STOCKHOLMS BAROMETERN SVAGT NORMALT STARKT FÖRSTA KVARTALET, MAJ 2016. En rapport från Stockholms Handelskammare Stockholmsbarometern försvagas under första kvartalet 2016. Företagens tillit minskar och hushållens pessimism förvärras. Näringslivet möter motvind men handeln agerar stöd. Handeln presterar fortsatt bättre än normalt. Jobben växer men nyanställningarna trappas ned. Arbetskraftsbristen utgör ett hinder för många Stockholmsföretag och särskilt inom databranschen.
STARKT NORMALT SVAGT OM STOCKHOLMSBAROMETERN Stockholmsbarometern läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll i Stockholm. Barometern tas fram av Stockholms Handelskammare fyra gånger per år i samarbete med Konjunkturinstitutet. Stockholms Handelskammare ansvarar för analys och kommentarer. Stockholmsbarometern publiceras i interaktiv form på www.stockholmsbarometern.se. WWW.CHAMBER.SE
Lägre temperatur i Stockholmsekonomin Stockholm är Sveriges jobb- och tillväxtmotor. Utvecklingen i huvudstadsekonomin påverkar hela landet och har därför betydelse för hela landets välstånd. Stockholm är det enda länet i riket med ett högre bidrag till Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) än dess befolkningsstorlek. Konjunkturen i Stockholm försvagas under första kvartalet 2016. Stockholmsbarometern faller med fyra enheter, den kraftigaste nedjusteringen på fyra år. Från att konjunkturen i huvudstadsregionen befunnit sig i ett bättre läge än normalt backar barometern till 101,8. Det innebär att läget i Stockholmsekonomin nu är det svagaste sedan 2013. Att Stockholmsbarometern backar under årets första kvartal beror på ett dystrare stämningsläge hos både hushåll och företag i huvudstadsregionen. Första kvartalet innebär ett trendbrott för huvudstadsregionens företag. Efter att ha följt en uppåtgående trend under de senaste tre åren försvagas företagens konfidensindikator med 3,9 enheter och landar på 103,7. Nivån är fortsatt något starkare än normalt. För Stockholms hushåll biter sig de negativa tongångarna fast. Hushållen var redan under föregående kvartal pessimistiska om tillvaron. Konfidensindikatorn för hushållen faller nu med 3,5 enheter till 94, vilket är klart svagare än normalt. Hushållen har inte varit så här dystra sedan 2012. kv 4 2015 kv 1 2016 Förändring Läget Stockholmsbarometern 105,8 101,8-4,0 + KONFIDENSINDIKATORER Hushåll 97,5 94,0-3,5 - Näringsliv 107,6 103,7-3,9 + Tabell 1. Det ekonomiska läget ur Stockholmsperspektiv Index, medelvärde =. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), 99 101 ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). Indikatorerna bygger på ett urval av 2 856 företag, varav 1 356 svarande (47 %) inom en rad olika branscher. Antal svarande hushåll i Stockholm är 161. Dystrare stämningsläge hos både hushåll och företag i huvudstadsregionen. 3
106 103 104,7 103,3 106,1 105,8 101,8 Figur 1. Stockholmsbarometern jämfört med de senaste fyra kvartalen Barometerindikator baserad på både hushåll och företag i Stockholm. Index, medelvärde =. kv 1 2015 kv 2 2015 kv 3 2015 kv 4 2015 kv 1 2016 Det senaste årtiondet kännetecknas av stora konjunkturfall för Stockholmsekonomin. Det första skedde kring år 2008 som ett resultat av den internationella finanskrisen. Från den krisen hämtade sig Stockholm starkt. Nedgången var drastisk men återhämtningen imponerande och konjunkturläget återställdes relativt snabbt. 120 115 110 105 95 90 Figur 2. Stockholmsbarometern i ett längre tidsperspektiv Barometerindikator baserad på både hushåll och företag i Stockholm. Index, medelvärde =. 85 80 75 70 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Den andra nedgången kom år 2010 som ett resultat av den europeiska skuldkrisen. Återhämtningen från den krisen har inte varit lika övertygande. Stockholmsekonomin uppvisade tecken på att en återhämtning kunde ligga i korten början av år 2012. Uppgången blev dock kortvarig och konjunkturen föll snart snabbt tillbaka. Ett år senare tog ekonomin fart igen och tilltron till ekonomin förbättrades påtagligt. Däremot har utvecklingen i Stockholmsekonomin under de senaste åren lämnat en hel del övrigt att önska. Det återstår en betydande väg att gå innan Stockholmsekonomin når upp till den nivå som uppmättes innan de senaste årens kriser bröt ut. Den betydande försvagning som noteras under första kvartalet 2016 innebär därför ett slag mot återhämtningen. 4
Handeln ankare på oroligt vatten Näringslivet i Stockholm backar på bred front. Majoriteten av viktiga delsektorer avger dystrare signaler. Dessutom försämras läget i flera nyckelsektorer. Överlag är läget något bättre än det historiska genomsnittet, men konfidensindikatorn inom flera branscher justeras ned. För den så viktiga handeln sker en försvagning av konfidensindikatorn med motsvarande 1,9 enheter jämfört med sista kvartalet 2015, till 111,6. Nedgången är dock mildare än för näringslivet i stort och läget är fortsatt mycket starkare än normalt. Det betyder att handeln agerar stöd för Stockholmsekonomin när näringslivet i övrigt möter motvind. Handeln är nu ensam om att prestera mycket bättre än det historiska genomsnittet av huvudbranscher i Stockholms näringsliv. Inom handeln går partihandeln framåt med drygt två enheter. Som delbransch sticker därmed partihandeln ut positivt medan övriga delbranscher inom handeln backar. För livsmedelshandeln samt motorfordonshandeln backar konfidensindikatorn med drygt fyra enheter. Livsmedelshandeln bibehåller en nivå som är över det historiska genomsnittet, medan motorfordonshandeln faller ned på en normalnivå. Konfidensindikatorn för sällanvaruköp försvagas med ett par enheter men liksom för livsmedelshandeln är läget alltjämt bättre än normalt. Det råder en kris på bostadsmarknaden i huvudstadsregionen. Byggandet har ökat under senare år. Däremot har byggbranschen gått kräftgång under ett antal kvartal. Läget var fortsatt bättre än normalt så sent som under sista kvartalet 2015 trots att branschens konfidensindikator backade med två enheter. Under första kvartalet accentueras dock de dystrare tongångarna inom byggbranschen och konfidensindikatorn försvagas med betydande 4,4 enheter. Nivån hamnar på,2, vilket innebär att läget nu inte är bättre än det historiska snittet. Detta trots att byggbehovet i huvudstadsregionen fortsatt är betydande. För de privata tjänstenäringarna försvagas konfidensindikatorn något under första kvartalet 2016. Branschen befinner sig nu på en normalnivå. Medan finansbranschen faller betydligt och företag med uppdragsverksamhet stärks endast på marginalen, så flyttar databranschen fram positionerna. Databranschens konjunkturindikator stärks med närmare sex enheter och klättrar därmed upp till en nivå som för första gången sedan slutet av 2013 är starkare än normalt. Efter att ha avslutat 2015 i dur backar tillverkningsindustrin till en nivå i linje med det historiska genomsnittet. Konfidensindikatorn för Stockholms tillverkningsföretag är nu,2. Det råder en kris på bostadsmarknaden i huvudstadsregionen. Byggandet har ökat under senare år. 5
kv 4-15 kv 1-16 Förändring Bygg 104,6,2-4,4 = Läget Handel 113,5 111,6-1,9 ++ Livsmedelshandel 110,8 106,6-4,2 + Handel med motorfordon 104,5,2-4,3 = Partihandel 115,3 117,4 2,2 ++ Sällanvaruköp 108,2 106,4-1,9 + Privata tjänstenäringar 101,5,9-0,6 = Data 95,8 101,7 5,9 + Finans och försäkring 112,5 85,5-27,1 -- Uppdragsverksamhet 98,9 99,3 0,4 = Tillverkningsindustri 129,6,2-29,4 = Tabell 2. Utvecklingen för olika branscher i Stockholm Index, medelvärde =. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), 99 101 ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). Data Partihandel Uppdragsverksamhet Figur 3. Så går det för utvalda Stockholmsbranscher Sällanvaruköp Livsmedelshandel Handel med motor Bygg Finans och försäkring Tillverkning -30-27 -24-21 -18-15 -12-9 -6-3 0 3 6 Staplarnas nivå anger förändring under första kvartalet 2016 jämfört med sista kvartalet 2015. Staplarnas färg anger konjunkturläge för respektive bransch: rött indikerar ett läge som är sämre eller mycket sämre än normalt, gult indikerar ett läge som är ungefär normalt, grönt indikerar ett läge som är bättre eller mycket bättre än normalt. 6
Dystrare hushåll och dämpad optimism bland Stockholms företag Hushållens långvariga pessimism håller inte bara i sig utan förvärras under årets första kvartal. Konfidensindikatorn för hushållen i Stockholm faller med 3,5 enheter, till 94, från en redan låg nivå. Nivån är den lägsta på fyra år och indikerar en stämning bland hushållen som är klart dystrare än normalt. Den försiktiga ljusning som hushållen gav uttryck för under tredje kvartalet 2015 avbröts under fjolårets sista kvartal. Den tydliga försvagning som noteras under första kvartalet 2016 markerar en nedåtgående trend bland Stockholmshushållens syn på ekonomin. Inte sedan 2012 har hushållen i Stockholm varit så dystra som nu. Stämningsläget bland hushållen skiljer sig mellan olika delar av Stockholm. Vad som är utmärkande för första kvartalet är att samtliga hushåll för första gången sedan 2012 intar en negativ position avseende konjunkturen. Under det föregående kvartalet var hushållen i de halvcentrala delarna ensamma om att se dystert på ekonomin. Genom att hushållen i de centrala liksom de icke-centrala delarna av Stockholms län nu blivit mer pessimistiska ändras den bilden. Stämningsläget i de halvcentrala delarna av länet stärks något men inte till den grad att den övergripande dystra sinnebilden förändras till det bättre. Centrala Halvcentrala Ej centrala Solna Botkyrka Ekerö Stockholm Danderyd Norrtälje Sundbyberg Haninge Nykvarn Huddinge Nynäshamn Järfälla Sigtuna Lidingö Södertälje Nacka Upplands-Bro Salem Vallentuna Sollentuna Vaxholm Tyresö Värmdö Täby Österåker Upplands Väsby Tabell 3. Stockholms olika delar I de centrala delarna försvagas konfidensindikatorn med 5,4 enheter, till 94,3. Normalläget som rådde bland dessa hushåll under fjolårets sista kvartal skiftar således till ett läge som är sämre än normalt. Minst dyster är man fortsatt i de icke-centrala delarna av Stockholm, även om konfidensindikatorn bland dessa hushåll faller tillbaka påtagligt under första kvartalet 2016. Siffran landar på 98,3, vilket är svagare än normalt. De halvcentralt belägna hushållen i Stockholm är något mindre nedstämda under årets första kvartal. Konfidensindikatorn stärks med ungefär 1,5 enheter till 94,6, vilket betyder att hushållen fortsatt anser att läget är sämre än normalt. 7
Medan hushållen i Stockholm under en längre tid blivit alltmer pessimistiska över den ekonomiska tillvaron så har huvudstadsregionens näringsliv tvärtom levererat alltmer positiva stämningsuttryck. 120 115 110 Figur 4. Konfidensindikatorer för hushåll i olika delar av Stockholm Index, medelvärde =. 105 95 90 85 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Centrala Halvcentrala Ej centrala Medan hushållen i Stockholm under en längre tid blivit alltmer pessimistiska över den ekonomiska tillvaron så har huvudstadsregionens näringsliv tvärtom levererat alltmer positiva stämningsuttryck. Det har lett till en ökande skillnad 8
mellan konfidensindikatorn för Stockholms hushåll respektive näringsliv. Denna skillnad nådde sin kulmen under fjolårets sista kvartal som ett resultat av en fortsatt stärkning för näringslivet, medan hushållens konjunkturindikator fortsatte att falla. Inte sedan år 2008, då den internationella finanskrisen bröt ut, hade skillnaden mellan hushållens och företagens stämningsläge varit så stor som då. Stockholms företag anser alltjämt att läget i huvudstadsekonomin är starkare än normalt. Men i och med att företagen justerar ned sin syn minskar skillnaden i stämningsläge mellan hushåll och näringsliv. En bidragande orsak till det svagare läget överlag är den påtagliga försvagningen för företag i centrala delarna av Stockholms län. Konfidensindikatorn där sjunker med drygt sex enheter ned till 103,8. Det är ett betydande fall, även om läget fortsatt är starkare än normalt. Även företagen i de halvcentrala delarna av länet justerar ned sin tilltro och konfidensindikatorn faller som ett resultat av det med en enhet, till 105,7. Däremot förstärks konfidensnivån något bland företagen i de minst centrala delarna av länet. Detta ska dock ses mot bakgrund av det kraftiga fall som uppmättes bland de icke-centralt belägna företagen under föregående kvartal. 120 115 110 105 Figur 5. Konfidensindikatorer för näringslivet i olika delar av Stockholm Index, medelvärde =. 95 90 85 80 75 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Centrala Halvcentrala Ej centrala 9
HUSHÅLL kv 4-15 kv 1-16 Förändring Läget Centrala 99,7 94,3-5,4 - Halvcentrala 93,2 94,6 1,4 - Ej centrala 103,6 98,3-5,3 - Tabell 4. Konfidensindikatorer i olika delar av Stockholm FÖRETAG kv 4-15 kv 1-16 Förändring Läget Centrala 110,0 103,8-6,2 + Halvcentrala 106,7 105,7-1 + Ej centrala,5 103,7 3,2 + Index, medelvärde =. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), 99 101 ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). NORMALT SVAGT STARKT Hushållen har blivit än mer dystra och läget är klart svagare än normalt. NORMALT SVAGT STARKT Företagen är mindre optimistiska men läget är fortsatt bättre än normalt. 10
Stockholms näringsliv släpar efter resten av riket Baserat på respektive historiskt snitt för Stockholm liksom övriga rikets näringsliv har Stockholm presterat över eller i linje med övriga riket sedan ett par år tillbaka. Under första kvartalet 2015 var läget för huvudstadens näringsliv utifrån det egna historiska genomsnittet klart starkare än för övriga riket. Skillnaden i respektive konfidensindikator var då 2,5 enheter till Stockholms fördel. Under första kvartalet 2016 är skillnaden den motsatta: konfidensindikatorn för övriga rikets näringsliv är 2,1 enheter starkare i förhållande till sitt historiska snitt än i Stockholm. Inte sedan 2012 har Stockholms näringsliv haft en så tydligt svagare konfidensindikator jämfört med övriga landets näringsliv. 120 115 110 105 95 90 85 80 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 Figur 6. Näringslivet i Stockholm jämfört med övriga riket Index, medelvärde =. Konfidensindikatorer på vänster axel, skillnad mellan Stockholm och övriga riket på höger axel. 75-3,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Skillnad Sthlm riket Stockholm Övriga riket Hushållen tvivlar på svensk ekonomi Stockholms hushåll fortsätter att inta en pessimistisk hållning gentemot svensk ekonomi. Även om Stockholms hushåll justerar upp nulägesbilden något så biter sig misstron fast. Bilden är betydligt mörkare än normalt. Faktum är att synen på utsikterna för svensk ekonomi bland Stockholms hushåll inte varit så negativ sedan den finanskrisens dagar under 2008, och värre än under perioden för den europeiska skuldkrisen under perioden 2011 2012. 11
Trots hushållens överlag dystra syn på svensk ekonomi kännetecknas det första kvartalet 2016 av att fler hushåll ser mörkare på framtiden för landets ekonomi än vad nulägesbilden gör gällande. 50 40 30 20 Figur 7. Stockholmarnas syn på Sveriges ekonomi Säsongsrensade nettotal (bättre sämre). 10 0-10 -20-30 -40 kv 1-10 kv 1-11 kv 1-12 kv 1-13 kv 1-14 kv 1-15 kv 1-16 För närvarande Om tolv månader Hushåll i samtliga delar av Stockholms län uttrycker skepsis inför Sveriges ekonomi. Både nulägesbilden liksom tron på den ekonomiska situationen i Sverige det kommande året är som mest negativ bland hushållen i de halvcentrala delarna av Stockholms län. I de centrala liksom minst centrala delarna av Stockholm har hushållen en något mindre dyster bild av den nuvarande ekonomiska situationen i Sverige. Dock är de ej centralt belägna hushållen något mer skeptiska inför Sveriges ekonomiska situation framöver. 0-5 -10-15 -20-25 -30 Centrala Halvcentrala Ej centrala Figur 8. Synen på Sveriges ekonomi i olika delar av Stockholm Säsongsrensade nettotal (bättre sämre) första kvartalet 2016. För närvarande Om tolv månader 12
Jobben fortsätter komma men i lägre takt Nettotalet för antalet anställda, det vill säga skillnaden mellan andelen företag som ökar antalet anställda och andelen som reducerar anställningar, minskar under första kvartalet 2016. Överlag fortsätter emellertid en hög andel av Stockholmsföretagen att nyanställa. Nettotalen för jobben faller påtagligt under första kvartalet, från 20 till åtta. Nivån lever inte upp till de förväntningar om jobbtillväxt som företagen gav uttryck för under föregående kvartal, men är likväl över det historiska genomsnittet. I linje med nedrevideringen av utfallet för antalet anställda skruvar företagen ned sina förväntningar om antalet anställda framöver. Nettotalet sjunker från 22 till 12. Stockholm har länge lidit av en generell arbetskraftsbrist. Dessutom har arbetskraftsbristen påtagligt förvärrats under senare år. Under första kvartalet mildras arbetskraftsbristen något, men det är fortfarande så att arbetskraftsbristen bland företagen i Stockholm inte varit så allvarlig sedan finanskrisen 2008 som nu. kv 4-15 kv 1-16 Förändring Antal anställda, utfall 20 8-12 Antal anställda, förväntningar 22 12-10 Brist på arbetskraft, nuläge 32 29-3 Efterfrågeläge, nuläge 4-10 -14 Tabell 5. Anställningstryck och efterfrågan för företagen Nettotal är saldot mellan andelen företag som anger en ökning respektive en minskning. 40 30 20 Figur 9. Sysselsättningsläget i Stockholms näringsliv över tid Säsongsrensade nettotal, hela Stockholms näringsliv. 10 0-10 -20 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal anställda, utfall Brist på arbetskraft, nulägesomdöme 13
De flesta stockholmare som jobbar i näringslivet har sin anställning inom de privata tjänstenäringarna. På andra plats kommer handeln, där omkring var femte anställd stockholmare jobbar. Var tionde stockholmare jobbar inom bygg och en lika hög andel är anställda inom tillverkningsindustrin. Sammansättningen utgör en stor skillnad jämfört med tidigare. För femton år sedan var betydligt fler, drygt en tredjedel, anställda inom tillverkningsindustrin. Ungefär lika många var sysselsatta inom handeln medan endast en femtedel var anställda inom de privata tjänstenäringarna. Sysselsättningen inom de privata tjänstenäringarna har sålunda växt betydligt, medan allt färre är anställda inom tillverkning och handel. Andelen stockholmare som har sin anställning inom tillverkning har fallit mest. Sysselsättningen inom bygg har ökat något under de senaste femton åren, från sju procent 2010 till tio procent i dag. Tillverkning 10 % Bygg 10 % Figur 10. Inom vilka branscher jobbar stockholmarna? Handel 19 % Privata tjänstenäringar 61 % Handeln ökar nyanställningarna, särskilt inom motorfordonshandeln samt livsmedelshandeln. 14
60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 Motorfordonshandel Figur 11. Läget och utsikter för jobben inom olika Stockholmsbranscher Säsongsrensade nettotal. Utvalda branscher ur Stockholms näringsliv. Utfall Förväntan Starkast jobbtillväxt återfinns inom handeln och tillverkningsindustrin. Handeln ökar nyanställningarna, särskilt inom motorhandeln samt livsmedelshandeln. Anställningarna bland tillverkningsföretagen i Stockholm har varit svag, till och med vikande, under en längre period. Under fjolårets sista kvartal ökade anställningarna inom tillverkningsindustrin påtagligt och den utvecklingen håller i sig under första kvartalet 2016. Inom Stockholms byggbransch har jobbtillväxten stannat av. Därmed presterar jobbtillväxten klart under de högt ställda förväntningar som byggföretagen gav uttryck för under föregående kvartal. Förväntningarna på nyanställningarna inom byggbranschen är dock fortsatt höga inför kommande månader. Sysselsättningen inom de privata tjänstenäringarna haltar också. Efter att ha minskat antalet sysselsatta under tre kvartal i följd ökar antalet anställda inom databranschen något, men det är endast marginellt och långt ifrån de högt ställda förväntningar dataföretagen ställde upp under fjolårets sista kvartal. Precis som för byggbranschen vidhåller företagen i Stockholms databransch att framtiden är ljus, åtminstone vad gäller planerna på att nyanställa. Företag inom finans och försäkring minskar personalstyrkan. Det finns dessutom en övervikt av företag inom denna bransch som planerar att minska antalet anställda framgent. 15
Branschfördjupning HANDEL Bland Stockholms huvudbranscher är handeln under första kvartalet 2016 ensam om att prestera klart över det historiska genomsnittet. Konfidensindikatorn försvagas dock med närmare två enheter, främst som ett resultat av en tillbakagång för livsmedels- samt motorfordonshandeln. Sällanvaruköpen minskar likaså. Den enda delbransch inom handeln som går framåt är partihandeln, som står för en stor del av branschens generella motståndskraft. 120 115 110 Figur 12. Konfidensindikator för handeln Index, medelvärde =. 105 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Stockholm Övriga riket 120 115 110 105 Figur 13. Konfidensindikator för delbranscher inom handeln i Stockholm Index, medelvärde =. 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Livsmedel Sällanköpsvaror Motorfordon Partihandel 16
Försämrade försäljningssiffror inom handelns samtliga delbranscher bidrar till den försvagade konfidensnivån. Särskilt inom motorfordonshandeln noteras en påtaglig minskning av försäljningsvolymerna. Samtidigt minskar lönsamheten något. Inom motorfordonshandeln och partihandeln expanderas varulagren. Samtliga av handelns delbranscher justerar ned förväntningarna avseende försäljningssituationen på sex månaders sikt. BYGG Trots ett skriande byggbehov i huvudstadsregionen har konfidensindikatorn för branschen länge varit avvaktande. Vändningen kom för ungefär ett år sedan, då konfidensindikatorn passerade över gränsen vad som anses vara bättre än normalt. Under årets första kvartal backar byggsektorn åter och konfidensindikatorn försvagas med dryga fyra enheter. Det betyder att branschen åter faller till en nivå som endast är i linje med det historiska genomsnittet. Försvagningen beror inte på ett minskat byggande i nuläget. Enligt branschen ökade tvärtemot byggandet under första kvartalet 2016. En högre andel företag upplever dessutom minskade hinder för byggande. Den fallande konfidensindikatorn förklaras i stället av en fallande orderstock och svagare förväntningar. Utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt har blivit mindre ljusa. 120 115 110 Figur 14. Konfidensindikatorn för byggindustrin Index, medelvärde =. 105 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Stockholm Övriga riket TJÄNSTER Utvecklingen för de privata tjänstenäringarna i Stockholm har inte övertygat under det senaste året. Efter en uppgång under slutet av 2014 har nivån legat stadig. Visserligen har konjunkturen varit bättre än det historiska snittet, men under slutet av 2015 började tjänstesektorn visa tecken på en försvagning. Under första kvartalet 2016 faller konfidensnivån och går in i ett normalläge. 17
120 115 En ökning av efterfrågan på dataföretagens tjänster samt förbättrad lönsamhet gör att branschen nu går bättre än normalt. 110 105 95 90 Figur 15. Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar Index, medelvärde =. 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Stockholm Övriga riket Ett stöd för Stockholms tjänstenäringar är att databranschens konfidensindikator går framåt och når sin högsta notering på två år. Det är främst en ökning av efterfrågan på dataföretagens tjänster samt förbättrad lönsamhet som gör att branschen nu går bättre än normalt. Arbetskraftsbristen förvärras dock under första kvartalet och mäts till den högsta på fem år. Det är avsevärt fler företag inom databranschen som nu anger arbetskraftsbrist som det främsta hindret för företagets verksamhet. Inte sedan 2007 har brist på arbetskraft framhållits som en lika allvarlig hämsko för databranschen som under första kvartalet 2016. 18
120 115 110 105 95 Figur 16. Konfidensindikatorn för utvalda delbranscher inom privata tjänstenäringar i Stockholm Index, medelvärde =. 90 85 80 75 70 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Databranschen Uppdragsverksamhet Finans och försäkring TILLVERKNING En stark orderingång på exportmarknaden bidrog till en kraftig uppgång för tillverkningsindustrin i Stockholm under fjolårets sista kvartal. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin kännetecknas av stor variation. Under första kvartalet 2016 faller konfidensindikatorn tillbaka till en nivå som ligger i linje med det historiska genomsnittet. Detta stämmer överens med de förväntningar om försäljningspremier och orderingången som branschen gav uttryck för under föregående kvartal. Även detta kvartal kännetecknas av svagare förväntningar om orderingång på både hemma- och utlandsmarknaden, vilket riskerar att kyla av produktion och anställningar inför nästkommande kvartal än mer. 130 125 120 115 Figur 17. Konfidensindikatorn för Stockholms tillverkningsindustri Index, medelvärde =. 110 105 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Stockholm Övriga riket 19
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Brunnsgatan 2 Box 160 50 103 21 Stockholm Tel: 08-555 00 www.chamber.se ANSVARIG ANALYS: Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom ah@chamber.se Mobil: 070-949 18 26 ANSVARIG KOMMUNIKATION: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se www.stockholmsbarometern.se