STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING NUMMER 3 2014 LIVSVIKTIGT Patient med kraft TEAM FÖR TRYGGARE UTSKRIVNING DOKTORN SOM BÅDE VÅRDAR OCH FORSKAR DEMENSVÅRD MED KÄNSLA FÖR SERVICE Lyssna på individen Ny patientlag om delaktighet
Kvaliteten är själva vinsten ALEXANDER RUAS STOCKHOLMS LEDARE SJUKHEM drivs och ägs sedan bildandet 1867 av en stiftelse utan vinstsyfte. Vi är en idéburen privat vårdgivare som driver verksamhet med hög kvalitet inom ASIH, palliativ vård, rehabilitering, geriatrik, allmänmedicin och äldreomsorg. Det är spännande att arbeta i en verksamhet som har samma grundläggande syfte i dag som när vi bildades för snart 150 år sedan: att förena professionalism med ett mänskligt engagemang. Och det är en förmån att arbeta i en verksamhet där hög kvalitet och ett bra bemötande alltid har genomsyrat vården och omsorgen. UNDER HÖSTEN har Sverige fått en ny regering som föreslår nationella kvalitetslagar för att förbättra kvaliteten i vård och omsorg. Vi välkomnar regeringens fokus på kvalitet. Stockholms Sjukhem är sedan ett par år tillbaka kvalitetscertifierade, något som vi är ganska ensamma om som vårdgivare. För oss har certifieringen varit ett sätt att få ett kvitto på vårt kvalitetsarbete, ett arbete som vi varje år också öppet berättar om i vår kvalitetsredo visning. I det här numret av Livsviktigt berättar vi bland annat om hur vi arbetar med delaktighet. Och du får möta vår gästkrönikör Dagny Carlsson, 102 år. ELISABET WENNLUND SJUKHUSDIREKTÖR Adress Box 12230, 102 26 Stockholm Telefon 08-617 12 00 E-post info@stockholmssjukhem.se Webbplats www.stockholmssjukhem.se Ansvarig utgivare Elisabet Wennlund Redaktion, Stockholms Sjukhem Marianne Spiik, Malou Hedebro Produktion Kung & Partners Omslagsfoto Håkan Lindgren Tryck Åtta45 ISSN 2000-9119 Det nystartade bedömningsteamet följer upp patienter som skrivits ut efter att ha vårdats på Brommageriatriken. Syftet är att öka tryggheten och minska antalet oplanerade inläggningar. Den första veckan efter utskrivningen är den känsligaste. När vården tas över av anhöriga, hemtjänst, primärvård med flera, fungerar inte alltid informationsflödet. Vi verkar som ett kitt mellan alla inblandade och bistår med vår geria triska expertis, säger Greger Slättman, läkare på Brommageriatriken som in går i bedömningsteamet tillsammans med två sjuksköterskor. Bara att hålla reda på mediciner som tagits bort, ändrats, kommit till eller ska tas ut kan vara komplicerat. Cirka 30 procent av alla sjukhusinläggningar av äldre är läkemedelsrelaterade. Brommageriatriken har utformat ett bedömningsinstrument med frågor som besvaras av personalen på sjukhuset medan patienten är inlagd. Av svaren utläses vilka patienter som teamet bör följa upp. Uppföljningen Greger Slättman, Rigmor Arwidsson och Malin Eriksson ingår i bedömningsteamet. Team följer upp utskrivningar Vill skapa trygg hemkomst börjar med telefonsamtal och stannar där om allt verkar vara bra. Men ibland gör vi hembesök. Patien t erna är ofta multisjuka och sköra, med kroniska sjukdomar som KOL eller hjärtsvikt. Många är också förvirrade och har funktionsnedsättningar. De patienter som har ett stort behov av uppföljning är dels de med en socialt sviktande situation, dels de med smärtproblematik. Vi kan ordna fortsatt rehabilitering i hemmet med stöd av hemrehab eller neuroteamet och kommer även att samarbeta med ASIH. Vid behov tar vi kontakt med kommunens biståndsbedömare för utökade insatser eller lägger in patienten på Brommageriatriken för inneliggande vård. Bedömningsteamet ingår i Brommageriatrikens satsning trygg, tillgänglig och säker vård för multisjuka äldre. Den ska bidra till större trygghet och en bättre livskvalitet. Vården blir bättre för patienterna när onödiga ambulanstransporter och akutbesök kan undvikas. TEXT TOVE GYLLENSTIERNA FOTO STOCKHOLMS SJUKHEM 2 NUMMER 3 2014 LIVSVIKTIGT
Kombinerar kliniskt arbete med forskning Söker tidiga signaler om diabetes Anna Morawski är den första husläkare på Stockholms Sjukhem som forskar parallellt med sin läkartjänst. Forskningen syftar till att förebygga diabetes. Jag trivs väldigt bra på FoUU husläkarmottagningen. Vi har många äldre, multisjuka patienter och det är en grupp jag gärna ägnar tid åt. Allt fler yngre patienter kommer också hit, vilket gör mitt arbete omväxlande, säger Anna Morawski, som sedan september 2013 är verksam på Stockholms Sjukhem. Tre dagar i veckan arbetar hon på husläkarmottagningen på Kungsholmen. De andra två dagarna går till forskning. På Stockholms Sjukhem finns en positiv inställning till att utveckla kvaliteten på vården genom att integrera forskning i verksamheten. Det bidrog starkt till att jag ville börja arbeta här. Det är roligt att både få arbeta med patienter och forska. Anna Morawski studerar bland annat kopplingen mellan diabetes och benskörhet. Diabetiker har ofta problem med fötterna. De utvecklar med tiden cirkulationsrubbningar och nervfunktionsnedsättning. Risken för att få sår och deformerat fotskelett ökar. Detta innebär framför allt stort lidande för den enskilde individen, men är också en växande börda för sjukvården. Under min tid på Karolinska Universitetssjukhuset började jag intressera mig för kopplingen mellan dessa komplikationer, metabol kontroll och tillväxtfaktorer. Det kommer jag att fortsätta arbeta med. Jag har även påbörjat ett projekt med mer allmänmedicinsk inriktning, då detta numera är mitt arbetsområde. I studien medverkar patienter som nyligen fått diagnosen diabetes typ 2 och som är invandrade svenskar. Kopplingen mellan vitamin D och utvecklingen av typ 2 diabetes kommer att studeras. Även metabol kontroll, tillväxtfaktorer och bentäthet undersöks. I denna patientgrupp har man sett en ökad förekomst av diabetes, vilket gör den särskilt intressant. Hypotesen är att D-vitaminbrist hos dem är vanligare. Detta med tanke på en mer utbredd användning av slöja, sparsam utomhusvistelse, otillräcklig fysisk aktivitet eller mörkare hudpigmentering. Det är välkända riskfaktorer när det gäller vitamin D brist. Vitamin D bildas till största delen i huden vid solexponering. Forskningsprojektet har pågått ungefär ett år. Någon exakt tidplan finns inte. Klinisk forskning, på patienter, går inte att forcera. Det troliga är dock att jag ska kunna genomföra en halvtidskontroll nästa år. På lite längre sikt kommer jag att inkludera patienter från mottagningen på Stockholms Sjukhem i forskningen. TEXT ANNELI KAMLIN FOTO ALEXANDER RUAS Forskningen är inriktad på diabetes. Det är en sjukdom som blir allt vanligare och patientgruppen är stor, vilket gör området angeläget, säger Anna Morawski. Hon började forska om diabetes redan under studietiden och påbörjade sedermera specialistutbildning inom endokrinologi. På vägen ändrades planerna och Anna Morawski satsade i stället på en specialitet inom allmänmedicin. Nu får hon möjlighet att kombinera dessa båda intressen. Syftet med forskningen är att få bättre förutsättningar för att förebygga diabetes typ 2. Utmaningen ligger i att kunna fånga upp riskfaktorer och behandla dem innan sjukdomen bryter ut, samt att vid konstaterad diabetes sätta in behandling som förebygger komplikationer. Det är roligt att både få arbeta med patienter och forska, säger Anna Morawski, läkare på Stockholms Sjukhem. LIVSVIKTIGT NUMMER 3 2014 3
TEMA DELAKTIGHET Patientkraft fungerar. När patienter känner tillit och blir lyssnade på blir de tryggare och behandlingsresultatet blir bättre. Större delaktighet i vården ska bidra till att bättre tillvarata patienters och anhörigas kunskaper, erfarenheter och resurser. TEXT ANNELI KAMLIN OCH EVA NORDIN FOTO HÅKAN LINDGREN En kraft att ta tillvara FÖRRA ÅRET FRÅGADE Stockholms stad alla som bor i vård- och omsorgsboende hur de upplever sitt boende. Stockholms Sjukhem fick då högt betyg; bemötande och trygghet hamnade i topp. Men, när det kommer till information, delaktighet och självbestämmande hamnar vi inte lika högt. Här behöver vi förbättra oss, säger sjukhusdirektör Elisabet Wennlund. Undersökningen gällde vård- och omsorgsboende men även inom sjuk vård en måste vi bli bättre på att kommunicera och dela kunskap med varandra. Stockholms Sjukhems ambitioner att bättre ta vara på patienternas egen kraft rimmar väl med den kommande lagen som ger patienten ökade möjligheter till inflytande och delaktighet. I vården informerar vi patienter och svarar ibland på frågor som kanske inte alls har ställts. Vi behöver bli bättre på att lyssna och ta vara på patientens egna kunskaper och erfarenheter, säger Elisabet Wennlund. En utmaning ligger i att alla patienter inte vill samma sak. När en människa drabbas av en svår sjukdom använder hon så kallade copingstrategier för att hantera den hotfulla situationen. Om vården ska kunna Peter Strang Elisabet Wennlund stötta patienter på ett bra sätt är det viktigt att förstå att olika individer använder olika strategier, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin, cancerspecialist vid Stockholms Sjukhem och författare. Vissa personer letar själva efter kunskap och kommer väl förberedda till sjukvården. Andra förtränger sin sjukdom och blir stressade av att prata om den. Det finns också de som har ett stort behov av att dela sina känslomässiga upplevelser med andra. God vård handlar om omtanke och respekt, och om att möta människor på deras egna villkor. Det handlar inte bara om de fysiska, psykiska och sociala behoven, utan även om de existentiella och estetiska, menar Peter Strang. Det handlar också om att förstå målen och kunna relatera dem till individen. Det finns så många olika sätt att leva ett bra liv. FORTSÄTTNING PÅ SIDAN 6 -Jag vill ha utmaningar TÄNK, FÖR NÅGRA månader sedan kunde du inte tala alls. Nu sitter du och blir intervjuad av helt främmande människor. Sjukgymnasten Andreas Nyströms kommentar sammanfattar Jeanette Nelson intensiva arbete för att återhämta sig efter en hjärnaneurysm, det vill säga ett brustet blodkärl, i början av sommaren. Det som började med huvudvärk 4 NUMMER 3 2014 LIVSVIKTIGT
Jeanette Nelson har själv styrt sin rehabilitering och valt ett intensivt program. ledde till en akut operation på fem timmar. När jag vaknade kunde jag som sagt inte prata, berättar Jeanette Nelson. Efter drygt en vecka på neurointensiven och ett par dagar på en rehabiliterings avdelning ville Jeanette åka hem. Därefter fick hon under ett par månader i stället besök hemma av Stockholms Sjukhems neuroteam i Bromma för sin rehabilitering. Nu åker hon själv till neuroteamets mottagning på Rehabcentrum i Bromma tre gånger i veckan. Som en följd av blödningen har jag fått afasi, problem med den språkliga förmågan. Inuti huvudet är det helt klart vad jag ska säga, men det som kommer ut är ibland annorlunda. Tillsammans med logopeden Emmelie Persson arbetar Jeanette på att återerövra språket. Mitt mål är att kunna gå tillbaka till jobbet som flygvärdinna. För att kunna det måste jag träna hårt. Jag vill att mitt rehabprogram ska vara utmanande. Övningarna med logopeden påminner mycket om att gå i skolan. Jag får också läxor. Emmelie ser vad jag behöver jobba med och ställer krav. Det är så jag vill ha det, säger Jeanette Nelson. För teamet är det självklart att anpassa programmet efter patientens behov. Delaktighet är viktigt för motivationen. Patienten sätter upp egna mål med stöd av oss. Det är väldigt olika vilken takt man väljer att hålla och vi måste kunna känna in vad som är viktigt för varje patient, säger Emmelie Persson, som betecknar Jeanette Nelsons motivation som enorm. Det hänger ju delvis samman med att hon satsar på att komma tillbaka till jobbet. Även den fysiska träningen är intensiv. Jeanette Nelson har tackat nej till den försiktigare träningen i grupp och istället fått ett hårdare, individuellt styrketräningsprogram. LIVSVIKTIGT NUMMER 3 2014 5
För sjukgymnasten Andreas Nyström och logopeden Emmelie Persson är det självklart att anpassa rehabprogrammet efter patientens behov. Peter Strang menar att det är ganska enkelt att ta reda på hur en patient har det och vilka behoven är. Att fråga. Ändå glömmer vi bort det och tar saker för givna. De senaste åren har det förts en debatt om vikten av att patienter blir partners i sin egen vård. Begreppet partner förutsätter att det finns en jämbördighet. Men relationen som uppstår mellan en patient och vården är inte jämlik. Patienten har inte valt att bli sjuk och inte valt sin läkare, säger Peter Strang. Relationen är också villkorslös för vårdpersonalens del. Det är i regel de svåraste patienterna som behöver mest tid och empati. Jag har som läkare en skyldighet att försöka förstå patienten, men patienten har FAKTA Ny patientlag ingen skyldighet att försöka förstå mig. Det ställer också krav på självreflektion och självdisciplin. Strävan att skapa förutsättningar för att öka patienters delaktighet i vården väcker frågor, menar Peter Strang. Ska patienten få bestämma helt? Vissa vill ta ett stort ansvar. Men inte alla. Och ska man i så fall låta patienten överlämna beslutet till vården? Med valfrihet följer oro för att välja fel. En kompromiss skulle därför kunna vara ett så kallat ownership. Som patient behåller man sitt självbestämmande, men överlämnar beslutet till den som man har tillit till. Återigen, det är inte så dumt att fråga hur mycket patienten själv vill besluta och i vilken mån han eller hon vill ha hjälp, säger Peter Strang. Den 12 juni 2014 antog Riksdagen en ny patientlag. Lagen börjar gälla den 1 januari 2015. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.den nya lagen innebär bland annat: Tydlighet kring vad patienten ska få information om och hur. Huvudregel om att vård inte ges utan patientens samtycke. Större patientinflytande över val av behandlingsmetoder. Lättare för patienten att få en ny medicinsk bedömning. Lättare att söka vård i andra landsting än där man är bosatt. Källa: Patientlag (2014:821) UNGA AKTIVERAR ÄLDRE Varje lördag får de boende på Kungsholmens vård- och omsorgsboende besök av en grupp ungdomar från organisationen Ung omsorg. Det handlar främst om social samvaro genom olika aktiviteter som gymnastik, sångstunder, bakning och promenader. Mötet över generationsgränserna är uppskattat både av de äldre och av ungdomarna. Projektet är möjligt genom Stockholms stads satsning på att locka ungdomar till äldreomsorgen. NY LEKTOR I OMVÅRDNAD Carina Lundh Hagelin är leg sjuksköterska och har tidigare arbetat som sjuksköterska inom den palliativa vården på Stockholms Sjukhem. Hon har även Carina Lundh varit knuten till forskningsenheten, bland lektor. Hagelin är ny annat som koordinator för EU-projektet OPCARE9. Det är spännande att vara tillbaka med ett nytt uppdrag och i en ny roll. Verksamhetens behov är utgångspunkt för vårdens utvecklingsarbete och jag hoppas kunna bidra till aktiviteter som leder fram till den bästa vården för patienten och det bästa sättet att jobba, säger Carina Lundh Hagelin, som tillträdde tjänsten som omvårdnadslektor i maj. FÖRELÄSNING OM HÄLSA OCH FYSISK AKTIVITET Husläkarmottagningen och Primärvårdsrehab på Kungsholmen bjuder in till en öppen föreläsning om fysisk aktivitet och hälsa med Matthias Lidin, specialistsjuksköterska i kardiologi och doktorand vid Karolinska Institutet. Föreläsningen anordnas den 10 november. Mer information på www.stockholmssjukhem.se/. SSH 6 NUMMER 3 2014 LIVSVIKTIGT
Jarek Raubo lyfter fram bemötandet i demensvården. Här med kollegorna i vårdteamet. Vård med vänlighet Vi ska vara som flygvärdinnor, alltid erbjuda trygghet och vänligt bemötande, säger Jarek Raubo, som gick från servicesektorn till demensvård och ser stora likheter. arek Raubo är en av Stockholms Sjukhems fem Silviasystrar, det vill säga undersköterskor med spetskompetens inom demensvård. Utbildningen till Silviasyster sker på distans i Sophiahemmets regi. Den är ursprungligen framtagen av Silviahemmet för personal som arbetar allra närmast den demenssjuke. Utgångspunkten är den palliativa vårdens hörnstenar symptomkontroll, teamarbete, närståendestöd samt kommunikation och relation. Det handlar om att skapa livskvalitet för personer som inte kan botas, inte minst genom att kunna tolka dem bättre. Om en boende är förvirrad kan det till exempel bero på olika saker, som att kläderna sitter för hårt eller att kraven som ställs är för höga. Jarek Raubo är handledare och utbildare för övrig personal inom vård- och omsorgsboendet. Jag är med i teamet när det behövs, för de boendes bästa. Personalen här är väldigt kunnig och bra. Alla som ingår i teamet har stort engagemang och vill göra framsteg, vilket gör arbetet både intressant och utmanande. För 26 år sedan kom Jarek Raubo till Sverige från Olsztyn i norra Polen. Jag och några kompisar kom för att tjäna pengar. Vi hade fått för oss att man kunde plocka tomater i Falun, men insåg snabbt att de enda tomater som fanns fick man köpa på Konsum. I stället blev det diverse småjobb. Jarek mötte sedan kärleken, började i MEDARBETARE JAREK RAUBO Jobb: Handledare och utbildare på Stockholms Sjukhems vård- och omsorgsboende. Utbildning: Undersköterska och 60 poängs påbyggnad till Silviasyster restaurangbranschen och blev kvar i Sverige. För tio år sedan ville jag göra någonting nytt och började som vårdbiträde för demenssjuka. Jag hade en väldigt bra handledare som väckte mitt intresse. Han ser stora likheter mellan demensvård och servicebranschen. I båda fallen handlar det om att ge allt, inte minst ett gott bemötande, och att förmedla en människosyn som bygger på respekt. Med demenssjuka går det inte att resonera eller argumentera. Det kan vara samma sak med restauranggäster. Vi som arbetar ska alltid bemöta dem vänligt, tålmodigt och sprida livsglädje. TEXT ANNELI KAMLIN FOTO MALOU HEDEBRO Bor: Djurgården och Nice Familj: Sambo Intressen: Dans, film, trädgård och teater. Resor hem till Polen, men också för att se världen när han har tid och råd. LIVSVIKTIGT NUMMER 3 2014 7
AVSÄNDARE Stockholms Sjukhem Box 12230 102 26 Stockholm 42 nya vårdplatser klara Stockholms Sjukhems äldsta byggnad från 1890-talet har renoverats under drygt ett år och i höst är 42 nya vårdplatser färdiga på Kungsholmen. Stockholm växer och vårdbehoven ökar. Vi vill vara med och ta ansvar för att fler vårdplatser blir tillgängliga för stockholmarna, säger sjukhusdirektör Elisabet Wennlund. Just nu pågår planering för att starta vårdverksamhet i lokalerna, som är ombyggda för modern sjukhusvård. KOSTRÅD HOS DIETIST Kostråd ges av Stockholms Sjukhems dietister inom primärvårdsrehab. Remiss behövs inte. Hjälp ges exempelvis vid undervikt och/ eller ofrivillig viktnedgång, övervikt, diabetes, högt blodtryck, IBS eller annan mag-tarmsjukdom. Vi erbjuder både individuell rådgivning och olika grupper. Dietist finns både på Bromma sjukhus och på Stockholms Sjukhem. Patienter nöjda med vården Dags att flytta in i höst. Mätning gav positivt resultat. Landstingets senaste patientenkät visar att Brommageriatrikens patienter är mycket nöjda med vården men att delaktigheten kan bli bättre. Hela 90 procent är nöjda med vården som helhet, 86 procent är nöjda med rehabiliteringen på avdelningen och 78 procent skulle rekommendera vården till andra. 56 procent upplever att de har varit delaktiga i beslut om vården, och detta är ett område som Brommageriatriken arbetar med att utveckla. Våga tro på tekniken KRÖNIKA ALLA ÄR VI BRA på någonting och var och en har något att vara glad och stolt över. Själv är jag lycklig över att vara vid god hälsa trots hög ålder. Jag är också glad över att jag inte var en åldring för hundra år sedan när Sverige var rena u-landet. Den som inte klarade sig själv eller hade släkt som hjälpte till var hänvisad till fattigvård, det mest skamliga och förnedrande en person kunde råka ut för. Den tidens fattighjon skulle tro sig förflyttade till himmelriket om de hamnat på ett nutida äldreboende. Jag tror att det finns vissa brister här och där i välfärden, men om man som jag har perspektiv på tillvaron, så vet vi att vårt samhälle har blivit mycket bättre på att ta hand om sina sjuka och äldre medborgare. Vi blir fler och fler som lever längre och den mänskliga arbetskraften kommer inte att räcka till för att sköta om oss alla. Men jag känner en viss förtröstan eftersom jag vet att man redan börjat ta tekniken till hjälp. Kommunerna uppmuntrar unga innovatörer att hitta på smarta och enkla redskap som kan komplettera personalens arbete inom vård och omsorg. SEDAN JAG BLIVIT MER eller mindre känd som en åldring som bloggar och vågar använda en dator, får jag ibland medverka vid seminarier och utställningar av de nya hjälpmedlen. Det är intressant att se hur många praktiska grejor det redan finns och som man håller på att testa. Teknik är framtiden, och vad vore sjukvården utan alla de maskiner som redan finns på våra sjukhus. När jag var ung hade vi inga tekniska hjälpmedel. Under en tid när ambulansen drogs av två hästar och hygienen var under all kritik dog många sjuka, som i dag räddas till livet. Vi tar allting för givet i våra dagar, men jag är övertygad om att det är tekniska framsteg som gjort våra liv bekvämare och att de är anledningen till att jag och flera med mig blir hundraåringar i dag. DAGNY CARLSSON 102, beskriver sig själv som hundraåringen, inte den som hoppade ut genom fönstret och försvann, utan en helt vanlig tant. Tidigare bloggare på Vårdguiden, nu på www.123minsida.se/bojan/ Det är tekniska framsteg som gjort våra liv bekvämare. MALIN ERLINGSON