2014-11-24 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Vänersborg Avd 94 Brinkåsen Rättspsykiatri
Team Vänersborg Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare Enhetschef, Aase Eriksson, aase.eriksson@vgregion.se Sjuksköterska, Tomas Gebremariam, tomas.gebremariam@vgregion.se Skötare, Leif Green, leif.green@vgregion.se Psykolog, Veronica Stenberg, veronica.stenberg@vgregion.se Sjuksköterska, Erika Gustafsson, erika.v.gustafsson@vgregion.se Specialistläkare, Juno Sjöberg, juno.sjoberg@vgregion.se Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. Sammanfattning När avdelning 94, Brinkåsen deltog i genombrottsprogram IV hösten 2011- våren 2012 hade vi i genomsnitt 2,75 tvångsåtgärd/månad. Det tyckte vi var väldigt bra då och vi ville fortsätta arbeta för att bibehålla det låga antalet och öka patienternas delaktighet i sin vård eftersom vi sett att det fanns ett samband mellan hög upplevelse av delaktighet och lågt antal tvångsåtgärder. 1
Under Zetaperioden 140430-140831 hade antalet tvångsåtgärder minskat ned till 4 tvångsåtgärder på avdelning 94. Det vill säga ett genomsnitt på en tvångsåtgärd i månaden. Fantastiskt tycker vi. Vi satte ett högt mål. Väl högt kanske en del kan tycka. Vi har inte nått målet ännu men vi har heller inte slutat jobba. PDSA tester pågår och tillsammans med införda förändringar är det stora möjligheter att vi kommer nå målet inom kort. Med små förändringar kan stora förbättringar uppnås. Bakgrund NU-Sjukvården (ca 270 000 invånare) + Södra Älvsborg (ca 290 000 invånare) samt samarbete med Göteborg och Skaraborg. Brinkåsen Rättspsykiatri i Vänersborg har totalt 54 vårdplatser. Avdelning 94 startade 111003 med 12 vårdplatser. Uppdraget är att ge vård och behandling till kvinnor med diagnos IPS (instabil personlighetsstörning), missbruksproblematik och dömda till rättspsykiatrisk vård samt unga vuxna 16-25 år oavsett diagnos och dömda till rättspsykiatrisk vård. I samband med uppstartandet 111003 deltog avdelning 94 i Genombrottsprogram IV med ett team. Under det projektet såg vi att när patienterna är delaktiga i utförandet och planeringen av sin vårdplan ökar deras upplevelse av delaktighet i vården. Projektet resulterade i framtagandet av ett pedagogiskt hjälpmedel i form av en film för att lättare kunna beskriva vårdprocessen för patienter, närstående och ny personal. Efter projektets avslut var ambitionen att jobba för att bibehålla den positiva trenden med en förhöjd upplevelse av delaktighet genom att fortsätta mäta delaktighet och jobba vidare med de pedagogiska verktygen. Vi ville också förbättra och vidareutveckla kontaktmannens uppgifter. Genombrottsprogram IV var inte tillräckligt för att upprätthålla en bestående förändring och vi såg det mer självständiga upplägget i Zeta 1 som en möjlighet till fördjupad motivation och disciplin i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vi hoppades kunna öka patienternas upplevelse av delaktighet i vård och behandling genom en förbättrad kvalitet i kontaktmannaskapet. Syftet med deltagandet i projektet är främst för att förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder. Samt att upprätta fastställda rutiner för kontaktmannasamtal och öka patientens upplevelse av delaktighet i vård och behandling. 2
Mål 1) 100% patientdelaktighet i vårdplan enligt patientens upplevelse mätt genom att 80% av patienterna skattar minst 7 på en VAS skala. 2) 100% delaktighet i omvårdnadsplanerna, mätt genom att 80% av patienterna skattar minst 7 på en VAS skala. 3a)100% uppföljande Eftersamtal av tvångsåtgärder med patienten enligt klinikens riktlinjer. 3b) 70% av patienter som varit utsatta för tvångsåtgärder ska skatta max tre av fem på den skala som finns i klinikens manual. 4) Kartläggning av nätverket på samtliga patienter (100%). Metod Så mäter vi/ följer vi upp att vi når målen: Formulär lämnas till patienterna varje vecka där de får skatta upplevd delaktighet i vård- och omvårdnadsplan (bilaga 1). (Mål 1och2) Efter utförd tvångsåtgärd hålls ett uppföljande samtal, där patienten har möjlighet att skatta sin upplevelse av hur kränkt denne har blivit på en femgradig skala (bilaga 2-4). (Mål 3a-b) Kontinuerligt sammanställs resultaten av de olika skattningarna och presenteras i form av diagram på morgonsamling och stormöten med patienterna samt på APT (arbetsplatsträff). Förändringar som testats Mål 1. 100% patientdelaktighet i vårdplan enligt patientens upplevelse mätt genom att 80% av patienterna skattar minst 7 på en VAS skala. Förändrade kafferutiner som ger patienter större frihet att välja när de själva vill ta sig en kopp kaffe. Införd förändring efter ett positivt resultat. Patienter deltar i köksarbetet på avdelningen. Syftet är att öka patienternas förutsättningar till ett självständigt liv, ge en normaliserad vardag, egenansvar och ökad autonomi. Testet har gett positiva resultat i den grupp som testades. Fortsatt arbete med att skapa förutsättningarna för samtliga patienter att kunna delta. Ny rutin testas att använda patientpärm med aktuell information till patient som ett stöd i kontakmannasamtal. Vi har sett fördelar med att använda pärmen som ett hjälpmedel dock saknas en bra rutin för att för att pärmen ska underlätta och inte utgöra en belastning. Vi släpper inte idén. Skapande av en LRV-tavla för att öka patienternas autonomi och insikt om rättspsykiatrisk vård. Denna tavla är tänkt att beskriva LRV-lagen och paragraferna på ett överskådligt sätt. Pågår och kommer att genomföras trots projektets avslut med förhoppning om ett positivt resultat. 3
För att skapa delaktighet och samsyn med patienten om hur patienten vill bli bemött om arg och/eller ledsen, testas ett trygghetsformulär (bilaga 5). Har varit till hjälp i samtal med patienten och upplevts positivt. Inrett personalrum i anslutning till avdelningen för ökad möjlighet till återhämtning för personal med förhoppning om ökade förutsättningar för delaktiga patienter. Rummet har tagits emot positivt av personal. Hoppas på positiva konsekvenser för patienterna i ett längre perspektiv. Överläkare genomför förändrad rutin i dokumentation i syfte att säkra personalens tillgång till aktuell dom. Målet är att minska brister i vardagliga beslut och därmed ge ökad trygghet för patient. Mål 2. 100% delaktighet i omvårdnadsplanerna, mätt genom att 80% av patienterna skattar minst 7 på en VAS skala. Testar manual för det vardagliga samtalet i syfte att konkretisera patientens omvårdnadsbehandling för att begripliggöra vårdprocessen för både patient och personal (bilaga 6). Behöver mer tid för att pröva manualen. Fortsätter använda den och kommer att följa upp den kontinuerligt. Testar manual för kartläggning av symtom och problem som skapas i vardagen (bilaga 7). Syfte att vara ett stöd i arbetet som kontaktperson och tydliggöra hinder i vardagen för patienten. I syfte att öka autonomin infört egna lakan till patienterna efter genomförd testning i mindre skala med positiva resultat. Mål 3a) 100% uppföljande Eftersamtal av tvångsåtgärder med patienten enligt klinikens riktlinjer. Och mål 3b) 70% av patienter som varit utsatta för tvångsåtgärder ska skatta max tre av fem på den skala som finns i klinikens manual. Prövar rutin för att säkerställa att eftersamtalet blir utfört i syfte att öka patientens delaktighet i och förståelse för sin vård. Har inte lyckats uppnå målsättningen. Ambitionen är att inom en snar framtid arbeta fram en fungerande rutin. Mål 4. Kartläggning av nätverket på samtliga patienter (100%). Arbete med nätverkskarta. Idag gör avdelningens kurator en kartläggning över nätverket. Förarbete för att inreda besöksrum pågår. Målet är att skapa en trivsam miljö för besökare och patienter i syfte att stärka patientens nätverk och därigenom skapa förutsättningar för en stärkt delaktighet i vårdprocess. Planen kvarstår men har ännu ej genomförts. Aktiviteter: Utformat ett formulär Kartläggning av symtom och problem som skapas i vardagen. Utformat en manual för kontakmannasamtal som ska testas. 4
Inrett ett personalrum för att ge möjlighet till återhämtning. Omvårdnadsplan körkort. Avser att göra en utbildningsaktivitet under lärandeseminarium 2. Deltagande i aktiviteten avser att ge ökad kunskap i omvårdnadsplanering. Utvecklar och prövar en modell för vårdlagen i arbetet med att hjälpa och stötta varandra i vårdlagsarbetet. Kallar modellen för vårdlagscoachning (bilaga 8). Utbildning juridik, LRV (Personal). Resultat Samtliga test och införda förändringar syftar till att öka patienternas upplevelse av delaktighet. Vi följer resultatet utifrån målsättningen formulerat i mål 1 till 4. Tabell 1. Resultat efter mätning av delaktighet av vårdplan och omvårdnadsplan från och med vecka 21 och framåt. Mål 1 och 2 Mätning av upplevelse av delaktighet i vårdplan respektive omvårdnadsplan mäts på en skala 0-10 där 0 motsvarar inte alls delaktig och 10 fullt ut delaktig. Resultatet presenteras i andel patienter som skattar 7 eller över (se tabell 1). I samband med mätningen i vecka 29 görs en förändring i enkäten som tydliggör skattningen. Punkterna 0, 2, 4, 6, 8 och 10 förklaras med ord. Ett par veckor efter det översätts en enkät till hemspråk för enskild patient. Medelvärdet höjdes den närmaste tiden efter förändringen, dock sjönk det något igen mot slutet av 5
projekttiden. Under hela projekttiden rör sig medelvärdet mellan 5,9 som lägst upp till 7,7 som högst avseende upplevelse av delaktighet i vårdplan. Resultaten från upplevelse av delaktighet i vårdplan respektive omvårdnadsplan följer varandra under projekttiden. De skillnader som är kan vara konsekvenser av vad som för den enskilda patienten varit i fokus. Det är dock inget som vi undersökt närmare. Medelvärdet visar ett resultat på gruppnivå som i praktiken skulle kunna innebära att några höga värden och några låga värden slår ut varandra. Vi har därför valt att titta på resultatet utifrån andelar (se mål 1 och 2). Det gör dock slutresultatet känsligt för enskilda individers medverkan i mätningen. I Tabell 1 syns ett exempel på det i vecka 35 där tre individer av olika skäl inte deltog i mätningen. För att inte missa någon fylls enkäten i av samtliga i samband med morgonsamling på fredagar varje vecka. För den som har förhinder delas enkäten istället när det passar för den enskilda individen. Mål 3a Eftersamtal av tvångsåtgärder (mål 3a) med patienten enligt klinikens riktlinjer ville vi förbättra följsamheten av rutinen för att ytterligare förstärka patientens autonomi och upplevelse av delaktighet. Trots mycket begränsat antal tvångsåtgärder under projekttiden brister vi fortfarande i att få till ett efterföljande samtal. Redovisning av tvångsåtgärder Under perioden 140430-140831 förekom det 4 tvångsåtgärder på avdelningen. Genomsnitt 1/månad. När avdelningen deltog 2011-12 hade vi i genomsnitt 2,75 tvångsåtgärd/månad. Mål 3b Under perioden 140430-140831 förekom det 4 tvångsåtgärder på avdelningen. Efter tre av dessa genomfördes inget uppföljande samtal. Vid det eftersamtal som genomfördes skattade patienten 2 på skalan som finns i manualen (mål 3b). Rapportering av tvångsåtgärder sker till patientregistret i socialstyrelsens register var tredje månad. Det innebär att i nuläget finns inte de färskaste uppgifterna tillgängliga för innevarande månad. Senast tillgängliga data är från 140831. Mål 4 När vi gick in i projektet fanns tankar om att utveckla arbetet med nätverket. Genom kartläggning av nätverk tillsammans med kontaktperson hoppades vi snabbare kunna identifiera nyckelpersoner i patientens nätverk och bjuda in dessa i vårdplanering på ett tidigt stadium. Hänsyn togs inte då till att kuratorn på avdelningen gör en kartläggning av nätverk i ett tidigt skede av patientens vårdprocess. Under projekttiden har därför målet om att kontaktperson gör en kartläggning på alla patienter inte testats (mål 4). Inte heller har vi gjort mätningar på den kartläggning som faktiskt görs av kuratorn. 6
PDSA Under projektets gång så har vi arbetat med 15 olika PDSA. När vi nu avslutar projektet är nio av dessa införda. Tre av dem pågår fortfarande och tre är avslutade och ej införda. Kvar i idélådan ligger flera förbättringsförslag som vi planerar att testa framöver. Lärandeseminarium LS 1 Förlängt APT - genomgång av metodik, påbörja arbetet med att planera PDSA test. LS 2 Utvecklingsdagar kunskap och inspiration. LS 3 Samla ihop träna vårdlagscoachning. LS 4 Sprida kunskapen vidare. Diskussion Vårt ledord för arbetet har precis som förra gången vi deltog i projektet varit; DELAKTIGHET. Vården ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Hänsyn tas till patientens önskemål och förutsättningar. Närstående ska få möjlighet att medverka om lämplighet, sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta. I en patientcentrerad vård är patienten en partner i relation med vårdgivaren och tar en mer aktiv roll i beslut kring den egna vården. Detta ställer ökade krav på personalen att bjuda in patienten i diskussionen kring utformning och genomförande av vård- och omvårdnadsplan. Därför har vissa aktiviteter inriktats mot att öka personalens kompetens i att föra dialog med patienten. För att vara tydliga med att våra avsikter är seriöst menade har det även genomförts tester som inriktats på att öka den personliga integriteten. Numera har man tilldelats 2 uppsättningar med lakan och handdukar som man tvättar själv. Patienterna sköter själva kaffet och tar kaffe när man är sugen, vilket minskat kaffeförbrukningen! Vi har också infört köksmedverkan som innebär att alla hjälper till vid måltider efter egen förmåga. Då vi nu varit med i två genombrottsprojekt har vi infört följande som verktyg i vårt arbete: patientpärm, personalpärm, pedagogiska verktyg (film), manual för veckosamtal, symtomskattning, trygghetsformulär, vårdlagscoachning. Så här har chefer och ledare arbetat för att stödja projektet Presentation av projektet på LS1 för personalgruppen. Under detta tillfälle gavs personalen möjlighet att själva välja PDSA test som de kände sig motiverade till genom att testerna grupperades och presenterades med hjälp av cafémodellen. Varje arbetsgrupp åtog sig ca fyra PDSA test var till en början. En hel del idéer för flera egna test diskuterades. Onsdag eftermiddagarna avsattes för coachning och uppföljning av arbetet. Teamet intog då en coachande roll. Arbetslagen kunde avsätta tid var 14:e dag och vid behov även möjlighet att återkoppla varje vecka. På så vis gavs möjlighet till personalgruppen för en ökad delaktighet i förbättringsarbete. 7
Så här involverade vi patienter och deras närstående Hela patientgruppen hålls hela tiden informerad på morgon möten och stormöten. I samband med mätningar varje fredag ges tillfälle till frågor och förslag om förbättringar att testa. Patienter som ingick i PDSA test fick information om syfte och tillvägagångssätt mer utförligt, övriga patienter informeras om testen före uppstart på en morgonsamling. På närståendedagar presenteras vår syn på vikten av att patienten känner sig delaktig i sin egen vårdprocess. Sammanfattning av projekttiden När vi anmälde vårt intresse för att delta i Zeta 1 var ambitionen att bygga på den grund som vi la under Genombrottsprogram IV och tänka långsiktigt. Under projekttiden har vi förlorat tre medlemmar i teamet i jobbyten och föräldraledighet. Ändå är det ett lätt val nu när projektet är slut, att fortsätta på den väg vi börjat gå på. Genombrottet är inte långt borta och med det tror vi att vi får se stora vinster för både patienter och personal. 8
Delaktighet i vårdplan Bilaga 1 0 motsvarar Jag vill inte deltaga. 2 motsvarar Jag vet inte vad en vårdplan är. 4 motsvarar Jag vet vad en vårdplan är men vet inte att jag har en vårdplan. 6 motsvarar Jag vet att jag har en vårdplan men har inte varit med och arbetat fram den. 8 motsvarar Jag vet att jag har en vårdplan och har till viss del varit delaktig i att arbeta fram den. 10 motsvarar Jag har tillsammans med personal arbetat fram min vårdplan och känner mig fullt ut delaktig. Delaktighet i omvårdnadsplan 0 motsvarar Jag vill inte deltaga. 2 motsvarar Jag vet inte vad en omvårdnadsplan är. 4 motsvarar Jag vet vad en omvårdnadsplan är men vet inte att jag har omvårdnadsplaner. 6 motsvarar Jag vet att jag har omvårdnadsplaner men har inte varit med och arbetat fram dem. 8 motsvarar Jag vet att jag har omvårdnadsplaner och har till viss del varit delaktig i att arbeta fram dem. 10 motsvarar Jag har tillsammans med personal arbetat fram omvårdnadsplaner och känner mig fullt ut delaktig.
Bilaga 2 Datum: Patient. Personal: Uppföljande samtal efter avskiljande 1, Vad tror du orsaken var till att du blev avskild på rummet? - Ge vår version förklara varför 2, Försökte du att tala om för personalen att du behövde stöd eller hjälp innan du blev avskiljd på rummet? 3, a) Vad kunde personalen eventuellt ha gjort för att undvika att du blev avskiljd på rummet? b) Kunde Du själv ha gjort något annorlunda? 4, Hur upplevde du den tid du var avskiljd på rummet? 5, Var du införstådd om vad det innebär att vara avskiljd? 6, Har den här tvångssituationen kränkt dig? Nej inte alls Nja stämmer till viss del Ja, men acceptabelt efter samtal Ja, definitivt kränkt av tvångsåtgärden Ja, oerhört kränkt helt oacceptabelt 1 2 3 4 5 Hur gick samtalet?
Bilaga 3 Datum: Patient. Personal: Uppföljande samtal efter fastspänning 1, Vad tror du orsaken var till att du blev lagd i bälte? - Ge vår version förklara varför 2, Försökte du att tala om för personalen att du behövde stöd eller hjälp innan du blev lagd i bälte? 3, a) Vad kunde personalen eventuellt ha gjort för att undvika att du blev lagd i bälte? b) Kunde Du själv ha gjort något annorlunda? 4, Hur upplevde du den tid du var i bälte? 5, Hur behandlade personalen dig när du låg i bälte? 6, Hade du smärtor eller andra obehag när du låg i bälte? 7, Fick du information när du låg fastspänd om hur länge du skulle ligga i bälte? 8, Har den här situationen kränkt dig? Nej inte alls Nja stämmer till viss del Ja, men acceptabelt efter samtal Ja, definitivt kränkt av tvångsåtgärden Ja, oerhört kränkt helt oacceptabelt 1 2 3 4 5 Hur gick samtalet?
Bilaga 4 Datum: Patient. Personal: Uppföljande samtal efter tvångsmedicinering 1, Vad tror du orsaken var till att du blev tvångsmedicinerad? - Ge vår version förklara varför 2, Fick du information om den medicin du skulle tvångsmedicineras med? 3, Hur upplevde du att du blev behandlad av personalen när du skulle tvångsmedicineras? - Resonera kring svaret 4, Kunde personalen ha gjort något så att tvångsmedicineringen hade varit lättare att acceptera? 5, Fick du information om vad det innebar att bli tvångsmedicinerad? 6, Har den här situationen kränkt dig? Nej inte alls Nja stämmer till viss del Ja, men acceptabelt efter samtal Ja, definitivt kränkt av tvångsåtgärden Ja, oerhört kränkt helt oacceptabelt 1 2 3 4 5 Hur gick samtalet?
Trygghetsformulär Bilaga 5 När jag är arg vill jag: vara ensam vara tillsammans med personal gå ut på promenad/röka gå och lägga mig lyssna på musik titta på TV syssla med datorn träna ringa en vän/anhörig vem? övrigt vad? När jag känner oro/ångest vill jag: vara ensam vara tillsammans med personal övrigt vad? När jag är ledsen vill jag: vara ensam vara tillsammans med personal gå ut på promenad/röka gå och lägga mig lyssna på musik titta på TV syssla med datorn träna ringa en vän/anhörig vem? övrigt vad? gå ut på promenad/röka gå och lägga mig lyssna på musik titta på TV syssla med datorn träna ringa en vän/anhörig Datum: Personnummer: Namn: KP/BA: vem?
Bilaga 6 Manual för veckosamtal Principer 1. Visa empati. Kontaktpersonen visar tydligt att denne vill och försöker förstå patienten, i första hand genom reflektioner och sammanfattningar. 2. Klargör skillnaden mellan hur det är nu och hur patienten skulle vara utifrån dennes mål och värderingar. (Utveckla diskrepans) 3. Undvika argumentation. Det som ofta benämns som motstånd respekteras som ett uttryck för oro eller skepsis till förändringen. 4. Stödja självtillit. Kontaktpersonen stödjer personens självtillit genom att visa tilltro till dennes förmåga när det gäller förändringen. Visa uppskattning för patientens ansträngning. Genom identifiering av symtom och problem, har du och patienten ett underlag att välja ut vilket problemområde som ska fokuseras. Börja med ett område som patienten uppfattar som lite lättare. Vecka 1 Be patienten beskriva på vilket sätt problemet yttrar sig. Be patienten berätta om när problemet märks av. Fundera tillsammans med patienten på i vilket sammanhang man kan träna på att minska på problemet. (Ex jobbigt att stå i kö kan tränas i caféet). Lägg in aktiviteter på schemat med syfte att minska problemet. Vecka 2 Följ upp hur gick det. Vad gick bra och vad gick mindre bra. Hur såg omständigheterna ut om aktiviteten inte blev av. (Ex Aha, du hade sovit dåligt, då vet vi att dålig sömn gör aktiviteten svårare). Arbeta med ett fokusområde i taget!
Bilaga 7 Inventering av symtom och problem som skapas i vardagen Namn: datum. Symtom sover dåligt Beskriv sömnproblemen (ex svårt att somna, vaknar tidigt o s v) ständig oro tror inte att det finns hjälp panikattacker har svårt att tro på framtiden impulser att skada mig själv har svårt att tro på mig själv smärta; beskriv... annat Vanliga konsekvenser av symtom orkar inte sköta dagliga aktiviteter i hemmet orkar inte sköta hygien som vanligt annat Mat äter för mycket äter för lite äter/dricker bara sötsaker/cola- el energidrycker annat Beteenden som försämrar måendet dricker alkohol/använder droger för att dämpa oro vänder på dygnet (t.ex. fastnar vid datorn) svårt att följa läkemedelsordinationen orkar inte sköta ekonomin annat Redogör kort för ev problem med ekonomi eller boende Hur ser ditt sociala nätverk ut? Vilka resurser/vilka hinder finns? Vad upplever du som bra/mindre bra?.
Bilaga 8 Vårdlagscoachning på Lärandeseminarium 2 Så här gjorde vi: Två vårdlag coachade varandra i arbetet med respektive patientgrupp utifrån följande punkter: Hur ser planen ut? Ge positiv feedback. Ge tips. Syfte var att: Öka delaktigheten. Träna in ett utforskande, icke värderande förhållningssätt. Ta tillvara tillgångar i arbetsgruppen. Skapa forum för att ta hjälp av kollegor utanför vårdlaget. Öka förståelse för vårdprocess för fler patienter. Sprida goda ideér. Stöttning i att vara på rätt spår med patienten. Kort beskrivning av ett coachande förhållningssätt. Coachning är en bestämd metodik med en uppsättning redskap som används i syfte att frigöra potential. Metodiken innebär att arbeta utifrån ett förhållningssätt där man ser sina medarbetare som de som sitter inne med lösningar och skapar resultat. Ett coachande förhållningssätt innebär följande: Lösningsfokus Se möjligheter. Framtidsfokus Använd erfarenheter till att förbättra framtiden. Utforskande och nyfiken Använd utforskande följdfrågor t ex; Kan du utveckla.? Berätta mer..? Samt öppna frågor vilket är frågor som inte går att besvara med enbart JA eller NEJ. Öppna frågor börjar oftast med frågeord som NÄR, VAD, HUR, VEM. Tänk på att ställa en fråga i taget. Ge tid att tänka och svara. Stödjande Uppmuntra vårdlaget att själva hitta svaren och ta eget ansvar. Intresserad och närvarande Lägg egen agenda åt sidan. Lyssna aktivt genom att omformulera och sammanfatta med hjälp av följande fraser: Vad du nu säger är...? Om jag förstått dig rätt så? Om jag sammanfattar..? Det du säger är med andra ord? Vilken är essensen, kärnan, det viktigaste i det du nu berättat?