Dnr: ORU 1.2.1-02839/2016 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor Datum: 2016-11-15
HANDLINGSPLAN FÖR INTERNATIONALISERING Bakgrund Det här dokumentet innehåller en beskrivning av de aktiviteter som föreslås under de närmaste 12-- 18 månaderna för en fortsatt utveckling av internationaliseringsarbetet vid Örebro universitet. Handlingsplanen utgår från universitetets Strategi för internationalisering 2015-- 2020 som tydligt beskriver de grundläggande principerna och målen för internationalisering vid Örebro universitet (sida 2 i strategidokumentet), liksom de prioriterade aktiviteterna inom vart och ett av de fyra internationaliseringsområden som anges. Mer specifikt baseras de föreslagna aktiviteterna i det här dokumentet på följande antaganden, förhållanden och villkor, vilka kan fungera som referenspunkter, kontrollfrågor eller markörer vid en utvärdering av varje föreslagen eller genomförd aktivitet: - Internationalisering är helt och hållet kvalitetsdriven i förhållande till universitetets tre uppgifter, men präglas också av andra grundläggande värden såsom mångfald, jämlikhet och global hållbar utveckling. - Aktiviteterna på internationaliseringsområdet ska understödja och främja integration mellan forskning och utbildning, men också implementeringen av mång- och tvärvetenskap inom utbildning och forskning. - Bland utbildningarna vid Örebro universitet finns ett starkt fokus på professionsutbildningar, vilket särskilt ska betraktas när internationaliseringsarbetet och dess prioriteringar föreslås. - På avancerad nivå samt på forskarutbildningsnivå ska internationaliseringsarbetet koncentreras till de områden där universitetet har stark forskning (starka forskningsmiljöer enligt ORU 2015). Strategin för internationalisering och de aktiviteter som den beskriver berör och påverkar universitetet som helhet. Befintlig strategisk och operativ infrastruktur, liksom befintliga beslutsvägar, inklusive dekaner, fakultetsnämnder, prefekter, programansvariga, ansvariga för forskningsområden och forskningsmiljöer, samt stödfunktioner, ska därför utnyttjas så långt som möjligt. Detta för att möjliggöra integrering och implementering av internationaliseringsstrategin. Institutionernas och andra enheters verksamhetsplaner ska innehålla ett stycke om internationalisering. Istället för att nya strukturer skapas ska befintliga strukturer anpassas till internationaliseringsstrategin samt stimulera och stödja Örebro universitets kreativa och proaktiva kraft. Universitetet betraktar välfungerande internationella samarbeten inom utbildning och forskning med framstående utländska lärosäten som avgörande för Örebros kvalitet och tillväxt, och vår förhoppning är att Örebro 1
ska betraktas som en attraktiv stad som har mycket att erbjuda våra partneruniversitet. Prioriterade åtgärder och aktiviteter Flertalet av de föreslagna aktiviteterna spänner över fler än ett av de mål som beskrivs på sidan 2 i strategin för internationalisering. Någon gruppering av aktiviteterna i enlighet med dessa mål har därför inte gjorts i den här handlingsplanen. De listas inte heller i någon form av prioritets- eller aktualitetsordning. Strategiska samarbeten Antalet europeiska universitet med vilka vi skriver övergripande samarbetsavtal ska växa organiskt och vara begränsade till antalet. Kriterierna för sådana samarbeten har redan fastslagits, och samarbeten som ingås ska företrädesvis utgöra ett komplement till befintliga samarbeten med hänsyn exempelvis till allmän inriktning och styrkor vad gäller genomslag för forskning, utbildning och samverkan, universitetskultur, geografiskt läge, liksom delad värdegrund. De grundläggande pedagogiska modeller som används i undervisningen ska motsvara dem som används vid Örebro universitet. Då ett sådant samarbete nu inletts med Aston University är nästa steg att fortsätta utvärdera möjligheterna till ett liknande samarbete med Glasgow University. Vi bör utöver det rimligtvis identifiera en till tre potentiella samarbetsuniversitet på den europeiska kontinenten för att utröna möjligheterna till samarbete liknande det vi har med Aston University. Så kallade nischade universitet bör inte uteslutas så länge de utgör ett komplement till befintliga samarbeten. Beroende på i vilken utsträckning de kompletterar varandra, är troligen sammanlagt tre till fyra internationella strategiska partners för långtgående samarbete det optimala. Denna aktivitet leds av rektor, prorektor, vicerektor för internationalisering, samt dekanerna. Rektor är ansvarig. Tidsram: 2016-2017. Internationell studentmobilitet Målet är att väsentligen öka antalet/andelen internationella utbyten på alla utbildningsnivåer -- grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå -- med en balans mellan inresande och utresande studenter. Det här är en utmaning, framför allt inom våra professionsutbildningar (utbildningsprogram där studenterna kvalificerar sig för någon form av legitimation, såsom lärare, sjuksköterska, psykolog, läkare och så vidare) och studentutbyten bör fokusera på Bolognakompatibla universitet och andra organisationer knutna till Bolognasamarbetet. Kvalitet är överordnat kvantitet. Internationell studentmobilitet ska omfatta alla studenter, inklusive så kallade freemover-studenter. 2
Följande aktiviteter föreslås: - Rapport från proprefekter med ansvar för internationalisering (eller andra internationaliseringsansvariga vid institutionerna) om hur internationella studentutbyten kan åstadkommas med ett mål om att minst 20 % av studenterna på grundnivå genomför utbytesstudier under minst tre månader (sammanhängande), samt de främsta (byråkratiska) hindren för detta. En sådan målsättning medför också att institutionen ska kunna ta emot samma antal internationella studenter. Rapportera till vicerektor för internationalisering och internationaliseringsrådet, fjärde kvartalet 2016-- första kvartalet 2017. - Rapport från proprefekter med ansvar för internationalisering (eller andra internationaliseringsansvariga vid institutionerna) om hur flertalet av utbildningsprogrammen (undantaget professionsutbildningarna) på avancerad nivå ska kunna ges på engelska och hur dessa är kopplade till starka forskningsområden och/eller -- miljöer. Rapportera till vicerektor för internationalisering och internationaliseringsrådet, andra kvartalet 2017. - En särskild aktivitet krävs för studentutbyten på professionsutbildningarna på grundnivå. Proprefekter med ansvar för internationalisering på JPS, NT, HH samt MV eller HV, undersöker, med stöd av universitetets jurister, Internationella kontoret och studentavdelningen, vilka möjligheter och hinder som finns. Möjligheten att inkludera forskning, VFU och annan praktik inom ickeakademiska organisationer (vårdleverantörer, domstolar, och så vidare) utreds. Rapportera till vicerektor för internationalisering och internationaliseringsrådet, andra kvartalet 2017. - I anslutning till ovan nämnda aktiviteter identifierar universitetets jurister i samverkan med nuvarande Internationella kontoret vilket arbete som ska påbörjas med avseende på rättigheter, skyldigheter, försäkring av utresande och inresande studenter, samt huruvida det finns ett behov av att nya eller andra utbytesavtal upprättas. Rapportera till vicerektor för internationalisering och internationaliseringsrådet, fjärde kvartalet 2016-- första kvartalet 2017. - En analys av arbetet kring och regelverket rörande dubbel (och gemensam) examen med utbildningsprogram vid universitet i olika europeiska länder ska göras. Ansvarig för att detta arbete påbörjas är universitetets jurister alternativt utredarna på ledningskansliet i samarbete med studentavdelningen. Samråd sker med dekaner och prefekter. Rapporten ställs initialt till dekanerna under första kvartalet 2017. - Ett kontinuerligt arbete med att säkerställa att all information till studenter och medarbetare, inklusive den på webbplatsen, finns på engelska ska påbörjas av kommunikationsavdelningen och rapporteras till vicerektor för internationalisering och internationaliseringsrådet, fjärde kvartalet 2016-- första kvartalet 2017 (detta arbete är också kopplat till andra strategiska mål). 3
- Allt eftersom antalet inresande (och utresande) studenter ökar väsentligt, ska universitetet lägga upp en plan för boendet för dessa studenter och hur detta kan organiseras på ett effektivt sätt. Universitetets Housing Office rapporterar till universitetsdirektören och vicerektor för internationalisering, fjärde kvartalet 2016-- första kvartalet 2017. - Inresande studenter ska erbjudas internationella kurser av hög kvalitet. Rapportera till vicerektor för internationalisering och internationaliseringsrådet, andra kvartalet 2017. Medarbetarna och internationalisering Aktiviteter inom det här målområdet syftar till att sätta en verkligt internationell prägel på universitetet vad gäller kompetens, kultur och atmosfär, också bland personalen. Följande aktiviteter ska prioriteras: - Internationell rekrytering av personal. Det här är en avgörande faktor för att universitetet ska nå framgång. Processen för rekrytering av internationella medarbetare är idag varken smidig eller effektiv. Först av allt ska därför en genomgång göras av de lärdomar vi dragit med avseende på rekryteringen av de 15 forskarassistenterna (framtida forskningsledare) samt de 32 nyligen anställda doktoranderna. En genomgång av Newbreed-ansökan inom ramen för Europeiska kommissionens samfinansieringsprogram COFUND ska också göras. Personalavdelningen ansvarar och rapporterar till vicerektor, dekaner och universitetsdirektören under första kvartalet 2017. Denna utredning kommer att utgöra grunden i arbetet med att ta fram ett strategidokument för internationell rekrytering, vilket tas fram av personalavdelningen (i samråd med exempelvis dekaner och prefekter) och rapporteras till universitetsdirektören och vicerektor för internationalisering under andra kvartalet 2017. Ambitionen bör vara att åtminstone en medarbetare vid personalavdelningen har en doktorsexamen och en har internationell erfarenhet (kan vara samma person). - Det redan påbörjade arbetet med att bli en aktiv medlem i Euraxess, liksom arbetet på lite längre sikt med att implementera stadgan Human Resources Strategy for Researchers (HSR4R) för ett godkännande av kommissionen, ska stöttas fullt ut av universitetet. Personalavdelningen lägger under fjärde kvartalet 2016 fram en kortfattad handlingsplan till internationaliseringsrådet för hur detta ska uppnås. - Internationell karriärutveckling. Det faktum att medarbetare haft anställning eller varit verksamma vid universitet utomlands anses vid Örebro universitet, i motsats till de större (äldre) lärosätena i Sverige, liksom vid många väletablerade och högt rankade universitet i utlandet, inte utgöra ett viktigt led i den enskildes karriärutveckling. Detta hämmar vår utveckling och möjlighet att spela i nästa division med lärosäten. Personal (undervisande, forskande liksom 4
teknisk/administrativ) med internationell bakgrund ska uppmuntras och stödjas till att gå in i både strategiska roller och ledarskapsuppdrag. Det ska finnas tydliga incitament med att vara verksam i internationella sammanhang. Dekaner (och fakultetsnämnder) kommer, i samråd med prefekter, med inspel till vicerektor för internationalisering under fjärde kvartalet 2016-- första kvartalet 2017. Vicerektor för internationalisering skriver under andra kvartalet 2017 ett kortfattat strategidokument rörande internationell karriärutveckling, som sedan diskuteras i universitetets ledningsgrupp. - Internationellt utbyte för undervisande, forskande och teknisk/administrativ personal. Idag utnyttjas inte möjligheterna att söka medel för utlandsvistelser (till exempel Erasmus, STINT) i tillräcklig utsträckning, även om information och stöd tillhandahålls via Grants Office. Grants Office diskuterar med dekanerna (inom ramen för de vanliga så kallade 3F-mötena) hur ett ökat utnyttjande av dessa medel kan uppnås. Även prefekter kan komma att rådgöras. Örebro universitets synlighet internationellt Universitetets synlighet på den internationella arenan är ett viktigt led i arbetet med att knyta och bibehålla kontakter och nätverk internationellt. Den är också viktig för rekryteringen av internationella studenter och medarbetare, och den möjliggör student- och personalutbyten. Om arbetet med att göra universitetet synligt internationellt görs i tillräckligt hög grad och på rätt sätt får det en kvalitetshöjande effekt på vår organisation. De senaste resultaten av Times Higher Educations (THE) rankning belyser våra möjligheter, men också våra svagheter. En ingående analys av Örebro universitets rankning på THE:s lista i jämförelse med andra relevanta universitet ska göras och kan initieras av planeringschefen. Kommunikationsavdelningen har ansvaret för att utforma en handlingsplan för att öka universitetets synlighet och rapporterar en första strategi till universitetets ledningsgrupp under första kvartalet 2017. Detta inkluderar också en webbplats med all relevant information på engelska. Deltagande i Horizon 2020, inklusive European Research Council (ERC), samt ansökningar till STINT och om andra internationella medel Ett ökat engagemang bland och deltagande av Örebro universitets forskare i utlysningen av eftertraktade internationella medel är en prioritet för både Grants Office och dekanerna. Som helhet når universitetet fortfarande inte upp till de önskade nivåerna, i huvudsak på grund av att antalet engagerade forskare är begränsat. Denna fråga tas upp och diskuteras av universitetets ledningsgrupp under fjärde kvartalet 2016 i syfte att hitta nya eller förbättrade arbetsformer för detta. Ansvaret för rapporteringen av EU-projekt och andra internationella projekt är spridda över ett flertal personer, och den är dessutom ineffektiv och föremål för diverse felaktigheter. Inrättandet av ett så kallat Post-Contract Office som integreras med det arbete som bedrivs av Grants Office bör övervägas och ett första ramverk presenteras av Grants Office under det fjärde kvartalet 2016. 5
Integrering av avdelningen för externa relationer i internationaliseringsarbetet Traditionellt har avdelningen för externa relationers nätverk dominerats av regionala och nationella kontakter även om avdelningens medarbetare har internationell erfarenhet och avdelningen ingår i internationella innovationsnätverk. Den kompetens och kunskap som finns på avdelningen för externa relationer, inte minst med avseende på genomslag i det omgivande samhället, ska utnyttjas optimalt i universitetets internationaliseringsarbete enligt ovan. Ansvar för att detta görs har chefen för avdelningen för externa relationer tillsammans med vicerektor för internationalisering. En verkligt internationell kultur och atmosfär vid Örebro universitet skapas Vår ambition om att skapa en verkligt internationell miljö och atmosfär kan inte bli verklighet endast med hjälp av enstaka och spridda initiativ. Med hjälp av de mål och aktiviteter som beskrivs dels i strategin för internationalisering, dels i den här handlingsplanen är det dock möjligt att skapa en internationell kultur vid Örebro universitet. Andra intressenter såsom Örebro kommun och Region Örebro, liksom näringsliv och offentlig sektor i regionen, spelar dock också en viktig roll och även de bör stimuleras till att främja en internationell kultur och atmosfär. Det innebär också att våra internationella medarbetare och studenter bör stimuleras till att samverka med det lokala och regionala samhället. Stödet till kurser i svenska språket för internationella medarbetare är ett steg, men andra åtgärder, inklusive skapandet av nya mötesplatser, bör övervägas. Ytterligare aktiviteter för att denna ambition ska kunna nås specificeras inte i den här handlingsplanen, men fler internationella kulturevenemang och kreativa aktiviteter bör arrangeras som ett led i detta arbete. Välorganiserad flygtrafik är ett måste till en stad och en region som anses vara en internationell knutpunkt. Stödstruktur vid universitetet Internationaliseringsrådet Enligt förslag i Strategin för internationalisering 2015-- 2020 inrättades under tredje kvartalet 2016 ett internationaliseringsråd (eng. International Board). Rektor har fattat beslut om dess uppdrag och uppgifter samt om dess sammansättning. Internationaliseringsrådet är underställt rektor. Dess mandatperiod är till att börja med tre (3) år och dess sammansättning baseras i högre grad på formellt uppdrag vid universitetet än på personliga meriter. Internationaliseringsrådet består av följande ledamöter: - Ordförande: vicerektor för internationalisering - Universitetsdirektören - En representant för dekanerna* - En representant för prefekterna* (*företrädesvis inte från samma fakultet) - En studentrepresentant 6
Internationaliseringsrådet stöttas av internationaliseringsrådets sekreterare, som företrädesvis har internationell kunskap och erfarenhet. Internationaliseringsrådet har möjlighet att adjungera eller samråda med andra i sina sammanträden. Internationaliseringsrådet träffas till att börja med cirka sju (7) gånger per år (möten om cirka två timmar), i enlighet med den modell som följs av fakultetsnämnderna. Nätverk för proprefekter med ansvar för internationalisering Då internationaliseringsrådet har en primärt strategiskt funktion, kommer de verkställande delarna av arbetet att diskuteras och koordineras av institutionernas proprefekter med ansvar för internationalisering (alternativt internationaliseringsansvariga vid institutionerna) som tillsammans bildar ett nätverk med regelbundna träffar i vilka vicerektor för internationalisering kan delta. Proprefekternas roll avseende internationaliseringsansvaret berördes redan i internationaliseringsstrategin. Utöver detta finns andra regelbundna fora, såsom ledningsmöten med ledning, dekaner och prefekter; dekanmöten; samt institutionernas personalmöten/informationsmöten, som alla möjliggör koordinering och förankring av aktiviteter. Internationella kontoret På det nuvarande Internationella kontoret finns utomordentlig kompetens vad gäller studentutbyten, framför allt kopplat till de olika utbytesprogram och överenskommelser som finns, till exempel Erasmus. Örebro universitet behöver däremot en samordnad kompetens för ett övergripande arbete med student- och personalutbyten med en tydlig servicefunktion. Detta inkluderar studentutbyten, inresande freemover-studenter och internationella studenter som skriver sina uppsatser vid Örebro universitet, men även VFU (inom ramen för professionsutbildningarna). Denna praktik sker ofta utanför universitetsmiljö, ofta inom icke-akademiska utbildningsorganisationer, hälso- och sjukvård eller industrin, och kan göras i relativt korta perioder, vilket får en rad konsekvenser. Dessa frågor bör inte hanteras av varje enskild institution utan bör samordnas till Internationella kontoret. Dessutom ska Internationella kontoret hantera personalutbyten, framför allt vad gäller undervisande personal. Utöver Internationella kontorets omfattande servicefunktion, ska enheten också hantera handläggningen av ett antal olika frågor i samverkan med exempelvis universitetets jurister, personalavdelningen och kommunikationsavdelningen. Internationella kontorets placering i organisationen bör diskuteras, något som beror på huruvida planerna för en allmän servicefunktion vid universitetet realiseras, i vilken Internationella kontorets serviceverksamhet skulle kunna införlivas. Vicerektor för internationalisering och universitetsdirektören diskuterar, i samråd med chefen för studentavdelningen och prefekter, denna nya funktion för Internationella kontoret, och presenterar ett förslag till rektor under fjärde kvartalet 2016-- första kvartalet 2017. Budget 7
Nuvarande budget för 2016 täcker utgifterna för internationaliseringsaktiviteter som initieras centralt. 2017 kommer till att börja med att ha samma budget som för 2016, men under första kvartalet 2017 kommer en mer utförlig budget för återstoden av 2017 att göras, beroende på de aktiviteter som beslutas och inplaneras. 8