1(5) Handläggare Datum Beteckning Stefan Ahlman 2015-05-26 E-post: stefan.ahlman@kvab.kalmar.se Tel: 0480-45 12 22 Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Box 611 391 26 Kalmar Dagvattenutredning för detaljplan för del av Svaneberg 2:10 mfl Bakgrund Planen syftar till att möjliggöra en representativ entré i staden som kan utgöra en tydlig och trafiksäker passage till och mellan närliggande målpunkter. Planförslaget medför att den befintliga rondellen kan utökas i storlek och möjliggör en ny anslutning av Fölehagsvägen. Planförslaget innebär även en utökning av bebyggelsen väster och öster om Svanebergsrondellen. Det tilltänkta ändamålet för bebyggelsen är fordonsservice, parkering, handel (ej dagligvaror), kontor och industri. Detta dokument beskriver hur markavvattning sker i området idag samt utreder förutsättningarna för en dagvattenhantering i samband med exploatering. Nuläge dagvattenhantering Detaljplaneområdet ligger inom två avrinningsområden med befintliga dagvattenutlopp enligt Figur 1. Inom avrinningsområde 1 avleds dagvatten till Hagbygärdedämmet. Den totala ytan är ca 670 hektar varav ca 180 hektar är reducerad hårdgjord yta. Handelsområdena Hansa City och Giraffen, flera industriområden samt en längre sträcka av motorvägen E22 bidrar med mycket hårdgjord yta och föroreningsbelastning. Hagbygärdedämmets utlopp ansluter till Törnebybäcken som efter en kortare sträcka (ca 400 meter) mynnar i Västra sjön. Avrinningsområde 2 avleder dagvatten till Tegelviksdammen och är totalt ca 270 hektar varav ca 61 hektar är reducerad hårdgjord area. Industriområdena vid Svaneberg och kring KLS anläggning samt bebyggelsen i Tegelviksområdet ingår i avrinningsområdet. Dagvatten från en mindre sträcka av motorvägen E22 samt från Södra vägen avleds också till samma dagvattenutlopp. Utloppet från Tegelviksdammen mynnar i Västra sjön. Hagbygärdedämmet Anläggningen byggdes år 2012 för att rena dagvatten från Hagbygärdediket. Tidigare avleddes Hagbygärdedikets dagvattnet orenat till Törnebybäcken och vidare till Västra sjön. I Hagbygärdedämmet lyfts först dagvattnet från Hagbygärdediket i en pumpstation till en första damm som har en volym på 7500 m 3. I denna damm renas dagvatten främst genom sedimentation av partiklar. Via ett överfall leds vattnet vidare till en växtyta som är ca 1700 m 2. Vattendjupet i växtytan är 0,5 meter och de viktigasta reningsprocesserna är växtupptag av näringsämnen och sedimentation. Viss filtrering sker också i växtytan. Växtytan KALMAR VATTEN AB Besöksadress Trädgårdsgatan 10 Kalmar Postadress Box 817 391 28 KALMAR Telefon 0480-45 12 10 Telefax 0480-45 11 50 Plusgiro 55 05 57-3 Bankgiro 5254-1752 Org.nr 556481-7509
2(5) ARO 1 Hagbygärdedämmet ARO 2 Utlopp 1 Tegelviksdammen Utlopp 2 Figur 1. Befintliga dagvattenledningar och avrinningsområden (schematisk gräns), planområde markerat med röd linje. kommunicerar via en ledning med en efterföljande damm. Här sker ytterligare sedimentation av partiklar. Via ett överfall leds vattnet till ett dike med en botten av krossad kalksten. Kalkstenen har till syfte att adsorbera den lösta fosfor som finns kvar i vattnet. Kalkdiket är ca 170 meter långt. Efter en kulvert leds det renade dagvattnet i ett dike vidare till Törnebybäcken. Hagbygärdedämmet är dimensionerat för att rena ca 70 % av den totala årsavrinningen. Resterade del bräddas förbi anläggningen till den ursprungliga sträckningen av Hagbygärdediket. Tegelviksdammen Bredvid det kommunala reningsverket ligger Tegelviksdammen. Dammen renar dagvattnet från hela avrinningsområdet innan det avleds till utloppet i Västra sjön. Tegelviksdammen anlades på 1970-talet genom att en del av Tegelviken vallades in. Den permanenta vattenytan för huvuddammen är cirka 13 000 m 2 med ett medeldjup på 1,3 meter. Det första reningssteget i Tegelviksdammen är en försedimentationsdamm där de grövre partikelbundna föroreningarna avskiljs. Försedimentationsdammen har en volym på cirka 800 m 3. Via en ledning leds dagvattnet till huvuddammen som har en permanent volym på cirka 17 000 m 3. Här sker ytterligare sedimentation och fastläggning av partiklar. Via ett överfall leds sedan det renade dagvattnet till Västra sjön. Föroreningsavskiljning i dagvattendammar En av de mest betydelsefulla parametrarna för avskiljning av föroreningar i en dagvattendamm är dess förmåga att kvarhålla regnvolymen mellan olika regntillfällen. En parameter som väl fångar denna egenskap hos en damm är dess specifika effektiva
permanentvolym beräknad med utgångspunkt från tillrinningsområdets reducerade area. En genomgång av avskiljningen i svenska dagvattendammar 1 har visat att när den specifika effektiva permanentvolymen uppgår till 150 m 3 /ha red eller mer leder ytterligare volymtillskott endast till försumbar ökning av avskiljningen. Utifrån parametern specifik effektiv volymsbelastning så bedöms Tegelviksdammen ha en överkapacitet utifrån dagens belastning av hårdgjorda ytor. Teoretiskt finns det därmed möjlighet att öka belastningen på Tegelviksdammen med i storleksordning 25 hektar reducerad area utan att avskiljningen av föroreningar skulle påverkas i någon större grad. I Hagbygärdedämmet sker bräddning innan pumpstationen vilket medför att allt dagvatten inte kommer att ledas in i anläggningen. Men det dagvatten som väl pumpas in kommer att genomgå en hög avskiljning av föroreningar. Det är utifrån studien ovan rimligt att anta att avskiljningen av suspenderat material i Tegelviksdammen ligger i intervallet 70-90 %. I Hagbygärdedämmet medför bräddning förbi pumpstationen att totala avskiljningen i systemet blir något lägre jämfört med Tegelviksdammen. Avskiljningen av metaller och fosfor är i hög grad relaterad till avskiljningen av suspenderat material. En hög procentuell avskiljning av suspenderat material medför därför i allmänhet även en hög procentuell avskiljning av metaller och fosfor. Detta samband gäller dock i mindre grad för avskiljningen av kväve. Kalmar Vatten AB kommer under år 2015 att fastslå skötselplaner för alla dagvattenanläggningar som va-huvudmannen har förvaltaransvar för, inklusive Hagbygärdedämmet och Tegelviksdammen. I skötselplanen anges hur ofta anläggningen ska inspekteras och vad som ingår i en tillsynsinspektion. Dessutom ska den beskriva vilka skötselåtgärder som är återkommande och vilka åtgärder som görs vid särskilda behov. Skötselplanen är en viktig del i att långsiktligt säkerställa dammens avskiljning av föroreningar. Nuläge planområde Planområdet omfattar ett markområde beläget väster och öster om Svanebergsrondellen. Planområdet ligger inom verksamhetsområde för dagvatten. Området utgörs av gatumark samt gräs- och grusytor. Det råder stora nivåskillnader inom området och det finns branta partier i nära anslutning till befintlig cirkulationsplats, där marken är utfylld i anslutning till genomförandet av trafikplatsen. De lägst belägna ytorna ligger närmast Hagbygärdediket i väster. En del mark är redan planlagd och fastighetsbildad men ännu inte bebyggd (Kultivatorn 1 och Plogen 13). Fastigheten Kultivatorn 2 är nyligen bebyggd. Området direkt väster om Svanebergsrondellen har även använts för upplag av schaktmassor. Den befintliga cirkulationsplatsen ligger på högsta punkten och är också områdets vattendelare. Dagvatten från ytor väster om cirkulationen avleds via diken och dagvattenledningar i Törnebyvägen till Hagbygärdediket/Hagbygärdedämmet. Dagvatten från ytor öster om cirkulationen avleds via dagvattenledningar i Strömsbergsvägen till Tegelviksdammen. Jordarterna inom planområdådet består enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning) av postglacial silt och sandig morän (se kartbild). Den naturliga infiltrationskapaciteten bedöms som relativt god i de högre belägna områdena, dvs. kring cirkulationsplatsen och områdena öster om denna. I de lägre områdena väster om cirkulationsplatsen är infiltrationskapaciteten dock begränsad. 1 Pramsten, J. (2010) Avskiljningsförmåga hos dagvattendammar i relation till dammvolym, bräddflöde och inkommande föroreningshalt. Vatten, vol. 66, pp. 99-111. 3(5)
4(5) Exploatering med dagvattenhantering I samband med exploateringen kommer den hårdgjorda ytan att öka inom planområdet och därmed också volymen ytavrinning i form av dagvatten. Föroreningsbelastningen från ytavrinningen kommer också att öka i samband med exploateringen. I Figur 2 visas plankartan och befintliga dagvattenledningar. Ny kvartersmark väster om cirkulationen kommer att få sina förbindelsepunkter från dagvattenledningen i Törnebyvägen. Dagvattenledningen kommer att förlängas så att HKområdet också kan nås med en servis. I samma punkt ansluts också dagvattenledningarna som avvattnar den nya cirkulationsplatsen. I området planlagt som NATUR i anslutning till Hagbygärdediket ska en dagvattendamm byggas med syfte att rena dagvatten från planområdet väster om cirkulationsplatsen inklusive densamma. Dagvattendammen utformas som en sedimentationsdamm med permanent vattenyta. Dammen konstrueras så att utloppet kan stängas ifall det sker en olycka med farligt gods. Dagvattendammen kommer att ingå i den allmänna va-anläggningen, dvs. den faller under va-huvudmannens ansvar. Figur 2. Detaljplanens plankarta med befintliga dagvattenledningar. Ny kvartersmark öster om cirkulationen kommer att få sina förbindelsepunkter från dagvattenledningen i Strömsbergsvägen. Dagvattenledningen kommer att förlängas så att fastigheten Plogen 13 kan nås med en servis. Utifrån plankartans bestämmelser har de tillkommande hårdgjorda ytorna uppskattats, se Tabell 1 och 2. För den västra delen av planområdet kommer dagvatten att genomgå rening i två anläggningar. Först sker rening i ny dagvattendamm inom planområdet, därefter sker ytterligare rening i Hagbygärdedämmet. Den västra delen av planområdet utgör ca 75% av total tillkommande reducerad yta. För den östra delen av planområdet kommer dagvatten att efter avledning genomgå rening i Tegelviksdammen. Den östra delen utgör ca 25% av total tillkommande reducerad yta.
Tabell 1. Fördelning av tillkommande hårdgjorda ytor inom västra delen av planområdet. Yta Area (m 2 ) Avrinningskoefficient Reducerad area (m 2 ) Byggnad (Tak) 5878 0,9 5290 Övr hårdgjord (t.ex. asfalt) 4996 0,8 3997 Ny cirkulationsplats 4882 0,8 3906 Summa 15756 0,84 13193 Tabell 2. Fördelning av tillkommande hårdgjorda ytor inom östra delen av planområdet. Yta Area (m 2 ) Avrinningskoefficient Reducerad area (m 2 ) Byggnad (Tak) 2340 0,9 2106 Övr hårdgjord (t.ex. asfalt) 1989 0,8 1591 Parkering 639 0,8 511 Summa 4968 0,85 4208 Dagvattenhanteringen i detaljplanen syftar till att minska föroreningsbelastningen till recipienten Västra sjön så långt det är möjligt. Planbestämmelser om högsta tillåtna andel av fastigheten som får bebyggas (e 50 ) och minst 15% genomsläpplig markyta kommer att minska föroreningsbelastningen något men störst effekt fås genom rening av dagvatten i de befintliga anläggningarna samt i ny dagvattendamm. I Hagbygärdedämmet medför bräddning förbi pumpstationen att den totala avskiljningen av föroreningar i systemet blir något lägre. För att kompensera detta byggs en dagvattendamm inom planområdet för att hantera det dagvatten som avleds från cirkulationsplatsen och kvartersmarken väster om densamma. Dagvattendammen konstrueras också så att utloppet kan stängas ifall det sker en olycka med farligt gods. Tegelviksdammen bedöms klara det extra tillskott som exploatering i detaljplanen ger i form av hårdgjorda ytor och ökad föroreningsbelastning utan att den övergripande reningseffekten påverkas negativt, se ovan under Nuläge dagvattenhantering. En liten ökning av föroreningsbelastningen till recipienten Västra sjön kommer att ske i samband med exploatering av planområdet. Men i och med åtgärder inom planområdet samt befintliga anläggningar för dagvattenrening nedströms har ökningen av föroreningsbelastningen så långt det är möjligt begränsats. Att åstadkomma ett nollutsläpp eller en förbättring, dvs. en minskad total föroreningsbelastning till recipienten i samband med exploatering är tyvärr inte möjlig i dessa avrinningsområden. Detta skulle i så fall kräva kompensationsåtgärder i andra avrinningsområden. Övrigt När det gäller dagvatten är det är viktigt att kommunens dagvattenpolicy följs. Man bör jobba aktivt med att minska den hårdgjorda ytan inom exploateringen och bidra till minskad föroreningsbelastning från dagvattnet genom miljövänliga materialval. Även om det finns ett kommunalt huvudmannaansvar att avleda och rena dagvatten så måste man också vid all exploatering försöka göra så mycket som möjligt genom uppströmsåtgärder på egen fastighet för att minska miljöbelastningen. Öppna avrinningsstråk på kvartersmark är att föredra framför ledningar då det ger en trög avledning av dagvatten. Detta ger ett robust system som är bättre rustat vid kraftiga skyfall, något som förutsägs bli vanligare i ett framtida förändrat klimat. KALMAR VATTEN AB Utredningsavdelningen Stefan Ahlman 5(5)