Verksamhetsplan 2012 A 191-516/12 APG 191-510/12
Fakta om Polismyndigheterna Geografi och befolkning Kronoberg Kalmar Antal Kommuner/Närpolisområden 8/3 12/2 Antal invånare (30 Sep 2011) 184 426 233 074 Andel befolkning av Riket 2 % 2,5 % Areal, km 2 9426 11171 Invånare per km 2 19 21 Personal Kronoberg Kalmar Antal anställda 421 (-2) 540 (+34) - poliser (varav antal kvinnor) 320 (91) 387 (97) - civilanställda (varav antal kvinnor) 101 (76) 153 (106) Antal Poliser per 100.000 inv. 173 166 Andel Poliser under 40 års ålder 50 % 40 % Andel Poliser över 50 år och äldre 32 % 34 % Sjukfrånvaro (källa: RPS Årsredovisn. 2011) 2,9 % 3,2 % Brottslighet Kronoberg Kalmar Brottsbalksbrott (källa: Brå 2010) - Totalt anmälda brott (förändring inom parantes) 17 147 (-5%) 20 709 (-7%) - Brott per 100 000 invånare 9 342 8 866 - Brott mot person 3 567 5 400 - Brott mot person per 100 000 1 943 2 312 - Förmögenhetsbrott 12 927 14 248 - Tillgreppsbrott per 100 000 7 043 6 100 Anmälda brott per anställd polis 54 55 RPS Tertialredovisning T 1-2 2011 Brott per 100 000 invånare (rangordn 1 ) Kronoberg Kalmar B1- Våldsbrott 914 (20) 1 066 (13) B1- Tillgreppsbrott 3 144 (7) 2 790 (9) - varav inbrott i bostad 284 (5) 221 (10) B1 - Skadegörelse 780 (11) 676 (19) B2 - Trafikbrott 1 119 (12) 1 048 (17) B2 - Narkotikabrott 424 (21) 513 (15) B3 - Tillgrepp i butik 351 (10) 286 (18) Antal mängdbrott (Källa: RPS Verksamhetsuppföljning 2010) 18 972 23 315 Händelserapporter, HR. Prio 1-6 12 mån (jmf helår 2010) 43 015 (46 086) 48 766 (44 644) HR 2010-11-01 2011-05-02 22 309 22 829 HR 2011-05-03 - -2011-10-31 20 706 25 937 1 Rangordning i Riket. Antal brott per 100.000 invånare. Trafik- och narkotikabrott är i huvudsak brott som är initierade av polisen. 2
Innehållsförteckning 1 Länspolismästaren har ordet...4 2 Verksamhetens inriktning...5 2.1 Förbättrat verksamhetsresultat genom god resultatkultur...5 2.2 Planlagd verksamhet...5 2.3 Polisens värdegrund...6 2.4 Rättstillämpningen ska vara rättssäker, enhetlig och effektiv...6 2.5 Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten...6 3 Sydsamverkan inriktning...6 3.1 Planlagda insatser i Sydsamverkan...7 4 Polisstyrelsens inriktning...7 5 Intern styrning och kontroll...8 6 Förutsättningar för verksamhetens bedrivande...8 6.1 Krisberedskap...8 6.2 Arbetsmiljöarbete...8 6.3 Miljöledningsarbete...9 6.4 Kommunikation...9 6.5 Verksamhetsskydd...9 7 Förebygga och utreda brott...10 7.1 Samverkan...10 7.2 Unga lagöverträdare...10 7.3 Brottsofferarbete för en ökad trygghet...11 7.4 IT-forensisk verksamhet...11 7.5 Brott och verksamhet med särskilt fokus...11 7.5.1 Uppföljning av ärendeflöde...11 7.5.2 Gemensamma mål polis-åklagare...12 7.5.3 Våldet ska minska...12 7.5.4 Fler mängdbrott ska klaras upp...13 7.5.5 Organiserad brottslighet ska bekämpas...15 7.5.6 Trafiken ska blir säkrare...15 7.5.7 Narkotikan ska bekämpas...16 7.5.8 Gränskontroll och utlänningsverksamhet...16 7.5.9 Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande...16 7.5.10 Rättssäker hantering av polisrättsärenden...17 8 Kompetensförsörjning...17 8.1 Rätt person med rätt kompetens på rätt plats...17 8.2 Arbetsgivarroll och arbetsmiljö...17 9 Ekonomi...18 Bilaga 1 - Polisens karta 2012...19 Bilaga 2 - Begreppsförklaringar...20 3
1 Länspolismästaren har ordet Polisstyrelserna har fastställt verksamhetsplanen för Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län. För andra året i rad har vi en gemensam verksamhetsplan för de båda polismyndigheterna. Det tycker jag är bra. Det fördjupade samarbetet mellan våra polismyndigheter har alla förutsättningar för att bli stilbildande för landet. Inför framtagandet av årets verksamhetsplan har det blivit tydligt att de s.k. nationella målen ska ses som riktvärden som ska nås inom en treårsperiod. Inom ramen för detta har lokala mål kunnat sättas. Lokala mål som har mer förankring i de faktiska förutsättningar som finns vid respektive polismyndighet. Under det kommande verksamhetsåret, närmare bestämt senast den 31 mars 2012, kommer det att redovisas ett förslag som pekar ut riktningen för hur Polisen ska vara organiserad i framtiden. Exakt vad förslaget kommer att innehålla vet vi dock först när det har presenterats. Fram till dess är allt bara spekulationer. Min personliga uppfattning är dock att mycket talar för att förslaget kommer att innehålla ett förslag om en gemensam polismyndighet för hela landet. En polismyndighet som har en regional indelning och där det finns ett territoriellt ansvar. Oavsett hur förslaget kommer att se ut så tror jag inte att den dagliga verksamheten kommer att påverkas i någon större omfattning. Eventuella förändringar kommer främst att beröra ledningsstrukturen. En stor utmaning för oss under verksamhetsåret 2012 är att se till att det förändringsarbete som redan pågår här hos oss och det som kommer att påbörjas inom Polisen i stort inte påverkar vår resultatutveckling i negativ riktning. Här måste vi alla hjälpas åt. Redan nu kan vi förutse att vi kommer att bli något färre poliser inom respektive polismyndighet under 2012. Detta innebär inte något dramatiskt utan är endast en, genom naturlig avgång, anpassning till det faktum att vi ska vara 20 000 poliser i landet. Vid ingången av 2012 fanns fler poliser än så anställda. Vi vet nu vilka förväntningar som polisstyrelserna har på oss under verksamhetsåret. Det är i detta sammanhang en självklarhet att vi gör vårt yttersta för att kunna leva upp till dessa förväntningar. Om det behövs så måste vi hittar nya vägar för att förbättra resultaten inom vissa områden. Min förhoppning är att våra diskussioner under det kommande verksamhetsåret mer ska fokusera på hur vi faktiskt ska kunna hjälpa varandra för att myndigheternas samlade resultat ska bli bättre och mindre på förklaringar om varför vi inte uppnår vissa mål. Även under verksamhetsåret 2012 kommer vi att behöva göra prioriteringar inom vår verksamhet, vilket alltid är svårt. Inte minst när vi behöver prioritera bland prioriterade områden. Det är viktigt att vi alla, oavsett var vi finns i organisationen, är beredda att på ett tydligt och bra sätt förklara och kommunicera gjorda prioriteringar. Ibland är det så att de prioriteringar som görs i ett helhetsperspektiv inte helt överensstämmer med de prioriteringar som var och en av oss vill göra i det lilla. Det är då viktigt att ha förmågan att höja blicken för att på så vis få förståelse för helheten. Vi har ett helt verksamhetsår framför oss. Förutsättningarna för att bedriva en bra verksamhet under 2012 är rimliga. Nu gäller det att vi tar tag i saker och ting direkt och att vi inte tappar tempo i början av året. Polisen har ett tydligt krav på sig att åstadkomma ett väsentligt bättre verksamhetsresultat. Innebörden av detta kan variera över landet. Polismyndigheterna har ju lite olika förutsättningar. Men det är tydligt att vi alla måste dra vårt strå till stacken. Det är inte möjligt att slå sig till ro och vara nöjd med de resultat som har uppnåtts tidigare. Nu ser vi istället fram emot 2012, ett verksamhetsår som är ett år då Polisen har möjlighet att visa att vi både kan och vill ta ytterligare steg framåt. Anders Kjaersgaard Länspolismästare 4
2 Verksamhetens inriktning Polisen har ett viktigt uppdrag 2 och det finns högt ställda förväntningar och krav från medborgare, riksdag och regering samt från en lång rad andra aktörer på den verksamhet som bedrivs. Genom polisens planeringsförutsättningar utvecklas och preciseras mål och riktlinjer som riksdag och regering lägger fast. Rikspolischefen långsiktiga inriktning sammanfattar Polisens uppdrag i fem punkter: Färre brott ska begås Fler brott ska klaras upp Människor ska känna sig trygga Vi ska bli synligare Förtroendet ska vårdas och stärkas I myndigheterna är verksamhetsplanen ledningens viktigaste dokument för att tydliggöra den ledning och styrning som krävs för att fullfölja det ansvar som vilar på Polisen och som tydliggörs genom regleringsbrevet, Rikspolischefens inriktning och Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar. 2.1 Förbättrat verksamhetsresultat genom god resultatkultur Utifrån regeringens krav och mot bakgrund av de resurstillskott som tillförts polisen finns det ett ansvar för att effektivisera verksamheten och förbättra verksamhetsresultaten, något som kräver en god resultatkultur. Verksamheten inom Polisen ska bedrivas med hög och jämn kvalitet och ett krav finns att omotiverade skillnader i resultat mellan polismyndigheterna ska utjämnas. För att nå detta krävs utvecklade former för uppföljning, utvärdering och tillsyn. Tidigare verksamhetsresultat och prestationer, förbättrade arbetsmetoder och redskap ska skapa förutsättningar för en förbättrad verksamhet. Tidredovisningen ska vara ett viktigt underlag för att leda och styra verksamheten. För utvecklingen av en god resultatkultur är det viktigt med en aktiv dialog, genomförd på ett systematiskt och strukturerat sätt, mellan medarbetare och chefer/arbetsledare. En kontinuerlig dialog innebär också tillfälle för återkoppling till medarbetare vilket bidrar till arbetstillfredsställelse, utveckling av verksamheten samt att alla blir synliggjorda. Som medarbetare har man ansvar för att förbättra och utveckla verksamheten i enlighet med det uppdrag vi har och inte minst utifrån den gemensamma värdegrunden. Det är våra gemensamma insatser som är avgörande för verksamhetens resultat. Produktionsmål ska sättas upp vid samtliga enheter/team. 2.2 Planlagd verksamhet Förundersökningsledare och yttre befäl (samt i förekommande fall enhetschefer, närpolischefer, närpolisbefäl, spaningsledare m.fl.) ska ansvara för att planera, genomföra, kontrollera och följa upp ärenden och aktiviteter. Polisverksamheten ska planläggas enligt de metoder och rutiner som anges i Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Planeringsverktyget PUM-A som integreras med system för personal- och arbetstidsplanering ska användas för att planera och genomföra planlagd linjeverksamhet, planlagda insatser, särskild händelse samt utrednings- och utbildningsinsatser. För att nå uppsatta mål ska myndighetens resurser vara tillgängliga vid 2 Polisens uppdrag regleras genom olika lagar och förordningar, vissa övergripande och vissa mer specifika. Övergripande regelverk återfinns i Polislagen (1984:387), polisförordningen (1998:1558), förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. 5
rätt tid och på rätt plats i förhållande till verksamhetens behov. Verksamheten ska planeras enligt de nationella riktlinjerna för arbetstider. 2.3 Polisens värdegrund I den gemensamt framtagna värdegrunden framgår att vi ska vara engagerade, effektiva och tillgängliga. Våra värden ska vara grunden i organisationens kultur och visa hur vi vill uppfattas och vad vi vill kännetecknas av. Värdena ska vara vägledande för vårt förhållningssätt, bemötande och agerande i olika situationer, både som individer och som organisation internt och externt. Genom att allmänheten bemöts med yrkesskicklighet och respekt kan allmänhetens förtroende för polisen bibehållas och förstärkas. Det råder nolltolerans när det gäller kränkande yttranden och beteenden i myndigheterna. Som chef/arbetsledare har man ett ansvar för att vara tydlig med att sätta gränser, rätta till felbeteenden och stödja de som säger ifrån. Nationella policys såsom värdegrund och medarbetarpolicy ska implementeras i organisationen genom personalansvariga chefers dialoger med sina medarbetare och med hjälp av myndighetens expertfunktioner. Som medarbetare ska vi genom attityder och beteenden visa att allas lika värde värnas och att vi strävar efter att skapa goda resultat. 2.4 Rättstillämpningen ska vara rättssäker, enhetlig och effektiv Myndigheten ska noggrant följa rättsutvecklingen och sträva efter en rättstillämpning som tillgodoser intresset av likabehandling och som därmed innebär en verksamhet som är förutsägbar för den enskilde. Verksamheten ska samtidigt vara rättssäker för den personal som utför den. I arbetet med att skapa en rättsäker verksamhet utgör den plan för kontrollåtgärder som tas fram en viktig grund för kvalitetssäkring och riskhantering. Av särskild vikt är att utveckla och säkra arbetet med rättstillämpning inom ramen för den utvidgade samverkan mellan polismyndigheterna. 2.5 Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten Utifrån underlag från de lokala och regionala kriminalunderrättelsetjänsterna ansvarar Rikskriminalpolisen för framtagandet av den nationella lägesbilden om grov organiserad brottslighet och organiserad seriebrottslighet i Sverige. Efter att denna är beslutad i polisens nationella strategiska ledningsgrupp utger Rikskriminalpolisen det årliga inriktningsbeslutet för kriminalunderrättelsetjänsten i Sverige. Beslutet anger prioriterade inriktningar och fokusområden för kriminalunderrättelseverksamheten inom svensk Polis. 3 Sydsamverkan inriktning Operativa chefer vid polismyndigheterna i Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronbergs län har på uppdrag av Sydsamverkans ledningsgrupp tagit fram ett antal gemensamma operativa mål, till vilka det kopplas ett antal planlagda insatser. Prioritering och planläggning av den gemensamma verksamheten kräver flexibilitet vid användandet av polisiära resurser över länsgränserna. Myndigheternas operativa chefer ansvarar för att insatserna följs upp och redovisas till Sydsamverkans strategiska ledningsgrupp. Särskilt fokus i arbetet inom ramen för Sydsamverkan kommer att läggas på den mängdbrottsrelaterade seriebrottsligheten. Polismyndigheterna ska under 2012 ha beredskap för att medverka i lokala och regionala insatser som beslutats av den regionala operativa ledningsgruppen. Dessa brott är särskilt svåra att förebygga och utreda på grund av de kriminellas rörlighet över länsgränserna, vilket ställer särskilda krav på samverkan. 3 3 Inom Sydsamverkan pågår ett omfattande myndighetssamarbete. Beträffande övriga gemensamma verksamhetsmål för Sydsamverkan hänvisas till det gemensamma inriktningsdokumentet Samverkansinriktning 2012 6
3.1 Planlagda insatser i Sydsamverkan Inom tre områden har det i Sydsamverkan beslutats om att det under 2012 kommer att genomföras gemensamma planlagda insatser: Inom ramen för mängdbrott ska det under året beslutas om minst sex gemensamma planlagda och underrättelseledda insatser som riktas mot mängdbrottsrelaterade seriebrott som utförs på ett organiserat sätt. I syfte att minska antalet dödade och skadade och öka tryggheten i trafiken ska den regionala operativa ledningsgruppen under året besluta om minst fyra planlagda insatser i det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet. De gemensamma insatserna ska främst inriktas på alkohol och droger (SMA- DIT) samt säkerhetsanordningar på fordon, med minst två insatser inom vardera inriktningen. Alla trafikinsatser ska ha ett tydligt fokus på mängdbrottslighet. Den regionala operativa ledningsgruppen ska under året besluta om minst sex gemensamma planlagda och underrättelseledda insatser med målet att minska alkoholrelaterat våld i offentlig miljö. Insatserna ska riktas mot illegal alkoholinförsel via hamnarna och via Öresundsbron, och ska ske i samarbete med Tullverket och andra samverkande myndigheter. 4 Polisstyrelsens inriktning Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län ska bidra till att minska brottsligheten genom egna insatser och aktiv medverkan i samhällets gemensamma brottsförebyggande arbete. Den brottsutredande verksamheten förväntas utreda och redovisa betydligt fler mängdbrott. Arbetet ska kännetecknas av hög tillgänglighet, gott bemötande och korta handläggningstider. En lokalt förankrad polisverksamhet En grundläggande förutsättning för att öka människors trygghet och stärka polisens förtroende är ett nära samarbete i lokalsamhället. Ett viktigt moment är att följa upp och utveckla de samarbetsavtal som har träffats mellan polismyndigheterna och kommunerna. Samarbetsavtalen är ett av flera strategiska underlag för vårt gemensamma arbete med kommunerna. Våld i offentlig miljö Polismyndigheterna ska fortsätta arbeta systematiskt mot våld och missbruk av alkohol och andra droger i de offentliga miljöerna. Polismyndigheterna ska använda etablerade metoder och fortsätta utveckla arbetet enligt evidensbaserade metoder så att ordningsläget förbättras i syfte att minska krogoch gaturelaterat våld. Unga lagöverträdare En fjärde inriktning är verksamheter för ungdomar för att förebygga nyrekrytering till brottslighet, avbryta kriminella beteenden samt stärkta utredningsaktiviteter för snabb lagföring av ungdomar. Myndigheternas arbete med fokus mot ungdomars drog- och alkoholvanor, ger tydliga och positiva effekter på ungdomsvåldet i den offentliga miljön. Arbetet mot droger ska fortsätta med stöd av de goda erfarenheter som Kronobergsmodellen har bidragit till, med snabba och relevanta reaktioner mot ungdomars alkohol och droganvändning såväl som när dessa begår annan brottslighet. Tillgreppsbrott Problembilden när det gäller medborgarnas upplevda otrygghet och utsatthet för brott uppstår ofta som en effekt av upprepade tillgreppsbrott. Det är angeläget att bättre resultat nås för tillgreppsbrotten, och särskilt vid integritetskränkande brott som bostadsinbrott 4, både för den enskildes rättstrygghet och för 4 Med integritetskränkande tillgreppsbrott avses i detta fall stöld med eller utan inbrott i bostad, fritidshus samt väskryckning och fickstöld. 7
att kunna bibehålla ett högt förtroende för Polisen. Arbetet mot tillgreppsbrotten ska därför vara i fokus under de kommande åren och ansträngningar ska göras så att avsevärt fler brott ska klaras upp med utgångspunkt från förutsättningarna i respektive myndighet. 5 Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll ska vara en naturlig del av verksamhetens ledning och styrning. I förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll finns bestämmelser som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav 5 som bland annat framgår av myndighetsförordningen 6. Myndigheten gör årligen en självutvärdering för strukturerat bedöma verksamhetens möjligheter och brister i relation till våra åtaganden. För uppmärksammade brister upprättas en plan för kontrollåtgärder. Rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet följs även upp och bedöms genom en plan för kontroll på rättsenlighetens område samt vid behov i form av rutiner och handböcker. Utöver detta sker en uppföljning genom resultatdialoger på olika nivåer i organisationen samt genom individuell uppföljning med bäring på såväl nationella som lokala mål i verksamhetsplanen. 6 Förutsättningar för verksamhetens bedrivande Verksamheten inom polismyndigheten ska planeras och genomföras inom de ekonomiska ramarna och med kostnadseffektivitet som regeringen och riksdagen beslutar. Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är centrala utgångspunkter för verksamhetens bedrivande. Nedan beskrivs ett antal förutsättningar för att bedriva polismyndighetens verksamhet. 6.1 Krisberedskap Polisen ska ha en god krisberedskapsförmåga och skapa förutsättningar för en uthållig hantering av större händelser, som gör att medborgarna känner förtroende för Polisen när det inträffar en kris i samhället. För att uppnå detta ska övningar genomföras, personalens kompetens höjas och arbetet med att införa robusthöjande åtgärder fortsätta. Utgångspunkten för detta är sammanställningen av de åtgärder och brister som tagits fram i Polisens Risk- och Sårbarhetsanalys. Uthålligheten i vårt krishanteringsarbete ska hålla en hög nivå, och bygga på de överenskommelser och rutiner för samverkan som tagits fram i samarbete med andra krisaktörer. 6.2 Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljön inom myndigheterna uppfattas som god, men kräver ett fortsatt utvecklings- och informationsarbete vad gäller bland annat utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta för att än mer etablera arbetsmiljöansvaret hos personalansvariga chefer. Medarbetarnas insatser är avgörande för verksamhetsresultaten. Varje anställd har ansvar för att förbättra och utveckla verksamheten och på så sätt bidra till en god arbetsmiljö. Myndigheternas resultat från medarbetarenkäter ska utgöra ett av flera underlag för fortsatt arbete med arbetsmiljöfrågor. Varje medarbetare ska ha erhållit minst ett utvecklingssamtal under året där det bland annat ska ingå individuell utvecklingsplanering, arbetsmiljö och verksamhetsfrågor Medarbetarnas upplevda hälsa och välbefinnande ska bibehållas och frisknärvaron ska öka Formella rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska tillämpas fullt ut under året. 5 Övergripande kraven är att verksamheten bedrivs effektivt, att lagar och förordningar efterlevs, att redovisning sker på ett tillförlitligt och rättvisande sätt och att myndigheten hushåller väl med statens medel. 6 Här ställs även krav i förhållande till förordningen om årsredovisning och budgetunderlag samt säkerhetsskyddsförordningen. 8
6.3 Miljöledningsarbete För att bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen ska miljöledningssystem användas i statlig förvaltning. Syftet är att integrera miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten samt att ständigt förbättra miljöarbetet. Miljöledningsarbetet ska fokusera på betydande miljöaspekter inom verksamheten, i Polisens fall bland annat resor och transporter i tjänsten samt eloch energianvändning i våra fastigheter. Polismyndigheterna i Kalmar och Kronoberg ska fortsätta uppbyggnaden av ett miljöledningssystem i samverkan med myndigheterna i Skåne och Blekinge. Inte minst i arbetet med den fördjupade samverkan mellan Kalmar och Kronoberg ska antalet resfria möten öka genom att istället använda video- och telefonkonferenser samt vid resor nyttja tåg och andra kollektiva färdmedel i högre utsträckning då så är möjligt. Polismyndigheterna i Kalmar och Kronoberg ska, i samverkan med polismyndigheterna i Blekinge och Skåne, genomföra en miljöutredning som kan ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av miljöledningsarbetet. 6.4 Kommunikation Polisen ska arbeta utifrån de gemensamma riktlinjer för kommunikation som har tagits fram av RPS i samarbete med polismyndigheterna. Strävan är att metoder och verktyg för kommunikation ska öka Polisens möjligheter att nå ut med budskap och att målen för verksamheten nås. Extern kommunikation ska ha målet att förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat samt värna och stärka förtroendet för Polisen. Internt ska kommunikationen bidra till att skapa förståelse för verksamheten och dess mål. Alla medarbetare har ett ansvar att hålla sig själva informerade och att kommunicera med andra kring Polisen och verksamheten. Det är viktigt att den kommunikativa kompetens som behövs finns i organisationen. De elektroniska kanalerna Intrapolis och polisen.se ska användas planerat och samordnat för att nå aktuella målgrupper och öka Polisens tillgänglighet. Polisen ska också verka för att utveckla sin närvaro i sociala medier. 6.5 Verksamhetsskydd Polisens förmåga att planera och genomföra sina arbetsuppgifter utan störningar förutsätter att ett anpassat och ändamålsenligt verksamhetsskydd finns för myndigheternas fyra tillgångar; medarbetare, information, utrustning och lokaler. Polisen ska uppfattas som en säkerhetsmedveten organisation, såväl internt som externt. Under 2012 ska verksamhetsskyddet för polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län utvecklas och effektiviseras i samverkan för att förbättra befintligt verksamhetsskydd. Verksamhetsskyddet i Kronoberg och Kalmar län ska vara en del av vardagen för alla medarbetare. Ledning och styrning av verksamhetsskyddet ska utgå från verksamhetens behov och stödja förmågan att planera och utföra Polisens uppdrag. Medarbetarna ska fortlöpande erhålla lämplig information och utbildning inom området verksamhetsskydd. Verksamhetsskyddet för polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län ska under 2012 fortsätta utarbeta och utveckla gemensamma planer och rutiner inom verksamhetsskyddsområdet 7. 7 Avser att säkerställa kompetens hos medarbetare rörande trakasserier, våld eller hot om våld inom ramen för verksamhetsuppdraget, hantering av myndigheternas information, skydda av lokaler och utrustning, inarbetad metod för identifiering av risk och sårbarheter i verksamheten, hantering av incidenter samt kontinuerlig uppföljning av beslutade säkerhetsåtgärder för att säkerställa säkerhetsnivåerna. 9
7 Förebygga och utreda brott Nationellt, regionalt och lokalt fastställs inriktningen för verksamheten genom mål, strategier och metoder. Syftet är att bidra till en positiv resultatutveckling och en förbättrad situation för den som utsätts för brott. I detta avsnitt återfinns de grundläggande inriktningsområdena och kompletterande mål för verksamhetsområdena brottsförebyggande arbete (BF) samt utredning och lagföring (UL). För att nå framgång med att minska brottsligheten och öka tryggheten förutsätts att Polisens brottsförebyggande arbete är planlagt, proaktivt och problemorienterat, sker i samverkan med andra samhällsaktörer samt är kunskapsbaserat och bygger på underrättelser och kunskap om vilka åtgärder som är effektiva. Modellen ska vara att göra rätt saker, på rätt sätt och i rätt omfattning. 7.1 Samverkan I arbetet med att öka människors trygghet, och att förebygga och utreda brottslighet är samarbetet med kommuner, skolor och organisationer viktigt. Polismyndigheterna ska arbeta för att fördjupa samverkan med kommunerna, främst i gemensamma ärenden med skola och socialförvaltning. Framtagande av en gemensam lägesbild inom ramen för samverkansavtalen mellan Polis-Kommun bidrar till att skapa förståelse för vilka problem som finns lokalt. Samarbete och stödjande åtgärder ska även fortsätta med frivilligorganisationer inom ramen för Grannsamverkan, volontärverksamhet och liknande initiativ. Därmed öppnar sig möjligheter att mer effektivt kunna styra resurser och metoder mot de områden som påverkar människors trygghet. Trygghetsskapande perspektivet och medborgarnas uppfattning om trygghetssituationen, vilket bland annat framgår av lokala och nationella trygghetsundersökningar 8, ska vara en naturlig del i planeringen och genomförandet av verksamheten. Avsikten är att genomföra förnyade trygghetsundersökningar tillsammans med kommunerna under 2012. 7.2 Unga lagöverträdare Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Brott som begås av och mot unga ska sättas i särskilt fokus både i det brottsförebyggande arbetet och det utredande arbetet med ungdomsärenden. Polisen ska utreda ungdomsbrott snabbare och utveckla förmågan att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell bana och göra insatser för dem. 9 Polisens arbete ska bidra till en bättre samverkan mellan berörda aktörer, med en tidigare identifiering av ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell livsstil och att hjälpa ungdomar som vill lämna kriminella nätverk genom insatser från olika instanser i samhället. Genom lagförändringar kommer polisen att få möjlighet att vara förundersökningsledare i fler ärenden med misstänkta under 18 år. Polismyndigheterna ska därför vidta de åtgärder som krävs för att kunna leda fler förundersökningar. Polismyndigheterna ska även se över sin ungdomsverksamhet och utveckla rutiner så att ärenden där ungdomar är gärningspersoner prioriteras. De lagstadgade tidsfristerna som finns ska hållas. Planlagda alkoholrelaterade insatser inriktade mot ungdom under 20 år ska genomföras i samtliga kommuner. 8 Polismyndigheterna i Kalmar och Kronoberg genomför återkommande trygghetsmätningar i samverkan med kommunerna. En övergripande nationell trygghetsundersökning, (NTU) genomförs av Brå. 9 Ur Rikspolischefens inriktning 10
7.3 Brottsofferarbete för en ökad trygghet Polisen är ofta den första kontakten för ett brottsoffer i rättsprocessen. Ett väl fungerande brottsofferarbete är av stor betydelse för att underlätta den brottsutsattes situation och bidrar till en ökad effektivitet i det brottsbekämpande arbetet. Genom brottsoffer- och personsäkerhetsarbetet avlastas utredningsverksamheten vilket bidrar till effektivare och mer objektivt utredningsarbete. Brottsofferarbetet ska ske i nära samverkan med andra aktörer i samhället och syfta till att ge information, stöd och skydd till brottsoffer. Resultaten från brottsofferundersökningar ska följas upp. De åtgärder som vidtas utifrån dessa ska bidra till att öka andelen brottsoffer som är nöjda med Polisens arbete. Förundersökningsledaren har en viktig roll i att säkerställa att brottsoffer får information till exempel om gällande ekonomisk ersättning och målsägandebiträde liksom information i det egna ärendet. Polisen ska med stöd av hot- och riskanalyser skydda hotade personer i samhället såväl som egna medarbetare som utsätts för hot. Kunskaper om upprepad utsatthet till exempel vid våldsbrott i nära relationer, ska användas för att identifiera och förebygga nya brott. Rutinerna för kontaktförbud och användning av elektronisk övervakning ska vara väl utvecklade. Skyddsåtgärder ska baseras på strukturerade riskanalyser för våld enligt de nationella riktlinjerna. Verktygen SARA-, PATRIARK, SAM och CHECK 10+ ska användas för bedömning av vilka personer som löper risk för upprepad utsatthet. Polisen ska säkerställa att drabbade får återkoppling om sitt ärende 10. Andelen brottsoffer som är nöjda med Polisen ska öka till nöjdhetstal på minst 70 procent. 7.4 IT-forensisk verksamhet Snabba förändringar på IT- och kommunikationsområdet inom social media, data och telefoni ställer höga krav på kunskap och flexibilitet inom polisen. Det är därför viktigt att anpassa resurs och kompetens för att identifiera och hantera en diversifierad och växande mängd dator- och telefonirelaterat material. Myndigheterna ska säkerställa och då så är möjligt samordna resurserna för IT forensisk verksamhet. 7.5 Brott och verksamhet med särskilt fokus Rikspolisstyrelsen fastställer mål för det brottsförebyggande arbetet och för arbetet med utredning och lagföring. en ska beaktas utifrån de grundläggande förutsättningarna ovan och mot de strategier och metoder som beskrivs inom ramen för respektive målområde. I de fall det bedömts som viktigt och nödvändigt har de nationella målen kompletterats med regionala mål för arbetet i Sydsamverkan och myndighetsspecifika lokala mål. Verksamhetsplanen kompletteras med den löpande verksamhetens mål som följer av t ex handlingsplaner och planlagd verksamhet. 7.5.1 Uppföljning av ärendeflöde För att nå en jämnare och högre produktion samt bättre kontroll på ärendeflödet, ska utarbetade rutiner och handböcker följas med särskilt fokus på följande åtgärder: Statuskontroller av ärenden ska genomföras i varje förundersökningsledares ansvarsområde minst en gång per månad. Produktionsriktvärden ska sättas upp för alla enheter, och särskilt avse ärendeflödeshantering samt kontroll av antalet och andelen gamla ärenden. 10 Se Handbok 2006:1 Återkoppling vid integritetskränkande brott, (Polismyndigheten i Kronobergs län 2006) 11
Medarbetare som arbetar i de olika verksamheterna ska fortlöpande få återkoppling kring sin arbetsprestation. Antalet öppna utredningsärenden (inklusive trafikärenden) får uppgå till max 10 % av inkomna ärenden. Andelen öppna ärenden äldre än 6 månader får uppgå till max 20 % av totalt antal öppna ärenden. en är riktvärden för myndigheterna som ska uppnås senast den 30 april 2014. andel öppna ärenden 2012 2013 2014 Kalmar och Kronoberg 12,5 % 11 % 10 % 7.5.2 Gemensamma mål polis-åklagare Polis och åklagare har ett gemensamt ansvar för att förbättra kvalitén i utredningsarbetet samt säkerställa att tillgängliga utredningsresurser används på bästa sätt för att öka lagföringen. Tillämpningen av reglerna för förundersökningsbegränsning är av stor betydelse i detta sammanhang. Inför år 2013, då Polisen får befogenhet att besluta om förundersökningsbegränsning, ska polisens förundersökningsledare aktivt bevaka förutsättningarna för att tillämpa dessa befogenheter i polisledda ärenden. Polis ska i dessa fall alltid initiera frågan hos åklagare då förutsättningar för sådan begränsning föreligger. I avsaknad av gemensamma nationella mål för polis och åklagare har Polismyndigheterna i Kalmar och Kronoberg i samverkan med Åklagarkamrarna i Kalmar och Växjö fastställt gemensamma mål. sägandeförhör vid våldsbrott och integritetskränkande tillgreppsbrott ska hållas inom 14 dagar från anmälningstillfället 11 Andel lagförda brottsmisstankar av beslutade brottsmisstankar förutom åtalsunderlåtelse (övrigt) 12 ska för mängdbrott totalt uppgå till minst 80 %. Polismyndigheterna och Åklagarkamrarna ska under 2012 genomföra en gemensam utbildning för att öka kompetensen när det gäller tillämpning av lagstiftningen om vinning av brott. 7.5.3 Våldet ska minska En grundläggande uppgift för Polisen är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. De nationella målen är att färre våldsbrott ska begås och fler ska klaras upp. För att nå målen krävs en hög polisiär närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor och dessutom ska produktiviteten i ärenden öka. En effektivare brottsbekämpning inom detta målområde förutsätter en hög och jämn nivå, kortare medelgenomströmningstider för avslutade ärenden och att skillnaderna mellan polismyndigheterna minskar 13. Våld i offentlig miljö En av Polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och ingripa mot brottslighet som riktas mot människors liv och hälsa, där en del av dessa brott utgörs av våld i offentlig miljö. En viktig framgångsfaktor för att minska antalet brott är arbetet enligt Kronobergsmodellen tillsammans med hög polisnärvaro i centrummiljöer på frekventa tider. Myndigheterna ska genomföra återkommande krogtillsyn och aktivt verka för samverkan med ordningsvakter, volontärer samt externa aktörer i det löpande arbetet och genom projekt som till exempel STÖKFRITT. Arbetet är viktigt mot bakgrund av den ökande gruppen unga vuxna över 20 år. 11 Med våldsbrott avses i detta fall försök till mord och dråp, misshandel, sexualbrott, rån, våld mot tjänsteman och olaga hot. Med integritetskränkande tillgreppsbrott avses i detta fall stöld med eller utan inbrott i bostad, fritidshus samt väskryckning och fickstöld. 12 Med åtalsunderlåtelse övrigt avses beslut enligt RB 20:7. 13 Hög = utveckling/förändring i förhållande till tidigare år. Jämn = jämförelse mellan polismyndigheter med liknande förutsättningar. 12
Andel redovisade ärenden till åklagare av inkomna 2012 2013 2014 Kalmar 26,5 % 28,5 % Lägst 30,5 % Kronoberg 27 % 29 % Lägst 30,5 % Brott i nära relation Med brott i nära relation avses brott som avser person med vilken gärningsmannen har eller har haft ett förhållande med, barn till eller barn till person som gärningsmannen bor eller har bott tillsammans med, eller person som är nära släkt med gärningsmannen. En central punkt för denna typ av brott är att brottsutsatta människor vågar polisanmäla och därefter fullfölja sin anmälan. För att en person som anmält brott ska känna sig säker och trygg är det viktigt med fortlöpande information om vad som händer i ärendet och under rättsprocessen. För att förbättra utredningarnas kvalitet är det av stor betydelse att den yttre personalen har utredningskompetens för att kunna vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, säkra bevis och dokumentation genom videokamera i så nära anslutning till brottet som möjligt. Ett framgångsrikt och effektivt utredningsarbete bygger på att det finns en väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst, hälsooch sjukvård samt andra relevanta aktörer. Brott i nära relation ska utredas skyndsamt vilket är särskilt viktigt vid utredning av brott mot barn där åtgärder ska vidtas så att lagstadgade tidsfrister hålls. Andel redovisade ärenden till åklagare 2012 2013 2014 Kalmar 25 % 26 % Lägst 26,9 % Kronoberg 30 % 30 % Lägst 30 % Strukturerade riskanalyser ska upprättas vid samtliga misshandelsbrott av närstående över 18 år vid grov misshandel inomhus mot kvinnor och vid alla former av grov fridskränkning. Grova våldsbrott Årligen inträffar det grova våldsbrott med eller utan dödlig utgång. För de inblandade innebär detta stora påfrestningar och ofta ett livslångt lidande, vilket ställer särskilt höga krav på Polisens förmåga att klara upp dessa brott. Ärendena innebär även stora krav på kompetens, struktur och effektivitet samt förtroendeingivande arbete. För att säkerställa att grova våldsbrott utreds på ett kompetent och effektivt sätt ska polismyndigheterna följa den framtagna handlingsplanen, med stöd av den gemensamma beredskapsorganisation och de utpekade särskilda resurserna. Arbetet ska bedrivas enligt det nationella metodstödet för grova våldsbrott, andra grova brott eller särskilda händelser. Polismyndigheterna ska arbeta enligt den fastställda handlingsplanen för utredning av grova brott. Under 2012 ska den gemensamma beredskapsorganisationen fastläggas samt personal som ingår i denna erhålla kompletterande utbildning. 7.5.4 Fler mängdbrott ska klaras upp Mängdbrottslighet utgörs typiskt sett av brott med stor påverkan i vardagen för de brottsoffer som drabbas 14. Brotten begås i stor utsträckning av livsstilskriminella, ibland även kallade vaneförbrytare, som genom sin brottslighet ofta skapar stor otrygghet i lokalsamhället. Det är angeläget för den enskildes rättstrygghet att rättsväsendet hanterar mängdbrotten effektivt och med fortsatt höga rättssäkerhetskrav. 14 Med mängdbrott avses sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet. 13
Livsstilskriminella sätts i fokus Polismyndigheterna genomför under 2011-2014 ett nationellt projekt för att utveckla arbetet mot gruppen livsstilskriminella. 15 Inriktningen är att identifiera kriminella individer och vidta åtgärder för att hindra dessa i den brottsliga verksamheten. Projektet förutsätter såväl brottsreducerande som lagföringsåtgärder och andra åtgärder t ex att lotsa livsstilskriminella vidare till vård och behandling. Projektet sker i samverkan med andra myndigheter inom rättsväsendet och i samverkan med landsting och kommuner. Brottssamordning och tidiga utredningsåtgärder Genom ökad effektivitet och förbättrad samverkan ska fler brott klaras upp och de totala handläggningstiderna minska. En väl fungerande brottssamordning är särskilt angeläget vid typiska seriebrott som bostadsinbrott och bedrägeribrott, och inte minst vid samordningen mellan olika polismyndigheter. Utredningsarbetet ska i största möjliga utsträckning genomföras i anslutning till att brottet har inträffat och beslut om ärendets fortsatta handläggning ska fattas skyndsamt. Antalet överlämnanden av ärenden inom myndigheterna ska minska. Samordningen mellan de brottsutredande myndigheterna ska förbättras. Förundersökningsledarens roll Polismyndigheterna ansvarar för att det finns nödvändig kompetens för att säkerställa att utredningsverksamheten bedrivs effektivt och att de utredningar som polismyndigheten leder är av tillräckligt god kvalitet. Förundersökningsledarna har i detta sammanhang en särskilt stor betydelse. Kompetensnivån hos förundersökningsledarna inom Polisen ska höjas vilket ska bidra till att öka effektiviteten och kvaliteten i den brottsutredande verksamheten. sättningen är att alla förundersökningsledare inom några år ska ha genomgått en särskild utbildning. Seriebrottslighet och internationellt perspektiv Viss del av mängdbrottsligheten, särskilt tillgreppsbrott och bedrägeribrott av seriekaraktär, begås av kriminella grupper från andra länder. En effektiv bekämpning av denna brottslighet förutsätter därför att kriminalunderrättelseverksamhet och brottssamordning rutinmässigt involverar de länder som berörs. Polismyndigheterna ska därför utveckla sin förmåga till operativ samverkan med polis i andra länder. Det är speciellt viktigt att polismyndigheterna utnyttjar de nordiska sambandsmännen och andra polisiära samverkansstrukturer. Polisen ska arbeta så att färre mängdbrott begås och fler mängdbrott klaras upp, och att antalet lagförda brottsmisstankar ska öka. 16. Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrotten står för en betydande del av den anmälda brottsligheten och bland dessa är ungefär hälften tillgrepp genom inbrott. Brottstypen är många gånger integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Ett ökat fokus på brottssamordning, även mellan olika polismyndigheter, är av stor vikt. Även den operativa brottsanalysen ska användas för att öka förmågan att upptäcka brottsmönster och seriebrottslighet. En framgångsfaktor för att klara upp fler brott är att förbättra och öka spårsäkringen på brottsplatser. Poliser i yttre tjänst ska ha tillräcklig kompetens för att göra enklare spårsäkringar. Mer kvalificerade och omfattande brottsplatsundersökningar ska kunna genomföras av lokal brottsplatsundersökare (LOKUS) eller genom kriminaltekniker i nära anslutning till att brottet inträffat. Ytterligare framgångsfaktorer är att utveckla arbetet och att bygga det på fungerande metoder avseende fokus på individer med kriminell livsstil, åtgärder i bebyggelse eller andra brottsförebyggande åtgärder. 15 Enligt Brå och Kriminalvårdens definition (2004) är en livsstilskriminell någon som lever utanför samhällets normer och värderingar, något som yttrar sig i upprepade lagföringar. 16 Statistik för jämförelse med tidigare år, se sidan 2 14
Brottsplatsundersökning vid inbrott i bostad Brottsplatsundersökning ska genomföras av lokal brottsplatsundersökare (LOKUS) eller kriminaltekniker vid minst 80 % av de anmälda inbrotten i bostad. Andel redovisade tillgreppsärenden till 2012 2013 2014 åklagare av antal inkomna ärenden Kalmar 6,3 % 6,3 % 6,3 % Kronoberg 5 % 5,7 % 6,3 % 7.5.5 Organiserad brottslighet ska bekämpas Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället, inte minst när den tar sig uttryck i systemhotande brottslighet. Underrättelseverksamheten ska fortsätta att utvecklas för att säkerställa ett samordnat och effektivt underrättelseflöde mellan lokal, regional och nationell nivå. För att säkerställa en effektiv och uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten ska Polisens insatser präglas av arbete på bred front i samverkan med berörda myndigheter. Arbetet ska inriktas mot särskilt utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelseuppgifter har visat sig vara nyckelpersoner eller huvudorganisationer för verksamheten inom denna typ av brottslighet. Förutsättningarna för att bedriva grov och organiserad brottslighet i Sverige ska försvåras. Polisen ska försvåra nyrekryteringen av ungdomar till kriminella nätverk och för särskilt utpekade personer att verka i dessa nätverk. Stor vikt ska läggas vid att återta brottsvinster i syfte att försvåra för fortsatt brottslighet, minska incitament för brottsligheten och motverka nyrekrytering till de kriminella grupperingarna. 7.5.6 Trafiken ska blir säkrare Polisens trafiksäkerhetsarbete ska bidra till ökad trygghet i samhället genom kontroller och ökad synlighet förhindra att farliga situationer och regelbrott uppstår i trafiken. För att nå detta krävs bland annat nyktra förare, ökad användning av bilbälte samt att regler och hastighetsbegränsningar efterlevs bättre inom yrkestrafikområdet. Arbetet ska bidra till att minska antalet trafikolyckor med döda och skadade. Droger i trafiken är vanligt förekommande och leder inte sällan till olyckor. Sanningen om alkohol och trafik är att cirka 25% av de dödade personbilsförarna i trafikolyckor hade alkohol i blodet. 17 Av oskyddade trafikanter är cyklister den största gruppen svårt skadade vid olyckor i trafiken. För att få största möjliga effekt i trafiksäkerhetsarbetet ska Polisen i samverkan med Trafikverket, Transportstyrelsen och andra aktörer ta fram analyser som underlag för insatser. Samtliga poliser i yttre tjänst ska delta aktivt i trafiksäkerhetsarbetet. Prioriterade områden är hastighets- och nykterhetskontroller, insatser mot aggressiv körning samt kontroller av skyddsanordning. Vid hastighetskontroller ska fokus läggas på hastighetsöverträdelser mellan 6-9 km/t då forskning visar att det sänker medelhastigheten. Alkoholutandningsprov ska i normalfallet ske vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon. Ertappade rattfyllerister ska erbjudas samtal med beroendevården inom arbetet i Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT). När det gäller den tunga yrkestrafiken ska kontroller av farligt gods på väg ske enligt beslutade kvantitativa mål. Kriminalunderrättelseverksamheten ska engageras mer aktivt i trafiksäkerhetsarbetet. I samband med kontroll av förare och fordon kan annan brottslighet uppmärksammas och därför måste den enskilde polisanställde ha god kunskap om de personer och brott som kan vara aktuella. Det finns även ett starkt samband mellan brottslig verksamhet och inblandning i trafikolyckor. 17 Fakta om alkohol i trafiken, år 2009. Alkohol, droger och trafik 2011 ff. (www.trafikverket.se 2011-10-31) 15
Antal arbetsdagar 18 Farligt gods Alkoholutandningsprov Kalmar 17 400 210 57 200 Kronoberg 17 400 210 43 450 7.5.7 Narkotikan ska bekämpas Det övergripande målet i regeringens narkotikahandlingsplan är ett narkotikafritt samhälle. Missbruk av narkotika är starkt kopplat till annan brottslighet och en kriminell livsstil. Narkotikabrott utgör även en viktig inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten. Det är av särskild vikt att åtgärder vidtas för att motverka ungdomars missbruk och i detta arbete sträva efter att minska tillgången på narkotiska preparat med fokus mot överlåtelsebrott. De brottsbekämpande åtgärderna ska i första hand inriktas mot försäljning till ungdomar för att minska narkotikamissbruket och motverka att ungdomar utvecklar en kriminell livsstil. Arbetet ska ske i samverkan med kommun, landsting och andra organisationer i samhället så att unga med behov kan få vård. Antal anmälda överlåtelser av droger ska uppgå till minst: Kalmar 50 50 Kronoberg 30 30 7.5.8 Gränskontroll och utlänningsverksamhet Antalet ungdomar under 18 år misstänkta för innehav eller bruk av narkotika ska uppgå till minst: Polismyndigheterna ska ha rutiner och nödvändig kompetens för att genomföra inre utlänningskontroller som en del av det vardagliga polisarbetet. Det är också viktigt att planera för ett ökande antal avvisningar- och verkställighetsbeslut. Vid behov ska myndigheterna kunna införa gränskontroll vid inre gräns och därvid samverka med Tullverket och Kustbevakningen. Projektet REVA 19 som syftar till en mer rationell och rättssäker ärendehantering inom utlänningsverksamheten fortsätter. Erfarenheter från projektet ska i den mån det är möjligt spridas och tas om hand även inom annan verksamhet inom Polisen. 7.5.9 Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande Polisens serviceverksamhet är central i kontakten med allmänheten och i många fall den enda kontakt som en enskild person har med Polisen. Uppfattningen om hur väl Polisen fungerar påverkas i hög grad av hur tillgängligheten, bemötandet och utförandet upplevs vid alla kontakter. Detta gäller till exempel vid kontakter med telefonväxel, ansökan om nytt pass eller då behov uppkommer att göra en polisanmälan. Den stora mängden serviceärenden ger också stor påverkan på den totala effektiviteten, vilket gör att potentialen för ökad verksamhetsnytta och bättre resursanvändande är mycket hög. Ett led i att öka tillgängligheten och servicen är att anpassa öppettiderna i polisens receptioner och poliskontor i högre grad till allmänhetens behov. Verksamhet som till exempel mobilt poliskontor eller motsvarande initiativ kan komplettera på de orter eller bostadsområden som idag saknar poliskontor med fasta öppettider. Polisens service i form av tillgänglighet, bemötande och utförande ska förbättras så att minst 85 procent av servicemottagarna är nöjda eller mycket nöjda. 18 Transportstyrelsen ansvarar numera för kontroller av kör- och vilotider som sker i företags lokal, medan Polisen har ansvaret för sådana kontroller på vägarna. 19 Projektet REVA är ett samarbete mellan Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården. Syftet är att öka effektiviteten och rättssäkerheten när avvisnings- och utvisningsbeslut verkställs. 16
7.5.10 Rättssäker hantering av polisrättsärenden En viktig kontakt med allmänheten har Polisen i samband med handläggningen av polisrättsärenden 20. Handläggning och beslutsfattande i polisrättsliga ärenden avser myndighetsutövning mot enskilda. Besluten kan få ingripande konsekvenser för den enskilde och negativa beslut kan överklagas till domstol. Polismyndigheten ska sträva efter att vara tydlig och aktiv i sin information om handläggningstider. Polisen ska göra det möjligt för tingsrätterna att i stor utsträckning kunna använda sig av förenklad delgivning vid stämning i brottmål och kallelse till huvudförhandling. 21 Ett område med betydelse för effektiviteten i rättskedjan är stämningsmannadelgivningar enligt delgivningslagen, vilket medför att denna verksamhet måste ha en bra organisation med tydlig ansvarsfördelning. Polisen ska öka sin förmåga att handlägga polisrättsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt. Det ska bli möjligt för en sökande att följa sitt ärende från ansökan till beslut. Polisen ska klara minst 85 procent av de delgivningsuppdrag som inte behöver redovisas inom två veckor. 22 8 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen har under senare år präglats av ett alltjämt pågående generationsskifte vilket på kort tid har medfört en kraftig föryngring av poliskåren. Under 2012 blir tillskottet av aspiranter betydligt lägre än de senaste åren 23 dock kan en ökad intern rörlighet förväntas. Rekrytering, utbildning, kompetensöverföring och kompetensväxling ska planeras i ett långsiktigt perspektiv, och redovisas i en kompetensförsörjningsplan för 2012-2014. Utbildningsplanering ska ske inom ramen för vad nationella, regionala och lokala möjligheter ger, och i detta sammanhang utgör det virtuella kompetenscentrat i Sydsamverkans regi en viktig del. Myndighetens rekrytering ska utgå från Polisens rekryteringsprocess med särskild betoning på utarbetad kompetensprofil. 8.1 Rätt person med rätt kompetens på rätt plats Myndigheternas kompetensförsörjning och utbildningsplanering under 2012 ska bygga på verksamhetskraven och främst inriktas på utbildning och lärande i arbetet för att utveckla den kompetens som verksamheten behöver. Planeringen ska därför utgå från myndighetsledningens prioriteringar vad avser inriktning av verksamheten och behoven inom de olika verksamhetsområdena. Behoven ska i första hand identifieras till införande av nya arbetsmetoder eller nya systemstöd, vid författningsstyrd utbildning och fortbildning (enligt FAP m.m.) samt övriga nationella åtaganden och inriktningar på central nivå. Individuella önskemål och enheters kompetensbehov identifieras och lyfts fram vid de årliga utvecklingssamtalen eller vid grupporienterade möten. 8.2 Arbetsgivarroll och arbetsmiljö Arbetet med att stärka och utveckla arbetsgivar- och arbetsledarrollen ska fortsätta. Detta kräver en god samverkan med fackliga organisationer, ett arbete som underlättas genom de samverkansavtal som finns inom respektive myndighet. Arbetet med ledarskapsfrågor ska fortgå inom ramen för nationella 20 Med polisrättsärenden ska förstås uppgifter som avses i 2 5 polislagen (1984:387). 21 33 kap 6 Rättegångsbalken 22 I dessa ska inte räknas in uppdrag som återkallats eller där den som ska delges flyttat från landet eller avlidit. 23 Antalet fördelade nya polisaspiranter i januari 2012 är för Kronobergs län 2 och Kalmar län 2. 17