Hur kan vi utveckla vår verksamhet genom att jobba med jämställdhet?

Relevanta dokument
Processtöd jämställdhetsintegrering

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

Jämställdhetsintegrering av styrdokument


Värdegrundsforum 14 september

Checklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting

Etiskt dilemma. Vad är värst?, Harrys misantropi eller Ceasars sexism?

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

Jämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd

Program för ett jämställt Stockholm

Program för social hållbarhet

Program för ett jämställt Stockholm

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Program för ett jämställt Stockholm

Om vikten av att mäta rätt saker och sätta dem i sitt lokala sammanhang SKL 8.11

Grundläggande jämställdhetskunskap

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Diskriminering - riktlinje

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Jämställdhetsintegrering

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Integrationsprogram för Västerås stad

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Jämställda styrdokument

Program för HBT-frågor

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Polismyndighetens strategi för likabehandling PM 2017:33 Saknr. 747

Ett jämställt KTH Jämställdhetsintegrering KTH

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad

Verksamhetsplan 2017

Likabehandling - handlingsplan

Likabehandlingsplan Ersätter Jämställdhetsplan

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Jämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då?

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige , 20 SÄTERS KOMMUN

JämKART jämställdhetskartläggning

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Vem leder hemarbetet?

Program för ett jämställt Stockholm

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

Hållbar Jämställdhet. Jämställd vård. Uppdrag. Vad har vi gjort? Jämlikhet. Jämställdhet

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2009

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Riktlinje. för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

Jämställdhets och mångfaldsplan

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR

Jämställdhet och Entreprenöriellt förhållningssätt. Inger Jarnkvist Schalander

Ansvarig: Personalchefen

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16

Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet

Genusperspektiv på ANDT

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling Solbackens förskola

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Program för ett jämställt Stockholm

Kunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Lidingö stad hälsans ö för alla

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf Kf 22 1

Avseende period 2016

Sveriges jämställdhetspolitik

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Lidingö stad hälsans ö för alla

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Transkript:

Hur kan vi utveckla vår verksamhet genom att jobba med jämställdhet?

Regeringsformen 1 kap. 2 Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).

Miljöbalken 1 kap. 1 Miljöbalkens mål och tillämpningsområde Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan / /

Hållbar utveckling i tre dimensioner

Diskutera Hur arbetar ni med hållbar utveckling utifrån Regeringsformen och Miljöbalken? Vad har hållbar utveckling med jämställdhet att göra?

Feministisk regering Sverige har världens första feministiska regering. Jämställdhet står i centrum, både i det nationella och internationella arbetet. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I grunden är det en fråga om mänskliga rättigheter och en demokratioch rättvisefråga. Jämställdhet är också en del av lösningen på de utmaningar som samhället står inför. Jämställdhet är en självklarhet i ett modernt välfärdssamhälle för rättvisa och ekonomisk utveckling.

Jämlikhet handlar om alla människors lika värde Mänskliga rättigheter 1948 Rättvisa

Jämställdhetspolitiska mål Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Tid Makt En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva En jämn fördelning av det obetalda hem- och samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor Pengar Kropp Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Jämställdhetsintegrering (Europarådets definition) Jämställdhetsintegrering Innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.

Diskrimineringslagen 1 kap 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett * kön * könsöverskridande identitet eller uttryck * etnisk tillhörighet * religion eller annan trosuppfattning * funktionsnedsättning * sexuell läggning * ålder

Diskrimineringslagen 2 kap. 17 Diskriminering är förbjuden även i andra fall än som avses i 5 eller 9 15 när den som helt eller delvis omfattas av lagen (1994:260) om offentlig anställning: bistår allmänheten med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp, eller på annat sätt i anställningen har kontakter med - allmänheten.

Les Murray Lynette Fromme Jørn Ege Monisha Kaltenborn

Normer Etnicitetsnormer Klassnormer Språknormer Normers föränderlighet Två stabila principer: Isärhållande: vi - de Hierarki: makt, privilegier Funktionalitetsnormer Köns/ genusnormer Sexualitetsnormer

Handisam Myndigheten https://www.youtube.com/watch?v=s0xezu Vq8ts

Exempel - Sahlgrenska Akademin Forskares skriftliga motiv till varför endast män skulle inkluderas i studier rörande sjukdomar som drabbar båda könen kvinnor står vanligtvis på p- piller, vilket eventuellt skulle kunna störa det naturliga tillståndet i levern menstruationscykeln utgör en störfaktor. Även om givetvis alla kvinnor kunde undersökas i samma menstruella fas föreligger svårigheter att veta vilken fas man (forskaren) i så fall bör välja. kvinnor kan inte medverka eftersom vi önskar relatera resultaten till en tidigare studie och undersöka individer med samma kön och ålder som i den tidigare studien. Att inkludera kvinnor som menstruerar skulle vara synnerligen resurskrävande och får uppskjutas till annat sammanhang när ekonomiska förutsättningar föreligger. Projekttiteln borde kanske formulerats om och människor bytts ut mot män Kvinnors kranskärl är för små för det instrument som vi skall använda Tabletterna tillverkas enbart i en styrka, varför det är viktigt att ha individer med ungefär samma kroppsvikt för att kunna utvärdera resultat... och kvinnor väger oftast betydligt mindre än män

Exempel Göteborgs Stad

Exempel tjänsteutlåtande Kemikalieplan Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Den föreslagna kemikalieplanen kommer på lång sikt att medföra en högre måluppfyllelse i hållbarhetsbegreppets samtliga tre dimensioner. En giftfri miljö skapar förutsättningar för ett ekosystem i balans där både växter, djur och människor kan leva utan påverkan från till exempel giftiga och bioackumulerande ämnen, som kan finnas i de kemikalier många medarbetare och brukare kommer i kontakt med dagligen. Ofta återfinns dessa inom yrken där kvinnor utgör en stor majoritet. Barnperspektivet De föreslagna åtgärderna i kemikalieplanen påverkar i hög grad verksamheter som vänder sig till barn och ungdomar. En av åtgärderna handlar om att införa ett så kallat kemikalieråd. Där pekas ett delmål kallat giftfri förskola ut som en särskilt viktig del av rådets arbete. Stadsdelsförvaltningen anser därför att den föreslagna kemikalieplanen kan bidra till att förbättra framtida levnadsvillkor för de barn som växer upp i stadsdelen. Ekeredsdeponin Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Den planerade täckningen kommer att medföra en minimerad risk för framtida påverkan av närmiljön samt till lak- och grundvatten från den nedlagda deponin. Vidare kommer täckningen att möjliggöra ett framtida bruk av området till rekreation, inte minst för en målgrupp bestående av en majoritet unga kvinnor då det finns flera uthyrningsstall i området. Detta sammantaget bedöms uppfylla långsiktig hållbarhet både socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

MR Miljö Delaktighet Kärnverksamheten Jämställdhet Kvalitet Kommunikation

Miljö MR Ekonomi Kärnverksamhet - Kvalitetssäkring av verksamheten - Jämställd och jämlik service - En verksamhet fri från diskriminering, trakasserier, kränkningar

Exempel Länsstyrelsen i Hallands län Nulägesanalys De vi är till för Nås alla grupper av brukare och medborgare? Vem inkluderas och vem exkluderas? Vem är den tänkte brukaren eller den mest typiska brukaren, som verksamheten oavsiktligt är utformad och därmed även bäst anpassad för? Målgruppens behov Kan olika grupper av brukare och medborgare ha skilda förutsättningar och erfarenheter som gör att de har olika behov? Hur tillgodoses de? Planering Synliggör språkligt Synliggör vi jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet i våra målformuleringar? Har vi med ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i vår planering för att hänsyn till olika Planering för inkludering gruppers olika villkor? Vilka normer utgår vår planering ifrån? Vad får det vi planerar för konsekvenser för olika grupper? Prioritering Vad är mest angeläget att göra för att öka jämställdheten och jämlikheten i den service vi erbjuder? Uppföljning Analys Hinder och framgångsfaktorer Rapportering Har vi underlag för att analysera de genomförda insatserna ur jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv? Finns det skillnader i måluppfyllelse mellan olika grupper av brukare och medborgare utifrån diskrimineringsgrunderna? Vilka hinder och framgångsfaktorer ser vi, som motverkar/främjar jämställd och jämlik service i vår verksamhet? Vilka nyckelfaktorer bidrar till högre jämställd och jämlik måluppfyllelse? Synliggör Synliggörs olika grupper av medborgare och brukare i resultat och analyser? Förbättring Vad krävs för att nå jämställda och jämlika resultat? Ha med jämlikhetsperspektivet då du beskriver åtgärder för högre måluppfyllelse?

Ex: Tillsynsutveckling i Väst (TUV) Strömstad - kollegial skuggning, granskning av protokoll Lerum likvärdigt bemötande vid avloppsinventeringar, könsneutrala blanketter, spelar inspektörernas kön roll, likvärdig bedömning av ärende, inkommande telefonsamtal vem frågar om vad och hur hänvisar vi dem? Halmstad - bemöter vi klagande på ett jämlikt sätt, granskat blanketter ur jämställdhetssynpunkt

Lästips http://www.jamstall.nu/ http://www.regeringen.se/regeringens-politik/feministisk-regering/ http://www.regeringen.se/regeringens-politik/heforshe---engagera-dig/ http://saljgrejmedtjej.se/ http://www.regionvarmland.se/utvecklingtillvaxt/jamstalldhet/schyst/sch yst-webbversion/ http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentligautredningar/2015/10/sou-201586/ https://goteborg.se/wps/wcm/connect/6bfe049c-4053-4c4eba8bb051dfae766b/vem+%c3%84r+normal.pdf?mod=ajperes http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/tillsynsutvecklingivast/sv/anvandvara-verktyg/pages/jamstalldhet.aspx