Svensk äldrevård- framtidens exportvara

SWECARE FOUNDATION STOCKHOLM Svensk äldrevård- framtidens exportvara Identifiering av det svenska erbjudandet för framtida exportmöjligheter

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 4 2.1 SWECARE... 4 2.2 EN DEMOGRAFISK FÖRÄNDRING ÖVER VÄRLDEN... 4 2.3 ÄLDREFRÅGORNA I SVERIGE... 5 3. PROJEKT SVENSK ÄLDREVÅRD FRAMTIDENS EXPORTVARA... 8 3.1 SYFTE... 8 3.2 MÅLSÄTTNING... 8 3.3 METOD... 8 4. INTERVJUER OCH WORKSHOP... 10 4.1 RESULTAT INTERVJUER... 10 4.2 WORKSHOP... 13 5. SLUTSATSER... 19 6. REKOMMENDATIONER... 22 6.1 ARBETSMODELL... 22 6.2 AKTIVITETER... 23 6.3 FINANSIERING... 24 7. AVSLUTNING... 26 KÄLLFÖRTECKNING... 27 1.1 INFORMATIONSFOLDER/ BROSCHYR... 27 1.2 RAPPORTER OCH UNDERSÖKNINGAR... 27 1.3 WEBBPLATSER... 27 1.4 ARTIKLAR... 27 1.5 TABELL... 27 BILAGOR... 29 BILAGA 1: ANSÖKAN PROJEKT: SVENSK ÄLDREVÅRD, FRAMTIDENS EXPORTVARA.... 29 BILAGA 2: INTERVJUPERSONER... 32 BILAGA 3: DELTAGARE I WORKSHOP 24 SEPTEMBER 2013... 33 BILAGA 4: GRUPPINDELNING WORKSHOP 24 SEPTEMBER... 34 1

1. Inledning Den svenska modellen för äldrevård och omsorg har under lång tid varit föremål för internationellt intresse. Många länder har att förbereda sig inför en ökande andel äldre i befolkningen. Familjen är ofta den naturliga basen för omhändertagande av dessa. I länder som genomgår en snabb ekonomisk utveckling och urbanisering slås nu dessa traditionella strukturer sönder och man behöver finna nya sätt för att ta hand om de gamla. Antalet förfrågningar från internationella delegationer som vill studera det svenska systemet och de lösningar vi har för att hantera den åldrande befolkningen ökar stadigt. Den svenska modellen utgör ett starkt varumärke och potentialen för att sälja det svenska kunnandet i kombination med produkter och större helhetslösningar är god. Från det offentliga Sveriges sida har man under senare år börjat bedriva ett allt mer strategiskt främjandearbete, i synnerhet exportfrämjande, på området välfärd, sjukvård och äldrevård. Under flera av de samförståndsavtal, MoU:n, som finns mellan Sverige och exempelvis länder som Kina, Indien och Sydkorea är området äldrevård identifierat som ett viktigt samarbetsområde där man efterfrågar svensk kompetens och svenska lösningar för att bygga upp sina egna system. Från politiskt håll finns en genuin vilja att stödja företag och export av svensk äldrevård. Ett av många initiativ är framtagande av SymbioCare-plattformen, ett marknadsföringskoncept för svensk sjukvård där äldrevård utgör ett fokusområde 1. SymbioCare handlar både om att sälja in kunskap om den svenska sjukvårdsmodellen och att ge draghjälp åt företag som vill marknadsföra sina produkter och tjänster. Under samlingsnamnet SymbioCare har svensk sjukvård paketerats som en produkt med kärnvärden som kvalitet, effektivitet, solidaritet och nyfikenhet för att kunna lanseras av allt från ministrar på resa, ambassadörer, enskilda företag och andra som vill marknadsföra svensk vård eller sätta sin produkt eller lösning i ett sammanhang. I slutet av 2011 gav regeringen Swecare och dåvarande Exportrådet 2 i uppdrag att genomföra en global marknadsanalys för att kartlägga affärsmöjligheter för svensk hälso-, sjukvård och omsorg i världen. Även i marknadsanalysen identifieras äldrevård som ett område med stor potential för export. 3 Utöver dessa två större initiativ genomförs varje år en rad resor, seminarier och aktiviteter med ministerdeltagande för att stödja de svenska företagen. Företagen, som är tänkta att ska dra nytta av de exportfrämjande aktiviteterna, har dock framstått som splittrade och i vissa fall inte visat på någon stor uppslutning vid internationellt inriktade aktiviteter. För att kunna berättiga ett fortsatt 1 Broschyr Symbio Care Health by Sweden. URL: http://www.symbiocare.org/ (Acc. 221013) 2 Exportrådet bytte namn till Business Sweden efter en sammanslagning med Invest Sweden, 15 januari 2013 3 Swecare och Business Sweden, Marknadsanalys, hälso-, sjukvård och Life Sciences 2012. URL: http://www.swecare.se/wpcontent/uploads/2012/05/marknadsanalys.pdf (Acc. 221013) 2

främjandearbete på området äldrevård och omsorg måste främjandeaktörerna få mer kunskap om hur de svenska företagen ser på frågor kring internationalisering och export. Finns det ett genuint intresse och hur ser behoven av stöd och hjälp i så fall ut. 3

2. Bakgrund 2.1 Swecare Swecare är en icke vinstdrivande stiftelse skapad av staten och näringslivet gemensamt med syfte att verka för ökad export och internationalisering av svensk hälso- och sjukvård. Inom Swecares ramar genomförs årligen ett stort antal aktiviteter som delegationsresor, seminarier och mottagande av utländska besök. Målet är att marknadsföra svenska lösningar och öppna dörrar för de svenska företagen internationellt, i förlängningen bidra till ökad export. Ett område som synliggjorts inom ramen för tidigare utredningar och som ligger väl i linje med Swecares övriga verksamhet är området äldrevård. Utifrån den svenska kunskapen om äldrevård och med en generellt åldrande population i världen, kan Swecare se en tydlig potential i att föra ut kunskap, tjänster och produkter kopplade till äldrevård och omsorg. 2.2 En demografisk förändring över världen Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s befolkningsstatisk har höginkomstländerna i världen den äldsta befolkningsprofilen, alltså den största andelen äldre i förhållande till den totala befolkningen. Majoriteten av världens äldre och de snabbast åldrande befolkningsgrupperna finns dock i låg- och medelinkomstländer 4. Generellt för samtliga länder är att de allra äldsta är den mest snabbväxande åldersgruppen av den totala befolkningen. År 2010 beräknades ca 524 miljoner människor i världen vara i åldern 65 år eller äldre. Denna grupp förväntas öka med 188 procent till år 2050. Ser man till de allra äldsta, de som är 85 år och äldre, beräknas andelen öka med hissnande 351 procent mellan 2010 och 2050. Det betyder i reella tal att kring 2050 förväntas summan av äldre nästan tredubblas till cirka 1,5 miljarder, vilket skulle motsvara 16 procent av världens befolkning. 5 4 Enligt Världsbanken definieras höginkomstländer som länder där BNI per capita är over 9000 USD per dag. I medelinkomstländer är BNI per capita mellan drygt 700 och 9 000 USD och i låginkomstländer understiger BNI 735 USD. 5 National Institute on Aging &National Institutes of Health, NIH Publication no. 11-7737, October 20 URL: http://www.who.int/ageing/publications/global_health.pdf (Acc. 221013) 4

Tabell: Percentage Change in the World s Population by Age: 2010-2050 Olika åtgärder kommer behövas för att hantera den åldrande befolkningen som beskrivs som en tickande bomb och en av de största utmaningarna världen står inför. Äldre människor konsumerar en stor andel av sjukvårdens resurser, vilket innebär en större belastning på sjukvårdssystemet i sin helhet. Det krävs åtgärder och reformer både för att förebygga ohälsa och ge äldre personer en god hälso- och sjukvård. Med åldrandet följer sjukdomar och ökad konsumtion av sjukvård men även friska äldre som fortsätter att bo kvar hemma kommer att behöva viss hjälp eller tillsyn. 2.3 Äldrefrågorna i Sverige I Sverige har vi haft en åldrande befolkning under relativt lång tid. På så sätt skiljer vi oss från många av de snabbt åldrande samhällen i framförallt Asien som betecknas som "super ageing societies", det vill säga samhällen där befolkningen åldras i snabb takt genom att de äldre lever allt längre samtidigt som födelsetalen minskar kraftigt. I Sverige har vi haft en betydligt långsammare utveckling och under ett antal decennier haft tid att bygga upp en struktur för omhändertagandet av äldre och utvecklat ett kunnande om processer och organisation av vård och omsorg. Samtidigt har en omfattande diskussion ägt rum i samhället om hur ett värdigt åldrande ska se ut. Sverige står precis som övriga länder inför en stor utmaning när den åldrande befolkningen kräver ökade insatser från vården. År 2020 beräknas 21 procent av befolkningen vara 65 år eller äldre. Man förutspår att bättre hälsa hos befolkningen generellt minskar vård- och omsorgskostnaderna per individ, men andelen äldre i befolkningen kommer parallellt att ha ökat med 30 procent mellan 2010 och 2050. Prognosen säger att var fjärde svensk kommer att vara 65 år eller äldre år 2050 och om kostnaderna är desamma som idag 5

kommer äldreomsorgen bli 50 procent dyrare än 2010. Vidare kommer personalbehovet ha ökat med 50 procent. 6 Sjukvårdstekniska framsteg står för en allt större del av den ökade livslängden men behovet av förebyggande sjukvård kommer fortsatt vara mycket starkt. Utväxlingen av investeringar i förebyggande åtgärder är i många fall väldigt stor. Förebyggande åtgärder har historiskt sett ökat medellivslängden mycket mer än läkarkonsten har gjort. Även här ligger Sverige bra till då vi redan i skolans läroplaner inkluderat områden som motion, hälsa och kost. Även om Sverige ofta uppfattas som en förebild av omvärlden så betyder det inte att vi är fria från problem. Bland svenskar kan vårdens kvalitet och de äldres situation ofta uppfattas som bekymmersamma. Äldrevård och omsorg har under senare år varit i hetluften ett flertal gånger och även ådragit sig mediernas uppmärksamhet. Bland några aktuella exempel kan nämnas en artikel i veckotidskriften Dagens Medicin i oktober som beskriver problematiken med brist på vårdplatser och hur det saknas en plan för att hantera det faktum att efterfrågan på vårdplatser kommer öka med ökad andel äldre 7. Den 18 oktober skrev den tidigare socialministern Gertrud Sigurdsen på Dagens Nyheters debattsida om hur hon vid 90 års ålder tvingas bo kvar hemma trots att hon känner sig osäker och orolig och skulle vilja få plats på ett äldreboende. Hon kallar detta tvångsvård i hemmet och menar att det knappast kan vara förenligt med socialtjänstlagen och dess målsättning om välbefinnande, trygghet och självbestämmande. 8 Vidare har det rapporterats om vanskötsel på vissa äldreboenden och inlåsning av dementa. De privata aktörernas inträde på äldrevård- och omsorgsmarknaden har blivit kraftigt ifrågasatt bland annat efter Dagens Nyheters uppmärksammade rapportering om förhållandena på äldreboendet Koppargården och liknande reportage. 9 För regeringen har frågan om ett värdigt åldrande varit viktig även om ansvaret för frågorna till stor del hamnar inom ramen för kommunernas arbete. Exempel på detta är det initiativ som Socialminister Göran Hägglund och Barn- och äldreminister Maria Larsson tog 2012 till en etisk plattform för att öka insyn och öppenhet i offentligt finansierad välfärd. Alla som ansluter sig till plattformen kommuner och landsting, som ju både är beställare och utförare, samt privata utförare av olika slag förbinder sig att ge allmänheten, brukare och patienter en så god insyn i verksamheten att det både går att jämföra kvalitet och se att resurserna används på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. 10 6 Statistiska Centralbyrån URL: http://www.scb.se/pages/product 25785.aspx samt Ekholm, A. (2012). Empati och high tech, p.14. 7 Wärngård, M. (2013) Landsting står planlösa inför åldringsboom. Dagens Medicin, 2013-10-16, p. 4-5. 8 Sigurdsen, G (2013) Tvångsvård i hemmet när äldre nekas omsorgsboende. DN Debatt, 2013-10-18. URL: http://www.dn.se/debatt/tvangsvard-i-hemmet-nar-aldre-nekas-omsorgsboende/ (Acc. 221013) 9 DN publicerade under 2012 en artikelserie om de påstådda missförhållandena på boendet Koppargården som drevs av den privata vårdgivaren Carema Care. Detta kom senare att kritiseras av Dagens Samhälle som menade att reportagen var kraftigt vinklade. 10 Regeringskansliet. URL: http://www.regeringen.se/sb/d/17063/a/224560 (Acc. 221013) 6

Regeringen har även under den senaste mandatperioden avsatt 4,3 miljarder för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Eva Nilsson Bågenholm utsågs inom ramen för satsningen till nationell äldresamordnare med ansvar för att få hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentral och sjukhusvård att samverka bättre kring de äldre 11. Ett annat intressant initiativ är regeringsuppdraget Teknik för äldre som pågick 2007-2012 men nu är avslutat. Uppdraget handlade om att stödja utvecklingen av ny teknik, bra produkter och boende för äldre och anhöriga. Äldre ska kunna bo kvar hemma tryggt och säkert så länge som möjligt, något som de allra flesta vill. 12 Som motvikt till bilden av den svenska äldrevården, som ibland tenderar att bli väl mörk i den inhemska debatten och medierna, kan nämnas organisationen Help Age International som den första oktober i år släppte en rapport med den första världsrankingen, Global Age Watch Index, av vilka länder som är bäst att åldras i. De äldres livskvalitet och levnadsvillkor jämförs utifrån 13 olika parametrar grundat på statistik från ett 90-tal länder i världen. Uppgifterna kommer från bland annat flera olika FN-organ, Världsbanken och WHO. Rapporten visar att Sverige ligger i topp. På andra plats kommer Norge och trea är Tyskland. Att situationen för de äldre totalt sett är bäst i Sverige förklaras med att det finns en lång historia att satsa på välfärdsuppbyggnad. Exempelvis noterar man att det är precis 100 år sedan Sverige var först i världen med att införa ett pensionssystem. Dessutom pekar man på att äldre i Sverige har goda möjligheter att hävda sig genom att så många är organiserade. Hälften av alla 1,6 miljoner som är 65 år eller äldre är med i någon av pensionärsorganisationerna. 13 Socialstyrelsens genomför också så kallade brukarundersökningar för att få reda på vad de äldre själva anser om äldreomsorgen. Under 2012 tillfrågades knappt 95 000 personer med hemtjänst och särskilt boende. Av dessa uppger 88 procent av de äldre med hemtjänst och 80 procent med särskilt boende att de överlag är ganska eller mycket nöjda med sin omsorg. Ungefär lika många svarar också att de känner sig trygga. 14 Det är med andra ord svårt att få en objektiv bild av hur bra ett lands äldrevård faktiskt är. Från de senare exemplen är det lätt att imponeras. Samtidigt måste man naturligtvis ta det missnöje och de larm om missförhållanden som vissa äldre och deras anhöriga ger uttryck för på allvar. Man kanske kan konstatera att trots utmaningar så verkar Sverige ha en relativt hög andel nöjda äldre och internationellt sett ett bra rykte. Många ser oss som ett föregångsland och vill lära av våra erfarenheter. Förutsättningarna för att föra ut goda exempel i världen finns med andra ord där. Från ett svenskt perspektiv kan internationalisering vara intressant även för att ta del av vad andra länder gör och för att föra hem kunskap så att den svenska vården kan utvecklas. 11 Regeringskansliet. URL: http://www.regeringen.se/sb/d/14622 (Acc. 221013) 12 Teknik för äldre. URL: http://teknikforaldre.se/ (Acc. 221013) 13 The Global Age Watch Index. URL: http://www.helpage.org/global-agewatch/population-ageing-data/country-ageingdata/?country=sweden (Acc. 221013) 14 Socialstyrelsen. URL: http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/brukarundersokningar (Acc. 221013) 7

3. Projekt Svensk äldrevård framtidens exportvara Mot bakgrunden att det finns ett stort internationellt intresse för svenska lösningar kopplade till åldrande och äldrevård ansökte Swecare under hösten 2012 om finansiering från Tillväxtverket för att genomföra en studie över förutsättningarna bland svenska företag för att möta detta intresse. 15 Arbetet med studien har genomförts mellan maj och oktober 2013 och som projektledare anlitades konsulten Ann Baron. 3.1 Syfte Det övergripande syftet med studien är att ta reda på hur främjandeorganisationer och företag i Sverige kan arbeta mer effektivt, samlat och strategiskt för att möta det internationella intresset för svensk äldrevård och omsorg, samt ta vara på den potential som uppenbarligen finns för export av densamma. 3.2 Målsättning Målet med studien är att ta reda på om det finns intresse för internationalisering bland de svenska företagen inom området åldrande/ äldrevård/ omsorg och hur det i så fall ser ut. Vidare ska studien ge svar på vilka företagens behov i så fall är av stöd och gemensamt arbete för att bli framgångsrika internationaliseringsprocessen och hur en arbetsmodell kring detta skulle kunna se ut. På längre sikt är målsättningen att svensk äldrevård ska utgöra ett väldefinierat koncept där privata och offentliga aktörer arbetar tillsammans för att nå ökade affärsmöjligheter och därmed ökad export. Detta beror naturligtvis på om företagen uppvisar intresse för området. Det sistnämnda hamnar dock utanför ramen för vad den här initiala studien kommer kunna svara på. 3.3 Metod Studien genomförs som en kvalitativ studie där det mesta av informationen inhämtas genom samtal och enskilda djupintervjuer med företag och organisationer, samt genom en större gemensam workshop. Av de intervjuade företagen ingår vissa i Swecares nätverk och vissa kommer utifrån. Arbetsprocess och urval enligt nedan. 15 Se Swecares ansökan Svensk äldrevård framtidens exportvara, bilaga 1. 8

Tre steg: 1. Djupintervjuer med a. Företag/ kommersiella aktörer (medlemmar, icke medlemmar) b. Representanter för offentlig sektor/ organisationer 2. Workshop med en större grupp företag och organisationer 3. Analys av resultat samt framtagande av rekommendationer för fortsatt arbete Under den inledande intervjufasen träffade projektledaren 20 aktörer från 15 olika företag/ organisationer som på olika sätt är aktiva på exportmarknaden, uttryckt intresse för internationalisering eller på något annat sätt varit en del av främjandearbetet. Respondenterna utgjorde en blandning av företag, organisationer och myndigheter. Fokus i intervjuerna var frågor om internationaliseringsarbete, syfte med eventuell internationalisering, intressanta marknader, utmaningar och möjligheter, samt vilka slutsatser man dragit efter deltagande i olika främjandeaktiviteter. 16 Till workshopen inbjöds en bredare grupp via Swecares nätverk. Information lades ut på hemsida och inbjudan var öppen för alla som kunde tänkas vara intresserade. Över 30 personer deltog i work shopen. Efter en inledande session delades gruppen in i fyra undergrupper och dessa hade sedan uppgiften att besvara ett antal frågeställningar utifrån två olika perspektiv, ett generellt för alla aktörer inom äldrevård och ett specifikt utifrån gruppens perspektiv. 17 16 Lista på intervjupersoner, bilaga 2 17 Gruppindelning workshop 24 september, bilaga 4 9

4. Intervjuer och workshop Studien inleddes med att ett antal aktörer, representanter för både privat och offentlig sektor, med erfarenhet av äldrevård/ omsorg intervjuades. Resultaten från intervjuerna skulle sedan skapa ett underlag till den workshop som planerades som projektets huvudaktivitet, där en större grupp företag förväntades delta och fördjupa diskussionerna. 4.1 Resultat intervjuer Den första frågeställningen behandlade definitionen av äldrevård och vad man ansåg att begreppet ska omfatta för att vara relevant ur ett internationaliseringsperspektiv. Nästan alla de intervjuade hade en egen uppfattning om innebörden och vad som bör inkluderas. Att begreppet omsorg bör läggas till var alla överens om och tillsammans utgör begreppen äldrevård och omsorg ett brett fält bestående av tjänster, produkter (både medicinska och tekniska), utrustning, hjälpmedel, IT-system och boenden. En viktig aspekt är mer teoretiska områden som strukturen och organiseringen av svensk äldrevård och hemtjänst, kvalitetsregister och guide lines, kort sagt systemet för att hantera samhällets äldre på en sorts macro-nivå som ofta efterfrågas av de internationella intressenterna. För att få begreppet äldrevård/ omsorg mer hanterbart och för att kunna paketera det föreslog de flesta intervjuade att man bryter ner det i undergrupper där de olika relevanta delarna kan lyftas fram. De intervjuade hade generellt en positiv bild av möjligheterna till internationalisering och vad Sverige har att erbjuda omvärlden. Man upplever att vi har ett väl utbyggt omhändertagande av äldre, både i hemmen och på institutioner, och man nämner särskilt många tekniska lösningar som gör svensk äldrevård exceptionell. De menade att det finns många goda exempel på produkter, tjänster och omhändertagande att visa upp internationellt. Av de intervjuade företagen var en del redan aktiva på den internationella arenan och har långt gångna projekt, exempelvis SCA som i Shanghai i Kina bedriver ett joint venture med en singaporiansk vårdgivare där man levererar hemtjänst efter svensk modell med en plan att anställa 1 000 sjuksköterskor. 18 En del av företagen påvisade intresse för internationalisering och hade funderingar kring att dra igång en internationaliseringssatsning, medan vissa var tveksamma till om internationalisering över huvud taget är möjligt. Detta kan förklaras av att 18 TT (2012). SCA startar hemtjänst i Kina. Göteborgsposten, 2012-01-03. URL: http://www.gp.se/ekonomi/1.814782-sca-startar-hemtjansti-kina (Acc. 221013) 10

deras verksamhet består av något som helt enkelt upplevs vara svårt eller omöjligt att flytta till ett annat land, som exempelvis boendemiljöer och vissa typer av tjänster. Dessa var dock inte negativa till att fortsätta diskutera internationellt arbete men såg begränsningar i den egna verksamhetens möjligheter att internationaliseras. Genomgående så framkommer en bild av att man har stor respekt för internationaliseringsprocessen som sådan, man är medveten om att det krävs en långsiktigt plan och finansiering och det anses vara en investering med relativt hög risk. Av de aktörer som uttrycker intresse för internationalisering eller redan är aktiva på exportmarknaden så är möjligheterna att växa och öka intäkterna den vanligaste anledningen till att man sett sig om utanför Sveriges gränser. Hemmamarknaden är liten och vill man växa är internationalisering en självklarhet. Även mjuka värden som att bidra till en bättre situation för de äldre och hjälpa länder att utveckla sina system för att bättre hantera den demografiska utvecklingen framförs. Det finns en genuin vilja att dela med sig av den svenska modellen och våra erfarenheter. Man är stolt av vad Sverige har att erbjuda. Många saknar dock resurser och struktur för sitt internationaliseringsarbete. Endast de större aktörerna har en klar struktur för arbetet med separat person eller avdelning som hanterar de internationella insatserna. Något som efterfrågas av många av företagen är hjälp att få fram information om de marknader man är intresserad av en process som ofta både är dyr och svår att genomföra. Företagen vittnar om att det är svårt att få fram uppdaterad och relevant information kring marknadskultur, inköpsprocesser, politisk styrning osv. Man önskar sig stöd för att inhämta kunskap och bättre analyser inför att ett internationaliseringsarbete påbörjas. På frågor om vilka marknader som är av intresse för företagen så nämns Norden och Europa som de mest intressanta regionerna, i synnerhet av de mindre aktörerna. Japan nämns också som intressant då de flesta identifierat landet som väl utvecklat, med god betalningsförmåga och stora behov att lösningar för den stora grupp äldre som finns och kommer fortsätta öka. De s.k. låg- och medelinkomstländerna eller tillväxtmarknaderna ses som intressanta bland många, men egentligen inte riktig aktuella förutom för de större företag som ofta redan startat en process där. Mindre och medelstora aktörer upplever det som för alltför dyrt och komplicerat att gå utanför Europa. Ett problem vid internationalisering och i synnerhet inom ett område som rör äldre och den åldrande befolkningen, är frågor rörande attityder och olika länders kultur. Olika struktur, organisering och hur man finansierar vård och omsorg gör det i vissa fall svårt att exportera lösningar kopplade till den svenska modellen. Många av de intervjuade framhöll att man måste anpassa sig och hantera frågor kring attityder och värderingar. För att en utländsk intressent ska förstå det 11

svenska systemet måste de även förstå den mer övergripande välfärdsmodellen med ett skattefinansierat sjukvårds- och äldrevårdssystem som inkluderar hela befolkningen. En stor utmaning är frågan om vem som ska ansvara för att sälja de svenska strukturerna eller själva policynivån och systemet. Det finns ett uttalat globalt intresse för dessa och de kommersiella aktörerna har ofta inte den kompetensen. Bland de organisationer och offentliga representanter som intervjuades ser man det som en självklarhet att man är med och delar med sig av vad kunskap och erfarenhet på ett område som utgör en stor framtida global utmaning. Däremot finns en begränsning i hur omfattande detta arbete kan bli. Det internationella arbetet är sällan en del av kärnverksamheten och det kan vara svårt att hitta tid och finansiella resurser för mer långsiktiga erfarenhetsutbyten eller formaliserade samarbeten. Kommuner och landsting har ett begränsat uppdrag vad gäller att agera internationellt och att kommersialisera deras kompetens är svårt om ens tillåtet. Vissa av de intervjuade upplever att politiker och de organisationer som är till för att stödja företagen inte har samma bild av verkligheten som aktörerna själva och inte förstår den ekonomiska verklighet som de befinner sig i. Detta verkar till stor del handla om valet av marknader för främjandeaktiviteter då det officiella Sverige har en tendens att satsa mycket på tillväxtländer som ligger långt bort där det ofta är svårt för mindre bolag att göra affärer. De anser också att många av aktiviteterna har en allt för ad hoc-artad karaktär, man tycker inte att man får tillräckligt med information, tillräckliga analyser av marknader saknas och man har därmed inte har möjlighet att förbereda sig i tillräcklig utsträckning inför en aktivitet. Denna kritik faller tillbaka på främjandeorganisationerna som enligt dessa företag borde satsa på färre aktiviteter, men i gengäld vara bättre förberedda och satsa mer på att följa upp och fördjupa internationaliseringsarbetet. Företagen framför också önskemål om en förbättrad samordning mellan de myndigheter och organisationer som har till uppgift att stödja exportfrämjande verksamhet. Det upplevs generellt som svårt att överblicka vilket stöd som finns, var man kan söka medel och finansiering osv. Här nämns exempelvis också en upplevd otydlighet mellan ansvarsområden. Rent praktiskt anser respondenterna att det behövs ett nytt arbetssätt om man ska satsa på området äldrevård och omsorg. Aktiviteterna bör vara mer konkreta och styrda av företagens behov och önskemål. Man behöver ta fram en gemensam bild av vad som ska göras och kopplat till det en långsiktig strategi. Det föreslås ett mer formaliserat nätverk med regelbundna träffar kring gemensamma teman. Man trycker också på vikten av förberedande möten inför planerade aktiviteter. Det finns ett behov av fördjupad kunskap om markandsförutsättningar något som man borde kunna samarbeta om för att dela kostnader och även erfarenheter. 12

Resultaten från intervjuerna kan sammanfattas i följande punkter: 1. De flesta av de intervjuade aktörerna uttryckte stort intresse för ökat samarbete kring internationaliseringsfrågor och att hitta en gemensam svensk plattform/ koncept. Vissa ser inga möjligheter till internationalisering utifrån sin existerande verksamhet och är tveksamma till vad de skulle kunna bidra med/ få ut av ett sådant projekt, men många tycker ändå det låter intressant med ett gemensamt projekt där nya idéer kan uppstå och man kan nätverka/ utbyta erfarenheter. 2. Begreppet äldrevård/ omsorg består av en mängd olika delar och föreslås brytas ned i olika undergrupper utifrån de områden där det finns intresserade företag. 3. Företagen efterlyser stöd för att skaffa information, kunskap och analyser av de olika marknaderna man är intresserad av. 4. Man efterlyser också ett mer konkret arbetssätt i form av en grupp där man kan ta fram en gemensam strategi och diskutera aktiviteter, marknader etc. så att företagens behov och önskemål på ett tydligare sätt kan föras fram till främjarorganisationer och andra som har intresse av att visa upp vad Sverige har att erbjuda på området. 5. Det saknas kommersiella aktörer som kan leverera tjänster och lösningar kring policy-, system- och organisationsfrågor. Representanterna för organisationer och offentlighet säger sig gärna bidra för att fylla den bit som består av policy/ kunskap om det svenska systemet, men det är en utmaning är att få tillräckliga resurser i form av finansiering och det finns även begränsningar i att avsätta tid till resande och mottagande av inkommaden besök. Ingen svensk myndighet eller offentlig aktör har egentligen något direkt uppdrag att arbeta med främjande och internationalisering av vårdfrågor och åldrande utan man gör det utifrån eget intresse och för att ställa upp då aktiviteter ordnas i andra länder eller delegationer besöker Sverige. Det är dock sällan prioriterat eller del av kärnverksamheten. Möjligheterna att samarbeta mer formaliserat eller med verkliga institutionella samarbeten saknar finansiering. 4.2 Workshop Utifrån resultatet från intervjuerna formades ett upplägg till en workshop för att kunna borra i de frågeställningar som framkommit. Till workshopen inbjöds de intervjuade samt ytterligare aktörer. Intresset var stort och Swecare blev till och med tvungna att tacka nej till deltagare som inte fick plats. 13

Antalet deltagare uppgick till 31 personer och dessa representerade 19 företag och 11 organisationer/ offentliga aktörer 19. Workshopens syfte var förutom att få klarhet i vissa frågeställningar också att engagera de aktörer som uttryckt intresse av att arbeta med internationalisering av svensk äldrevård och få dem att ge förslag på en arbetsmodell och målsättningar för det fortsatta arbetet. Deltagarna delades in i fyra grupper där fördjupningsdiskussioner utifrån olika aspekter skulle äga rum. De frågeställningar som grupperna bearbetade var både av strategisk och operativ karaktär. Grupperna var: Market access (hur når man marknaden) Utbildning/kvalitetsarbete Omvårdnad/bo hemma-miljö Myndigheter/offentlig sektor/organisationer Följande frågor behandlades inom grupperna: Hur definierar man begreppet äldrevård och hur säljer man den? Även i workshopen behandlades själva begreppet äldrevård och vad som bör omfattas. Det slogs liksom tidigare fast att äldrevård är ett brett område och omfattar såväl sjukvård, friskvård, omsorg, produkter och tjänster. Dessutom riktar sig dessa olika verksamheter mot ett flertal olika målgrupper beroende på vad man säljer; beslutsfattare, sjukvårdsledning/ -personal, yrkesorganisationer, riskkapitalister, anhöriga och inte minst de äldre själva vilket kan påverka hur de eventuella aktiviteterna bör utformas, förpackas och marknadsföras. För att få ett säljbart koncept för svensk äldrevård/ omsorg behövs en relativt omfattande beskrivning av hur det svenska systemet är uppbyggt och fungerar då det verkar saknas kommersiella aktörer som kan bidra med detta. Detta är ytterligare ett uttryck av behovet att tillfredsställa det stora intresset för policyoch systemfrågor. Mer statistik och underlag om förhållandena i Sverige efterfrågades som skulle kunna samlas i ett informationsmaterial. Frågan om hur man skaffar sig adekvat kunskap om mottagarlandet/marknaderna kom också upp. För att nå trovärdighet måste de specifika behoven på en utvald marknad matchas med områden där det finns svensk kompetens och företag som är intresserade och har förmåga att leverera. Områden som det inte finns behov av eller betalningsvilja för inom i ett land, liksom områden där det inte finns svenska företag som kan leverera inom bör helt enkelt väljas bort. 19 Deltagare work shop, bilaga 3 14

Går det att paketera svensk äldrevård i ett koncept eller bör det delas upp i undergrupper? Nästan alla deltagare menade att det var viktigt att hitta ett gemensamt paraply där övergripande frågor om svensk äldrevård presenteras och som alla aktörer kan använda och utgå ifrån. Den övergripande benämningen "svensk äldrevård/ omsorg" är viktig då varumärket är starkt och något man vill förknippas med. Man var dock överens om att det även finns en komplexitet i att presentera så många olika verksamheter under ett samlat begrepp. Ska man lyckas behöver man hitta ett sätt att strukturera upp och dela in i undergrupper som alla utgör en del av helheten. Några förslag på områden som skulle kunna vara relevanta var inkontinens, sårvård, hjälpmedel, men det gjordes klart att detta skulle behöva utredas mer ordentligt. Vilka är de generella behoven för företag vid internationaliseringsarbete? Företagen lyfter bristen på information om nya marknader som det största problemet. Det är kostsamt att göra bra studier och analyser och i vissa fall är det också svårt att få fram nödvändig information. Information som efterfrågas är hur lagstiftningen fungerar, hur sjukvårdssystemet är uppbyggt, hur bolagsbildning går till samt hur finansiering, betalningssystem och ersättningssystemen fungerar. Det är viktigt att ha tillgång till denna information för att kunna ta väl underbyggda beslut som kan leda till en framgångsrik internationalisering. Beroende på vilken typ av verksamhet företaget ägnar sig åt kan man behöva lokala partners, distributörer och medarbetare. Att hitta rätt kompetens på en ny marknad kan vara mycket svårt. Yrkesroller, kompetens och språk kan skilja sig från Sverige vilket innebär att man i vissa fall måste satsa på utbildning av personal. Man måste också ta hänsyn till kulturella och religiösa skillnader, traditioner, patient- och kundförväntningar, språk mm. Det är viktigt att få en förståelse för hur befolkningen i landet tänker, upplever och förväntar sig att vården ska fungera på den utvalda marknaden. När det gäller det offentliga främjandearbetet så lyfter företagen bristen på långsiktighet och gemensam strategi som det största problemet. Man vill ha en tydlig målbild av vad som ska ske och sedan en plan för aktiviteter där man med god framförhållning kan förbereda sig och inhämta information. I planen bör internationella aktiviteter ingå som gemensamma delegationsresor med representanter för det offentliga Sverige, men också förberedande aktiviteter på 15

hemmaplan och uppföljande aktiviteter. Syftet med resor och aktiviteter måste vara tydligare för att man som företag ska vara beredd att satsa. Att kunna presentera referensobjekt på hemmaplan och goda exempel vore till stor hjälp. Vikten av att hemmamarknaden fungerar och att man kan visa upp svenska miljöer där produkter och lösningar används anses avgörande för trovärdigheten. Vissa av företagen är mycket kritiska till hur samarbetet med landsting och kommuner ser ut på hemmaplan och anser att LoU bidragit till ett kraftigt försämrat innovationsklimat i Sverige. Vilka marknader/regioner är viktiga? Liksom i intervjuerna nämndes framförallt Europa och Norden men till dessa regioner lades även USA. Låg- och medelinkomstländer, framförallt i Asien, kan också vara av intresse framförallt för de större bolagen. Det är tydligt att små och medelstora aktörer ofta vill vara nära sin hemmamarknad. De större aktörerna ser klara fördelar med aktiviteter i tillväxtländer som till exempel Kina, Indien och Sydkorea. Vilka aktörer behövs/önskar du samverka med för att nå framgång på den internationella arenan? Samtliga påpekade vikten av trippelhelix-modellen, alltså ett nära samarbete mellan offentlig sektor, privat sektor samt akademi för att nå framgång på den internationella arenan. SymbioCare som kommunikationsplattform var i stort sätt okänd bland workshopdeltagarna från företagssfären. Efter en beskrivning av densamma ansåg deltagarna att SymbioCare som plattform kan var ett mycket bra verktyg i internationaliseringsarbetet, men för tillfället ser man inte riktigt nyttan med den i sin nuvarande utformning. Äldremodulen i SymbioCare är enligt aktörerna relativt grund och fyller inte de behov man har för att skapa synergier och samarbeten över gränserna mellan olika aktörer inom äldrevård. Väljer man att göra ett ytterligare paket riskerar man dock en varumärkesförvirring d.v.s. då har vi två olika plattformar som beskriver och talar om svensk äldrevård. Work shop-deltagarnas förslag var att istället utveckla och fördjupa äldremodulen i SymbioCare så att det blir ett användbart presentationsmaterial med en infrastruktur av företag bakom som kan leverera de lösningar som beskrivs. 16

Vilket tillvägagångssätt, arbetsmodell, process ska vi ha för att nå ökad internationalisering? Även i workshopen framkom deltagarnas önskemål om en formaliserad grupp som tillsammans tar på sig att formulera mål och strategi för arbetet med export av svensk äldrevård och omsorg. En övergripande tidsplan togs fram: År 1 den inledande fasen bör ägnas åt konceptbeskrivning och framtagning av en strategi och handlingsplan. Finansering ska säkerställas och affärsmodell tas fram. Referensobjekt och goda exempel på tjänster, produkter och boenden att visa upp vid internationella besök etc. bör identifieras. Ett formellt nätverk etableras 20 med en mindre styrgrupp som administreras av en projektledare. År 2 - Aktiviteterna dras igång. Besök på intressanta marknader där konceptet/ företagen marknadsförs. Identifiering av intressanta aktörer att bjuda till Sverige som ett mer kostnadseffektivt sätt för bland annat mindre företag att få kontakt med potentiella kunder. Utveckla ett antal arbetsgrupper under paraplyet svensk äldrevård/ omsorg. År 3 - implementering och utvärdering. Nu ska den svenska modellen för äldrevård i ett helhetsperspektiv vara känd på önskvärda marknader. Försäljningen av konceptet ska vara igång. Hur kan det finansieras? På vilkets sätt/i vilken omfattning kan du se er investering i projektet att vidareutveckla svensk äldrevård att bli en framtida exportvara. Företagen uppgav att de är beredda att vara med att finansiera ett uppföljande projekt. Olika varianter diskuterades, vissa förklarade sig vara beredda att stå för upp till 50 % av kostnaderna i ett inledande projekt med syfte att definiera och strukturera upp ett koncept för svensk äldrevård. Workshopen kan sammanfattas i följande punkter: 1. Samtliga deltagare var överens om att man vill gå vidare med ett närmare samarbete på området internationalisering av svensk äldrevård och omsorg. 20 Inom ramen för Swecares arbete finns redan ett äldrenätverk, detta skulle dock behöva kompletteras och aktiveras. 17

2. Man var också överens om att det måste finnas olika paket eller undersegment beroende på aktörens inriktning affärside och storlek. 3. Kunskapsinhämtande och erfarenhetsutbyte är viktiga delar av nätverkets raison d être, liksom att kunna dra på varandra och komplettera varandras kompetenser. 4. Aktiviteter som delegationsresor kan vara intressant, men man behöver framförallt fokusera mer på analysarbete och förberedelser innan en resa. Beslut om vilka resor som genomförs ska grunda sig på gedigen information om marknaden i fråga. 5. Flera deltagare tog också upp vikten av ett referensobjekt, exempelvis en referenskommun både i Sverige och utomlands och skulle inom ramen för ett projekt vilja utveckla en plan för hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut. 6. Företagen säger sig vara beredda att vara medfinansiärer i ett utvidgat projekt under förutsättningen att man har möjlighet att vara mer delaktig i beslut och arbetsprocesser. En projektledare behövs för att driva projektet framåt. 18

5. Slutsatser Det finns helt klart ett stort internationellt intresse för svensk äldrevård och omsorg. Intresset kommer från det goda rykte som svensk hälso- och sjukvård åtnjuter internationellt. Intresset är främst baserat på ett väl fungerande välfärdssystem som byggts upp under lång tid och även innefattar vård och omhändertagande av våra gamla. Den demografiska förändringen i Sverige, i form av en ökad andel äldre i befolkningen, började tidigt och gick långsammare än i många andra länder och vi har alltså haft tid på oss att anpassa systemen. När omvärlden nu står inför liknande utmaningar så vänder man sig bland annat till Sverige för att få information och kunskap om hur man hanterar den demografiska förändringen, ofta sker denna i kombination med andra samhälleliga förändringar som ökad urbanisering, kvinnors inträde på arbetsmarknaden och liknande. Viktigt att inte glömma bort här är att även Sverige har sina utmaningar och svagheter. Internationellt samarbete leder ofta till ett informations- och idéutbyte som gynnar alla parter och troligtvis även skulle kunna leda till förbättringar av den svenska äldrevården på längre sikt med goda exempel från andra länder och nya sätt att arbeta. Sverige har byggt upp ett system med utgångspunkten att människor ska bo kvar hemma så länge som möjligt istället för att placera dem på institutioner. Ofta sker detta med hjälp av hemtjänst, anpassade boenden, trygghetslarm och andra tekniska hjälpmedel. Under de senaste åren har lagen om valfrihet, LOV, inneburit att det finns både offentliga och privata alternativ av vårdgivare och omsorg att välja mellan för de äldre. I Sverige har utvecklats ett antal företag som erbjuder produkter, lösningar och tjänster kopplade till äldrevård och den åldrande befolkningens behov. Vi ser idag en spännande utveckling av välfärdsteknologi inom äldreomsorgen med olika typer av robotar och exoskelett som de mest spektakulära exemplen. Ny teknik kommer enligt rapporten Empati och Hightech att vara katalysatorn som möjliggör ett nytänkande inom sjuk- och äldrevård. Inom äldreomsorgen väntar välfärdsteknologin på att ta över många av de tunga arbetsuppgifter som idag utförs av personal. 21 I Sverige ligger vi relativt långt fram i denna utveckling. I äldreomsorgen finns idag en lång rad hjälpmedel för att förbättra omsorgsprocesserna, t.ex. Phoniros automatiska nyckelhantering som kan minska kostnaderna inom hemtjänsten med runt tio procent samtidigt som kvaliteten höjs. Appva som nyligen vann pris som SIQ:s Quality innovation of the year i klassen potential innovation för sitt system som med lättanvända IT-hjälpmedel säkrar medicin distributionen på äldreboenden. Innovativa hjälpmedel som matningsroboten Bestic ger användaren autonomi och kommunikationsverktyget Giraff som snabbar upp och förenklar 21 Ekholm, A. (2012). Empati och high tech, p. 14. 19

kommunikationen mellan anhöriga och den äldre och givetvis även med omsorgen. 22 Sverige är ett litet land som av tradition varit aktivt på exportmarknaderna runt om i världen. Den svenska äldrevården är ett område där det finns stor internationell efterfrågan och enligt de företag och organisationer som deltagit i studien, finns det en vilja att möta det intresset. Företagsgruppen kan i dagsläget beskrivas som splittrad och ovan vid att agera på utländska marknader, med ett par undantag. Många av företagen är också relativt små. Det finns starka argument för främjandeaktörer att satsa på området då många av de aktuella företagen signalerar att de behöver stöd och samordning för att starta sina internationaliseringssatsningar. Om man lyckas ge dem rätt stöd kan detta bli en växande och viktig grupp exportföretag. I intervjuerna och workshopen har företag deltagit som är medlemar i Swecare, men också företag som inte är det men som på något sätt kommit i kontakt med verksamheten. För att ta fram ett koncept med någon form av helhetslösning på området behövs företagsgruppen troligtvis kompletteras av fler aktörer. Aktörerna pekar på vikten av ett sammanhållande paraply som kan kallas svensk äldrevård och omsorg men med tydligt definierade undergrupper på ett antal relevanta områden. De exportfrämjande aktiviter som Sverige ägnar sig åt både inom äldreområdet och mer brett inom hälso- och sjukvårdsområdet diskuterades i intervjuerna och i workshopen. Vissa av företagen hade en mycket god inblick i vad som görs från offentlig sida medan vissa aldrig deltagit i några exportfrämjande aktiviteter. En generell åsikt var dock att det upplevs som att man satsar för lite på närmarknader som är av störst intresse för små företag. När det gäller delegationsresor efterfrågades det att man avsätter mer tid för bakgrundsinformation om de marknader man besöker och en längre planeringshorisont för att kunna tillgodogöra sig så mycket som möjligt. Det finns en tydlig önskan att bedriva ett mer effektivt och strategiskt exportfrämjande arbete och mindre av springa på alla bollar. Företagen anser att det är svårt att få tillgång till adekvat information om nya marknader. Det här är ett generellt problem för företag inom alla typer av sektorer, möjligtvis kan hälso- och sjukvård/ äldrevård/ omsorg vara lite extra komplext då det till stor del handlar om offentliga aktörer, komplicerade ersättningssystem osv. Att gå ut på en ny marknad kräver dock alltid att man förbereder sig noga och att skaffa den information som krävs kan innebära stora kostnader. Det finns vissa offentliga initiativ som syftar till att hjälpa framför allt småföretag som exempelvis utvecklingscheckar och dylikt. Om en grupp företag identifierar att de 22 Ibid, p. 13 f 20

har behov av information om samma marknad skulle man möjligtvis kunna gå samman om en marknadsundersökning och på så sätt dela på kostnaderna. En sammanfattande och mycket positiv slutsats är det stora intresset för frågorna som framkom, inte minst i form av de många anmälda till workshopen och det tydliga intresset att fortsätta arbeta med ett koncept för internationalisering av svensk äldrevård och omsorg som uttrycktes där. Flera företag signalerade att de är villiga att avsätta såväl finansiella som tidsmässiga resurser för att vidareutveckla ett gemensamt äldrekoncept. Att så många slöt upp även från den offentliga sidan tyder på att man kan få den mix av policy/ systemdel och företag med produkter och tjänster som eftersträvas. 21

6. Rekommendationer För att ta tillvara det stora internationella intresse som finns för svensk äldrevård och de exportmöjligheter som detta innebär föreslår Swecare ett fortsättningsprojekt. Studien visar att det finns ett starkt engagemang från företagens sida att samarbeta för att sälja det svenska äldre-erbjudandet på den internationella marknaden men att man behöver mer tid för att kunna utveckla detta koncept. Vårt förslag är därför ett fortsättningsprojekt under ca två år som genom aktiv företagsmedverkan syftar till framtagandet av konceptet samt ett strukturerat och välplanerat främjandearbete på äldreområdet. 6.1 Arbetsmodell Projektet leds av en liten grupp av företag som bildar en strategisk styrgrupp. De företag som kan förväntas ingå i en sådan grupp är redan nu identifierade genom workshop och intervjuer. Gruppen får stöd av en projektledare placerad på Swecare. Tillsammans börjar man arbeta med framtagandet av det gemensamma konceptet. Man identifierar också ett antal intressanta marknader, planerar för hur marknadsinformation och analyser kan tas fram och finansieras, samt tar fram ett förslag på aktiviteter för de aktuella marknaderna. Styrgruppen har en större referensgrupp/nätverk till sitt förfogande bestående av ytterligare företag samt aktörer inom det offentliga och akademin. Särskilda kontakter tas med landsting och/ eller kommuner som kan tänka sig att fungera som referenslandsting/ - kommun. Flera lämpliga aktörer har redan identifierats genom förstudien, men ett antal ytterligare aktörer kan eventuellt behöva identifieras. Nätverket kommer vid behov skapa mindre arbetsgrupper runt specifika områden. 22