Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering - Spillfrö Vallfrö - Areal och marknad - Etablering och höstbehandling - Pollinering Ärt, åkerböna och lite lupin - Sorter (Katarina Holstmark) - Samodling - Ärt - Åkerböna - Lupin
Etablering och gödsling av höstraps Stora öppna fyrkantiga fält! Det kostar 45 kilo raps per dygn att försena sådden. Därtill kommer en extra straffavgift på 300 kr i sänkt oljehalt Det är svårt att så för tidigt! Linjesorter och hybridsorter reagerar på samma sätt på såtid Gödsla mycket på hösten om du inte har tillgång till snabbtverkande kvävegödselmedel som t ex svinflyt eller rötrest Tveksam effekt av vårgödsling med långsamt verkande kvävegödselmedel i höstraps
Är vall den bästa förfrukten? Fördelar med vall som förfrukt: - Bra förfrukt och betydande kväveefterverkan - Mindre ogräs om vallen har skötts väl Nackdelar med vall som förfrukt: - Risk för ojämn och torr såbädd - Ökad risk för angrepp av sniglar Slutsats: Vall är teoretiskt den bästa förfrukten, men det går att uppnå ett bra resultat med spannmål som förfrukt om man har mycket stallgödsel. Välj en förfrukt och en jordbearbetningsteknik som främjar möjligheten av sådd i rättan tid på din egendom.
Svavel Höstraps har ett svavelbehov som motsvarar ca 20 % av kvävebehovet En god svavelförsörjning är nödvändig för att rapsen ska kunna utnyttja stora mängder av kväve Det finns svavel i husdjurgödsel, men det är svårtillgängligt. På fält som har fått mycket stallgödsel är risken för svavelbrist dock mindre Många lantbrukare sprider kieserit (21 % S) eller Vinass (1,6-3,5 % S) för att täcka behovet av svavel
Pollinering av oljeväxter Raps är självfertil men gynnas av vind- och insektspollinering Rybs är självsteril och helt beroende av vind och insekter Högre oljehalt, mindre klorofyllhalt och jämnare mognad med insektspollinering Honungsbin är de viktigaste pollinatörerna i både höst- och våroljeväxter Bin kan öka skörden med ca 10% i höstoljeväxter och ca 20% i våroljeväxter Rekommendation: 3 bisamhällen/ha i höstraps och 2 bisamhällen/ha i vårraps
Sälgen dunderladdar bin och humlor innan höstrapsen blommar
Raps tappar många frö Spill Spild Utsädesmängd Udsædsmængde 1 10 100 1000 kg pr. ha kg per hektar
Överlevande rapsfrö i olika djup 0 cm 3 cm 9 cm 27 cm 35 % överlevande frö 30 25 20 15 10 5 Schlink, 1994 0 1985 1986 1987 1988 1989
Ekologisk vallfröproduktion Ekologisk vallfröproduktion i Sverige 3500 Areal (ha) 3000 2500 2000 1500 1397 2061 2635 2264 2781 2672 3010 1000 500 501 767 0 190 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Tabell 1. Areal med ekologiskt vallfrö i Sverige och Danmark 2009 och 2010 Många olika arter! Sverige Rödklöver 638 268 2009 (hektar) 2010 (hektar) Danmark Sverige Danmark 856 439 Vitklöver 299 542 357 897 Alsikeklöver 64-45 - Timotej 1 103 138 1 101 88 Ängssvingel 412 93 432 103 Raj- och rörsvingel 122 140 157 201 Rödsvingel 23 71-75 Engelskt rajgräs 11 1 118 43 1 309 Italienskt rajgräs - 30-24 Hybridrajgräs - 48-32 Hundäxing - 132 19 77 Ängsgröe - 6 - - Total areal 2 672 2 585 3 010 3 245
Faktorer som påverkar skördenivån i gräsfrö Antal fertila skott per arealenhet Antal frö per fröbildande skott Frövikt 70% 20% 10%
Faktorer som påverkar skördenivån i gräsfrö Antal fertila skott per arealenhet Antal frö per fröbildande skott Frövikt Etablering och behandling på hösten Skottbildning Sträckning Blomning Skörd
Etablering mellan spannmålsraden Insåningsgröda och vallfrö ska ta upp så stor del av ytan som möjligt för att öka konkurrensen mot ogräset. Foto: Birte Boelt
Kombinera gärna raps- och vallfröodling!
Etablering av gräsfrö Etablering av olika arter av gräsfrö (eko) 2 försök i Skåne, 1 försök i Östergötland Led A B C D Art Ängssvingel Timotej Rörsvingel Rajsvingel 1 Gräsfröet blandas med höstraps och sås i samma rad på 24 cm radavstånd på hösten 2 Separat sådd av vårstråsäd och gräsfrö på 24 cm radavstånd. Gräsfröet sås mellan vårstråsädens rader
Etablering av ekologiskt gräsfrö Skördenivå av olika arter av ekologiskt gräsfrö etablerade i höstraps Skörd (kg/ha) 1400 1200 1000 800 600 400 1248 696 1098 1008 200 0 Ängssvingel Timotej Rörsvingel Rajsvingel
Hög stubb och halmrester kan förstöra skörden i alla arter av vallfrö! Ner med stubben! Bort med halmen!
En bra pollinering är avgörande i klöverfröodlingen! Gynna de vilda humlorna och använd 1-2 bisamhällen/ha i rödklöver och 2-3 bisamhällen/ha i vit- och alsikeklöver
Band med honungsört ger flera bin och humlor i (röd)klövern
Trindsäd i ekologisk odling
Kärnskörd i konventionell och ekologisk trindsäd Skånska odlingssystemförsök 1987-2005 dt/ha 50 40 30 20 10 0 30,2 31,5 37,9 40,2 34 33,2 25,5 27,1 21,5 A B C D E Odlingssystem 11 Samodling Ärt Ärt/havre Lupin/havre Åkerböna Gul lupin Blå lupin
Proteinskörd i ekologisk trindsäd Skånska odlingssystemförsök 1987-2005?? kg/ha 1000 800 600 400 761 669 575 556 548 537 402 799 Ärt Ärt/havre Lupin/havre 200 Åkerböna 0 C D E Odlingssystem Gul lupin Blå lupin
Fördelar vid samodling av trindsäd och spannmål Proteinskörden blir högre och kärnskörden blir mycket högre. Vinsten vid samodling är störst på lättare jordar och jordar med mycket ogräs Variationen i skördenivå är mycket mindre än vid odling av trindsäd i renbestånd Man får färre problem med rotogräs och fröogräs i växtföljden Man får eventuellt mindre problem med bladlöss
Nackdelar vid samodling Det är svårt att sälja en samodlad gröda Proteinkvaliteten är annorlunda i t ex havre/ärt än i ärt
Ärter Ärter trivs på lättlera och mellanlera Bra dränering (ärtrotröta är en alg)! Tidig sådd Höstråsäd är bättre förfrukt än vårstråsäd (+ 700 kg/ha)! Det bör finnas lite kväve i marken
De gröna försöksrutorna är gödslade med 20 ton/ha svinflyt omedelbart före sådd Foto Lars Persson
Ärter LL, ML, (SL): Strukturen är a och o - plöj under bra förhållanden - ytjämna på hösten (ta bort höstgrott ogräs) - minimal körning på våren Lättare jord: vårplöjning efter stubbearbetning på hösten
Åkerbönor Torka, ogräs och bladlöss har ibland förödande konsekvenser Åkerbönor trivs på styva lerjordar Tidig sådd Plöja ner stubbrester! Brokblommiga sorter ger högst och säkrast avkastning Stora öppna fält!
Vilken förfrukt? Åkerbönor, kg/ha Förfrukt Höststråsäd (19) 2 690 Vårstråsäd (12) 2 190 Enkät Västra Götaland 2003, Jan Hill
Chokladfläcksjuka 2003 Chokladfläcksjuka Botrytis fabae, Cecilia Lerenius
Pollinering av åkerbönor Åkerböna är som raps dels ganska självfertil men även beroende av vind och insekter Odlas ofta till helsäd Ganska vanlig gröda på ekologiska lantbruk Ingen tradition av att använda bisamhällen i åkerböna i Sverige Rekommendation: 2 bisamhällen per hektar
Pollinering av åkerbönor 3 Led A Inga pollinatörer B Bur med jordhumlor C Ingen bur Åsa Käck, HS Väst
Resultat 2008 Medeltal Skörd (kg/ha) Rel skörde Skördeökning Bönor per balja Baljor per 20 Tusenkornvikt Höjd (cm) Vattenhalt (kg/ha plantor (g) (%) Inga Ingen pollinatörer 3803 100 0 3,10 79 527 86 32,0 Bur Optimal med humlor 3997 105 194 3,25 89 527 85 29,2 Normal 4524 119 721 3,44 87 523 93 28,1 Ingen bur Åsa Käck, HS Väst
Avkastning och antal bönor av åkerböna. Medeltal av fyra försök 2009 Led Avkastning Rel. skörd Bönor/ balja Baljor/ planta Bönor/ planta Inga pollinatörer 3283 100 2,85 9,42 27,0 Bur med humlor 3646 111 3,11 9,30 29,0 Ingen bur 3875 118 3,29 9,86 32,4 Åsa Käck, HS Väst
Lupiner? Gul lupin är ingen intressant gröda Samodling av oförgrenad lupin och havre är lovande i södra Sverige Odling av förgrenade sorter är tveksamt med nuvarande sortmaterial Förgrenade sorter 2011: Probor (Svenska Foder) Galant (Olssons Frö) Oförgrenade sorter: Viol (Olsons Frö)
Ogräsharva med måtta i trindsäd Ogräsharvning har bara effekt mot små fröogräs! Trindsäden är mer känslig för ogräsharvning än rotogräs Ogräsharvning skadar allvarligt spindlar och rovbaggar som äter bladlöss och andra skadegörare Som tumregel är blindharvningen den viktigaste bekämpningen och man bör avsluta ogräsharvningarna ca 30 dagar efter sådd