Storytelling, ledarskap och kommunikation MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK
Storytelling
Organisation Gemensamma mål Arbetsfördelning och Specialisering Samordning och styrning
Nytt ledarskap Nya förutsättningar Kunskapsintensiva företag Nya former av ledarskap
Vision Ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor - Lunds Universitets strategiska plan
Organisationskultur Organisationskultur är den uppsättning gemensamma normer, värderingar och verklighetsuppfattningar som utvecklas i en organisation när medlemmarna samverkar med varandra. (Bang) Kultur som system, normer, värderingar och betydelser, kognitiva tankesystem Kultur som observerbara objekt och händelser i en grupp
Kulturella uttryck Beteendeuttryck Verbala uttryck Materiella uttryck Strukturella uttryck
Vilka berättelser finns i organisationen? Kunskapsförmedlande Stimulera gemenskap Moralförmedlande
Vad är en berättelse? framställning i tidsföljd eller annan naturlig ordning av väsentliga omständigheter (hos ngn helhet) vanl. händelseförlopp e.d. (NE) en framställning av ett mänskligt subjekt som har ett projekt och som genomlever en kausal kedja av sammanhängande händelser (Gripsrud 1999)
Nödvändiga aspekter i en berättelse handling tidsföljd samband enhetlighet
Berättelsens grundelement Vem? Person Vad? Handling När? Tid Var? Plats Hur? Sätt/instrument Varför? Orsak
Berättelsen om IKEA Historien om IKEA börjar 1926 (när?) när grundaren Ingvar Kamprad (vem?) föds (vad?) i Småland (var?). Han växer upp på gården Elmtaryd i närheten av den lilla byn Agunnaryd. Redan som liten pojke vet Ingvar att han vill syssla med affärer. Från 1940-talet till 1950-talet (när?) Nu läggs grunden till möbelföretaget. Och Ingvar Kamprad (vem?) visar prov på stor entreprenörsanda (vad?). Under den här perioden händer det mycket: egen möbeldesign, platta paket, reklam, katalog och ett varuhus (hur?) för att nå ut till allt fler människor (orsak?).
Varför är berättelser retoriskt effektiva? Parallellerna mellan livet och berättelsen Kenneth Burke (1897 1993): life is drama Dramatism/The pentad - Agent - Act - Scene - Agency - Purpose (A Grammar of Motives, 1945)
IKEAs pentadiska kvoter När Ingvar Kamprad är fem år börjar han sälja tändstickor till de närmaste grannarna, och när han är sju kan han ta sin cykel och på så sätt sälja till kunder längre bort. Han kommer på att han kan köpa stora partier billigt från Stockholm och sälja dem i askar till ett väldigt lågt pris, men ändå göra en bra vinst. Från tändstickor går han över till att sälja frön, gratulationskort, juldekorationer och senare även blyertspennor och kulspetspennor. Agent-Act Agency-Purpose
Tolkning av berättelsens underliggande motiv En svensk version av USA:s self-made man Kamprad blir metonymi för IKEA (han är IKEA)
Berättelser skapar identifikation Identifikation är en av de grundläggande dimensionerna för att övertyga och återfinns i alla former av retorik Retorik sträcker sig från det mest ohöljda försök att vinna fördelar, som i säljfrämjande initiativ eller propaganda, via frieri, social etikett, utbildning och predikan till en ren form som finner glädje i sin egen appell utan något bakomliggande syfte. (A Rhetoric of Motives, 1950)
Aristoteles om de tre appellformerna Ethos (trovärdig karaktär) Logos (rationella sakskäl) Pathos (känslor) Det finns tre arter av övertalning och övertygande som kan skaffas genom talet: de beror på talarens karaktär, på möjligheten att försätta åhörarna i ett visst tillstånd och på själva argumentet, genom att man bevisar något eller ger sken av att göra det. (Retoriken 1356a)
Berättelsens retoriska funktioner Katharsis (rening) inlevelse och insikt Förenkling tydlighet och renodling Mångtydighet kräver engagemang och tolkning Komplexitet kan nå flera olika grupper samtidigt
Katharsis Tragedin är alltså en efterbildning av en allvarligt syftande, i sig avslutad handling av ett visst omfång; på ett utsmyckat språk, varierat med hänsyn till karaktären av tragedins olika partier; en efterbildning genom handlande människor, inte genom berättande framställning, fullbordande genom medlidande och fruktan en rening av sådana känslor. (Aristoteles, Om diktkonsten)
Metonymiskt berättande Ger intryck av en naturlig koppling mellan det som berättas och det som har hänt en spegling av verkligheten Döljer urvalsprocesserna och transformationerna (författaren, perspektivet osv.) Förenklande funktion
Metaforiskt berättande Använder sig av symboler och fiktiva berättargrepp där mottagaren själv måste göra kopplingen mellan symbolen och dess tänkta referent (t ex fabel, allegori) Synliggör berättandet som något konstruerat Öppnare och mer mångtydig berättelse Risk för missförstånd
Komplexitet Berättelsens polysemi flera betydelselager Olika mottagargrupper ser och uppfattar olika saker Når ut till fler grupper samtidigt viktigt i ett diversifierat samhälle
Övning Konstruera ett narrativ En karaktär (eller flera?) En kontext
Sammanfattning 1. Var sanningsenlig 2. Sätt personlighet på berättelsen 3. Skapa karaktärer som publiken kan reagera på 4. Inkludera en början, en mitt och ett slut 5. Ge inte bort allt!