SAMMANSTÄLLNING AV PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRSKOLOR I VÄSTRA HAMNEN

SAMMANSTÄLLNING AV PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRSKOLOR I VÄSTRA HAMNEN

Sammanfattning Uteyta per barn, samlad uteyta och antal avdelningar kan sägas vara dimensionerande för hur liten en förskolas friyta kan vara. Stadsdel Centrum har ett krav på minst fyra avdelningar för att driva förskolan. Fyra avdelningar antas motsvaras av som mest 80 barn. Stadsbyggnadskontoret har baserat på erfarenhet och forskning uppskattat behovet av friyta till minst 30 m 2 per barn och en samlad friyta på minst 2000 m 2. Dessa krav är inte absoluta, men det är de planeringstal vi siktar mot i Malmö. Vid nybyggnation i Västra Hamnen är det generellt inte motiverat att använda sig av lägre tal. Förskolebyggnaden kan utformas på olika sätt: som del av en flervåningsbyggnad med förskoleverksamheten på bottenplan eller bottenplan och någon våning till, och med annat innehåll i resten av byggnaden som en egen byggnad i ett eller flera plan I Västra Hamnen planerar vi för tät blandad stad, vilket innebär att enplansbyggnader inte är aktuellt och att samordning med andra funktioner i en flervåningsbyggnad är att föredra. Den markyta byggnaden upptar kan därmed anpassas och varieras i stor utsträckning. Byggnaden kan ägas av kommunen, eller av extern aktör. Ytor för parkering, angöring, förråd etc måste beaktas, men kan anpassas efter situationen. Tomtytor som är mindre än ca 3000 m 2, klarar inte ovanstående krav. Befintliga program I detta pm redovisas de dokument som Malmö Stad själv tagit fram beträffande dimensionering och utformning av förskolor. Nedanstående utredningar är aktuella i planering av förskolor idag och används som verktyg och riktlinjer. Förskolor i stadsbyggandet, Dialog-pm 2006:2, Malmö Stadsbyggnadskontor oktober 2006 Utemiljö för förskolor i Malmö ett verktyg för planering, utformning och bygglovgranskning. December 2011 Starta förskola. Lagkrav och Miljöförvaltningens råd. Antagen miljö-nämnden 2011-05-23 Förskola på tak. Centrum stadsdelsförvaltning 2011-10-28 Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö 2

Bakgrund I takt med utbyggnaden av bostäder i Västra Hamnen, har behovet av förskolor vuxit. Västra Hamnen är utbyggt till ca halva ytan och beräknas så småningom få en befolkning på omkring 20 000 invånare. Utbyggnaden av förskolor har hittills inte hållit jämna steg med bostadsutbyggnaden, varför stadsdel Centrum står inför en besvärlig situation med växande köer till förskolor. Det finns idag (2012-12-31)två permanenta förskolor i Västra Hamnen och ytterligare två i tillfälliga lokaler. Sammanlagt finns idag 320 förskole-platser i Västra Hamnen och 389 barn i åldern 1-6 år. PARK FREGATTEN I den täta staden ställs ibland intressen mot varandra. Vid planering av förskolor finns inga lagtexter att förhålla sig till vad gäller förskolornas lämpliga mått. Men skall man bygga fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse, Plan- och bygglagen 8 kap 9. (Friyta definieras som en yta avsedd för människors vistelse och rekreation.) Detta ger stor frihet för tolkning, vilket kan göra det svårt att enas om vad som verkligen är en tillräckligt stor yta. PBL anger vidare att om det inte finns tillräckliga utrymmen för både parkering och friyta, ska i första hand friyta anordnas. EINAR HANSENS ES- PLANAD Förskolan Fregatten är ett bra exempel där förskolans grönska kommmer omgivande kvarter till del. Intillfriytan finns också en mycket liten park, men tillsammans med förskolegården ger det potential för en intensiv stadsgrönska. I Malmö finns förskolor av alla storlekar, vilket har gett erfarenheter om hur stora friytorna bör vara för att erbjuda tillräckligt god kvalitet. Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Reviderad 2010), tar ett ambitiöst grepp om de små barnens lärande, ett lärande som underlättas av god tillgång till utemiljö av hög kvalitet. Svårigheter med att planerar och genomföra förskolor har i Västra Hamnen handlat om olika aspekter av planeringen. De kvartersstorlekar som planerats har visat sig svåra att kombinera med förskolornas ytkrav. Förväntningar på värdet av fastigheter gör förskolorna till en belastning för den enskilde exploatören, trots att alla parter är ense värdet för området som sådant med nära förskolor av god kvalitet. Marknadsläget har också gjort att färdiga detaljplaner inte realiserats i den takt som förväntats. I de tidigaste utbyggnaderna, BoO1 och Dockan, planerades i princip inga förskolor, vilket gjort att det från början funnits ett underskott av förskoleplatser. Det är mot denna bakgrunden som behovet har uppkommit att ta fram denna skriften för att tydliggöra vilka planeringsförutsättningar Malmö Stadsbyggnadskontor använder vid dimensionering och planering av förskolor i Västra Hamnen. Dimensionera och planera I Västra Hamnen är den stora majoriteten bostäder i flerbostadshus. För flerbostadshus räknar man med en faktor 0,2 per lägenhet de första fem åren, därefter 0,1 (barn 1-5 år). Västra Hamnen byggs dock ut i etapper, så tidshorisonten ser annorlunda ut för området som helhet. Utbyggnaden av förskolor måste täcka behovet av barnomsorg på både lång och kort sikt, men det är inte självklart att förskolor som planeras att finnas på en kortare tid ska se likadan ut eller dimensioneras på samma sätt som de som ska klara behovet på längre sikt. För barnen ska det inte spela någon roll om förskolan är tillfällig eller permanent, de har lika rätt till en god miljö - det går inte att överskatta betydelsen av dessa tidiga år i en människas liv. 3

Forskning och utemiljöns betydelse En grön varierad utemiljö ger möjlighet att spontant: öva motorik: grov- och finmotorik öva problemlösning öva kreativitet öva fantasi Att barn får vistas ute i grön miljö är viktigt för deras utveckling på en mängd plan. Forskningen är entydig i betydelsen av utemiljön. Utemiljö av god kvalitet gör att barnen tillägnar sig kunskaper och färdigheter till stor del på egen hand, vilket är en del av att växa och utvecklas som människa. Det går alltså inte fullt ut att ersätta det man lär sig genom att bygga koja i en naturlig miljö med pedagogik och byggd miljö. Utveckla sin identitet utveckla sin självständighet utveckla sociala förmågor och samarbete Naturliga miljöer ger: emotionellt välmående återhämtning från stress och oro främjar koncentrationsförmågan minskar uppmärksamhetssvårigheter Utsikt över grönska ger: ökat välmående bättre kognitiva funktioner Från Forskningsrapporten SCAMPER: Förskolegårdar med mycket vegetation och kuperad terräng: främjar spontan fysisk aktivitet ökar tiden utevistelse ger mindre skadligt UV-ljus - den spontana leken äger rum på lagom skuggade platser 4

FÖRSKOLAN Utdrag ur Läroplan för förskolan Lpfö 2010 Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utom- Läroplan för förskolan Lpfö 98 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tan- Reviderad 2010 kar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och forts nästa sida 5

som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga, upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper, får stöd och stimulans i sin sociala utveckling, ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen, stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling, stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling, stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling, och erbjuds en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm. Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling, ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan, ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag, utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik, ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer, ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön, och ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Utdrag ur FÖRSKOLOR I STADSBYGGANDET Dialog-pm 2006:2 Prognoser, platsbehov och ytbehov Bedömningen av hur många förskolor som kommer att behövas bygger på en kedja av uppskattningar och prognoser. Bostadsbyggandet är marknadsstyrt och mycket svårbedömt. Befolkningsprognosen är säkrare men resultatet blir ändå beroende av byggprognosen. Platsbehovet och ytbehovet är de delar av behovskedjan där kommunens aktörer behöver se över sina riktlinjer. Nedan föreslås planeringsnormer för översiktlig bedömning av platsbehov och ytbehov i samband med nybyggande av bostäder. Normen för platsbehov avser genomsnittsområden och baseras på en uppföljning av hur barnantalet utvecklats i områden byggda 1990 2003. Normen för ytbehov utgår från förskolor med enplansbyggnader och fyra avdelningar. I innerstadsområden är förutsättningarna annorlunda och planeringen får då anpassas därefter. 6 forts nästa sida

Malmös utveckling mot en attraktiv och hållbar stad Det överordnade målet för Malmös översiktsplanering är att bibehålla och vidareutveckla Malmö som attraktiv och hållbar stad på kort och lång sikt. Utvecklingen skall vara hållbar både i ekonomiskt, socialt och ekologiskt avseende. Ett ökat bostadsbyggande har hög prioritet både i Malmös översiktsplan och i kommunens program Välfärd för alla det dubbla åtagandet. Efter ett decennium med förhållandevis småskaligt bostadsbyggande går vi in i en period med utbyggnad av större områden vilket ställer nya krav på planeringen. Tillgången på förskoleplatser har också stor betydelse för Malmös attraktivitet i regionalt perspektiv. Människor är idag beredda att pendla ganska långt mellan bostad och arbetsplats och när barnfamiljer väljer var de vill bosätta sig betraktas hela västra Skåne som en möjlig bostadsregion. Vid detta val är tillgång till och kvalitet på kommunal service en väsentlig faktor. Kvaliteten på förskolorna är lika viktig som kvantiteten. Barn behöver vara utomhus varje dag och en god utemiljö på förskolorna har stor betydelse även från folkhälsosynpunkt Erfarenheter av olika friyte storlek 40 m²/barn Används socialstyrelsens rekommendation på 40 m²/barn friyta finns det mycket stor möjlighet att skapa utemiljöer som både är tillräckligt varierade för att förse barnen med kreativ miljö samtidigt som miljön klarar av det slitage barnen utsätter omgivningen för. 30 m²/barn Inventeringen visar på en brytpunkt vid ca 30 m²/barn friyta. Förskolegårdar med mindre yta har svårt att upprätthålla kvalitén på grön ytor och redskap då slitaget blir alltför högt. Konsekvensen är att man övergår till större mängd hårdgjorda ytor vilket leder till en ytterligare försämring av utemiljön. 20 m²/barn Förskolegårdar med mindre än 20 m²/barn har mycket svårt att uppnå den variation som bör krävas för utemiljöer ämnade åt barn. Grönytor och växtlighet blir obefintliga och de som finns klarar sig mycket dåligt mot slitaget. Även redskap och sandlådor blir hårt slitna och kräver mycket större underhåll. Kvaliteter som kompenserar liten yta För att uppnå målet om en varierad utemiljö krävs det att mindre gårdar har fler individuella element och saker som kan aktivera. Dessa element måste inte bara vara fler, de behöver också vara mer varierande och uppmuntra barn att använda sin fantasi och kreativa förmåga. Mindre gårdar kräver således fler element som kan aktivera som: leksaker, bänkar, pinnar, löv m.m. 7

Utdrag ur UTEMILJÖ VID FÖRSKOLOR I MALMÖ - ett verktyg för planering, utformning och bygglovsgranskning Vid planering i den täta staden, befintlig som nybyggd, behöver vi slå vakt om förskolebarnens utemiljö. Vi behöver här finna sätt att planera och värdera utemiljön, så att den blir lämplig för sitt ändamål. Zonindelning av gården För att uppfylla barns behov av olika lekmiljöer är det vid utformning av förskolans utemiljö lämpligt att dela in gården i tre zoner - den vilda, den vidlyftiga och den trygga. Mellan de olika zonerna ska det helst inte finnas barriärer i form av exempelvis staket, inte heller runt olika platser för lek, eftersom staket stoppar upp rörelsen och leken. Dock kan staket behövas mellan olika åldersgrupper. trygg zon vidlyftig zon vild zon Bullerskydd / ljudmiljö Utemiljön ska vara bullerskyddad. Luftkvalitet Utemiljön ska ha god luftkvalitet. Markens kvalitet Marken ska vara fri från föroreningar. Hur många barn? Olika typer av bostäder ger olika antal barn Antal barn per förskola Där det är möjligt bör nya tomter ge plats till 100-120 barnplatser. Friytornas storlek Planeringstalet vi siktar mot i Malmö är 30 m2 friyta/ barn och en minimiyta för den samlade friytan på 2000 m2. Byggnadsarea Byggrätten bör möjliggöra lite drygt 200 m2/20 barn (en avdelning). Trafikytor som bör rymmas inom tomten Bil- och cykelparkering samt angöring bör rymmas inom tomten. forts nästa sida 8

Hur stor förskoletomt Antal barn, avd 80 (4 avd) 80 + 40 (4+2) +20 (en ev. ute-avd) Byggnad 1 vån 2 vån 1 vån 2 vån 1 vån, bo i en vån. för ute-avd Friyta 30 kvm / barn 80*30=2400 120*30=3600 Byggnadsyta (4 inne-avd) 850 425 850 425 Byggnadsyta (1 ute-avd) + 100 Paviljongyta (2 inne-avd) 400 Uthus (förråd, teknik) 80 80 Bil-P zon I o II -90 zon I -90 / zon II -130 + 30 Cykel - P - zon I o II 30 40 + 5 Tomtstorlek 3450 3025 5060 / 5100 4635 / 4675 + 135 till samtliga tomtstorlekar (avrundas till 150) Ungefärlig storlek (+ytbehov för en 3450 (+150) 3000 (+150) 5100 (+150) 4650 (+150) ev. ute-avd) Utdrag ur Starta förskola - Lagkrav och Miljöförvaltningens råd Starta förskola Lagkrav och Miljöförvaltningens råd Miljöförvaltningens vägledning för nybyggnad av förskolelokaler och ombyggnad eller tillbyggnad av befintliga lokaler. Den sammanfattar hur miljöbalken, livsmedelslagstiftningen och deras föreskrifter styr utformningen av förskolor samt de råd som Miljöförvaltningen arbetar efter. Vägledningen omfattar förskolelokaler i både kommunal och privat regi. AntagenavMiljönämnden20110523, 68 Miljöförvaltningens vägledning för nybyggnad av förskolelokaler och ombyggnad eller tillbyggnad av befintliga lokaler. Den sammanfattar hur miljöbalken, livsmedelslagstiftningen och deras föreskrifter styr utformningen av förskolor samt de råd som Miljöförvaltningen arbetar efter. Vägledningen omfattar förskolelokaler i både kommunal och privat regi. Miljöförvaltningens råd vad gäller utemiljö: Alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. Det är ett av målen i Malmö stad miljöprogram 2009-2020. I Stadsbyggnadskontorets dialog-pm 2006:2 Förskolor i stadsbyggandet hävdar man, i likhet med Socialstyrelsen, att 40 kvadratmeter per barn är en lämplig lekyta utomhus. En undersökning av förskolor i Malmö visar att gränsen för när en förskolegård fungerar för verksamheten går vid 30 kvadratmeter friyta per barn. Med fungerande menas till exempel variationsrik, tillräcklig plats för rörelse, utrymme för växtlighet och låg grad av slitage. Friyta definieras generellt som yta avsedd för till exempel motion, rekreation, lekplats eller bollplan. Med friyta menas alltså de ytor där barnen kan leka och röra sig. Utemiljön ska helst vara en naturlig och integrerad del av förskolan och kunna användas spontant i den dagliga verksamheten. Bäst är det därför om den ligger i direkt anslutning till förskolelokalen. Om det inte finns tillräckliga ytor utomhus ska du motivera hur förskolan har tänkt erbjuda barnen en fullgod utomhusmiljö. Se också till att ytor för bil- och cykelparkering räknas bort från den totala yta barnen har tillgång till utomhus. Enligt plan- och bygglagen ska du prioritera utemiljön för barnen över plats för bilparkering. Ta hjälp av Malmö Naturskolas manual Lekvärdefaktor - Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv för att värdera och planera för en förskolegårds så kalllade lekvärdefaktor. Här bedöms bland annat gårdens tillgänglighet, vegetation och topografi. Det är viktigt att utegården har solskydd på sommarhalvåret för att minska barnens exponering för UV-strålning. Förskolegårdar bör därför ha tillgång till naturlig skugga, vilket kan åstadkommas med träd, växter och växtbeklädda pergolor. Förskolans utemiljö kan vara ovanpå ett tak om denna yta finns i direkt anslutning till lokalerna. Bjälklaget bör tåla ett jordlager med växtlighet som gräs, buskar och träd, men det går också att plantera i odlingslådor. Tänk på att gårdar placerade på tak kan vara utsatta för kraftiga vindar och stark solinstrålning och planera efter det. 9

Utdrag ur Förskola på tak - Centrum stadsdelsförvaltning Centrum stadsdel är en av de stadsdelar i Malmö stad som växer snabbast med större utbyggnadsområden såsom Västra Hamnen och Norra Sorgenfri. Nya tankar och idéer kring hur förskolor i innerstaden kan utformas bör därför belysas. Utredningsuppdraget har varit att utreda förslaget förskola på tak med berörda förvaltningar i Malmö stad. Medverkande förvaltningar har varit utöver stadsdelsförvaltningen, LiMa, fastighetskontoret, miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och stadsfastigheter. Gatukontoret har bjudits in för deltagande men har inte haft möjlighet att delta i arbetet. Slutsatser Förskola på tak är möjligt men ställer särskilda krav vid planering och byggnation. Samtliga förvaltningar som deltagit i utredningen är eniga om att det är möjligt att bygga förskola på tak men det finns en hel rad med aspekter att ta hänsyn till. Framförallt är förskola på tak en betydligt dyrare och kostsammare lösning jämfört med att bygga i marknivå. Underhåll och drift krävs i en helt annan omfattning än vid en marklösning. Vid en planering av en förskola på tak måste den påbörjas i ett tidigt skede och då redan i detaljplaneprocessen. I samband med studiebesöken har arbetsgruppen sett exempel på både bra och mindre bra lösningar. De mindre bra lösningarna har rört sig om brist på underhåll. De byggtekniska lösningarna är viktiga att få med i ett tidigt skede så att inte problem såsom bärighet, vattenläckage, infästningar till lekredskap, sand och säkerhet ger framtida problem. Arbetsgruppen har också sett en hel del positiva miljöer. En hel del grönska med en stor variation på de olika taken som besökts. Rumsskapande ytor med överraskningar såsom vatten, mjuka/hårda ytor, stockar, odlingsglädje och kojor. Arbetsgruppen är överens om att förskolelokalerna bör ligga i direkt anslutning till uteytan, för att underlätta tillgängligheten till utemiljön för barnen. Arbetsgruppen anser vidare att utevistelsen på tak ska kompletteras med närhet till en grön yta i förskolans omedelbara närområde. Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö Utdrag ur Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö - med syfte att nå en hög lekkvalitet Arbetet med lekvärdesfaktorn baserar sig på ett arbete angående nya riktlinjer för Malmös förskolor. Detta arbete handlar om utemiljöernas kvaliteter och är framtaget i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Stadsfastigheter och förskoleverksamheten i Malmö stad samt Malmö Naturskola. Det överordnade syftet med riktlinjerna är det miljömål som fastslogs i Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 som ett av de övergripande miljömålen Att alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. I arbetet med riktlinjerna har en lekvärdesfaktor lanserats. Lekvärdesfaktorn består av riktlinjer för lekkvaliteten på förskolebarns utemiljöer och innehåller sju kvalitetsaspekter som poängsätts. För att få en bild av lekvärdet på befintliga gårdar idag och för att få ett underlag till att fastställa vad ett acceptabelt lekvärde på en förskolegård är, har riktlinjernas lekvärdesfaktor r kompletterats och bitvis omformulerats genom en inventering av ett tjugotal förskolor i Malmö och med slutsatser dragna efter inventeringarna. Trycket på förskoleplatser i Malmö är tyvärr så stort idag att om endast förskolor med 30 m2 per barn godkändes skulle det vara svårt att skapa tillräckligt många förskoleplatser för Malmös barn. Stora förskolegårdar som rymmer många kvaliteter och ger plats åt barnens lek och rörelse ska eftersträvas, men i vissa fall, framförallt i den befintliga stadsmiljön, är det svårt att finna plats åt tillräckligt stora förskolegårdar. I dessa fall är det extra viktigt att utveckla gårdens och lekmiljöns innehåll och kvaliteter, det vill säga dess lekvärde. Om gårdens inneforts nästa sida 10

håll och lekvärdeskvaliteter är goda, kan en spännande och utvecklande miljö uppnås även på en något mindre förskolegård. Det går inte alltid att uppnå högsta nivå inom alla lekvärdesfaktorns bedömningsaspekter, men genom att väga samman dem, kan ofta ett godtagbart helhetsvärde uppnås.lekvärdet är ett tydligt sätt att värdera en väl genomtänkt förskolegård. Bedömningsmetoden gör mjuka värden tydligare och lättare att förstå och kräva. Goda exempel Utdrag ur lekvärdesfaktorn Goda exempel Goda exempel Zonering av gården trygg vidlyftig vild 11

oda exempel Utdrag ur lekvärdesfaktorn Goda exempel Goda exempel Go Tillgänglighet runt byggnaden och ut på gården tillgänglighet intill lekutrustning möjlighet att medverka bakbord i kanten av sandlådan 12

da exempel Goda exempel Goda exempel Goda exempel Goda exempel Vegetation och topografi vegetation topografi varierad miljö 13

oda exempel Utdrag ur lekvärdesfaktorn Goda exempel Goda exempel G Samspel mellan ute och inne utgångar mot gården fönster på lagom höjd möjlighet att flytta ut traditionella inomhusverksamheter 14

da exempel Goda exempel Goda exempel Goda exempel Goda exempel Integration av lekutrustning i landskapet större lekutrustning fasta redskap i den uppväxta miljön klättervägg på redskapsbod utbytbara tillägg i den befintliga miljön 15

Goda exempel Utdrag ur lekvärdesfaktorn Goda exempel Goda exempel Möjlighet till omvärldsförståelse odling och kompost utrymme för djur konstruktionslek 16