Handlingsprogram för 2011-2014 enligt lag om skydd mot olyckor, 2003:778 Det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs (Regeringsproposition 2002/03:119, Reformerad Räddningstjänstlagstiftning)
Handlingsprogram för 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige i Vellinge den 18 april 2012, Kf 56. Ansvariga tjänstemän: Marie Louise Arendt, säkerhetschef i Jörgen Rasmussen, räddningstjänsten, Trelleborg Andreas Nilsson, räddningstjänsten, Trelleborg Dnr Ks 2011/218
1. Inledning... 1 1.1. Lagen om skydd mot olyckor (2003:788)... 1 1.2. Syfte... 1 1.3. Mål... 1 1.4. Avgränsningar... 1 1.5. Metodik... 2 1.6. Remiss... 2 1.7. Uppföljning av mål... 2 2. Definitioner och formuleringar... 4 2.1. Begreppsdefinitioner... 4 2.2. Målformuleringar... 4 3. s organisation... 6 3.1. Ansvar och beslut, handlingsprogrammet... 6 3.2. Beskrivning av kommunens organisation... 6 3.3. Beskrivning av kommunens organisation för skadeförebyggande arbete... 8 4. Fakta om kommunen... 10 4.1. Antal gästnätter på hotell och liknande... 10 4.2. Våra stränder och golfbanor... 11 4.3. Evenemang... 11 4.4. Företag... 12 4.5. Hamnar och deras gränser i vattnet... 12 4.6. Folkmängd... 13 4.7. Befolkningsförändring 1995-2009... 13 4.8. Befolkningsprognos 2010-2025... 13 4.9. Markanvändning år 2000... 14 4.10. Folktäthet... 14 4.11. Antalet barn... 14 4.12. Antalet seniorer... 14 5. Vanligaste olyckorna i samhället... 15 5.1. Vad är olycka och skada?... 15 5.2. Barn- och ungdomsolyckor... 16 5.3. Äldreolyckor... 17 5.4. Vattenolyckor... 19 5.5. Trafikolyckor... 22 5.6. Översvämningar... 22 6. Räddningstjänsten Vellinge... 23 6.1. Organisation... 23 6.2. Samverkan... 23 7. Vellinges förutsättningar att förebygga och möta påfrestningar... 24 7.1. Vanliga olyckor stora olyckor... 24 7.2. Sotningsverksamhet... 24 7.3. Oljeberedskap... 25 7.4. Bron över Falsterbokanalen... 26 7.5. Höjd beredskap och krig... 27 7.6. Allvarlig krissituation... 27 7.7. Information... 27 7.8. Aktiviteter... 27 8. Räddningstjänstens olycksförebyggande och skadeavhjälpande verksamhet... 29 8.1. Övergripande mål... 29 8.2. Beskrivning av verksamhetsområdet... 29 8.3. Skadeförebyggande verksamheten... 29 8.4. Skadeavhjälpande verksamheten... 33 9. Riskanalys för 2011... 41 9.1. Inledning... 41 9.2. Syfte och mål... 41
9.3. Bakgrund... 41 9.4. Avgränsningar... 41 9.5. Metod... 41 9.6. Risk och osäkerhet... 41 9.7. Riskmått... 42 9.8.... 42 9.9. Riskområden... 44 9.10. Riskpresentation... 48 9.11. Referenser... 49 10. Räddningstjänstens metodik vid tillsyn enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor, och enligt lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor... 51 10.1. Tillsynsbehov, risknivåer och avgifter... 51 10.2. Risknivå 2.4... 52 10.3. Risknivå H... 52 10.4. Risknivå M... 52 10.5. Risknivå L... 53 10.6. Utförande... 53 11. Mål för kommunens olycksförebyggande verksamhet... 55 11.1. Nationella mål... 55 11.2. s övergripande mål... 55 11.3. s säkerhets-/skydds-/prestationsmål för 2011-2014... 55 12. Olycksstatistik akutsjukvård... 57 12.1. Olycksfall... 57 12.2. Trafikmiljö... 58 12.3. Bostadsmiljö... 59 12.4. Arbetsmiljö... 60 12.5. Servicemiljö... 61 12.6. Skolmiljö... 62 12.7. Idrottsmiljö... 63 12.8. Nöjesmiljö... 64 12.9. Fri natur... 65 12.10. Annat... 66 12.11. Våldsskada... 67 12.12. Självtillfogade skador... 68 13. Trafikstatistik... 69 13.1. Trafikolyckor 2006-2010... 69 13.2. Trafikbrott 2005-2009... 69 14. Källhänvisningar... 70 Bilagor Målformuleringar, kommunens förebyggande mål... Bilaga 1
1 1. Inledning 1.1. Lagen om skydd mot olyckor (2003:788) I förarbetena till lagen om skydd mot olyckor, skriver regeringen att Det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs (prop. 2002/03:119, Reformerad räddningstjänstlagstiftning). Regeringen anser att antalet olyckor måste minskas och åtgärder vidtas så att konsekvenserna av de olyckor som ändå sker blir så små som möjligt. Kommunerna bör samordna olycksförebyggande, skadebegränsande och skadeavhjälpande verksamhet och åstadkomma en helhetssyn i fråga om säkerhet. Genom lagen om skydd mot olyckor (LSO) har kommunerna möjlighet att anpassa verksamheten till lokala förhållanden utifrån nationella övergripande mål. Det innebär bl.a. att varje kommun ska arbeta fram handlingsprogram för sin kommunala, olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst. Arbetet med handlingsprogram bör ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och möjlighet till förbättring. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje mandatperiod. 1.2. Syfte Ett handlingsprogram upprättas med olika syften. Programmet ska bland annat vara: ett internt styrdokument för kommunens arbete med skydd mot olyckor. en redovisning inför medborgarna av kommunens ambitionsnivå och arbete med skydd mot olyckor. ett underlag för statens tillsyn över kommunen. Enligt lagen om skydd mot olyckor ska handlingsprogrammen innehålla: kommunens mål för verksamheten formulerat i form av säkerhetsmål och prestationsmål. de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. en beskrivning av hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. en beskrivning av vilken förmåga och vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser. Förmågan ska redovisas för såväl förhållandena i fred som under höjd beredskap. 1.3. Mål Målet med handlingsprogrammet är att tydliggöra den politiska viljan när det gäller olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet samt att bedriva en effektiv räddningstjänstverksamhet. 1.4. Avgränsningar Handlingsprogrammet ska fokusera på att minska antalet olyckor där människor, egendom eller miljö dödas, skadas eller på annat sätt förstörs. Handlingsprogrammet omfattar inte de aktiviteter som stipuleras i Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap(2006:544) och som handlar om extraordinära händelser. Detta arbete sker parallellt.
2 1.5. Metodik Programmet är kommunens styrdokument för arbete med skydd mot olyckor i dess olika skeden. Stor vikt läggs på skadeförebyggande mål och åtgärder. Arbetet med handlingsprogrammet ska vara en ständigt upprepad process, efter två år ska innehållet i handlingsprogrammet ses över och varje mandatperiod ska ett nytt tas fram. Innan arbetet med att ta fram ett nytt handlingsprogram påbörjas, ska målen från det föregående programmet följas upp och utvärderas. På så vis kan verksamheten utvecklas och kontinuerligt förbättras. PDCA-hjulet 1.6. Remiss Handlingsprogrammet har skickats på remiss till Länsstyrelsen i Skåne län, Räddningstjänsten Syd, Räddningstjänsten i Svedala, Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund (omfattar kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad) samt till platscheferna för s fyra deltidskårer. Både Räddningstjänsten Syd och Länsstyrelsen har inkommit med yttranden rörande programmet. Räddningstjänstens synpunkter har beaktats av räddningstjänsten i Trelleborg medan Länsstyrelsens synpunkter har hanterats av kommunens säkerhetschef. Revideringar efter Räddningstjänsten Syds yttrande återfinns under rubriken 8.4.7 och 8.4.8. Revideringar efter Länsstyrelsens yttrande återfinns under rubrikerna 1.7 och 3.3. 1.7. Uppföljning av mål Detta handlingsprogram ska vara föremål för en årlig uppföljning vilken kommer att samordnas av kommunens säkerhetchef och läggas som meddelande i respektive berörd nämnd samt godkännas av kommunstyrelsen senast i februari år 2013 och 2014.
3 Den slutliga uppföljningen av programmet beräknas kunna göras i april 2015 då all nödvändig statistik bör vara tillgänglig. Parallellt med uppföljningen i början av år 2015 inleds arbetet med att utarbeta ett nytt handlingsprogram för den nya mandatperioden. 1.7.1. Internkontroll Länsstyrelsen efterlyste i sitt samrådsyttrande en koppling mellan uppföljningen av de angivna målen i handlingsprogrammet och den uppföljning av verksamhetsmål som sker genom den årliga internkontrollen. Kommunstyrelsen fastställde den 5 maj 2009 ett nytt reglemente för intern kontroll. Bland annat har beaktats att intern kontroll inte bara handlar om säkerhet och tillförlitlighet i rutiner och system för redovisning, utan i första hand är en fråga om styrning och dess effektivitet. Intern kontroll handlar ytterst om att säkerställa att processerna fungerar på ett sätt som ger förutsättningar för en ändamålsenlig verksamhet för kommunens medborgare. Nämnderna ska inför varje verksamhetsår anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Olika granskningsområden bör väljas ut med utgångspunkt från risk- och väsentlighetsanalysen. Hur omfattande denna plan ska vara får diskuteras med utgångspunkt från den omfattning och volym som nämnden har och den risk- och väsentlighetsanalys som har gjorts. Nämnden ska utöver sina egna kontrollmoment även utföra kontroller enligt kommunstyrelsens kontrollplan. Målen i handlingsprogrammet kan således omfattas av intern kontroll om respektive nämnd beslutar att just det området ska belysas mot bakgrund av utförd risk- och väsentlighetsanalys. Under året sker emellertid delårs-, tertial- och årsuppföljning av verksamheten och statusen för handlingsprogrammet kommenteras i dessa under avsnittet som berör kommunstyrelsens verksamhet.
4 2. Definitioner och formuleringar 2.1. Begreppsdefinitioner Olycka: Incident: Risk: Sårbarhet: En olycka definieras som en oönskad händelse som medfört skador på människor, materiel eller miljö. En incident definieras som en händelse som under något andra betingelser kunde ha lett till en olycka. Risk kan rent tekniskt förstås som en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen i fråga kan anses leda till. I förhållande till hot, ska risk ses som en mer konkret effekt av olika företeelser. Exempelvis kan klimatförändringar (hot) medföra en ökad sannolikhet för, och större konsekvenser av, att samhället drabbas av översvämningar (risk). Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt (delar av) samhället påverkas av en händelse. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte förmår förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet. LSO: Lag om skydd mot olyckor (2003:778). LBE: Lag om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011). 2.2. Målformuleringar Säkerhetsmålen och prestationsmålen bör utformas enligt den s.k. SMART-modellen som innebär att målen ska vara: Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidssatta 2.2.1. Exempel på säkerhetsmål Svarar på frågan VAD vi vill uppnå: "Antalet skadade personer i bostadsbränder ska under mandatperioden minska med 50 % i förhållande till förra mandatperioden". 2.2.2. Exempel på prestationsmål Svarar på frågan HUR vi vill uppnå det: Räddningstjänsten kommer utföra bostadstillsyn i 4 utvalda bostadsområden per år under mandatperioden och information om brandvarnare kommer att ges till samtliga fastighetsägare. 2.2.3. Exempel på skyddsmål Svarar också på frågan HUR vi vill uppnå det:
5 "2010-12-31 ska 90 % av bostäderna i kommunen vara försedda med fungerande brandvarnare". Det är enklare att skriva ett skyddsmål än ett säkerhetsmål eftersom säkerhetsmålet kräver att det finns en koppling mellan de åtgärder som kommer att vidtas och den effekt man eftersträvar. Skriver man ett säkerhetsmål enligt ovan så krävs det att man kan visa på ett samband mellan minskat antal skador och de skyddsåtgärder man avser vidta.
6 3. s organisation 3.1. Ansvar och beslut, handlingsprogrammet Detta handlingsprogram ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken, se rubrik 1.6 ovan. Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogram med bland annat policy och övergripande mål. Handlingsprogrammet berör samtliga verksamheter inom kommunen. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerhets- och trygghetsfrågorna i kommunen och utövar genom ansvariga tjänstemän fortlöpande uppföljning och tillsyn över arbetet med det samhällsinriktade och interna säkerhetsarbetet. Kommunstyrelsen gör årligen uppföljning av handlingsprogrammet och i den ingående målformuleringar. Vid helt nya målformuleringar under innevarande mandatperiod, är fullmäktige beslutande. Nämnderna har ansvaret för att säkerhetsarbetet inom sina respektive områden bedrivs enligt kommunens handlingsprogram och de lagar som gäller. Avdelningscheferna ansvarar inom sina verksamhetsområden för att säkerhetsarbetet bedrivs enligt handlingsprogrammen. Samordningsansvaret för att kommunens samlade säkerhets- och beredskapsarbete genomförs på ett effektivt och rationellt sätt har Räddningstjänsten i Trelleborg tillsammans med s säkerhetschef. Kommunens ordinarie linjeorganisation utgör grunden i det skadeförebyggande och skadeavhjälpande processarbetet för att leva upp till en trygg och säker kommun. 3.2. Beskrivning av kommunens organisation Förvaltningsorganisationen består från och med 1 januari 2011 av en sammanhållen central förvaltning bestående av sju avdelningar. Avdelningarnas arbete leds av en kommundirektör, som är förvaltningsorganisationens högsta chefstjänsteman. Avdelningscheferna ansvarar för verksamheten inom sin avdelning. 3.2.1. Kommundirektör Kommundirektören leder och fördelar arbetet inom kommunen. I ledningsstaben ingår kommundirektören och kommunalrådsassistenten. 3.2.2. Administrativa avdelningen Den administrativa avdelningens arbete leds av ekonomidirektören. Inom avdelningen finns en ekonomienhet och en enhet för IT och utredningar. Fastighetsansvarig, säkerhetschef och verksamhetscontroller ingår också i avdelningen. 3.2.3. HR-avdelningen HR-direktören är chef över HR-avdelningen (human resources). Tillsammans med HR-direktören arbetar en HR-specialist.
7 3.2.4. Kommunikationsavdelningen Kommunikationsdirektören är chef över kommunikationsavdelningen. Kommunikationsavdelningen arbetar både med kommunikationen utåt, det vill säga medborgare och andra intresserade av kommunen och dess verksamheter, och inåt mot anställda inom kommunen. 3.2.5. Egen regi Chefen för Egen regi samordnar och svarar tillsammans med platscheferna för kommunens verksamhet inom utbildning, barnomsorg, grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning. Även kommunens fritidsgårdar, badhuset Vanningen, biblioteken, konsthallen, turistbyrån och hälsooch sjukvårdsenheten (HSL), LSS-verksamheten (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) och socialpsykatrin finns under avdelningen Egen regi. Kommunen är indelad i flera platschefsområden (motsvarande rektorsområden i andra kommuner). Rektorn leder tillsammans med platschefsassistenten arbetet i sitt platschefsområde. Platschefsområdena utgår från kommunens grundskolor och Sundsgymnasiet. 3.2.6. Medborgarservice Avdelningen Medborgarservice leds av en avdelningschef och består av åtta enheter: Fritid Kultur Nämndadministration och registratorer Skola Teknik Turism, näringsliv och EU-samordning Vellinge Direkt Vård och omsorg 3.2.7. Tillväxt och samhällsbyggnad Avdelningen Tillväxt och samhällsbyggnad arbetar för långsiktigt god hushållning med resurser och för att använda och utveckla mark och vatten på bästa sätt. Avdelningen ansvarar för att översiktsplaner, detaljplaner och program upprättas med riktlinjer för utveckling av bostäder, service, verksamheter, infrastruktur och rekreationsområden i samspel med natur- och kulturmiljöer. Genomförandefrågor och exploatering av kommunens mark sköts av avdelningen, som också arbetar med tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen samt plan- och bygglagen för ett gott miljö- och hälsoskydd och god byggnadskultur. Även bostadsanpassning samt utsättning, kartframställning och liknande handläggs på avdelningen. 3.2.8. Individuell myndighetsutövning Avdelningen Individuell myndighetsutövning utreder, beslutar och följer upp beslut om stöd, vård och behandlingsinsatser inom både vård och omsorg och individ- och familjeomsorg.
8 3.3. Beskrivning av kommunens organisation för skadeförebyggande arbete Länsstyrelsen framför i sitt samrådsyttrande att man saknar en närmare beskrivning av hur kommunen organiserar den skadeförebyggande verksamheten i kommunen. Det bedrivs ett skadeförebyggande arbete på många håll i kommunen, både ute i verksamheterna och i olika samverkansnätverk med både kommuninterna och -externa parter. 3.3.1. Brottsförebyggande rådet Det brottsförebyggande rådet består av representanter från kommunens nämnder (ordförande), kommunala chefstjänstemän, VDn för Vellingebostäder samt polis, väktarbolag, företagarrepresentant, ungdomsrådsrepresentant och representant för kvinnojour och brottsofferjouren. Rådet, som leds av säkerhetschefen, träffas var tredje månad: mars, juni, september och december, och diskuterar rådande problem i kommunen samt föreslår åtgärder för att minska otryggheten i kommunen och som en effekt av det ofta även antalet olyckor. 3.3.2. Fastighetssäkerhet Var tredje månad, i anslutning till mötena med brottsförebyggande rådet, träffar säkerhetschefen representanter för kommunens verksamheter tillsammans med representanter från kommunens avtalsparter vad gäller väktare, larmcentral och lås- och larmservice. Mötet är ett forum för skadeförebyggande av kommunens fastigheter. 3.3.3. Samverkansavtal kommun och polis Kommun och polis tecknar årligen ett samverkansavtal där man mot bakgrund av polisens trygghetsmätning identifierar fokusområden och utarbetar aktiviteter för det kommande årets gemensamma insatser för en tryggare kommun. 3.3.4. Felanmälan Vellinge Direkt gör det möjligt för allmänheten att felanmäla allt som verkar har gått sönder eller som kan utgöra en fara för liv, egendom eller miljö, till ett telefonnummer, en e-postadress alternativt via ett webbformulär. Allmänheten kan ringa 040-42 57 00 för felanmälan rörande avfall, belysning, vatten och avlopp samt trafik. 3.3.5. Risk- och sårbarhetsanalyser Kommunen ska ha en god uppfattning om dess risker och sårbarheter och ha upprättat specifika planer för de risker som anses som allvarligast. Årligen görs därför risk- och sårbarhetsanalyser i kommunen och för de allvarligaste riskerna alternativt de med störst konsekvenser utarbetas planer och/eller checklistor. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser blir aldrig färdigt och nya planer samt checklistor tillkommer årligen. 3.3.6. Övrig samverkan Årligen, som regel på hösten, brukar kommunen tillsammans med Svenska kyrkan, frivilligorganisationer, räddningstjänst, polis, försäkringsbolag med flera arrangera en äldresäkerhetsdag.
9 Varje månad samverkar kommun, polis, Strandbadens entreprenörer och nattvandrarföreningar tillsammans med Skånetrafiken och Arriva för att göra nattklubbskvällarna för ungdomar från 16 år tryggare och säkrare. Dessutom bedriver varje verksamhet sitt skadeförebyggande arbete på det lokala planet.
10 4. Fakta om kommunen Vellinge är en attraktiv kommun. Läget mitt i Öresundsregionen och med havet och naturen in på knutarna gör att man här både kan bo, arbeta och njuta av sin fritid på bästa möjliga vis. 2009 blev Vellinge för andra året i rad utsedd till Sveriges näst bästa boendekommun av tidningen Fokus. 2010 - då Fokus mätning gjorde på ett annat sätt - blev Vellinge Sveriges tredje bästa boendekommun och 2011 fjärde bästa. Vellinge är en kommun som stadigt ökar sitt invånarantal. Den 31 december 2010 uppgick antalet kommuninvånare till 33 303 fördelat på 143 km 2. Den dagliga utpendlingen från kommunen är stor, de flesta arbetar i de större kommunerna runt om Vellinge, vilket inte minst märks på E6-an mellan Vellinge och Malmö där det ofta är proppar. Sträckan mellan Vellinge och Trelleborg har varit hårt olycksdrabbad men arbeten har pågått sedan 2009 med att göra motorväg även där. Motorvägen stod klar i november 2011. Vellinges läge vid havet gör att kommunen är attraktiv som turist- och rekreationsort bland både badgäster, golfare, fågelskådare, aktiva inom hästsport m fl. 4.1. Antal gästnätter på hotell och liknande Under månaden juni år 2010 hade 6 728 gästnätter på kommunens hotell, vandrarhem och liknande. Detta kan jämföras med Trelleborgs 3 433 samt snittet för övriga Skåne på 3 770. Antalet gästnätter hade minskat med 6 % från 2009. Många besöker kommunen även när det inte är sommar. Under perioden januari till juni 2010 hade vi 24 899 gästnätter, att jämföra med Trelleborgs 12 143 och snittet för övriga Skåne 19 032. Antalet gästnätter under denna period hade minskat med 3 % från 2009.
11 4.2. Våra stränder och golfbanor De långa köerna till kommunen på motorvägen sommartid vittnar om våra fina badstränders popularitet hos våra egna men även hos andra kommuners invånare. I kommunen finns dessutom fem välbesökta golfbanor fördelade på Falsterbo, Ljunghusen, Vellinge tätort och Västra Ingelstad. 4.3. Evenemang Evenemang såsom vikingamarknaden på Fotevikens museum, Falsterbo Horse Show, bärnstensmuséet i Kämpinge, gåsavallningen i Skanör, fågelskådning, sandslottstävling i Falsterbo sista söndagen i juli,
12 musikevenemang både i kyrkor och utomhus för olika smakriktningar, sillamarknaden i Skanörs hamn, junimarknaden i Vellinge, Falsterbo Bird Show med bivråkens dag som grande finale drar många människor både från kommunen och utifrån. 4.4. Företag För tredje året i rad kom på andra plats vid 2010-års ranking av Sveriges företagarvänligaste kommun. I kommunen har närmare 10 procent av alla invånare ett eget företag. Det finns således omkring 3.000 företag. 4.5. Hamnar och deras gränser i vattnet Kommunen äger en hamn i Skanör vilken arrenderas och sköts av Skanörs hamnförening. Skanörs hamn rymmer i dagsläget ca 4 yrkesverksamma båtar (fiske-) och har plats för ca 155 permanenta båtar (hemmahamn). Dessutom finns utrymme för 15-talet gästbåtar. I hamnen finns 3 bryggor, slip och kran för upptagning och lyft av båtar (max 5 ton). Inseglingsrännans utkant från pirarna tillhör hamnen. Pricken som står cirka 25 m norrut utanför pirarmarna sköts av Sjöfartsverket och är således utanför kommunens gräns. Dessutom finns i kommunen en hamn i Falsterbokanalen men den tillhör Sjöfartsverket, som i sin tur arrenderat ut delar till Falsterbokanalens båtklubb. Kommunens gränser i vattnet framgår av bilden på nästa sida. De yttre linjerna utgör kommungräns respektive riksgräns. Gränsen strax utanför Skanör/Falsterbo är fastighetsgräns.
13 4.6. Folkmängd Befolkningsmängden ökar stadigt. Drygt 33 303 (2010-12-31) personer bor och verkar i Vellinge året runt. Det är ca 0,36 % av Sveriges befolkning på totalt 9 340 682 personer. Dessa är fördelade enligt nedan: Tätorter Antal Vellinge 6 302 Hököpinge 1 090 Gessie villastad 406 V Ingelstad 695 Ö Grevie 606 Höllviken 10 525 Ljunghusen 2 571 Rängs sand 826 Skanör-Falsterbo 6 941 4.7. Befolkningsförändring 1995-2009 År (31/12) Antal 1995 29 476 1996 29 641 1997 29 727 1998 30 023 1999 30 206 2000 30 516 2001 30 782 2002 31 087 2003 31 300 2004 31 596 2005 31 722 2006 32 370 2007 32 565 2008 32 843 2009 33 162 2010 33 303 4.8. Befolkningsprognos 2010-2025 Enligt den senaste befolkningsprognosen beräknas befolkningen öka till drygt 41 000 personer fram till och med år 2025. Detta är en ökning med nästan 8 000 personer. De viktigaste faktorerna bakom den förväntade befolkningsutvecklingen är bostadsbyggandet, befolkningens åldersstruktur och dess flyttningsmönster. Bostadsbyggandet under perioden förväntas uppgå till nästan 3 800 bostäder, inklusive konvertering av fritidshus till året runt-bostäder.
14 4.8.1. Befolkningsutvecklingen fördelad på åldersgrupper Åldersgrupper \ År 2009 2015 2020 2025 0-5 år 2 493 2 646 2 917 3 024 6-15 år 4 495 4 915 5 230 5 511 16-18 år 1 464 1 306 1 519 1 549 19-24 år 1 857 2 276 2 039 2 388 25-39 år 4 716 5 184 6 142 6 544 40-64 år 11 842 12 398 13 210 13 875 65-79 år 4 852 6 072 6 016 5 404 80- w år 1 443 1 634 2 036 2 862 Totalt 33 162 36 431 39 109 41 157 4.8.2. Befolkningsutvecklingen i kommundelarna Kommundelar \ År 2009 2015 2020 2025 Vellinge 8 974 10 084 11 080 11 875 Månstorp 2 894 3 421 3 988 4 426 Räng 14 349 15 184 15 740 16 324 Skanör-Falsterbo 6 918 7 714 8 283 8 515 4.9. Markanvändning år 2000 Kommunen Länet Riket Km 2 % Km 2 % Km 2 % Åkermark 90 63 4 647 42 27 469 7 Betesmark 8 5 834 8 7 196 2 Skogsmark 0 0 3 502 32 221 374 54 Skogsimpediment 0 0 319 3 63 430 15 Tätortsareal 21 15 567 5 5 211 1 Övrig landareal 24 17 1 167 11 85 469 21 Total landareal 143 100 11 035 100 410 297 100 4.10. Folktäthet Antal invånare på km 2 är 232 st. 4.11. Antalet barn 8411stycken var 2010-12-31 mellan 0 och 18 år. 4.12. Antalet seniorer 6 623 personer var 2010-12-31 över 65 år.
15 5. Vanligaste olyckorna i samhället 5.1. Vad är olycka och skada? Olycka är ett svåravgränsat begrepp vars förekomst dessutom är svårt att mäta i verkliga livet. Flertalet vetenskapliga definitioner brukar fånga tre kriterier: Det ska röra sig en plötslig händelse, Denna ska resultera eller kunna resultera i något negativt, Och den ska vara oavsiktlig. Skador är somatiska (kroppsliga) konsekvenser av bland annat olyckor och är i motsats till själva olyckshändelserna relativt lätta att dokumentera och mäta omfattningen av. Dessutom är det inte nödvändigt att helt ta ställning till frågan om avsiktlighet. De kroppsliga skadorna är desamma vare sig händelsen varit avsiktlig eller oavsiktlig. Skillnaden i avsiktlighet ligger alltså på händelsenivå, inte på skadenivå. En begränsning med skadebegreppet är emellertid att det bara mäter olyckors omedelbara somatiska hälsokonsekvenser. Många olyckor ger själsligt lidande snarare än kroppsligt, så kallade posttraumatiska stressyndrom. Andra olyckor orsakar sjukdom snarare än skada, till exempel cancer som följd av utsläpp av gift eller strålning. Skadebegreppet säger heller inget om olyckors effekter på miljö, egendom eller viktiga samhällsfunktioner. Skador är den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Nästan två tredjedelar av dem som dör av skador är män. Se figur nedan. Dödsfall 1999 orsakade av skador. Källa EpC, Dödsorsaker 1999. 5.1.1. Olycksfall Olycksfallen indelas i sin tur efter typ av händelse. De allvarligaste händelsetyperna utgörs av fall- och trafikolyckor. Figuren på nästa sida visar fördelningen mellan olika olyckstyper för män respektive kvinnor. Skillnaden mellan specificerade och ospecificerade fallolyckor handlar om hur väl orsakerna till ett fall är kända. Ofta när äldre är inblandade hittas bara vederbörande på golvet utan att omständigheterna bakom olyckan går att få fram. Dessa fall klassas då som ospecificerade.
16 Antal döda till följd av olycka, män respektive kvinnor för olika händelsetyper, Sverige 1999 Källa: Socialstyrelsen/EpC Dödsorsaker 1999, Andersson 2002 5.2. Barn- och ungdomsolyckor Varje år skrivs cirka 18 000 barn och ungdomar 0 till och med 17 år in på sjukhus i Sverige till följd av olycksfall. Den allmänna trenden är svagt neråtgående för både pojkar och flickor. Ett viktigt undantag är dock de riktigt små barnen, yngre än ett år, där antalet vårdade istället ökar. Ett annat undantag återfinns bland transportolyckorna där antalet vårdade barn ökat det senaste decenniet. 5.2.1. Skade-/olycksplatser samt skadetyper Varje år söker nästan 200 000 barn och ungdomar åldrarna 0 till och med 17 år akut läkarvård efter olycksfall. Cirka åtta procent av olyckorna sker i trafiken. Den allra vanligaste skadeplatsen är hemmet, vilket självfallet beror på att barnen tillbringar mycket tid där. Vanligast är fallolyckor, som står för två av tre olyckor under första levnadsåret och hälften av olyckorna i dagisåldern. När barnet blir äldre är det vanligare med olyckor där man springer ihop och ramlar under lekar. Barn upp till fem år skadar oftast huvudet, medan frakturer på armar och händer är typiskt bland de lite äldre barnen. För 15-17-åringarna är vrickningar och stukningar vanligt. Pojkar skadar sig oftare än flickor - de står för sex av 10 olycksfall. 5.2.2. När Fördelat över ett år, per veckodag och över dygnets timmar så sker de flesta olyckorna bland barn och ungdomar under sommarhalvåret (maj-augusti), på helgen (fredag-söndag) och på eftermiddagen (15:00-20:00). 5.2.3. Var De flesta olyckorna som drabbar barn och ungdomar sker:
17 I eller kring bostaden (33 %), Under utövande av sport och idrott (29 %), I skola och barnomsorg (18 %), På övriga så kallade hem- och fritidsarenor (12 %) I trafiken (8 %). Endast ett fåtal i den här studerade åldersgruppen skadar sig under arbetstid. 5.2.4. Skadornas allvarlighetsgrad Ett mått på skadans allvarlighetsgrad är att analysera vårdtid, det vill säga att beräkna antalet vårddygn för de som skadas så allvarligt att de behöver läggas in på sjukhus. De allvarligaste skadorna utgörs av: Olyckor i och kring bostaden (30 %) Olyckor i samband med sport och idrott (26 %). Olyckor i vägtrafiken (18 %) o Olyckor under barnomsorgs- och skoltid (14 %). 5.2.5. Dödsorsaker Barn, 0 till 3 år, skadar sig i hemmet. Vanliga olycksorsaker är fall ur stolar, spjälsängar, klämskador, förgiftningar och brännskador. Den vanligaste dödsorsaken är drunkning. Barn, 4 till 6 år, skadar sig i hemmet och i viss mån i barnomsorgen. Vanliga olycksorsaker är fall, klämskador och sammanstötningar med andra barn. Den vanligaste dödsorsaken är drunkning. Barn, 7 till 12 år, skadar sig i hemmet, skolan och på olika sport och idrottsplatser. Vanliga olycksorsaker är fall och kollisioner med andra barn och föremål. Den vanligaste dödsorsaken är trafikolyckor. Tonåringar, 13 till och med 17 år, skadar sig på sport- och idrottsplatser samt i trafiken. Vanliga olycksorsaker är fall och kollisioner med andra barn och föremål, cykel- och mopedolyckor. Den vanligaste dödsorsaken är trafikskador. 5.3. Äldreolyckor Hos äldre personer dominerar olycksfallen med 76 procent av samtliga dödsfall till följd av skadehändelser. Suicid (självmord) svarar för nästan 16 procent och skadehändelser med oklar avsikt för knappt fyra procent. Övergrepp av annan person (mord, dråp eller misshandel) svarar för en halv procent och annan yttre orsak för fyra procent. Äldre personer (65 + år) står för två tredjedelar av alla dödsolyckor i Sverige och utgör hälften av alla som behöver sjukhusvård till följd av olycksfall. Denna åldersgrupp utgör dock enbart 17 procent av befolkningen! Äldre är också överrepresenterade i självmordsstatistiken. Däremot är äldre tvärt emot vad de ofta själva tror underrepresenterade när det gäller mord och dråp. År 2006 omkom 1 877 personer (969 män och 908 kvinnor) 65 år och äldre i olyckor. Efter 65 år minskar antalet suicid med ökande ålder för både män och kvinnor. Med ökande ålder minskar också männens överrepresentation i suicid. Under år 2006 omkom 307 personer (222 män och 85 kvinnor) 65 år eller äldre i suicid.
18 Fallolyckor skördar fler liv än någon annan olyckstyp. De flesta som avlider till följd av fallolyckor är äldre personer. Skador bland åldersgruppen 65+ leder till mer än en halv miljon vårddygn per år på sjukhus. En av de vanligaste diagnoserna är höftledsfraktur. En vanlig höftledsfraktur kostar samhället bortemot en kvarts miljon kronor. 5.3.1. Vanligaste olyckan Under år 2006 vårdades 67 000 personer 65 år och äldre till följd av skador och förgiftningar. Fallolyckor var den vanligaste yttre orsaken och låg bakom 64 procent av alla som behövde vård till följd av skador. Den vanligaste fallolyckan var fall i samma plan genom halkning, snubbling eller snavning. Den näst vanligaste skadetypen var annan yttre orsak där till exempel medicinska komplikationer ingår. Vägtrafikolyckor svarar för 2,8 %. Övriga olyckstyper (bränder, drunkning, kvävning, förgiftning, maskinolyckor osv.) svarar sammanlagt för sex procent av alla skador medan avsiktliga händelser som våld och självdestruktiva handlingar inklusive handlingar med oklart uppsåt stod för knappt två procent av skadorna. Totalt genererade skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker över en halv miljon vårddygn år 2006 i åldersgruppen 65 år och äldre. Antalet vårddygn ökar med ökande ålder. 5.3.2. Skadornas allvarlighetsgrad Den diagnosgrupp som leder till flest vårddygn är lårbensfraktur. Denna diagnos står ensamt för nästan 45 procent av samtliga vårddygn. Räknat i vårdtid är lårbensfraktur den tredje största diagnosgruppen överhuvudtaget efter schizofreni och cerebral infarkt (stroke). Lårbensfrakturer genererar fler vårddygn än hjärtinsufficienser och hjärtinfarkter. 5.3.3. Var skadas man? Totalt uppskattas nästan 200 000 personer 65 år och äldre varje år uppsöka en akutmottagning efter att ha skadats. Av dessa skadas 105 000 i bostaden (20 000 män och 85 000 kvinnor) och 35 000 på sjukhus, sjukhem eller i särskilda boenden (5 000 män och 30 000 kvinnor). På trottoarer, gångbanor, vägar, gator, cykelvägar etc., skadas årligen knappt 30 000 personer (7 000 män och 22 000 kvinnor) så allvarligt att de behöver uppsöka ett akutsjukhus. Den vanligaste mekanismen bakom skadan är för både män och kvinnor fall och den näst vanligaste är att man slår sig genom kontakt med föremål i rörelse eller vila. Fall står bakom 73 procent av kvinnornas skador och 59 procent av männens. Den vanligaste fallolyckan i trafiken sker i samma plan genom halkning, snubbling och snavning. I och kring bostaden är fall den helt dominerande mekanismen eller orsaken till skador. I åldersgruppen 65-79 år är fall orsaken bakom drygt 70 procent av skadorna och i åldersgruppen 80 år och däröver ligger fall bakom 90 procent av skadorna. I särskilt boende, servicehus, sjukhem och liknande (ej sjukhus och vårdcentraler) skadas drygt 10 000 personer om året till följd av fallolyckor. Fall står bakom 95 procent av alla skador i dessa boendeformer.
19 I så gott som alla skadehändelser finns människor, djur eller olika föremål på ett eller annat sätt inblandade. Människor, djur eller föremål kan dels orsaka själva skadan och kallas då orsakande faktorer. De kan också sätta igång eller medverka i själva händelseförloppet och kallas då för utlösande faktorer. Om en person snubblar på en sladd och slår huvudet i ett bord, så är bordet en orsakande produkt och sladden en utlösande. 5.3.4. Vilka föremål eller produkter ger upphov till eller orsakar skadorna? Upphov Eftersom fall dominerar är golv och annat underlag som snö och is de produkter eller föremål som ger upphov till flest skador. Det borde vara möjligt att utveckla nya typer av golv med högre energiupptagande förmåga som skulle kunna läggas in i olika boendeformer, till exempel i särskilt boende. Efter golv följer trappor och annan fast utrustning som ger flest skador. Bland annat är fast utrustning som dörrar, trösklar och dörrkarmar bland de enskilt största posterna. Orsak Möbler som bord, stolar, soffor och sängar orsakar också ett stort antal skador, liksom utrustning i badrum och toaletter. Möbler, i första hand mattor, sängar och stolar, är föremål som oftast anges som utlösande faktorer eller orsak till olyckshändelsen. Även här borde förebyggande arbete och utveckling av produkter kunna leda fram till bättre placering och utformning av dessa för att minska antalet olyckor. Golv och trappor ligger högt även bland de utlösande produkterna. Vattenpölar på golven anges ofta som en enskild orsak. Bland den personliga utrustningen toppar rollatorerna före bland annat rullstolar. En stor del av skadorna sker även utomhus varför det är viktigt att i det skadeförebyggande arbetet även fokusera på denna miljö. Utomhus är underlaget, ofta i form av is och snö, orsak till många olyckshändelser. Att spara pengar genom att vänta med snö- och halkbekämpning är ur ett samhälligt perspektiv förkastligt och enbart ett sätt att flytta kostnader från ett kostnadsställe till ett annat. Enbart en vanlig höftledsfraktur kostar samhället en kvarts miljon. I jämförelse med andra EU-länder har Sverige, förutom vägtrafikolyckor, inte varit särskilt framgångsrika när det gäller förmågan att reducera antalet dödsolyckor för åldersgruppen 65 år och äldre. När det gäller olyckstyper som bränder, förgiftningar och drunkningar tillhör Sverige ett av de länder som lyckats allra sämst. Inom dessa tre olycksområden, liksom fallolyckorna, har antalet dödsfall till och med ökat under det senaste decenniet. 5.4. Vattenolyckor Numera omkommer i genomsnitt 120 personer varje år i drunkningsolyckor. Trenden är svagt neråtgående. År 2009 var första året som under 100 personer omkommit i drunkningsolyckor, sannolikt beroende på det dåliga vädret.
20 Källa: Svenska Livräddningssällskapet Går man tillbaka ett sekel i tiden så drunknade nästan 1 000 personer varje år. Tar man dessutom hänsyn till befolkningsökningen så blir minskningen än mer uppseendeväckande; från 18,4 dödade per 100 000 invånare till 1,4 per 100 000 invånare, vilket är en minskning med drygt 90 procent. 2009 gjorde räddningstjänsterna runt om i Sverige 393 insatser och tog hand om 95 omkomna. Räddningstjänsten larmas dock inte vid alla drunkningsolyckor. Räknar man in självmord och övriga obestämbara fall hamnar siffran på ca 220 omkomna. 5.4.1. Vem, var och hur? Antal dödade i drunkningsolyckor efter åldersgrupp och kön. Medelvärden för perioden 2004 2008. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.
21 5.4.2. Här inträffar drunkningarna Drunkningsolyckor efter lokal. Medelvärden för perioden 2004 till 2008. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. 5.4.3. Vuxna Av de omkomna är hela 83 % män i åldern 50 79 år. Att män är överrepresenterade i drunkningsolyckor beror sannolikt på att de är mer riskbenägna, använder mer sällan flytväst och dricker alkohol oftare och mer än kvinnor. I åldersgruppen 45 till 64 år hade 65 procent av de omkomna männen druckit alkohol innan olyckan medan motsvarande siffra för kvinnorna var knappt 40 procent. Även narkotika är en bakomliggande orsak och i åldersgruppen 20 till 44 år hade nästan 40 procent av männen använt narkotikaklassade medel innan dödsolyckan. Olyckorna sker främst vid bad och båtfärd under sommarhalvåret. En del av drunkningsolyckorna sker på vintern då man går igenom isen, till exempel vid sparkåkning, skridskoåkning eller under färd på is med snöskoter. Ytterligare några sker då bilar kör över kajkanter eller hamnar i vattensamlingar på annat sätt. Flera äldre omkommer också varje år i badkar. 5.4.4. Barn och ungdomar Cirka 10 barn drunknar varje år. De små barnen (0-6 år) omkommer oftast på badplatser eller i närbelägna pooler eller dammar. Barn med invandrarbakgrund och barn till ensamstående föräldrar är överrepresenterade i statistiken. Bland barn 1-6 år är drunkning den dominerande dödsorsaken. De äldre barnen (7-17 år) drabbas vanligast på badplatsen och i 40 % av fallen påträffas alkohol i blodet. Drunkning är den näst vanligaste dödsorsaken efter trafikolyckor. Varje år omkommer flera barn i badkar då tillsynen varit bristfällig. Särskilt olycksdrabbade är barn med epilepsi. 5.4.5. Dränkningar och obestämbara fall Drunkning är också en mekanism som återfinns bland suiciden där det varje år handlar om cirka 65 dödsfall. Åldermässigt överstämmer dessa suicider väl med olycksfallen men här finns ingen skillnad mellan könen. I genomsnitt dräps också en person per år genom dränkning.
22 För i genomsnitt 35 personer per år som omkommit genom drunkning/dränkning har något uppsåt ej kunnat fastställas. Totalt leder detta till att det varje år, i genomsnitt, omkommer drygt 220 människor genom drunkning eller dränkning. Ungefär lika många som avlider till följd av drunkning varje år blir också inlagda på sjukhus för vård efter drunkningstillbud. Åtgärder som räddar liv Uppskattningsvis skulle 50-60 liv sparas om de som vistas på sjö eller is använder flytväst och dessutom undviker alkohol och narkotika. 2-3 barn skulle räddas varje år om pooler och dammar har tillräckligt skydd. Ca 5 barn skulle klara sig om de var bättre övervakade vid bad. Högre simkunnighet bland barn och vuxna. Personal som ansvarar vid bad bör vara utbildad i livräddning. Livräddningsutrustning ska vara i gott skick och finnas på lämpliga ställen. 5.5. Trafikolyckor Antal trafikolyckor med personskador uppdelat på svårhetsgrad och år i : Svårhetsgrad Antal olyckor Uppdelat per år 2006 2007 2008 2009 2010 Dödsolyckor 7 1 1 1 1 3 Svåra olyckor 104 32 18 13 24 17 Lindriga olyckor 579 112 135 105 114 113 Totalt: 690 145 154 119 139 133 Huvuddelen av dödsolyckorna och de svåra olyckorna sker på det statliga vägnätet. Cirka 50 % av alla olyckor är gående och cyklisters singelolyckor. 5.6. Översvämningar Den vanligaste orsaken till översvämningar är stora mängder med regn eller snösmältning. I juli 2007 och i augusti 2010 orsakade kraftiga regnmängder under en eller ett fåtal dagar översvämningar på olika håll i kommunen. Att notera är att det inte var samma områden som översvämmades 2007 och 2010. De drabbade fastighetsägarna grupperas vid dylika händelser i tre kategorier: Prio 1: drabbade med avloppsvatten som trängt upp i byggnaden. Prio 2: drabbade med vatten som trängt upp i byggnaden. Prio 3: drabbade med vatten på tomten eller i nära anslutning till byggnaden. Kostnaderna för att återställa fastigheterna, mestadels privatbostäder, efter att vatten respektive avloppsvatten kommit in i byggnaderna är stora och återställningsperioderna ofta långa. Därtill kommer tidsåtgång och kostnader för utredning av ansvaret för översvämningen för respektive fastighet. 5.6.1. Åtgärder som kan vara skadereducerande Inköp av ett tiotal dränkbara pumpar vilka placeras ut på räddningstjänststationerna i kommunen och sköts av deltidsbrandmän vid en översvämningssituation.
23 6. Räddningstjänsten Vellinge har träffat ett civilrättsligt avtal med Trelleborgs kommun avseende räddningstjänst. Avtalet innebär bl.a. att Räddningstjänsten Trelleborg svarar för de åtaganden enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor som avser skadeförebyggande verksamhet. Räddningstjänsten Trelleborg ansvarar dessutom för den operativa ledningen vid skadeavhjälpande insatser i. 6.1. Organisation Räddningstjänsten innefattar fyra deltidsstationer i Vellinge, Östra Grevie, Höllviken och Skanör. Räddningschefen har det övergripande ansvaret för verksamheten, och funktionen är underställd nämnden för gemensam medborgarservice. Nämnd för gemensam medborgarservice Planering och utförande av det skadeförebyggande arbetet i utförs av personal på räddningstjänsten i Trelleborg. 6.2. Samverkan Samverkan inom området tillsyn sker med s miljö- och stadsbyggnadsavdelning vad gäller tillsyn enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Utöver det har Räddningstjänsten inom ramen för sitt informationsansvar även regelbunden kontakt med verkamheter inom avdelningarna egen regi samt individuell medborgarservice. Årligen genomförs utbildningar i bl.a. HLR, barn-hlr, utrymningsövningar m.m. Erfarenhetsutbyte sker dessutom med Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund.
24 7. Vellinges förutsättningar att förebygga och möta påfrestningar 7.1. Vanliga olyckor stora olyckor Vellinges risker kräver personella och materiella resurser i kontinuerlig tjänst för skadeförebyggande och skadeavhjälpande insatser. Räddningstjänsten är den förvaltning som har det operativa ansvaret för den organisation som krävs för kommunens skyldigheter enligt LSO och LBE. Räddningstjänstens organisation utgör även stommen i den organisation som krävs för insatser vid kris och krig. 7.2. Sotningsverksamhet Den av anlitade skorstensfejarmästaren, för närvarande SIMAB, har till uppgift att hindra uppkomst och spridning av brand, förebygga sanitära olägenheter samt skapa en bättre inneoch utemiljö för sina kunder, däribland. Bestämmelser om sotning, rengöring och brandskyddskontroll är reglerat i Lagen om skydd mot olyckor. SIMAB ska tillgodose kommuninvånarnas behov av trygghet och säkerhet vad avser sotning, rengöring och brandskyddskontroll av skorstenar, eldstäder, rök- och avgaskanaler samt imkanaler. 7.2.1. Anmälan vid installation av eldstäder, typ braskamin, spiskassett eller öppen spis Enligt Plan- och bygglagen (2010:900), 9 kap. 16, och Plan- och byggförordningen (2011:338), 6 kap. 5, punkt 3 och 5, ska byggherren göra en anmälan till byggnadsnämnden om arbetena avser installation eller väsentlig ändring av hissar, eldstäder, rökkanaler eller anordningar för ventilation i byggnader samt väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden. Vid installation av en eldstad är det oväsentligt om det finns en skorsten sedan tidigare. Kravet på anmälan omfattar alla eldstads- och skorstensrelaterade åtgärder som påverkar fastighetens brandskydd. När en eldstad installeras i en fastighet som har en befintlig skorsten är det ställt utom allt tvivel att installationen påverkar brandskyddet bara genom tillkomsten i sig. Risken för brand är naturligtvis väsentligen lägre i ett hus utan eldstad än i ett hus med. 7.2.2. Anmälan och handlingar Enligt 10 kap, 3, 6 och 9 ska byggherren lämna förslag på kontrollplan och en certifierad kontrollansvarig för att miljö- och byggnadsnämnden ska kunna handlägga ärendet eller snarast möjligt därefter, om det inte är uppenbart obehövligt, lämna startbesked för arbetena. I kontrollplanen ska anges vilken kontroll som ska utföras, vilka intyg och övriga handlingar som ska företes för nämnden samt vilka anmälningar som ska göras till nämnden. Anläggningen får ej tagas i anspråk, förrän kontrollplan har lämnats verifierad och klar till nämnden, samt slutbesked har utfärdats. Miljö- och byggnadsnämnden får göra bedömningen att en anmälan inte krävs när ändringen är sådan att fastighetens brandskydd inte påverkas samt att ändringen i övrigt inte påverkar omgivningen. Om brandskyddet inte påverkas finns följaktligen inget stöd för kravet på en besiktning utförd av skorstensfejarmästaren eller av en annan fristående sakkunnig.
25 7.2.3. Objektförteckning SIMAB har under entreprenadtiden att föra ett register över kommunens samtliga fastigheter som innehar något objekt som är sotnings- respektive brandskyddskontrollspliktigt. I registret framgår vad och hur ofta det rengjorts och kontrollerats samt eventuella antecknade brister och förelägganden. Registret utgör också underlag till den årliga rapportering som kommunen gör till Länsstyrelse och Myndighet för samhällsskydd och beredskap. Besiktning av eldstäder och rökkanaler ska utföras av sakkunnig person och som ej har utfört installationsarbetet eller i övrigt haft med installationen att göra. Byggherren ska insända godkänt besiktningsintyg till miljö- och byggnadsnämnden. För att den av kommunen anlitade Skorstensfejarmästaren, för närvarande SIMAB, ska kunna fullgöra sitt uppdrag så gäller följande: Anmälan om påbörjande ska anmälas till, miljö- och stadsbyggnadsavdelningen, telefon 040-42 50 00. Anlitas någon annan sakkunnig för besiktningen än den av kommunen anlitade skorstensfejarmästaren, ska besiktningsintyget insändas till SIMAB med uppgifter som visar vilken typ av eldstad och skorsten som installerats och var eldstaden är uppställd, samt dokument som visar att produkterna är typgodkända för ändamålet. Uppgift om hur ofta eldstaden kommer att användas ska lämnas så att det går att fastlägga vilka frister som ska gälla för sotning respektive brandskyddskontroll. Viktigt i övrigt är att kommunen ställer krav på att den som ska använda eldstaden har läst och förstått bruksanvisningen. Detta för att minska negativ miljöpåverkan samt förhindra eventuella skorstens- och eldstadsrelaterade bränder. 7.3. Oljeberedskap Oljesanering av stränder är inte reglerad i någon författning, men praxis är att kommunen ansvarar för sitt geografiska område. För att det ska betraktas som räddningstjänst måste det föreligga behov av ett snabbt ingripande. I de fall räddningschefen utser någon annan än sig själv att vara räddningsledare, behåller räddningschefen det övergripande ansvaret för verksamheten. Olja som hotar att nå stränderna betraktas normalt som skäl för räddningstjänst. Om oljan redan nått stranden och skadan inte kan förvärras är insatsen en fråga om sanering. Länsstyrelsen kan överta ansvaret för den kommunala räddningstjänsten inom en eller flera kommuner, vilket bl a kan ske exempelvis vid stora oljeolyckor. Om räddningsinsatserna även omfattar statlig räddningstjänst ska länsstyrelserna svara för att insatserna samordnas. Länsstyrelsen i Skåne län driver en regional samverkansgrupp kallad Oljeskadeskydd, vari brandingenjör från Räddningstjänsten i Trelleborg ingår. har tecknat avtal med NCC i vilket ingår krisberedskap för akuta insatser vid oljesanering av stränder, större eller svårare olycka eller miljökatastrof. Detta innebär att entreprenören omgående efter begäran från ska omdisponera sina resurser, i första hand resurser reserverade för entreprenaden, för att genomföra akuta insatser. All personal knuten till entreprenaden måste vara beredd att delta.
26 har utöver det ett avtal och ett aktivt samarbete med lokala FRG (frivillig resursgrupp) vilka kan vara behjälpliga vid en oljeskada. Målsättningen med kommunalt oljeskadeskyddsarbete är att ha förmåga att bekämpa den olja som kommer i land från ett utsläpp till havs och för att minimera ekologiska följder. Under sommaren 2011 har en oljeskyddsplan slutförts vilken kommer att vara föremål för politiska beslut under hösten. 7.4. Bron över Falsterbokanalen Till Näset i (Ljunghusen, Skanör och Falsterbo) kommer man via en bro över Falsterbokanalen. Kanalen invigdes i augusti 1941 och bron som användes var Knippelsbrons reservbro i Köpenhamn. 1992 byggdes själva brosystemet om och en ny modernare dubbeltungad bro stod färdig. Denna bro reparerades 2002. Bron över Falsterbokanalen är Vägverkets och om något skulle inträffa som innebär att bron inte längre är farbar, har Vägverket förberett både en akutbro och en tillfällig vägbro. I beredskapsplan av den 8 oktober 2002, framtagen av Vägverket, står följande: Enligt avtal 2002-02-11 utlöser SOS Alarm på begäran av behörig tjänsteman hos Sjöfartsverkets personal i Falsterbotornet alternativt Vägverket åtgärder enligt Falsterbo-bron larmplan. När Vägverkets TIC (trafikinformationscentral) mottar larm från SOS Alarm vidtager TIC-operatören åtgärder enligt Falsterbo-bron beredskapsplan. Förberedelser för den tillfälliga vägbron, norr om klaffbron, är klara i och med att betongfundamenten på land och i kanalen är utbyggda. Färdiga bygghandlingar finnes för utbyggnad av väganslutningar. En liten akutbro söder om klaffbron är utbyggd exklusive spann över själva farleden. Bromaterialet för utbyggnad över farleden förvaras intill broläget. Monteringsbeskrivningar, lastplaner m m för montage av förbifartsbroarna är framtagna. De tänkta utbyggnaderna och förberedelserna är alltså klara. Vägverkets planer vid ett scenario där klaffbron är helt utslagen är följande: Kanaltrafiken stänges. Utbyggnad av den lilla akutbron påbörjas omgående och är klar inom ett dygn. Denna bro blir bara 3,3 meter bred varför trafiken växelvis ledes över bron. Bron är inte fullt bärig, dock kan utryckningsfordon typ brandsläckbilar passera. Befintliga väganslutningar nyttjas. Den tillfälliga vägbron räknar vi med att kunna vara utbyggd med väganslutningar inom 7 dygn. Denna bro är då fullt bärig och här kan vägtrafiken passerad dubbelriktat. Gång- och cykeltrafik kan nyttja den lilla akutbron. Med anledning av Näsets utsatthet, då bron är den enda förbindelselänken över Falsterbokanalen, finns det i Skanör en räddningsstation. Denna kår är dimensionerad efter normala förhållanden, d v s tätbebyggt område, och ska då klara en livräddande insats inom 10 minuter, vilket man klarar idag. Vid utsatthet under kortare tid kan extra personal (ledig personal i Skanör) kommenderas in för släckning/beredskap. För att öka säkerheten för våra invånare har räddningstjänsten avtal med Region Skåne om att åka på så kallade sjukvårdslarm. Det innebär att räddningstjänsten larmas samtidigt med ambulansen och, om de är först vid olycksplatsen, kan sätta in hjärt- och lungräddning (HLR). Stationen i Skanör klarar således en första insats med livräddning i väntan på och under vidare transport av den skadade via räddningstjänstens båt, om bron över kanalen inte är farbar. Hjälp med transport bör även kunna fås av Sjöräddningen. Mer utsatt är emellertid brandsläckningen då förstärkning med fler fordon blir svår att åstadkomma om farbar bro saknas.
27 7.5. Höjd beredskap och krig Vid en krissituation är utgångsläget att den ansvariga verksamheten äger problemet och ska vidtaga åtgärder för att minimera skadeverkningarna. Normala rutiner och ordinarie organisation ska användas och utgöra grunden för lösningen på den uppkomna krisen. Samverkan och samordning sker enligt initiativ från den verksamhet som äger problemet. Kommunen svarar även för att krishanteringen samordnas mellan berörda aktörer. Vid omfattande krissituation som drabbar kommunen kan kommunstyrelsens arbetsutskott överta ansvaret för hela den kommunala verksamheten och övergår då till att vara s.k. krisledningsnämnd. Beslut om detta fattas av kommunstyrelsens ordförande. Den operativa ledningen ansvarar för beredning av ärenden till krisledningsnämnden. För krisledningsorganisationen avsedd stab kan även nyttjas vid andra tillfällen, då behov av stab föreligger. Kommunens ambition i en krigssituation är att så långt som möjligt upprätthålla samma verksamhet som i fred. Räddningsorganisationen förstärks kraftigt med både personella och materiella resurser. 7.6. Allvarlig krissituation Omfattande snöoväder eller kraftiga stormvindar med omfattande störningar på elnätet, telenätet och vägnätet är exempel där en ökad samordning mellan kommunala förvaltningar och andra externa myndigheter är nödvändig för att minimera skadeverkningarna. Dylika allvarliga krissituationer ingår i begreppet extraordinära händelser och kommer, om de inträffar, att hanteras av kommunens krisledningsorganisation, i vilket även representant från Räddningstjänsten ingår. 7.7. Information Information är av central betydelse för tryggheten och säkerhetsarbetet inom kommunen. Kommuninvånarna måste känna till hur information till allmänheten fungerar vid allvarliga olyckor. Dessutom ska kommuninvånarna informeras om vilken organisation som finns för skadeförebyggande och skadeavhjälpande verksamhet. Korrekt och snabb information har avgörande betydelse för om människor känner trygghet och tillit. Handlingsprogrammet tydliggör vem som ansvarar och hur informationen ska samordnas. Alla som vistas inom kommunen ska på ett enkelt sätt kunna informeras och varnas om olyckshändelser som inträffar inom kommunen eller i dess närhet. Ordinarie (nedan angivna) informationsvägar avses användas: Vellinges kommuns hemsida www.vellinge.se Radio P4 (radio Malmöhus) 102,6 Mhz Riksradio och TV VMA Signal Viktigt meddelande allmänheten (VMA signalen består av upprepade 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders uppehåll mellan tonstötarna under 2 minuters tid.) Nationell krisportal, www.krisinformation.se, kan också användas, företrädesvis vid händelser som omfattar fler kommuner än Vellinge. 7.8. Aktiviteter Kommunen genomför årligen risk- och sårbarhetsanalyser inom de områden/scenarier som anses mest aktuella. För de scenarier som det känns angeläget att ha en extra förberedelse inför, antingen för att sannolikheten eller konsekvensen eller i värsta fall båda är hög, utarbetas det specifika beredskapsplaner. För flera scenarier finns det framtaget dylika planer och för ytterligare ett antal scenarier finns det utarbetat checklistor. Dessa revideras regelbundet, minst inför varje mandatperiod.
28 I slutet av varje mandatperiod redovisas periodens risk- och sårbarhetsarbete för Kommunstyrelsen i form av ett meddelande. Krisledningsorganisationen, bestående av krisledningsnämnd, operativ ledning och stab, kommer regelbundet att genomgå såväl utbildning som både formella och tillämpade övningar.
29 8. Räddningstjänstens olycksförebyggande och skadeavhjälpande verksamhet 8.1. Övergripande mål I lag (2003:778) om skydd mot olyckor finns följande nationella mål formulerat: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Lagen anger dessutom att en kommun ska ha ett handlingsprogram för den skadeförebyggande och den skadeavhjälpande verksamheten. I handlingsprogrammet ska följande anges: målet för kommunens verksamhet de olycksrisker i kommunen som kan föranleda räddningsinsats den förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att utföra räddningsinsatser Utifrån detta har räddningstjänsten tagit fram ett övergripande mål som ska styra verksamheten: Räddningstjänsten ska arbeta för att minska sannolikheten för och konsekvenserna av bränder och andra olyckor, för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. 8.2. Beskrivning av verksamhetsområdet Räddningstjänstens skadeförebyggande och skadeavhjälpande verksamhet ska vara dimensionerad efter kommunens riskbild. Räddningstjänsten ska verka för att reducera kommunens risker före, under och efter inträffade olyckor. Riskreduktion. Källa: Kemikontoret 1989. 8.3. Skadeförebyggande verksamheten 8.3.1. Prioriterade områden för den skadeförebyggande verksamheten Med stöd av resultatet från riskanalysen, som presenteras i under rubrik 9, har räddningstjänsten valt att prioritera tre områden för den skadeförebyggande verksamheten. Dessa är drunkningsolyckor,