. Avtalet bygger på en plattform för vuxnas lärande fastställd av GRs Utbildningsgrupp 2008-12-04. Urvalet av utbildningar sker i nära samverkan med arbetsmarknadens parter och arbetsförmedlingen samt i dialog med Göteborgsregionens högskolor och universitet liksom med andra berörda parter. Antagning och urval sker med beaktande av vad som anges i rådande skollag (2010:800), förordning om kommunal vuxenutbildning (2011:1108) samt förordning om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (2009:43). 3. Avtalstid Avtalet avser verksamheten från och med 2014-01-01 och gäller tills vidare. Uppsägning av part görs med en framförhållning på minst 12 månader och uppsägningsdatum är den 1 januari. Om part beslutar att frånträda avtalet ska hemkommunen fullfölja betalningsansvaret för elever som påbörjat utbildning inom det gemensamma utbudet så att dessa elever ges möjlighet att fullfölja utbildningen. Genom detta avtal upphör tidigare avtal om samverkan kring regionrekryterande yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning som gällt inom GR. 4. Villkor kring avtalet 4. 1 Förutsättningar för avtalet Förutsättningar för det regionala samarbetet kring vuxnas lärande är att det finns: - en regional överblick, - klara kriterier och tydliga gränssnitt för det lokala resp regionala, - regional/kommunal delaktighet, - en tillräckligt stor kritisk massa för att samordningsfördelarna ska bli mätbara och effektiva. 4.2 Grundvillkor För att avtalet ska göra avsedd nytta finns ett antal faktorer av betydelse för det regionala samarbetet som behöver vara uppfyllda. Dessa faktorer är: - möjlighet för alla invånare i Göteborgsregionen, oavsett i vilken kommun man är folkbokförd, att studera på yrkesutbildningar för vuxna i hela regionen, dvs ett öppet kursutbud. - att genom samverkan göra det möjligt för sökanden att ta del av utbildningar som annars inte skulle vara tillgängliga, 1
Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2013-09-03 Från 2014-01-01 och tillsvidare - erbjudandet av likvärdiga utbildningar oavsett kommunernas olika förutsättningar, - omvärldsbevakning i syfte att ha en stark korrelation mellan utbildningsmarknad och arbetsmarknad, - den samlade kapaciteten av utbildningsresurser tillvaratas och utnyttjas effektivt i form av kommunernas egen produktion, kommunernas upphandlade produktion och GRs upphandlade produktion, - förutsättningar finns för att ta tillvara kombinationer av utbildningsnivåer och olika skolformer i enlighet med de förutsättningar som gäller i VUX12, t ex språkstöd (exempelvis SFI, gruv och gy) och YH, samt i varierande pedagogiska former, t ex lärlingsutbildning för vuxna. 4.3 Utförare Utbildningsanordnare (uba) Avtalsutbildningarna kan utgöras av enskild kommuns egen anordnad utbildning, av enskild kommun upphandlad utbildning och av GR upphandlad utbildning. 4.4 Virtuellt kompetensråd GRs virtuella kompetensråd för vuxnas lärande utgör en viktig funktion i arbetet med omvärldsbevakning och framtagande av utbildningar. 5. Avtalets omfattning 5.1 Förutsättningar Avtalsutbildningarna omfattar regionalt anordnad yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning för vilken statsbidrag lämnas enligt gällande förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning samt genom detta avtal finansierade yrkesutbildningar enligt gällande förordning om kommunal vuxenutbildning (2011:1108) och i andra tillämpliga delar som språkstöd och YH-utbildningar. Innehållet i och formen för den samverkan som föreslås i detta avtal kan komma att ändras med anledning av eventuella nationella förändringar i tillämpliga lagar och förordningar. 5.2 Brett kursutbud Inom avtalets ram ska finnas möjligheter att i ett brett kursutbud möta de kompetensbehov som både arbetsmarknaden och den enskilde individen efterfrågar. Det ska vara möjligt att ta tillvara kombinationer av utbildningsnivåer, olika skolformer i enlighet med förutsättningarna i VUX12, samt andra pedagogiska former och metoder. Dessa kan vara gymnasial yrkesutbildning, språkstöd, YH-utbildning, validering, lärlingsutbildning för vuxna och samordnade former som kan förekomma på den lokala nivån i t ex collegeform. Avtalet ska möjliggöra samverkan med arbetsmarknadsinsatser för att kunna svara upp mot behovet av en modern och effektiv utbildningsform, vilken också möter en långtgående individualisering. 5.3 Utbildning inom hela GR-området Det ges genom avtalet möjlighet för såväl kommunala som fristående anordnare att bedriva verksamhet inom hela GR-området oavsett vem som är huvudman för utbildningen. Den anordnare som bäst kan anordna utbildningen på den plats i regionen där den efterfrågas ska kunna göra detta. 5.4 Regional garanti Möjligheten att införa s k regional garanti för utsatta utbildningsområden ska ses över. Regional garanti innebär att säkerställa att det finns rekryteringsunderlag med rätt kompetens för arbetsgivare i regionen. Detta innebär att vissa utbildningar, efter beslut i Utbildningsgruppen, genomförs även om de har för få deltagare för att vara ekonomiskt försvarbart. Kommunerna erbjuder sig då att tillsammans tillskjuta de ekonomiska medel som saknas för att utbildningen ska bli ekonomiskt försvarbar. 2
Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2013-09-03 Från 2014-01-01 och tillsvidare 5.5 Integration med gymnasieskolan Inom avtalets ram ges möjlighet att integrera vuxenstuderande i gymnasieskolan. 5.6 Språkstöd/yrkvuxintegrering Inom avtalets ram ges möjlighet att samordna/integrera kommunernas utbildning inom språkstöd och yrkesutbildning. Härigenom kan språkundervisningen naturligt integreras med yrkvux genom någon form av språkstöd. Detta kan bli av stor betydelse för den enskilde individen som härigenom snabbare kan komma ut i yrkeslivet samt från samhällssynpunkt genom att detta medverkar till en minskad segregation. 5.7 Regionaliserad och samordnad validering Validering av befintlig kompetens ses som en naturlig del av formell utbildning för vuxna. Inom avtalets ram ska utvecklas metoder och rutiner för validering anpassade till befintliga och planerade utbildningar. 5.8 Utvecklingsarbete gällande urval och antagning Inom avtalets ram ska ett fortsatt utvecklings- och harmoniseringsarbete av urval och antagningsrutiner ske. 6. Roll- och ansvarsfördelning 6. 1 Utbildningsgruppen (GRs politiska styrgrupp för skola och utbildning) Utbildningsgruppen fattar beslut om de kriterier och andra villkor som ska ligga till grund för de utbildningssatsningar som ska genomföras inom ramen för detta avtal. Utbildningsgruppen uppdrar åt Utbildningschefen på GR att ta fram förfrågningsunderlag för upphandling av utbildningsanordnare avseende den utbildning som upphandlas och beställs av GR. Utbildningsgruppen fattar beslut om att påtala för huvudmannakommun kvalitetsbrister i av GR upphandlad utbildning. I övriga fall åligger det ansvarig nämnd att ta samma ansvar i sin egen kommun. 6.2 Ledningsgruppen med operativt ansvar för vuxnas lärande (operativt ansvariga tjänstemän) Ledningsgruppen utgörs av två representanter för kranskommunerna, två representanter för Göteborgs Stad, två representanter för GR Utbildning samt två adjungerade ledamöter representerande arbetslivet. Utbildningscheferna i de kommuner vilka ansluter sig till avtalet utser i samråd med ledamöter i Vuxenutbildningsnätverket kommunernas representanter i Ledningsgruppen. Gruppen konstituerar sig själv. Den operativa Ledningsgruppen bereder de ärenden inom ramen för avtalet som Utbildningsgruppen har att ta ställning till. Vidare tar Ledningsgruppen beslut om riktlinjer och principer för hantering av avtalsutbildningarna (samtliga utbildningar som genomförs inom ramen för detta avtal). Ledningsgruppen beslutar om utbildningsområden, utbud, priser för utbildningar i kommunal regi, marknadsföring, de frågor som rör uppföljning, utvärdering och utveckling. Ledningsgruppen fattar beslut om påtalande av kvalitetsbrister i avtalsutbildning. 6.3 Vuxenutbildningsnätverket (tjänstemän med strategiska ledaruppdrag) Vuxenutbildningsnätverket bereder de strategiska ärenden inom ramen för avtalet som Ledningsgruppen har att ta ställning till. Vuxenutbildningsnätverket initierar och följer upp uppdrag till specifika arbetsgrupper. 6.4 Hemkommun Hemkommunen utgör den kommun där den person bor (är folkbokförd) som kan komma i åtnjutande av de utbildningar som detta avtal omfattar. Hemkommun ansvarar för vägledning av den enskilde samt medverkar i information om och marknadsföring av det 3
Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2013-09-03 Från 2014-01-01 och tillsvidare regiongemensamma vuxenutbildningsutbudet. Hemkommunen ansvarar för rapporter till Skolverket avseende studerande- och organisationsuppföljning. 6.5 Huvudmannakommun Huvudmannakommun är den kommun som ansvarar för att utbildningen genomförs och som har myndighetsansvaret för de utbildningar som utförs inom detta avtal. Denna myndighetsutövning inbegriper antagning inklusive behörighetsgranskning, rektorsfunktion, kvalitetssäkring samt återkoppling till hemkommun. 6.6 GR Utbildning GR Utbildning ansvarar för av GR genomförd upphandling, enligt LOU, av utbildningsanordnare, fattar s k tilldelningsbeslut samt avropar utbildningar. GR Utbildning är avtalsslutande part i förhållande till utbildningsanordnaren, vilket innebär att GR Utbildning i avtalsförhållande har det yttersta ansvaret gentemot utbildningsanordnaren. GR Utbildning svarar för övergripande administration och samordning av de ekonomiflöden som blir resultatet av de utbildningsvolymer som genomförs, samt tar fram visst underlag till kommunerna för studerande- och organisationsuppföljning. GR Utbildning ansvarar för genomförande av effektstudier samt övergripande styrning inom ramen för av GR anvisade utbildningsområden och marknadsföring av avtalsutbildningarna. GR Utbildning ansvarar för rapporter till Skolverket avseende ekonomiuppföljning. GR Utbildning ansvarar även för arbetsmarknadssamråd, samråd med arbetsmarknadens parter och för dialog med det virtuella kompetensrådet. Detta är ett viktigt led i att föreslå utbildningsområden. 6.7 Utbildningsanordnare De utbildningsanordnare som inom ramen för detta avtal genomför utbildningarna enligt överenskommelse med Ledningsgruppen svarar för studerandestöd och vägledning i skälig omfattning under studietiden. för att eleven ska nå sina, i studieplanen, uppsatta mål. 7. Ekonomi 7.1 Hantering av tillskjutna gemensamma medel Finansieringen av avtalsutbildningarna baseras på en grundpost, vilken utgörs av de kommunala resurser som avtalsparterna anslår samt, i den mån de förekommer, särskilda statsbidrag eller annan typ av finansiering inom aktuella utbildningsområden De kommuner som ansluter sig till avtalet ska årligen bidra en kommunal resurs enligt huvudregeln 33 kr/inv till ett konto på GR, baserat på kommunernas folkmängd vid föregående års slut. Kommun som så önskar kan inbetala mer än 33 kr per kommunmedborgare för den yrkesinriktade vuxenutbildning som ingår i avtalet. I det fall kommunerna genom GR Utbildning svarar för en gemensam statsbidragsansökan för avtalsparterna, förutsätts hela det beviljade statsbidraget ingå i de gemensamma regionala yrkes- och lärlingsutbildningar som GR Utbildning samordnar. Vid integrerad yrkesutbildning med språkstöd regleras ersättningen för detta genom den kommunala resursen. I de fall en kommun överskrider sin insats, dvs kommuninvånarna tar ut mer utbildning än kommunen har betalt för, ska beslut om sökandens deltagande i utbildningar inom det gemensamma utbudet föregås av ett beslut i den aktuella hemkommunen om interkommunal ersättning utbetalas eller inte (s k kommunal fråga). 4
Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2013-09-03 Från 2014-01-01 och tillsvidare Motsvarande andel som respektive avtalspart satsat för avtalsutbildningarna kommer respektive kommuns medborgare tillgodo, vilket innebär att kommunernas tillskjutna medel används enbart av de egna kommuninvånarna. Behov av indexreglering av den kommunala resursen ska årligen prövas. Betalning erläggs i form av delbetalningar samt i en slutavräkning till. av GR redovisat konto. 7.2 Avstämning och betalning GR Utbildning administrerar centralt ett avräkningssystem som innefattar varje avtalsparts tillskjutna resurs. GR Utbildning svarar för avstämning och uppföljning gentemot avräkningssystemet av respektive avtalsutbildning i enlighet med de kriterier, som fastställts i avtalen med respektive utbildningsanordnare. Vid årets slut görs reglering av verksamheten så att kommunerna kan välja att låta överskjutande medel återbetalas alternativt kvarstanna på GR för att användas nästkommande år. Ett eventuellt underskott av verksamheten betalas årligen av kommunerna. 7.3 Avsättning av särskilda medel och övriga kostnader För de kostnader vilka uppträder inom ramen för detta samverkansavtal och som belastar huvudmannakommun tillämpas självkostnadsprincipen och dessa kostnader fördelas proportionellt och i förhållande till kommunernas andelar av det samlade ekonomiska utrymmet samt betalas via avräkningssystemet. För de kostnader vilka uppträder inom ramen för detta samverkansavtal och som belastar GR tillämpas självkostnadsprincipen och dessa kostnader fördelas proportionellt på kommunerna i förhållande till kommunernas andelar av, och inom ramen för, det samlade ekonomiska utrymmet samt betalas via avräkningssystemet. 7.4 Prislista Priserna för avtalsutbildningarna baseras på; de avtal som GR tecknat med utbildningsanordnare i samband med upphandling, de avtal enskilda kommuner har genom egen upphandling, samt särskild fastställd prislista avseende utbildningar vilka genomförs i kommunal regi inom ramen för detta avtal. 8. Kvalitetsuppföljning 8.1 Huvudmannakommunens ansvar Kvalitetsuppföljning enligt Skolverkets förordningar och anvisningar åligger huvudmannakommun oavsett anordnare. 8.2 Uppföljning och utvärdering av utbildningar i GRs avtal Uppföljning och utvärdering av avtalsutbildningar i GRs avtal genomförs i enlighet med de kriterier som fastställs av Utbildningsgruppen enligt punkt 6.1. Den av Ledningsgruppen utsedda granskningsfunktionen genomför kvalitetsredovisning i enlighet med de avtalade kvalitetskriterierna och framtagna granskningsdokument. I det löpande utvecklingsarbetet ingår också att GR Utbildning gör uppföljning och utvärdering av, dels de regionalpolitiska utbildningsmål som förbundsstyrelsen antagit, dels det löpande arbetet med en samlad styrning av kvalitetsarbetet avseende avtalsutbildningarna. 5
Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2013-09-03 Från 2014-01-01 och tillsvidare Resultat av uppföljnings- och utvärderingsarbetet presenteras bland annat på GR Utbildnings hemsida, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal samt för vuxenstuderande. 8.3 Åtgärder vid kvalitetsbrist Om Ledningsgruppen bedömer att det finns kvalitetsbrister i någon utbildning inom ramen för detta avtal är huvudmannakommunens skyldig att ge utbildningsanordnaren möjlighet att redovisa sin ståndpunkt. Om huvudmannakommunen vidimerar den framförda kritiken är den skyldig att senare för Ledningsgruppen redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att eliminera dessa brister. Om oenighet mellan Ledningsgruppen och huvudmannakommunen uppstår kan Ledningsgruppen fatta beslut om att inga nya beställningar sker av aktuell utbildning. Om Utbildningsgruppen bedömer att kvalitetsbrister föreligger i huvudmannakommunen för en av GR upphandlad utbildning förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Om berörd kommun vidimerar framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen. Om huvudmannen inte vidimerar kritiken och Utbildningsgruppen står fast vid sin ståndpunkt, ska medling ske enligt vad som sägs i stycket om tvist. En av Ledningsgruppen inrättad funktion ansvarar för kontroll av att kvalitetsuppföljning och granskning sker enligt avtalet. För övriga avtalsutbildningar är anordnande kommun huvudman och ytterst ansvarig för utbildningens kvalitet. 9. Idé- och erfarenhetsutbyte för personal inom vuxnas lärande Göteborgsregionens samlade kompetens inom området vuxnas lärande tas tillvara genom ett idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom vuxenutbildningen främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi. Erfarenhetsutbytet sker i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk i kompetenspooler bidrar till att personal kan anlitas för tidsbegränsade projektanställningar. 10. Övriga villkor Varje avtalspart ska marknadsföra och informera om samtliga utbildningar inom ramen för detta avtal. Ledningsgruppen svarar för den gemensamma informationen. 11. Tvist Tvist med anledning av detta avtal mellan avtalsparterna löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR. 12. Godkännande Föreliggande avtal ska efter godkännande i respektive kommun, undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse eller av den utsedd person, senast 31 december 2013 vara GR tillhanda. 6
Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2013-09-03 Från 2014-01-01 och tillsvidare För Göteborgsregionens kommunalförbund Datum Namn Namnförtydligande För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs stad Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande 7
Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen 2013-09-03 Från 2014-01-01 och tillsvidare För Lilla Edets kommun Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals stad Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande 8
Ärende 2 Utbildningsnämndens flerårsstrategi
Utbildningsförvaltningen Datum: 2013-12-04 Utbildningsnämnden Handläggare: Åsa Holmstrand Direktnr: Beteckning: 2013.187 UN Utbildningsnämndens flerårsstrategi för 2014-2016 Ärendebeskrivning Enligt kommunens styrmodell skall respektive nämnd fastställa en flerårsstrategi för nästkommande år. Flerårsstrategin är avsedd att gälla över mer än ett år, men kan årligen revideras för att visa på kommande verksamhet. Utbildningsförvaltningen har upprättat förslag till flerårsstrategi för 2014-2016 enligt kommunens styrmodell och enligt kommunledningens anvisningar och mall. Förvaltningens yttrande I följande förslag till flerårsstrategi för 2014-2016 synliggörs förvaltningens utmaningar för kommande år, samt de ekonomiska förutsättningarna som ges. Utbildningsnämndens åtaganden utgår från fyra av de övergripande prioriterade målen i Alingsås kommun. Vidare synliggörs de åtaganden som förvaltningen har att förhålla sig till gentemot nämnden samt prioriterade verksamhetsområden inom huvuduppdraget. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden fastställer flerårsstrategi 2014-2016 i enlighet med förvaltningens förslag. Utbildningsförvaltningen Ingela Andersson t.f. Förvaltningschef Åsa Holmstrand Utvecklingsstrateg Godkänd av: Ingela Andersson Titel: Datum: 2013-12-04
Utbildningsnämnden Flerårsstrategi 2014-2016 1
Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 2014... 3 1. Verksamhetsplanering analys, åtagande, risker... 4 Väsentlighets- och riskanalys... 4 Sammanställning av åtaganden... 6 Internkontrollplan... 8 2. Prioriterade verksamhetsområden... 9 3. Resurser... 11 Budgettabeller Utbildningsnämnden... 11 Utbildningsnämnden och förvaltningskontor... 12 Vuxnas lärande... 12 Gymnasieutbildningar... 13 Integrationsavdelningen... 14 Personal- och kompetensförsörjningsplan... 15 2
Verksamhetsbeskrivning 2014 Utbildningsnämnden ansvarar för Alströmergymnasiet inklusive gymnasiesärskolan, Vuxnas lärande bestående av Vuxenutbildningen, Campus, Utbildningens Hus och Vägledningscentrum, samt Integrationsavdelningen. Verksamhetens övergripande mål för skol- och utbildningsverksamheten är att samtliga elever/studerande skall nå målen för utbildningen. Alströmergymnasiet Alströmergymnasiet hade vid läsårsstarten hösten 2013 ca 980 elever, fördelade på 12 av de 18 nationella programmen samt Introduktionsprogram och Nationell idrottsutbildning inom handboll och fotboll. Gymnasiesärskolan erbjuder en fyraårig gymnasiesärskoleutbildning till dem som har rätt till skolformen. I Alingsås erbjuds Programmet för handel, administration och varuhantering, Estetiska verksamheter samt programmet för hotell, restaurang och bageri samt Individuellt program. Alingsås kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och har samverkansavtal inom gymnasie- och gymnasiesärskoleutbildningar. Vuxnas lärande Vuxenutbildningen bedriver grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare (sfi) och särvux. Lernia är i dagsläget extern anordnare av gymnasiala teoretiska kurser och ansvarar även för betygssättning. Vuxenutbildningen omfattas också av samverkansavtalet inom GR. Campus erbjuder eftergymnasiala kurser och utbildningar i samverkan med yrkeshögskolan, högskolor, universitet och andra utbildningsanordnare. Ett uppdrag är att i visionsarbetet stärka Alingsås i ett tillväxt- och varumärkesperspektiv genom riktade/anpassade utbildningar i samarbete med arbetslivet. Vägledningscentrums uppdrag är att erbjuda oberoende studie- och yrkesvägledning av god kvalitet till kommunens invånare, med individens behov som utgångspunkt. Verksamheten erbjuder vägledning i form av samtal kring individuella behov och förutsättningar för studier och/eller arbete. Vägledningscentrums lokalisering förstärker studie- och yrkesvägledares numera oberoende roll i sin rådgivning. Integrationsavdelningen Integrationsavdelningens uppdrag är att ta emot flyktingar, som erhållit uppehållstillstånd och anvisats till kommunen. Avtalet med Migrationsverket omfattar ett mottagande av 80 personer per år. Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för etablering av nyanlända vuxna 20-64 år. Kommunen har samordningsansvaret för personer som är äldre än 64 år samt för barn och ungdomar upp till 20 år. Uppdragen för kommunen i sin helhet handlar om praktisk hjälp med bosättning, barnomsorg, skola, sfi, samhällsorientering, rådoch stödsamtal och kommunikation med olika myndigheter. Tillsammans med Socialnämndens individ- och familjeomsorg ansvarar avdelningen också för mottagandet av ensamkommande barn. En viktig del är också att ge unga en möjlighet att komma in i föreningsliv och annan fritidsverksamhet. Avdelningen utför kommunens invandrarservice, som bland annat innebär vissa informativa tjänster till invandrare och deras närstående. Man har också tolkservice till förvaltningarna. 3
1. Verksamhetsplanering analys, åtagande, risker Väsentlighets- och riskanalys En av de indikatorer som utvecklats i fel riktning i årsredovisning för 2012 är att öka andelen gymnasieelever med fullständigt slutbetyg. Andelen elever med fullständiga avgångsbetyg minskade mellan åren 2011 och 2012. I den senaste statistiken från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har dock resultatet ökat något, men det krävs satsningar så att fler elever lyckas med sin gymnasieutbildning. Att det i verksamheten finns en hög förväntan på samtliga elever/studerande och ett bemötande som synliggör detta, samt att skapa en ändamålsenlig organisation och tydliggöra förståelsen av uppdragen för alla som verkar runt eleverna/studerande, är ett utvecklingsarbete som behöver fortsätta. Utbildningsnämnden behöver ta ytterligare ett steg i att, utifrån individuella behov och förutsättningar, utmana och stimulera elever/studerande till största möjliga lärande och kunskapsutveckling. En allt större andel elever/studerande är i behov av anpassade lärmiljöer och särskilt stöd för att nå målen, vilket kräver en variation av arbetsformer och att all flexibilitet med till exempel kursupplägg och individuella studieplaner som är möjlig tas till vara. Ungdomar som har avbrutit, eller aldrig påbörjat, en gymnasieutbildning är i många fall i en mycket utsatt situation. De ungdomar som saknar en gymnasieutbildning riskerar arbetslöshet och en rad andra negativa omständigheter på såväl kort som lång sikt. En statlig utredning (SOU 2013:13) föreslår att kommunen inte enbart ska ha ett informationsansvar, utan även ett ansvar att erbjuda dessa ungdomar någon form av aktivitet. Utredningen lyfter fram behov av insatser som är strukturerade med ett utbildningseller arbetsliknande innehåll. Utbildningsnämndens verksamheter ska vara välkomnande, präglas av gott bemötande och med en hög grad av service och tillgänglighet. Chefer har en nyckelroll när det gäller att skapa en organisation med öppet klimat, där elever/studerande/ brukare och medarbetare trivs, känner trygghet, engagemang och blir motiverade. Ett verktyg för att skapa delaktighet är att utveckla arbetet med internkommunikation, med fokus både på det kommunikativa ledarskapet och att använda kommunikationsplaner för att tydliggöra vid till exempel förändringsarbete. Arenor för kommunikation mellan lärare och elev/studerande ska vidareutvecklas och ett första steg är en öppen skolportal. Arbete med att skapa fungerande rutiner kring tillgängliggörande av styrande och stödjande dokument, är ett utvecklingsområde. Forskning visar att kollegialt lärande och en lärande organisation är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för skol- och verksamhetsutveckling. För att bl.a. utveckla undervisningen och i större grad arbeta med beprövad erfarenhet, behöver arbetet ytterligare fördjupas med att skapa lärande miljöer i verksamheterna. Det är angeläget med en tydligare struktur för hur medarbetare och ledare, bl.a. utifrån aktuell forskning, kan skapa förutsättningar för ett analytiskt och reflekterande förhållningssätt. Förutsättningar för att skapa en lärande organisation och kollegialt lärande, behöver stärkas för att i högre grad anpassa undervisningen efter elevernas/studerandes individuella lärstilar och därmed bidra till en högre måluppfyllelse. Förstelärarna kommer att ha en central roll i detta utvecklingsarbete. I syfte att stimulera eleverna/studeranden till största möjliga lärande och kunskapsutveckling samt för att möta samhällets höga krav på digital kompetens, kvarstår behovet att fortsätta utveckla lägsta nivån för digital kompetens hos berörd personal. Ett mål är att i högre grad och med ökad kvalité, integrera informations- och kommunikationsteknik (IKT) i det 4
pedagogiska arbetet. Detta för att vidareutveckla och skapa nya arbetsmetoder och arbetssätt som i högre grad tillgodoser elevernas/studerandes individuella lärstilar samt skapar flexibilitet i utbildningssammanhang. Det framgår i kommunens årsredovisning att folkmängden ökar i Alingsås, vi har ett positivt inflyttningsnetto och det föds många barn. När det gäller nyanlända konstateras att vi kommer att få ta emot ett större antal flyktingar från skiftande samhällsförutsättningar, vilket ställer nya krav på kommunens mottagande och välkomnande. Kommunen har ett avtal med Migrationsverket att ta emot 80 flyktingar per år. Ett särskilt avtal finns för ensamkommande barn, där vi förbinder oss att hålla tre boendeplatser tillgängliga för ensamkommande asylsökande barn samt fem platser tillgängliga för barn med uppehållstillstånd. Migrationsverkets prognos tyder på att antalet asylsökande samt antalet ensamkommande barn kommer att öka. Integrationsavdelningen ansvarar för flyktingmottagandet, men det är alla parters ansvar att sträva efter att ge de förutsättningar som nyanlända behöver för att bli oberoende och självförsörjande individer. Det finns sålunda behov av att se över mottagningskedjan i hela kommunen i syfte att fördjupa och förbättra förutsättningarna för nyanländas integration i samhället. Under 2013 arbetade representanter från kommunens förvaltningar och bolag samt arbetsförmedling fram Riktlinjer för integration av nya svenskar, som utifrån prioriterade mål i styrmodellen, kan bli vägledande riktlinjer för integration av nya svenskar. I kommunens delårsrapport framgår att näringslivsrankingen utvecklas i en nedåtgående riktning. I syfte att skapa goda möjligheter till arbete och företagande i Alingsås och därmed bidra till att öka självförsörjningsgraden, samt förbättra näringslivsrankingen, ser Utbildningsnämnden det som väsentligt att i höja kunskapsnivån om arbetslivets framtida lokala och regionala kompetensbehov. All utbildning som erbjuds i Alingsås ska bättre matchas med ett behov av arbetskraft på arbetsmarknaden. Detta kräver en bred och fördjupad samverkan samt en tydligare koppling till kommunens näringslivsstrategier. För att höja motivationen och vara framåtsyftande behöver eleverna/studerande få en tydligare bild av vad utbildningen kan leda till. Detta kräver en gymnasieskola och vuxenutbildning där fler parter är aktiva i en bred samverkan på fler nivåer. De lokala programråden bidrar till en organiserad samverkan mellan skola/utbildning och arbetsliv och elevers/studerandes inflytande. Programrådens roll, inriktning, ledning och sammansättning behöver tydliggöras och förstärkas då detta en förutsättning för att öka kunskapen om arbetslivets framtida kompetensbehov samt fördjupa samarbetet mellan skola/utbildning och arbetsliv. Ett av de tolv prioriterade målen är att det i Alingsås ska råda en god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning. Utbildningsnämnden ansvarar för att tillgodose vuxna personers behov av vidare utbildning eller omställning som krävs för att ha en plats på arbetsmarknaden. Här krävs hög tillgänglighet och service, vilket ställer större krav på flexibilitet i organisationen än vad som finns i dag. En sådan flexibilitet innebär möjligheter att erbjuda utbildning utifrån behov snarare än utifrån ett fast organisationsutbud. Under hösten presenterades betänkandet av statens offentliga utrendingar (SOU 203:76) gällande framtida utbildning i svenska för invandrare. Med ökad valfrihet och individuella anpassningar. I korthet innebär detta att, om förslaget antas, anordnare av sfi kommer att behöva tillhandahålla anpassad organisation som snabbt kan ställa om och anpassa utbud efter behov. 5
Sammanställning av åtaganden Utifrån genomförd väsentlighets- och riskanalys av ovan nämnda ingångsvärden kommer nämnden samt förvaltningen att satsa på följande åtaganden: Prioriterat mål och indikator Nämndens åtagande och nyckeltal Förvaltningens åtagande Mål 2: I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande. Indikator: Självförsörjningsgraden skall öka. Utbildningsnämnden åtar sig att verka för aktiv samverkan med arbetslivet. Nyckeltal: Arbetslivets upplevelse av att utbildning sker för att generera rätt kompetens skall öka. Utbildningsförvaltningen åtar sig att höja kunskapsnivån om framtida kompetensbehov i syfte att förmedla och tillhandahålla utbildning som matchar regionala och lokala behov av arbetskraft. Mål 4: I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning. Indikator: Andelen verksamhet som sker på entreprenad och/eller i köpt verksamhet skall öka. Utbildningsnämnden åtar sig att utifrån ekonomi och kvalitet, pröva dess verksamheter mot alternativ entreprenad/köpt verksamhet. Nyckeltal: Andelen verksamhet som sker på entreprenad skall öka. Utbildningsförvaltningen åtar sig att göra en utredning som belyser de ekonomiska och kvalitativa konsekvenserna av att upphandla sfi, särvux, grundläggande vuxenutbildning samt kurser som ges för vuxna motsvarande vårdoch omsorgsprogrammet. Mål 5: I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet. Indikator: Medborgarnas upplevelser av bemötande och tillgänglighet i kommunen skall förbättras. Mål 5: I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet. Indikator: Medborgarnas upplevelser av bemötande och tillgänglighet i kommunen skall förbättras. Utbildningsnämnden åtar sig att verka för att alla elever/studerande/ brukare, erhåller ett gott bemötande med hög grad av service och tillgänglighet. Nyckeltal: Elevernas/studerandes/brukarnas upplevelse av bemötande ska förbättras. Elevernas/studerandes upplevelse av delaktighet och inflytande skall öka. Utbildningsnämnden åtar sig att verka för att de av nämnden antagna förslag till Riktlinjer för integration av nya svenskar skall implementeras. Nyckeltal: Nyanländas upplevelse av bemötande och tillgänglighet i kommunen ska förbättras. Utbildningsförvaltningen åtar sig att skapa förutsättningar för och stödja cheferna i att skapa en mer tillgänglig och serviceinriktad organisation. Utbildningsförvaltningen åtar sig att fördjupa samarbetet med kommunala förvaltningar och bolag i syfte att förbättra mottagandet och integrationen för nyanlända. 6
Prioriterat mål och indikator Nämndens åtagande och nyckeltal Förvaltningens åtagande Mål 8: I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid. Indikator: Andel gymnasieelever med fullständiga avgångsbetyg skall öka. Utbildningsnämnden åtar sig att varje elev och studerande får möjligheter till studier som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling Nyckeltal: Andelen elever/studerande som upplever att de stimuleras till kunskap och lärande skall öka. Utbildningsförvaltningen åtar sig att verka för en lärande organisation som arbetar med den enskilde individens behov i fokus. Nyckeltal: Andelen elever/studerande som fullföljer påbörjad utbildning ska öka. Mål 8: I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid. Indikator: Andel gymnasieelever med fullständiga avgångsbetyg skall öka. Utbildningsnämnden åtar sig att varje elev/studerande får möjligheter till studier som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling Nyckeltal: Andelen elever/studerande som upplever att de stimuleras till kunskap och lärande skall öka. Utbildningsförvaltningen åtar sig att höja den digitala kompetensen hos pedagogerna i syfte att, utifrån elevers/studerandes enskilda behov och förutsättningar, utveckla arbetssätt och metoder för att integrera IKT i det pedagogiska arbetet. Elever och studerandes upplevelser av att det pedagogiska arbetet med IKT är av hög kvalité ska öka. 7
Internkontrollplan Utifrån genomförd väsentlighets- och riskanalys av ovan nämnda ingångsvärden kommer nämnden samt förvaltningen särskilt bevaka följande risker: Process / rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning (frekvens) Rapport till och tidpunkt Risk Klagomålshantering Att synpunkter och klagomål hanteras och dokumenteras enligt föreskrifter. Verksamhets- Redovisning Två gånger chefer per år Nämnden vid delårs- och årsbokslut Sannolik och allvarlig Elevprognos Att på ett Controller systematiskt sätt undersöka hur väl elevprognoser (totalt antal elever, in- och utresande, samt per program) stämmer överens med faktiska elevtal vid uppföljningar. Redovisning Två gånger per år Nämnden vid delårs- och årsbokslut Sannolik och allvarlig Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet Att systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete bedrivs i enlighet med Skolverkets allmänna råd. Utvecklingsstrateg Redovisning Två gånger per år Nämnden vid delårs- och årsbokslut Sannolik och kännbar Tillgängliggörande av styrande och stödjande dokument Kontrollera att alla Förvaltningssekreterare protokoll och minnesanteckningar från APT, ledningsmöten mm är tillgängliga för samtliga medarbetare i förvaltningens verksamheter. Stickprov Varannan månad Förvaltningschef Sannolik och kännbar Programrådsarbetet Att programråden Gymnasiepå gymnasiet chef sammanträder minst två gånger per termin och arbetar enligt fastställda riktlinjer. Medverkan Två gånger vid under 2013 programråd samt uppföljning av protokoll Nämnden vid delårs- och årsbokslut Sannolik och allvarlig Kris och säkerhet Kontrollera att krisplaner uppdateras Förvaltningssekreterare Stickprov Två gånger per år Nämnden vid delårs- och årsbokslut Sannolik och allvarlig 8
2. Prioriterade verksamhetsområden Informationsspridning för ökad förståelse avseende nyanländas livsvillkor Integrationsavdelningen fortsätter arbetet med information om nyanländas situation och livsvillkor. Fokus är att försöka arbeta i ett helhetsperspektiv, en samlad kompetens finns i de kommunala förvaltningarna. Kompetensutveckling behöver utefter uppkomna behov. Alingsås kommun tar emot olika grupper av människor med olika behov, vilket kräver stor flexibilitet i arbetet. Formativ bedömning Ett formativt förhållningssätt ska genomsyra undervisningen och mötet med våra elever/ studerande. Arbetet med att skapa synligt lärande, delaktighet och sammanhang gäller såväl elever/studerande som för medarbetare. Varje elev/studerande ska alltid kunna redogöra för var den står i förhållande till målen, vad som krävs för att få ett högre betyg samt hur vägen dit ser ut. Formativa bedömningsmetoder är kraftfulla och naturliga verktyg i detta arbete. Trygg, stödjande och utmanande lärmiljö som kännetecknas av individanpassning, variation och utmaningar På gymnasiet ska ett systematiskt arbete, med utgångspunkt i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, öka elevernas/studerandes intresse för skolarbete och lust att lära. Arbetslagen bli en ännu mer naturlig del av arbetsveckan och lärares lärande om hur eleverna/studerande lär sig stå i fokus. Det anpassade stödet för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska vidareutvecklas, bland annat med Plattformen, som erbjuder hjälp med struktur och studieplanering. Minska studieavbrott på gymnasiet Det EU-finansierade projektet PlugIn avslutas i juni 2014. Ett syfte med projektet är att ge ungdomar som riskerar att avbryta eller har avbrutit sina studier inom gymnasieskolan rätt insats i rätt tid. Under våren 2014 måste goda arbetssätt implementeras och planering ske för hur skolan, tillsammans med medverkande aktörer, arbetar med uppdraget efter projektets avslut. Studie- och yrkesvägledning Alingsås har en ungdomsarbetslöshet om 16,8% vilket är den näst högsta i GR. I detta syfte kommer samverkan mellan vägledningscentrum, arbetsförmedling och arbetsmarknadsenheten att utvecklas och stärkas under kommande period. Aktiv samverkan med arbetslivet Bristen på yrkesutbildade inom vård- och omsorg kommer att öka framledes. Yrket och utbildningarna behöver bli attraktivare. Alingsås kommer under nästa period att ansöka om att certifieras för Vård- och omsorgscollege vilket är en samverkansform för kompetensförsörjning mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningsanordnare. Teknikprogrammet vid Alströmergymnasiet kommer under nästa period att ansöka om att certifieras som Teknikcollege. Teknikcollege är en samverkansform för att bättre kunna tillgodose framtida behov av kompetensförsörjning. I ansökan samarbetar Teknikprogrammet med lokala företag inom teknikbranschen samt fackliga organisationer. BUS-samverkan kring barns och ungdomars livsstilsfrågor Utifrån handlingsplanen för BUS arbetar Utbildningsförvaltningen med drogförebyggande arbete samt generellt föräldrastöd. När det gäller föräldrautbildningar bevakas särskilt behoven hos nyanlända föräldrar. 9
Handlingsplan för riktat uppdrag till nämnden Barn och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden får i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minska. Berörda förvaltningar kommer att kartlägga och analysera avgångsbetyg under våren 2014. Som jämförelsematerial används slutbetyg för avgångselever på Alströmergymnasiet år 2013, vilka jämförs med slutbetyg årskurs 9 år 2010. Resultatet blir utgångspunkt för att identifiera åtgärder under hösten 2014, som därefter kommer att återkopplas till kommunstyrelsen senast i november. 10
3. Resurser Budgettabeller Utbildningsnämnden Budget 2013 Budget 2014 Ram 2015 Ram 2016 Verksamhetens intäkter 27 380 27 946 28 779 29 636 Personalkostnader -98 416-97 540-100 447-103 440 Lokalhyror -25 749-27 240-28 052-28 888 Köp av tjänster* -65 657-66 560-68 543-70 586 Övriga kostnader -22 817-25 261-26 002-26 794 Verksamhetens kostnader -212 639-216 601-223 044-229 708 Avskrivningar -1 654-1 184-1 219-1 256 Verksamhetens nettokostnader -186 913-189 839-195 484-201 328 Kommunbidrag 186 762 189 575 195 212 201 048 Finansnetto 151 264 272 280 Summa Tkr 0 0 0 0 *Köp av tjänst innefattar interkommunala skolavgifter, Gryning Vård, administrativa tjänster som ex IT- avgifter inom kommunen, konsulttjänster osv. 11
Utbildningsnämnden och förvaltningskontor Utbildningsnämnden Budget 2013 Budget 2014 Verksamhetens intäkter 0 0 Personalkostnader -568-533 Lokalhyror Köp av tjänster -5-10 Övriga kostnader -138-157 Verksamhetens kostnader -711-700 Avskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader -711-700 Kommunbidrag 711 700 Finansnetto 0 0 Summa Tkr 0 0 Förvaltningskontoret Budget 2013 Budget 2014 Verksamhetens intäkter 0 0 Personalkostnader -2 773-2 646 Lokalhyror* -3 208-3 210 Köp av tjänster -350-850 Övriga kostnader -583-715 Verksamhetens kostnader -6 914-7 421 Avskrivningar -68-74 Verksamhetens nettokostnader -6 982-7 495 Kommunbidrag 6 989 7 500 Finansnetto -7-5 Summa Tkr 0 0 *I väntan på att den nya hyresmodellens införande ligger hyreskostnader som ev. kommer att ramjusteras på förvaltningskontoret. Vuxnas lärande Vuxnas lärande Budget 2013 Budget 2014 Verksamhetens intäkter 3 147 3 500 Personalkostnader -13 878-12 845 Lokalhyror -3 477-3 630 Köp av tjänster -4 012-5 000 Övriga kostnader -2 170-2 770 Verksamhetens kostnader -23 537-24 245 Avskrivningar -320-279 Verksamhetens nettokostnader -20 710-21 024 Kommunbidrag 20 746 21 039 Finansnetto -36-15 Summa Tkr 0 0 12
Gymnasieutbildningar Alströmergymnasiet Budget 2013 Budget 2014 Verksamhetens intäkter 618 2 015 Personalkostnader -64 982-65 510 Lokalhyror -16 896-18 384 Köp av tjänster -6 729-7 075 Övriga kostnader -13 363-12 881 Verksamhetens kostnader -101 970-103 850 Avskrivningar -1 086-695 Verksamhetens nettokostnader -102 438-102 530 Kommunbidrag 102 542 102 592 Finansnetto -104-62 Summa Tkr 0 0 Interkommunala kostnader Budget 2013 Budget 2014 Verksamhetens intäkter 9 900 8 800 Verksamhetens kostnader -54 900-55 600 Verksamhetens nettokostnader -45 000-46 800 Kommunbidrag 45 000 46 800 Summa Tkr 0 0 Gymnasiesärskolan Budget 2013 Budget 2014 Verksamhetens intäkter 5 310 4 712 Personalkostnader -10 441-10 125 Lokalhyror -1 768-1 626 Köp av tjänster -501-760 Övriga kostnader -1 273-1 086 Verksamhetens kostnader -13 983-13 597 Avskrivningar -144-108 Verksamhetens nettokostnader -8 817-8 993 Kommunbidrag 8 832 9 000 Finansnetto -15-7 Summa Tkr 0 0 13
Integrationsavdelningen Integrationsavdelningen Mottagna Mottagna Mottagna fond 2012-2014 2012 2013 2014 Totalt Kostnader Administration 1 926 1 926 1 927 5 779 Tolkförmedling 150 380 530 1 060 Försörjningsstöd 30 0 845 875 Samhällsinformation 0 80 200 280 Sfi 100 500 500 1 100 Vida Världen 9 43 43 95 Förändring av fond 0 589 0 Summa kostnader 2 215 3 518 4 045 9 189 Intäkter Ränta 156 145 54 355 Tolkförmedling 84 216 300 600 Övriga intäkter 30 157 157 344 Statsbidrag under året 1 500 3 000 1 500 3 700 Förändring av fond 445 0 2 034 4 190 Summa intäkter 2 215 3 518 4 045 9 189 Fonder 2012 2013 2014 Totalt Ingående fond 1/1 6 261 5 821 2 174 14 256 Förändringar under 2014-445 589-2 034-1 890 Utgående fond 31/12 5 816 6 410 140 12 366 Ensamkommande barn Budget 2013 Budget 2014 Verksamhetens intäkter 770 940 Personalkostnader -991-1161 Lokalhyror -40-40 Köp av tjänster -850-750 Övriga kostnader -489-589 Verksamhetens kostnader -1600-1600 Avskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader -1600-1600 Kommunbidrag 1600 1600 Finansnetto 0 0 Summa Tkr 0 0 14
Personal- och kompetensförsörjningsplan Arbetet med lärarlegitimationer fortskrider under den aktuella perioden. Lärare som anställs efter den 1 juli 2011 eller senare måste från den 1 december 2013 vara legitimerad för att få bedriva undervisning och ensam sätta betyg, detsamma gäller för att få anställas utan tidsbegränsning. Lärare som är tillsvidareanställda före 2011-07-01 får undervisa och sätta betyg fram till 2015-07-01 även om man inte erhållit sin legitimation. Övergångsregler är beslutade och Skolverket kommer att ge behörighet till lärare med lång yrkesbakgrund, som kan komma att få behörighet i de ämnen de har undervisat i. Arbete pågår med att kartlägga behörigheter och identifiera formella kompetenser för lärarpersonal. Implementeringen av reformen med karriärtjänster har påbörjats under 2013. Syftet med de nya karriärtjänsterna är att ta vara på särskilt skickliga lärares kompetens för att utveckla verksamheten och elevernas/studerandes måluppfyllelse. I januari 2014 kommer de fyra första förstelärarna att erhålla sina uppdrag. Från halvårsskiftet kommer den statliga satsningen på karriärtjänster i kommunerna att utökas. Nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser på kort sikt är, förutom att höja lägsta nivån av kunskaper inom IKT hos berörda pedagoger, även valideringsmetoder då kvalitetssäkrade metoder och arbetssätt kommer att utvecklas för att kunna erbjuda validering för vuxna i kurser inom vård- och omsorg. Arbete med att implementera kommunens riktlinjer för strategisk kompetensförsörjning har påbörjats. En effektiv kompetensförsörjning bygger på ändamålsenliga prioriteringar, För att kunna göra dessa prioriteringar krävs en uppfattning om vilka krav som ställs samt i vilken grad man i dag har förmågan att leva upp till dessa krav. Ett första steg är att i Utbildningsförvaltningen skapa en gemensam syn kring vilken formell och informell kompetens som kommer att behövas för att i högre grad kunna uppfylla förvaltningens åtaganden och prioriterade områden. Processen med att arbeta fram kompetensprofiler för olika roller i förvaltningen och en gemensam syn på dessa, kommer att fortgå under perioden. Nästa steg för att i högre grad gynna elevers/studerande/brukares framtida behov av bemötande, lärande och kunskapsutveckling, är att synliggöra kompetensen i organisationen i relation till det framtida behovet. Härefter kan kort- och långsiktiga kompetensmål fastställas i en kompetensförsörjningsplan, liksom strategier för rekryteringsbehov utifrån framtagna kompetenskrav. Under hösten besvarades den kommungemensamma medarbetarenkäten. Förvaltningen arbetar med resultatet genom att fram handlingsplaner rörande de prioriterade områden inom respektive verksamhet samt förvaltningsövergripande. Arbetsgivarens förslag på utvecklingsområden att prioritera är ledarskap jag och min närmaste chef, arbetsbelastning, konflikter/trakasserier, organisation beslut som fattas följs vanligtvis upp. Förvaltningens förslag är även att fokusera på styrkorna motivation och styrning. Avstämning av handlingsplanerna kommer att ske med olika intervall på FSG, och respektive LSG/APT. Den nationella ökningen av sjukfrånvaron visar sig även inom Utbildningsförvaltningen som har ökat från 2012 års 4,17% till årets 4,88% 1. Förvaltningens sjukfrånvaro diskuteras på FSG och en åtgärd kopplat till arbetsmiljö, är att ha fokus på att färre medarbetare ska uppleva en hög arbetsbelastning. 1 mätdatum november 15