PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för landsbygdsprojekt. Du ska skicka slutrapporten i elektronisk form tillsammans med ansökan om slututbetalning till den myndighet som har fattat beslutet om stöd. Skicka bilagorna 1 och 2 i original med post. Om du har fått projektstöd inom Leader kontakta ditt leaderkontor innan du skickar slutrapporten och ansökan om slututbetalning till länsstyrelsen. Kom ihåg att skicka en kopia av slutrapporten till ditt leaderkontor. A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Säva Ridcenter AB Säva Gård 749 63 Örsundsbro Journalnummer 2011-2599 E-postadress info@savaridcenter.se B. Uppgifter om kontaktpersonen Namn och adress Nina Brunstedt Säva Gård 749 63 Örsundsbro Telefonnummer Mobiltelefonnummer 0733606069 Faxnummer (även riktnummer) E-postadress info@savaridcenter.se C. Sammanfattning av projektet C.1. Projektet genomfördes under perioden Från och med Till och med 16 februari 2011 (beslut 23 maj 2011) 14 december 2014 Var genomfördes projektet? i Uppsala 6-8 ridklubbar Här ska du kort och konkret beskriva projektet Projektet var avsett att under tre år skapa framtidens hästföretagare. Upprinnelsen till projektet är att många tonåringar slutar på ridskolan när utmaningarna tar slut och helt släpper sitt stora ridsport- och föreningsengagemang. Tanken var att plocka ut ett antal elever från varje ridskola och skapa ett team med föräldrar, ridinstruktörer och andra näringslivsintressenter för att stödja dem i deras vidareutveckling både som ryttare och som blivande företagare inom hästsporten. Kriterierna för att vara med var tydliga och avtal slöts med både ryttaren och föräldern. Kriterierna var: ålder 14-20 år, engagerad i ridskolan/ridklubben, ingen egen häst, uttalat föräldraengagemang. Totalt anmälde sig 60 ungdomar från 6 ridskolor och projektet hade ett stort antal informationsmöten, styrelsemöten, nätverksmöten och ungdomsmöten. I princip samtliga finns det rapporter på. Varje ridskola hade sedan ett utbyte med de andra ridskolorna och dessutom egna ridtillfällen. Utbytet kunde ske på två sätt, dels kom rideleverna och gästade en annan ridskola och red där. Det gav dem utökat nätverk och insikt i hur verksamheten bedrevs i den ridskolan. Det andra sättet var att ridläraren från en ridskola höll lektion på en annan ridskola men att de projektets elever var kvar på sin ridskola. Detta gav eleverna möjlighet att träna för någon annan utan besväret att åka till okänd ridskola. Förutom ridning både på den egna ridskolan med egen ridlärare eller inbjuden ridlärare från projektet, samt ridning på varandras
ridskolor, erbjöds även träningar med bl a fystränare Lasse Book på Svettishuset och clinic med Sveriges landslagstränare Sylve Söderstrand och resa till Strömsholm med rundvisning och träff med ordföranden Anders Mellberg och informationschef Becky Evensen för Svenska Ridsportförbundet. Föräldrarna erbjöds kurser i hästkunskap och körträning med hästtrailer. Vi hade även en träning i hur man gör Hästskötarexamen på Jälla gymnasiet och utbildning på Kentauren Camp i mental träning. Projektet fungerade fram till sommaren 2012 då Kentauren upplöstes p g a att ridklubbarna inte kunde samarbeta som var tänkt. Dåvarande verksamhetschefen på Leader Upplandsbygd Jenny Nylund ställde upp med kort varsel på två krismöten, men projektet gick inte att rädda. Då hade Kentauren 60 medlemmar som ville fortsätta. De tre ridklubbarna som klev av startade ett identiskt projekt men utan projektmedel. Projektledaren Nina Brunstedt försökte starta ett liknande samarbete med de klubbar som var kvar och några nya som var positiva varav flera var ridklubbar utan egen ridskola, men arbetet blev för tungrott och projektet avslutades. De som då varit med och anmält intresse var följande ridskolor: Lagga ridskola, Lurbo ridskola, Säva Ridcenter och Håbo ridskola. D. Målgruppen vem riktade sig projektet till Personer eller grupper Ungdomar 14-20 år På vilket sätt har de fått nytta av projektet? De fick möjlighet skapa nya nätverk utanför sina ridskolor. De kunde utveckla sin ridning och sina hästkunskaper. De fick möjlighet se om en framtid inom hästbranschen skulle vara något för dem. E. Genomförandet av projektet E.1. Varför ville ni genomföra projektet Vi ville genomföra projektet för att fånga upp ungdomar som är aktiva på sina ridskolor som ungdomsledare. De har ofta stor ledarkompetens och långvarig erfarenhet av projektarbeten i sina ridklubbar. Vi ville också att de tillsammans skulle vidga sina vyer och utveckla ett nätverk som de kunde ha nytta av i sitt framtida arbetsliv. Vi ville också skapa ett team och samarbete ridskolor emellan, med Upplands Ridsportförbund samt företagare och utveckla deras ridförmåga, entreprenörsanda och kompetens. Företagare som var aktuella var tränare, ledarskapsutvecklare, coacher inom mental träning och utveckling av självkänslan, kost och hälsoföretag, föreläsande veterinärer, hovslagare, försäkringsföretag, detaljistföretag inom klädbranschen, hästtraileruthyrare och bilskolelärare, Samarbete med organisationer som LRF, Hushållningssällskapet och näringslivsorganisationer r som Svenskt Näringsliv (Almega). Idag finns över 363 000 hästar i Sverige, ca 10.000 av dessa hästar jobbar på landets ridskolor. Ridsporten sysselsätter drygt 10.500 årsarbetskrafter. (Runt 24.000 sysselsatta inom hästnäringen). Hästarna är lantbrukets fjärde största kund och är en viktig ekonomisk faktor. Ridsporten är andra största idrotten bland tjejer och betyder mycket i fritid och tävling för en halv miljon svenskar. Runt 500 klubbar driver ridskola av de totalt 950 ridklubbarna i Svenska Ridsportförbundet. Den växande hästnäringen inverkar på samhällsekonomin, folkhälsan, samhällsplaneringen, turismen, skolväsendet och den långsiktiga hållbara miljöutvecklingen. E.2. Vilka har varit med och genomfört projektet? (ange inga namn på personer) Kön Antal Beskriv deras roll i projektet Män 1 Landslagskapten Svenska hopplandslaget Om de representerat organisation, förening, företag eller myndighet ange i så fall vilken. Jump Club 1 Fystränare Lasse Book
Kvinnor 8 Olunda Ryttarförening Sigtunabygdens ryttarförening Håbo ridskola Säva Ridcenter AB Gimo ridklubb Uppsala Ponnyklubb (UPK) Bälinge Ryttarförening Lurbo Ridklubb E.3. Hur har ni förankrat projektet? 11 maj 2011 Förberedande möte med Bälinge, Sigtuna och UPK den där projektet tas fram. 18 maj 2011 Informationsmöte och presentation av projektet till samtliga ridskolor 13 juli 2011 träff med alla intresserade ridskolor 8 oktober 2011 träff med intresserade deltagare och föräldrar Information till Upplands ridsporförbunds distriktsstyrelse hösten 2011 Möte med koordinator Tommy Regnström 19 okt 2011 Information till Svenskt Näringsliv under 2011 E.4. Vilka har ni samarbetat med? Har ni haft kontakter med andra organisationer, föreningar, företag, kommuner eller myndigheter under projektet? Ja Nej Om Ja, vilka, Ridskolan Strömsholm, Svenskt Näringsliv, Jump Club, Sylve Söderstrand, Lasse Book, Liqusini (ridsportaffär) Har projektet skapat nya samarbeten eller nätverk? Ja Nej Om Ja, med vilka Ja, nätverket skapade goda många goda relationer E.5. Vad har ni genomfört i projektet? Vi genomför a Vi genomförde hela första projektåret. Vi skapade ett ungdomsnätverk som hade tre möten. Vi hade minst 6 nätverksmöten med ridskolecheferna. Vi hade god presstäckning både i Uppsala Nya tidning och Ridsportförbundet egna tidning som går ut till alla medlemmar i Sverige "Häst och Ryttare". Vi genomförde utbyten mellan ridskolorna som planerat under ett år. Vi följde uppgjord plan med clinic med Sylve Söderstrand, fysträning och studiebesök E.6. Har något gått bättre än planerat? Det var väldigt lätt att få med sig ungdomarna i projektet och de var väldigt positiva till satsningen och ville gärna fortsätta. Det var också lätt att få komma till och göra aktiviteter. Många tyckte att det var ett bra projekt och ville stödja det. E.7. Vilka svårigheter eller hinder har ni upplevt under projektets gång? Största svårigheten var tidsbrist och att strukturen och ansvarsfördelningen inte var helt tydlig. Ridskolorna som steg av upplevde att projektet inte sköttes på det sätt de ville. De saknade regelbunden ekonomirapportering och trots krismöten och en öppen attityd med målet att göra strukturen tydligare gick projektet inte att rädda. De ansåg också att de inte fick tillräckligt utrymme i press och media utan att det blev för mycket fokus på projektledaren. Förslaget var att projektledaren skulle kunna få ha kvar sin roll som just projektledare och att de andra uppgifterna som ordförande, ekonomiansvarig, och sekreterare kunde fördelas i sittande AU. De tre kritiska ridskolorna ansåg sig dock inte hinna ta större ansvar i projektet. Istället startade de ett eget projekt med runt 30 deltagare under namnet STIL som står för samarbete, träning, intresse och ledarskap (med i princip samma inriktning) som Kentauren hade. Läxan är att ett projekt måste struktureras hårdare för att alla i projektet ska känna sig trygga. Leaders redovisningssystem är i sig ett lite svårförståeligt koncept eftersom pengarna inte söktes av projektet utan av Säva Ridcenter som stod för hela ekonomiska risken. Det var inte ett problem för företaget men för de dessa tre deltagande ridskolorna, trots att de inte tog någon ekonomisk risk alls egentligen. Slutligen det som var allra, allra tråkigast var att de entusiastiska ungdomarna och ridskolorna som ville vara kvar blev av med projektet (runt 30 ungdomar och flera säkert) och att ridsporten inte kunde utnyttja Leaderpengarna som var tänkt. Inte roligt att ge tillbaka drygt 700 000 kronor för något man brinner för...
F. Projektets mål och resultat F.1. Vilka resultat skapade projektet? En förståelse för andra ridskolor hos ungdomarna. Glädje och samverkan. De kände sig betydelsefulla och ville driva projektet. Mycket kontakter ridskolchefer emellan och skapande av ett tydligt nätverk. F.2. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Mål Resultat Är målet uppfyllt? (Ja/Nej) Skapa professionella nätverk Samverkan uppnåddes under Delvis den tid som projektet höll på. Om målet bara är delvis uppfyllt, ange orsak Projektet avbröts F.3. Har projektet gynnat eller arbetat för någon av följande prioriteringar? Ja/Nej Om Ja, på vilket sätt? Funktionshindrade Hållbar utveckling Integration ja Alla som ville fick vara med oavsett etnisk härkomst Kompetenshöjning Jämställdhet ja Kvinnor behöver utveckla sina företagnätverk Kvinnor Ja Det var nästan bara kvinnor med (en kille) Miljö Ungdomar Ja Projektet riktades särskilt till ungdomar F.4. Vilka resultat kan ni se direkt efter projektets slut?
Resultat direkt Mätbara resultat efter projekt Antal nya företag 0 Antal nya produkter 0 Antal nya tjänster 0 Antal nya tekniker 0 Antal nya nätverk och mötesplatser 0 Män Antal bevarade arbetstillfällen Kvinnor Antal nya arbetstillfällen Antal deltagare i utbildningar Män Kvinnor Män Kvinnor 5 2 3 3 3 Totalt antal nya övernattningar per år 4 Antal nya övernattningar för besökare från 0 andra kommuner eller länder per år Totalt antal nya dagsbesökare per år 0 Antal nya dagsbesökare från andra kommuner eller länder per år 57deltagare 45 deltagare 56 deltagare 6 deltagare 17 deltagare 0 Kommentera och beskriv Clinic med Sylve Söderstrand Fysträning och utbildning av Lasse Book Studieresa till Strömsholm Träning hästskötarexamen Kentauren Camp Föreläsning Mental träning Clinic med Sylve Söderstrand Fysträning och utbildning av Lasse Book Studieresa till Strömsholm Träning inför hästskötarexamen Kentauren Camp föreläsning mental träning G. Eventuella specifika resultat kopplade till mål för ert leaderområde (andra än de i tabellen ovan) Mätbara resultat Resultat direkt efter projekt Kommentar H. Hur har ni spridit projektets resultat? Vi har inte spridit något efter att projektet tog slut. Det nämns i tidningen Land nr 40 den 20 september 2014 där Nina Brunstedt arbete presenteras. J. Slutsatser från projektet och rekommendationer till andra Tydligare ansvarsfördelning. Fler som jobbar. K. Hur fortsätter verksamheten efter projektets slut? hur kommer ni att använda det resultat som projektet skapat Projektet blev tyvärr nedlagt. Dock finns det nu flera rörelser om att skapa hästnätverk på andra sätt. LRF Hästföretag. Nationella Häststiftelsen funderar på att skapa regionala branschöverskridande nätverk. L. Bilagor
Eventuellt material som ni har tagit fram i projektet, som till exempel,broschyrer, filmer, bilder eller annat material som ni har tagit fram för att marknadsföra ert projekt. Bilaga 1 Godkännande om publicering av kontaktuppgifter Bilaga 2 Slutredovisning av projekt för att anlägga, bygga ut eller uppgradera bredband