Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen tog fart och fick spridning: triangelhandeln, en modernisering av jordbruket, urbaniseringen och nya tekniska uppfinningar. hade tjänat en stor summa pengar av triangel handeln så kunde nu flera stycken handelsmän slå ihop sina pengar och bilda en fabrik och tjäna ännu mera pengar. Eftersom att det nu var flera handelsmän som jobbade ihop så hade deras kassa växt enormt. När de har den stora summan pengar till fabriken kan de använda en del av de pengarna till att köpa varor från andra handelsmän eller bönder som de sen kan göra om i sin egen fabrik och sälja vidare. Men för att kunna ha en fabrik behövs inte bara varor utan även arbetskraft vilket de fick från jord- bruket som moderniserats. Jordbrukets modernisering var ett annat mycket viktigt skäl till industrialiseringen. Innan 1700-talet hade alla bönder små tegar på lite olika ställen runt byn så att alla skulle få del av den sämsta och den bästa (den näringsrikaste jorden). Men nu hade man moderniserat jordbruket och lagt ihop allas små tegar så att man fick en stor åker. Detta betydde att det blev lättare att så och skörda då eftersom man inte behövde byta ställe och akta sig för att slinta över på grannens åker. På så vis kunde bönderna jobba effektivare och matproduktionen ökade. Då behövdes det färre bönder som arbetade med jorden och fler kunde istället arbeta i fabriker. / / Läs fortsättningen på resonemanget i bilagan
Sammanfattande presentation. Vad? När? Var? Värderar de olika faktorerna med modalitet. Resonemang i flera led med komplexa samband. Tydligt markerad styckeindelning håller isär orsakerna. Kärnmeningar visar tydligt vad stycket handlar om. Säker och precis begreppsanvändning Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen tog fart och fick spridning: triangelhandeln, en modernisering av jordbruket, urbaniseringen och nya tekniska uppfinningar. hade tjänat en stor summa pengar av triangel handeln så kunde nu flera stycken handelsmän slå ihop sina pengar och bilda en fabrik och tjäna ännu mera pengar. Eftersom att det nu var flera handelsmän som jobbade ihop så hade deras kassa växt enormt. När de har den stora summan pengar till fabriken kan de använda en del av de pengarna till att köpa varor från andra handelsmän eller bönder som de sen kan göra om i sin egen fabrik och sälja vidare. Men för att kunna ha en fabrik behövs inte bara varor utan även arbetskraft vilket de fick från jord- bruket som moderniserats. Jordbrukets modernisering var ett annat mycket viktigt skäl till industrialiseringen. Innan 1700-talet hade alla bönder små tegar på lite olika ställen runt byn så att alla skulle få del av den sämsta och den bästa (den näringsrikaste jorden). Men nu hade man moderniserat jordbruket och lagt ihop allas små tegar så att man fick en stor åker. Detta betydde att det blev lättare att så och skörda då eftersom man inte behövde byta ställe och akta sig för att slinta över på grannens åker. På så vis kunde bönderna jobba effektivare och matproduktionen ökade. Då behövdes det färre bönder som arbetade med jorden och fler kunde istället arbeta i fabriker. Väljer relevanta faktorer. Här presenterade som nominaliseringar. Det här skulle kunna vara ännu tydligare förklarat med ämnesspecifika begrepp som kapital, råvaror, produkter och vinst. Visar hur orsakerna hänger samman. Använder passande sambandsord. / / Läs fortsättningen på resonemanget i bilagan
Bilaga till kapitlet Skriva Redogör för orsakerna till den industriella revolutionen! Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen tog fart och fick spridning: triangelhandeln, en modernisering av jordbruket, urbaniseringen och nya tekniska uppfinningar. hade tjänat en stor summa pengar av triangel handeln så kunde nu flera stycken handelsmän slå ihop sina pengar och bilda en fabrik och tjäna ännu mera pengar. Eftersom att det nu var flera handelsmän som jobbade ihop så hade deras kassa växt enormt. När de har den stora summan pengar till fabriken kan de använda en del av de pengarna till att köpa varor från andra handelsmän eller bönder som de sen kan göra om i sin egen fabrik och sälja vidare. Men för att kunna ha en fabrik behövs inte bara varor utan även arbetskraft vilket de fick från jordbruket som moderniserats. Jordbrukets modernisering var ett annat mycket viktigt skäl till industrielliseringen. Innan 1700-talet hade alla bönder små tegar på lite olika ställen runt byn så att alla skulle få del av den sämsta och den bästa (den näringsrikaste jorden). Men nu hade man moderniserat jordbruket och lagt ihop allas små tegar så att man fick en stor åker. Detta betydde att det blev lättare att så och skörda då eftersom man inte behövde byta ställe och akta sig för att slinta över på grannens åker. På så vis kunde bönderna jobba effektivare och matproduktionen ökade. Då behövdes det färre bönder som arbetade med jorden och fler kunde istället arbeta i fabriker. Ytterligare en anledning till att jordbruket moderniserades var att man ändrade hur och när man sådde och skördade. Innan hade man höstsådd, vårsådd och träda (när någonting låg i träda gick det inte att skörda där). Istället kom man nu på att man kunde ha växeljordbruk - det vill säga att man odlade en gröda ett år och en annan nästa år eftersom olika grödor tar upp olika näringsämnen ur marken. Då behövde man inte låta jorden ligga i träda längre. Som ett resultat av detta gav jordbruket mera mat så att flera människor överlevde. Fler människor betydde både ökad arbetskraft och ökade möjligheter för handelsmännen att sälja saker från sina fabriker. En konsekvens av att flera människor överlevde var urbanisering. Urbanisering innebär att människor flyttar från landet in till stan. En följd av att jordbrukets effektivitet och den ökade matproduktionen var som vi såg i styckena innan att allt fler överlevde. Då blev det så fullt på landet att folk inte fick någon åker. Man behövde inte heller lika många bönder längre. De som kom in till storstäderna behövde ett jobb så att de kunde försörja sig. De jobbade i de fabriker som handelsmännen byggt upp. En konsekvens av att det var många som var i behov jobb så var att handelsmännen kunde ge dem som arbetade svältlöner. Eftersom man inte kunde förhandla sig till högre lön då riskerade man att bli utbytt eftersom så många ville ha jobb (de fanns så många och välja på). Man hade även det billigt i fabrikerna så att alla kunde handla varor det var också ett skäl till svältlönerna för handelsmännen tjänade på låga priser. Att människorna fick idéer om nya uppfinningar, t.ex. den mekaniska vävstolen Spinning Jenny, var också en anledning till att det blev en industriell revolution. Eftersom de som ägde fabriker ville tillverka sina grejor så snabbt som möjligt så kunde de bygga nya uppfinningar så att tillverkningen ökade. Om tillvekningsprocessen ökande så kunde handelsmännen sälja mera grejor till alla samtidigt som de själva tjänade pengar på det. Summan av kardemumman är att utan alla dessa saker som hände i Storbritannien hade ingen revolution vuxit fram. En del saker kanske var mer viktiga än andra. Till exempel hade det aldrig gått att starta revolutionen om man inte haft några rikedomar som kommit från andra länder med triangelhandeln. Det var ju det som gjorde att man kunde skaffa nya fabriker och mer råvaror och på det sättet kunde man öka handeln och revolutionen ännu mer. Men om det inte funnits arbetskraft och folk som kunde köpa saker, så hade man inte kunnat ha några revolutioner eller någon handel. Så allt hänger ihop. Allt det här har sin egen pusselbit i det vi kallar industriella revolutionen.
Därför bör folkomröstningar vara rådgivande Folkomröstningar sker genom att riksdagen föreslår en sak (en lagändring) och folket röstar om detta. Folkomröstningar i Sverige är rådgivande, om de inte rör grundlagsändringar. De folkomröstningar vi har haft i Sverige har alla varit rådgivande. Jag anser att folkomröstningar i Sverige ska vara rådgivande och det finns flera starka skäl för den åsikten. För det första måste man tänka på att det visserligen är bra att folket är med och bestämmer, men det är inte så bra om ett helt land för all framtid ska rätta sig efter vad folket råkar tycka just den dag som det är folkomröstning. Om vi låter folkomröstningar vara bindande, så blir det samma sak som att de som lever idag får bestämma hur de som lever efter oss ska sköta sitt samhälle. Det blir som en diktatur, fast det förflutnas diktatur. Vem skulle vilja leva i ett samhälle där allt var bestämt av förfäderna? Inte jag i alla fall, om jag inte var en extremkonservativ människa som tyckte allt var bättre förr, och det är jag inte. Vi kan skatta oss lyckliga att folkomröstningar i Sverige är rådgivande. Tänk hur det var med högertrafikomläggningen 1955, då röstade nästan 90 % för att Sverige skulle behålla vänstertrafik. Ändå införde riksdagen bara några år senare, 1963 för att vara exakt, högertrafik. Det gjorde man eftersom Sverige hade börjat handla allt mer med andra länder och lastbilstrafik och andra kommunikationer hade ökat. Hade man då haft en bindande folkomröstning, så hade det kanske hindrat vår ekonomiska utveckling och det kunde man ju inte veta när man hade folkomröstning Ett annat problem som skulle kunna uppstå med bindande folkomröstningar är att resultatet av dem kan bli oklart. Tänk till exempel på folkomröstningen om kärnkraft 1980. Där hade man inte två alternativ (ja eller nej till kärnkraft) utan också ett tredje alternativ, som var att man skulle avveckla kärnkraften, fast på längre sikt. Vi kan likna kärnkraftomröstningen vid att eleverna i en klass skulle rösta om ifall de ska ha läxor eller inte och har tre alternativ: JA, NEJ, eller KANSKE om det behövs. Om kanske-alternativet skulle vinna skulle det helt klart uppstå förvirring. Förvirring i en klass kanske man kan leva med. Men hur är det med politisk förvirring? Vad skulle hänt om en sådan folkomröstning varit bindande? Det vet vi inte eftersom vi inte har bindande folkomröstningar i sådana frågor. Men det hade uppstått mycket förvirring, den saken är klar. Och förvirring gör att det blir svårare att styra landet och det förlorar alla på. Så jag röstar nej till bindande folkomröstningar. Jag förstår argumentet att man ska respektera folkets vilja. Men det gör man enligt min åsikt bättre genom att lyssna på folket än att för all framtid lyda de som går och folkomröstar en viss dag.
Därför bör folkomröstningar vara rådgivande En inledande definition. Tar ställning och uttrycker ståndpunkter tydligt. Känslomässigt argument. En jämförelse med framtidsperspektiv. Logiskt argument. Ett exempel med ekonomiskt perspektiv. Bygger ut med orsaker och konsekvenser. Logiskt argument: ett problem. Bygger ut med jämförelser, här i ett politiskt praktiskt perspektiv. Upprepar ståndpunkten och det viktigaste argumentet. Folkomröstningar sker genom att riksdagen föreslår en sak (en lagändring) och folket röstar om detta. Folkomröstningar i Sverige är rådgivande, om de inte rör grundlagsändringar. De folkomröstningar vi har haft i Sverige har alla varit rådgivande. Jag anser att folkomröstningar i Sverige ska vara rådgivande och det finns flera starka skäl för den åsikten. För det första måste man tänka på att det visserligen är bra att folket är med och bestämmer, men det är inte så bra om ett helt land för all framtid ska rätta sig efter vad folket råkar tycka just den dag som det är folkomröstning. Om vi låter folkomröstningar vara bindande, så blir det samma sak som att de som lever idag får bestämma hur de som lever efter oss ska sköta sitt samhälle. Det blir som en diktatur, fast det förflutnas diktatur. Vem skulle vilja leva i ett samhälle där allt var bestämt av förfäderna? Inte jag i alla fall, om jag inte var en extremkonservativ människa som tyckte allt var bättre förr, och det är jag inte. Vi kan skatta oss lyckliga att folkomröstningar i Sverige är rådgivande. Tänk hur det var med högertrafikomläggningen 1955, då röstade nästan 90 % för att Sverige skulle behålla vänstertrafik. Ändå införde riksdagen bara några år senare, 1963 för att vara exakt, högertrafik. Det gjorde man eftersom Sverige hade börjat handla allt mer med andra länder och lastbilstrafik och andra kommunikationer hade ökat. Hade man då haft en bindande folkomröstning, så hade det kanske hindrat vår ekonomiska utveckling och det kunde man ju inte veta när man hade folkomröstning Ett annat problem som skulle kunna uppstå med bindande folkomröstningar är att resultatet av dem kan bli oklart. Tänk till exempel på folkomröstningen om kärnkraft 1980. Där hade man inte två alternativ (ja eller nej till kärnkraft) utan också ett tredje alternativ, som var att man skulle avveckla kärnkraften, fast på längre sikt. Vi kan likna kärnkraftomröstningen vid att eleverna i en klass skulle rösta om ifall de ska ha läxor eller inte och har tre alternativ: JA, NEJ, eller KANSKE om det behövs. Om kanske-alternativet skulle vinna skulle det helt klart uppstå förvirring. Förvirring i en klass kanske man kan leva med. Men hur är det med politisk förvirring? Vad skulle hänt om en sådan folkomröstning varit bindande? Det vet vi inte eftersom vi inte har bindande folkomröstningar i sådana frågor. Men det hade uppstått mycket förvirring, den saken är klar. Och förvirring gör att det blir svårare att styra landet och det förlorar alla på. Så jag röstar nej till bindande folkomröstningar. Jag förstår argumentet att man ska respektera folkets vilja. Men det gör man enligt min åsikt bättre genom att lyssna på folket än att för all framtid lyda de som går och folkomröstar en viss dag. Tar upp och bemöter ett motargument. Värderande ord och modalitet visar åsikter och Retoriska frågor Detaljerad fakta ger trovärdighet. Direkt, uppmanande tilltal Inkluderande tilltal