Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Lagga förskola verksamhetsplan

Relevanta dokument
för Rens förskolor Bollnäs kommun

Arbetsplan. Killingens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan för Violen

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

2.1 Normer och värden

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

2.1 Normer och värden

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Kommentarer till kvalitetshjulet

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Senast ändrat

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kvalitetsarbete i förskolan

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Trollskogens förskola 2015/2016

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lagga och Långhundra rektorsområde Lokalarbetsplan Lagga Förskola

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Näckrosens förskola. Verksamhetsplan

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Tyck till om förskolans kvalitet!

Lokal arbetsplan 14/15

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Lokal arbetsplan för förskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Kullens förskola. Verksamhetsplan

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Lyckans mål 2016/2017

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

SAGOLANDETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kvalitetsredovisning. Totebo förskola; Pandan

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Transkript:

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder Lagga förskola verksamhetsplan

Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och skola utifrån hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer och andra mål förenliga med de nationella, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras. Vid bedömningen av kvalitet väger Skolverket samman verksamhetens strukturella förutsättningar, arbetet i förskolan och resultatet dvs. måluppfyllelsen. Kvalitetsarbete i förskolan ska kännetecknas av systematik, där arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål. Systematik och dokumentation i skollagen - 4 kap. Enhetsnivå 4 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

Verksamhetsplan för läsåret 2014/2015 1. Grundläggande information om verksamheten 1.1 Antal avdelningar Lagga förskola består av en avdelning. 1.2 Antal barn/avdelning Förskolan har 22 barn inskrivna till hösten. 1.3 Organisation, personaltäthet Det är fyra pedagoger som arbetat på förskolan 200 % förskollärare och 150 % barnskötare. 1.4 Planerad egentillsyn Det är planerat för en egentillsyn under senare delen av hösten, november/december. 1.5 Andelen barn med annat modersmål än svenska Förskolan har ett barn med annat modersmål. 1.6 Personalens kompetens Alla pedagoger har arbetat i mer än 4 år eller mer inom förskola. Flera av pedagogerna har gått fortbildning i pedagogisk dokumentation och en av förskollärarna kommer delta i höstens fortbildning. Knivsta kommun kommer under läsåret utveckla arbetet med fler språk i förskolan, en av förskollärarna kommer delta i denna fortbildningsinsats. En av barnskötarna har gått NTA-utbildning i luft och vatten. 1.7 Inne- och utemiljö Förskolan har anpassade lokaler och arbetar hela tiden för att skapa bättre lärmiljöer och anpassa miljöerna utifrån barnens behov. Utemiljön är trevlig, förskolans gård har både en fram och en baksida, utanför gården finns skog och natur i nära anslutning. En av de stora fördelarna att dela lokaler med en skola är att det finns tillgång till idrottshall och en skolgård som variation för de äldre barnen på förskolan. 2. Ekonomi 2.1 Prognos 2014 Ekonomi - totalt inom ansvarsområdet Delårsbokslut april 2014-25 818 Prognos juli 2014-41 155 Prognostiserat bokslut 2014-41 155 2.2 Budget 2015 Budgeten kommer senare under hösten.

3. Förskolechefens ledningsdeklaration Vi tillsammans har ett viktigt uppdrag. Vi ska bidra till att våra barn och elever utvecklas så långt som det är möjligt. Deras förskole- och skoltid ska genomsyras av trygghet, välmående, utveckling, nyfikenhet, kreativitet och glädje. Vi ska sträva efter att ge våra barn och elever - Rätten till kunskap - Möjlighet att ta ansvar över sig själv, andra och vår miljö - Förståelse för andra människor och förmågan till inlevelse - Möjligheten att verkar för människors lika värde, jämställdhet, demokrati och att visa solidaritet. - Insikten över de värden som ligger i kulturell mångfald - Meningsfull fritid - Möjligheten att i framtiden fritt kunna välja arbete. - Positiva minnen från förskolan och skolan Framtiden skapar vi tillsammans här och nu! Som barn, elev, vårdnadshavare och personal kan du förvänta dig att jag som rektor tillika förskolechef för Lagga förskola och skola, Långhundra förskola och skola kommer att verka för: att barn och elever alltid står i centrum, det innebär att vi har barn och elevperspektivet när vi fattar våra beslut att våra verksamheter är tillgängliga för alla barn och elever. Tillgänglighet i förskola och skola handlar bl.a. om att förhålla sig och anpassa både undervisning och miljö utifrån individens behov. att personalens förhållningssätt genomsyras av att alla kan lära, alla vill lära, alla kan lyckas. att kontinuerligt följa upp elevernas och verksamhetens resultat att all personal har en helhetssyn på verksamheten, vilket bl.a. innebär att alla delar av verksamheten är lika viktig. att all personal tar ansvar för helheten och fattade beslut. att ge förutsättningar för delaktighet ett lösningsfokuserat ledarskap, det innebär att jag och pedagogerna fokuserar på lösningar, styrkor och på det som fungerar bra i stället för tvärtom. att personalen känner ett stöd från mig i svåra situationer. Verka för en kultur där man vill dela med sig och lära av varandra Verka för att ständigt förbättra verksamheten Du kan också förvänta dig att jag kommer att ta ansvar, vara engagerad, vill vara med och förbättra och utveckla verksamheten, utmana och vara prestigelös. I tjänsten Susanne Calland Rektor tillika förskolechef Lagga förskola och skola Långhundra förskola och skola

4. Förskolans mål för läsåret Läroplanens mål 4.3 Barns utveckling och lärande Beskrivning av övergripande mål: Förskolan ska ge barnen en möjlighet till en rik och stimulerande miljö för lärande. Därför används olika lärmiljöer för att barnen ska utveckla sina förmågor. Barnens lärandeprocess pågår hela tiden och pedagogerna tar tillvara på barnens nyfikenhet, kreativitet och lust att lära under hela dagen. Barnen erbjuds varierade aktiviteter för att utveckla sitt språk, sin matematiska förmåga, sin identitet och sin kultur. Pedagogerna anpassar verksamheten utifrån barnens förutsättningar och behov, de föregår med gott exempel och uppmuntrar barnen med positiv feedback. Genom observation och i samtal med barnen ser pedagogerna att barnen har lärt sig nya saker. Mål: Under nästa läsår kommer förskolan att fokusera på följande strävansmål i läroplanen: utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Ökad IT användning i förskolan Utvecklar sitt intresse och förståelse för naturens kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Personalen på förskolan kommer att ge barnen möjlighet till att tala inför grupp och lyssna på sina kamrater t ex när de får vara matvärd vid lunchen och i samlingar. Förskolan erbjuder barnen olika miljöer då vi tar vara på gårdens fram- och baksidan, skolgården, skogen och gymnastiksalen. 4.4 Personalens förhållningssätt Beskrivning av mål: Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och är goda förebilder där de visar barnen ömsesidig respekt. Pedagogernas förhållningssätt genomsyras av att alla kan lära, alla vill lära, alla kan lyckas. De har ett barnperspektiv och ett lösningsfokuserat förhållningssätt när de fattar sina beslut. Pedagogerna arbetar för jämställdhet och att barnen har inflytande över verksamheten. De fokuserar på lösningar, styrkor och på det som fungerar och verkar för en kultur där man delar med sig och lär sig av varandra.

Mål för läsåret: visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. Pedagogerna föregår med gott exempel och uppmuntrar barnen med positiv feedback. Arbetslaget på förskolan kommer att diskutera det gemensamma förhållningssättet på avdelningsmöten, det kommer finnas som en stående punkt, samordnaren ansvarar för att detta sker. 4.5 Normer och värden Beskrivning av övergripande mål: Barnen ska känna sig trygga med både kamrater och de vuxna på förskolan. Alla på förskolan visar hänsyn till sina kamrater och respekterar varandras olikheter. Barnen ska kunna vara sig själva och kunna påverka sin egen situation, de ska bemötas på ett sådant sätt att de känner glädje av att vara på förskolan. De vuxna är lyhörda för hur barnen mår. Pedagogerna ska arbeta för att skapa en kultur med ett tillåtande klimat och en god arbetsmiljö. Både barn och vuxna ska känna tillit till varandra och en gemenskap ska råda på förskolan. Barnen värnar om förskolans miljö och tar ansvar för både sina och förskolans saker. Förskolan är ett stöd för vårdnadshavarna i deras ansvar för barnens fostran. Förskolan följer upp barnens trivsel och trygghet genom att observationer och i samtal med barnen. Mål för läsåret: Utveckla barnens förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Utveckla barnens förmåga att förstå andras perspektiv. Utveckla barnens förmåga att visa respekt för allt levande och visa omsorg för sin närmiljö. Pedagogerna kommer att starta terminen med värdegrundsarbete och övningar som kommer stärka gruppens vi-känsla. Under läsåret kommer pedagogerna att återknyta till det. Förskollärarna ansvara för att det planeras och genomförs.

Förskolan kommer bl.a. använda sig av kompissolen och boken Tilda med is och sol (bild-och handledningsbok). 4.6 Jämställdhet mellan flickor och pojkar Beskrivning av mål: Oberoende av könstillhörighet ska alla barn bemötas med respekt och förståelse utifrån deras olika förutsättningar och behov. Pedagogernas förväntningar och krav ska oberoende av könstillhörighet utgå från barnens förmågor. Pedagogerna ska planera och anpassa undervisningen utifrån barnens individuella behov oberoende av könstillhörighet. Pedagogerna planerar och ger utrymme för barnen att pröva och utveckla sin förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet. Pedagogerna läser litteratur om genus i förskolan samt tar del av aktuell forskning i ämnet. Utifrån det och gemensamma diskussioner observerar vi verksamheten och identifierar vad som kan fungera bättre Mål för läsåret: Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.(lpfö 98, s.5) Pedagogerna arbetar aktivt med ett genusperspektiv och diskuterar och reflekterar över ord och handling i arbetslaget. Ex bemöta alla barn lika, tonläge och använda ord som snyggt istället för söt, tuff. Kollegor, förskolechef och biträdande förskolechef ger feedback efter observation vid besök. Var och en reflekterar över sitt eget förhållningssätt. 4.7 Barns delaktighet och inflytande Beskrivning av övergripande mål: Förskolan vilar på demokratisk grund och verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar (Lpfö98/10, s 44). Barnen kommer att successivt utveckla sin förmåga till att ta ansvar. Det är en tillåtande kultur på förskolan där barn och vuxna kan uttrycka sina tankar och åsikter och där pedagogerna tar tillvara på barnens idéer. Både barn och vuxna visar respekt för den gemensamma miljön genom att vara rädd om sina egna och förskolans saker. Genom observationer och intervjuer med barnen inventerar pedagogerna barnens intressen och behov och utformar miljön utifrån detta. Förskolan strävar efter att barnen ska kunna välja aktiviteter och lekar och materialet på förskolan är tillgängligt sa att barnen har möjlighet att välja. Mål för läsåret: Barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Barnen utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer.

Pedagogerna kommer att ta till vara på de tillfällen då barnen har utrymme för att göra egna val utifrån barnens ålder och intresse, t ex i projektarbeten. Personalen på förskolan planerar in så att barnen får träna på de demokratiska principerna i t ex idrottshallen, där barnen får föreslå olika aktiviteter som de sedan får rösta om vilken aktivitet som de ska göra. Pedagogerna ska synliggöra barnens egna inflytande genom vardaglig dokumentation. Föra dialog med barnen om vad de tycker och tänker. Synliggöra barnens inflytande för vårdnadshavarna genom pedagogisk dokumentation. Förskollärarna ansvarar för att dokumentationen blir synlig. 4.8 Samverkan mellan förskola och hemmet Beskrivning av övergripande mål: Vårdnadshavarna ska känna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten. De får regelbunden information vid hämtning och lämning, via informationsbrev och i UNIKUM, föräldramöten och förskoleråd. Pedagogerna för fortlöpande samtal med vårdnadshavarna om barnens trivsel och utveckling och genomföra utvecklingssamtal minst en gång per år. De verkar för en tillitsfull relation och god kommunikation med hemmet genom att vara lyhörda och förstående. Förskolan är ett stöd för vårdnadshavarna i deras ansvar för barnens fostran. Mål för läsåret: Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.(lpfö 98.s.13) Pedagogerna kommer lägga tid på att utforska och lära sig om Unikums nya funktioner. Var och en ansvarar och Martina planerar in så att Unikum ansvarig i kommunen kommer på ett möte. Personalen på förskolan kommer att skapa rutiner för att skriva månadsbrev, blogg och fylla i lärlogg i Unikum. Skapa ett årshjul så pedagogerna får översikt över vad som behöver planeras in under terminerna. Samordnaren ansvarar för att det blir gjort. Pedagogerna kommer lägga särskilt fokus på att ha en daglig dialog med vårdnadshavarna vid hämtning och lämning. Förskolan anordnar föräldramöten och förskole- skolråd. På föräldramötet informeras föräldrarna om verksamheten och vilka förväntningar som förskolanskolan har på föräldrarna.

4.9 Pedagogisk dokumentation av det enskilda barnet Beskrivning av mål: Pedagogerna dokumenterar, följer upp, reflekterar över och analyserar barnets utveckling och utvärderar hur förskolan tillgodoser möjligheter att barnet utvecklas i enighet med läroplanens intentioner för att skapa goda villkor för lärande och för att stödja och utmana barnet. Pedagogerna använder olika observationsscheman som ger kunskap om förutsättningarna för barns utveckling inom olika områden i syfte att anpassa miljön utifrån barnens behov. Pedagogerna följer barnets utveckling dagligen och bidrar med sina tankar i arbetslaget för att utveckla bättre arbetsprocesser på förskolan. Mål för läsåret: kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, Att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas Förskolans personal kommer att dela in barnen i ansvarsgrupper, vilket innebär att pedagog ansvarar för dokumentationen av cirka 7 barn vardera. Förutom att följa upp barnens utveckling i unikum kommer även en pärm med barnens alster och foton från verksamheten finnas. Tanken med detta är att underlätta den pedagogiska dokumentationen, då barnen lättare kan återkoppla och reflektera över innehållet i pärmen. Respektive pedagog ansvarar för sin grupp. 4.11 Förebyggande arbete kring barnens hälsa Beskrivning av övergripande mål: Förskolan är kompensatorisk och anpassas och utformas utifrån barnens behov. Förskolan förebygger både psykisk och fysisk ohälsa genom barncentrerad pedagogik och varierade lärmiljöer. Barnen ska få känna trygghet och tillit till sin egen förmåga och kunna känna trivsel på förskolan då pedagogerna arbeta för att skapa en kultur med ett tillåtande klimat och en god arbetsmiljö. Förskolan ger barnen möjlighet att utveckla goda relationer till flera vuxna och barn. Pedagogerna möter varje barn i deras närmaste utvecklingszon och observerar eventuella förändringar. Mål: utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Förskolan personal kommer att ge barnen möjlighet till vila och fysiska aktiviteter utifrån barnens ålder och behov. En dag i veckan använder förskolan gympasalen där barnen prövar olika aktiviteter och tränas i olika sociala sammanhang. Förskollärarna ansvarar för att planering finns. Förskolan kommer att vara ute ofta och en dag i veckan går de till skogen på utflykt. 4.12 Systematiskt kvalitetsarbetet Beskrivning av mål: En del av det systematiska kvalitetsarbetet är den lokala pedagogiska planeringen (LPP) samt verksamhetsberättelse och verksamhetsplan. Se också 4.10 Mål: Att kontinuerligt skriva LPP-er. Utveckla verksamheten genom pedagogisk dokumentation Startar upp arbetet med LPP:er vid terminens början för att snabbt komma igång, försöka hålla det enkelt så att det blir av. Pedagogerna följer upp på avdelningsmöte och på pedagogisk reflektionstid och för dialog om hur arbetet kan utvecklas eller hur de ska gå vidare. Förskollärarna ansvarar för att LPP:er görs. 5.0 Nämndens mål från utbildningsnämndens verksamhetsplan 2014 Mål: Ökad IT-användning i förskolan. Öka pedagogernas kompetens att användande lärplattorna i verksamheten genom att besök andra förskolor för att se hur de arbetar. Biträdande förskolechef ansvarar. Förskolans pedagoger ser till att Ipads används i ett lärande syfte under dagen. Barnen kommer att lära sig att dokumentera och följa upp sitt lärande på Ipad. Tex spela in filmer, ljud och bild osv. Mål: Arbetet med naturvetenskapliga teman i förskolan skall fördjupas Under läsåret kommer förskolan ha ett naturvetenskapligt tema. Vi kommer anpassa efter årstid och barnens intresse. Förskolärarna ansvara för att planering finns. När barnen möter naturvetenskapliga sammanhang i vardagen lyfter pedagogerna fram barnens erfarenheter och färdigheter. NTA-ansvarig kommer att driva användandet av NTA-lådor

utvecklingssamtalen samt efter resultatet av Knivsta kommuns föräldrar enkäten (april) 6.0 Likabehandlingsplan (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) Utvärdering av förra årets likabehandlingsplan: Pedagogerna har arbetade aktivt med att reagera när barnen använt fula ord både i stunden och under samlingar. I vissa fall involverades vårdnadshavarna. Pedagogerna upplever att det blev bättre och att de inte lika ofta behövde gå in och reagera. I arbetet med att pedagogerna skulle ha samma rutiner och regler i barngruppen, fungerade det lite upp och ned, då personalgruppen ändrades under flera tillfällen under året, pedagogerna ser att de borde avsätt mer tid för diskussioner i arbetslaget gällande detta. I arbetet med att skapa trygghet på förskolan har pedagogerna öppnat upp mellan de olika rummen för att få bättre överblick, pedagogerna har också spridit ut sig i de olika rummen. Det gjorde att pedagogerna snabbare kunde ge stöd vid konflikter som uppstod. Enligt föräldraenkäten upplever 91 % av vårdnadshavarna att deras barn var trygga på förskolan, dock var det 20 % av vårdnadshavarna som tycker att förskolan inte arbetar tillräckligt med att ge barnen verktyg i konflikthantering. Förslag på åtgärder inför detta läsårs likabehandlingsplan utifrån utvärderingen: Diskutera i arbetslaget pedagogernas förhållningssätt och regler i arbetet med att skapa trygghet. Arbetslaget behöver ta fram verktyg för hur vi ska stödja barnen i konflikthantering. Kartläggning, åtgärder och det främjande och förebyggande arbetet processas fram under första delen av hösten, ny likabehandlingsplan ska vara upprättad per den 31 oktober 2014. 7.0 Utvecklingsområden från verksamhetsberättelse 2013/2014 Förbättra och arbeta så att gruppsamhörigeten stärks bland barnen. Utveckla barnens språkliga medvetenhet. Förbättra dokumentation, uppföljning och utvärdering, genom pedagogisk dokumentation och upprättande av LPP:er Utveckla samarbetet med hemmen när det gäller barnens fostran/utveckling Förskolans personal kommer att planera in individ och gruppstärkande aktiviteter bl.a. genom styrda lekar. Förskolan kommer att arbeta med före Bornholmsmodellen och använda sig av språkutvecklande appar på Iärplattorna. Pedagogerna fortbildar sig genom att läsa i pärmen om före Bornholmsmodellen för att kunna använda den i verksamheten. En av pedagogerna kommer att ingå i Knivsta kommuns nätverk för språkutvecklare. Språkutvecklaren ansvarar.

Pedagogerna kommer att följa upp barnens utveckling i Unikum och med hjälp av Tras. Pedagogerna planerar verksamheten i lokala pedagogisk planeringar som en del i det systematiska kvalitetsarbetet och de skapar förutsättningar för att barnen ska få inflytande i planeringen bl.a. genom pedagogisk dokumentation. Pedagogerna kommer att anteckna mer löpande i verksamheten och prioritera arbetet med LPP:er på planeringstiden. De kommer att utbyta tips och erfarenheter på områdets pedagogiska konferenser gällande systematisk planering, uppföljning och utvärdering. Pedagogerna dokumenterar barns lärandeprocess samt följer upp och utvärderar verksamheten. Det gör pedagogerna bland annat genom barnintervjuer (inför utvecklingssamtalet), observationer och fotografering. Pedagogerna reflekterar tillsammans runt verksamhetens resultat.