Kvalitetsrapport2015/2016 67
Förord
Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0 2. Om00 0 2.1 Historik0 2.2 Program0 2.3 Elever0 2.4 Personal0organisation0 2.5 Lokaler0 2.6 Finansiering0 2.7 Skolans0huvudmål0 3. 4. 5. 0 6. 0.0.
1. Om0IT6Gymnasiet00 IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala IT-företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2300 elever och 200 anställda på IT-Gymnasiet i Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Skövde, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro och Karlstad. Skolan ingår i Academedia, Sveriges ledande utbildningsbolag för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring 000 elever och deltagare på över enheter. 1.1 Vår verksamhetsidé IT-Gymnasiet erbjuder IT-profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle. 1.2 Vår Vision IT-Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en IT-profilerad gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv. 1.3 Vårt mål Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå gymnasieexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på IT-Gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma. 1.4 Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskaps- och värdegrundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp men de viktigaste kvalitetsbegreppen vi arbetar med är: Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittligt meritvärde samt andel av eleverna som når gymnasieexamen. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på IT-Gymnasiet och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans- och näringslivets krav?
Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning. 1.5 Våra strategier IT-Gymnasiet har valt fyra huvudstrategier att jobba efter för att öka måluppfyllelsen. Strategierna är formativ bedömning, kollegialt lärande, resursfördelning samt pedagogiskt ledarskap. Strategierna är valda utifrån forskning om vad som verkligen påverkar elevernas lärande positivt och varje skola arbetar utifrån sina egna förutsättningar och behov med dessa. 1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet Varje år mäter vi, i samarbete med Markör marknad & kommunikation, resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I 201 undersökte IT-Gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut IT-Gymnasiet 201 Undersökningen visar bland annat att: Andel som studerar vid högskola/universitet: % Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: % Andel som anser sig vara väl förberedda för högre studier: % Andel som ansar sig väl förberedda för arbetslivet: % Andel som upp: % Andel som upp
2. Om0 2.1 Historik 2.2 Program 2.3 Elever
2.4 Personal och organisation 2.5 Lokaler 2.6 Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga avgifter eller kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. 2.7 Skolans huvudmål
3. % # # Antal utredningar gjorda av EHT 2015/16 Antal åtgärdsprogram upprättade 2015/2016
4.# Kollegialt#lärande#och#formativ## bedömning# Kollegialt lärande 201/1 Formativ bedömning 201/201
Analys av kollegialt lärande och formativ bedömning 201/201 Utvecklingsområden 201/201
. 0 Andel elever skolan som helhet med högre/lägre slutbetyg än resultat på de nationella proven Ämne Engelska Svenska Matematik Antal elever 95 126 110 Resultat och utfall per kurs Kurs Antal elever Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1 a Matematik 1 b Matematik 1 c Matematik 2 a Matematik 2 b Matematik 2 c Matematik 3 b Matematik 3 c Matematik 4 Andel elever med lägre slutbetyg % 17% 6% 0% Andel elever med högre slutbetyg % 6% 27% 15% Andel lägre slutbetyg % Andel högre slutbetyg % 56 39 22 13 25 --25-11 14 10% 28% 0% 0% 0% 7% 5% 40,9% 0% 28% 0% 0% 0% 0% 9% 0% Svenska 1/svenska som andraspråk 1 44/17 4,5%/11,7% 31%/11,7% Svenska 3/svenska som andra språk 3 59/6 6,7%/0% 25%/50% Kommentarer och analys till skillnaderna mellan elevernas resultat på de nationella kursproven och slutbetyg: I jämförelse med snittavvikelserna för respektive ämne för IT-Gymnasiet på nationell nivå är våra avvikelser mindre i samtliga ämnen utom engelska. I engelska är andelen elever med lägre slutbetyg än resultat på nationella provet högre än det nationella snittet. På kursnivå för engelska återfinns avvikelserna i resultatet i engelska 6, medan engelska 5 har en hög överensstämmelse mellan provresultat och kursbetyg. I båda engelskakurserna ligger elevernas styrka i läs- och hörförståelse och bristerna i skriftlig framställning. Detta har även varit tydligt under kursens gång och undervisande lärare har därför prioriterat skrivträning.
. Betygsfördelning 0 Betygsfördelning av samtliga satta betyg i skolan: Betyg Antal Andel % A B C D E F Streck Kommentar/analys av skolans betygsfördelning:
Kurs. Kurser0med020%0eller0högre0andel0F0 eller0streck0 Kommentar/analys av antalet kurser med 20% eller högre andel F eller streck:
. 0 Delmål 1. Samtliga - ymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen (Gy-ex). Delmål 2. - ymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen (Genomsnittlig betygspoäng,gbp) Aktiviteter 2015/2016: Resultat skola 2015/16: 201 /1 1. Återkommande resursdagar 2. Gemensam mentorstid och resurstid Gy-ex 3. Utveckling av prövningsrutiner GBP 4. Individuella handlingsplaner i åk 2-3 5. Operation slutspurt 6. Utveckling av riktlinjer för närvaro 201 /1 92,3% 73,8% 12,9 11,4 Resultat program 2015/16 Program Gy-ex GBP 7. El- och energiprogrammet 85,7% 11,7 8. Teknikprogrammet 97,5% 13,7 Estetiska programmet 81,8% 13,1 Analys av 2015/16 års aktiviteter och resultat rörande delmål 1 och 2: Resursdagar: Vid 6 dagar under läsåret har ordinarie schema brutits till fördel för sk. resursdagar. Utifrån analys av EWS har klasser och individuella elever erbjudits extra undervisningstid i de kurser där behov funnits. Planering och prioritering för varje enskild elev och för varje klass har skett i samråd med elevens mentor. Aktiviteten har fallit väl ut och varit uppskattad av både personal och elever. Gemensam mentorstid och resurstid: Den gemensamma mentorstiden var tänkt att möjliggöra tid för planering och prioritering av resurstid och prövning. Då behovet av att få stöd i många kurser för en del av eleverna reviderades schemat och upplägget i samband med vårterminens början. Resurstiderna fördelades över veckan och möjliggjorde att enskilda elever schemalades på resurstid flera dagar i veckan. Efter revideringen skapades och uppdaterades schemagrupper för respektive lärares resurstid utifrån analys av EWS och samråd med undervisande lärare och mentorer.
Målsättning andel elever som når gyex 2016/2017:
67
1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 1: Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: 3. Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: 4. Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning:
Delmål 3. NKI för ymnasierna skall ligga på 75 eller fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts. Aktiviteter 2015/2016: 1. Förbättrad elevdemokrati, förslagslåda. 2. Upprustning av skolans inre miljö kolans resultat : 5 6 201 /201 57 50 Övriga resultat: 3. Översyn av systemadmin. och it-support 4. Utreda möjlig certifiering för eleverna. 01 /201 57 5 Rekommendationsgrad: Trivsel: Studiemiljö: Undervisning: 52 75 72 63 6 201 /201 40 67 69 60 Analys av 2015/2016 års aktiviteter och resultat: Förbättrad elevdemokrati: Arbetet med elevdemokrati har genomförts på flera plan. Kursutvärderingar har genomförts men behöver systematiseras ytterligare. Elevrådet har haft svårt att genomföra det arbete de planerat, detta delvis pga omsättning i rådets sammansättning. Upprustning av skolans inre miljö: Projektet har möjliggjorts genom extra tilldelade medel från huvudman. I diskussion med klasser och i intervjuer med klassrepresentanter utifrån NKI har förändringarna i skolans inre miljö lyfts fram som mycket positiva. Översyn av systemadmin och it-support: Lokal IT-support och systemadministration har förbättrats under läsåret. System för att erbjuda snabb och effektiv hjälp till elever i behov av det har implementerats, däribland lånedatorsystem. Utreda möjlig certifiering för eleverna: Förutsättningarna för certifieringar är helt beroende av vilka ekonomiska medel som kan läggas på detta. Under läsår 2015-2016 har certifiering endast erbjudit fåtalet elever. Till nästa läsår finns möjlighet till certifieringar med i planerad budget. De aktiviteter som sattes upp i arbetsplanen för läsår 2015-2016 bedöms i mycket liten grad ha påverkat NKI. I workshops och intervjuer med eleverna framkommer att orsaken till höjningen till stor del beror på personalen. Genom samsyn i vikten av ett välkomnande bemötande och höga förväntningar på eleverna har personalen stått för den positiva utvecklingen. Som tidigare skrivits har det vid intervjuer med eleverna framkommer att hela skolgången vägs in i resultatet av NKI, inte enbart innevarande läsår. När NKI bryts ner på klassnivå framkommer att nöjdheten generellt sett är lägre i de högre årskurserna. Detta styrker det svar som eleverna gav vid intervjuerna, att hela studiegången vägs in. En sjunkande nöjdhet i de högre årskurserna kan ses även i tidigare års NKI-resultat. Skillnaderna mellan årskurserna är dock större detta läsår och nöjdheten hos de lägre årskurserna är högre än föregående år. I korrelationsanalys av NKI framkommer att de frågor som i högst grad påverkar elevernas rekommendationsgrad i stor utsträckning är de samma som bedöms påverka förutsättningarna för högre måluppfyllelse och högre GBP. Aktiviteterna för delmål 1, 2 och 3 överlappar därför varandra.
Målsättning 2016/2017: Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 2016/2017:
1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: 3. Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: 4. Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning:
Delmål. Alla elever på ymnasierna skall känna sig trygga och respekterade samt inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier. Aktiviteter 2015/2016: Skolans resultat: 5 1. Nystart av tjejgruppen. 2. Tydligare förankring av ordningsregler 3. Utveckling av mentors uppdrag och ansvar 4. Pilotprojekt med basgrupper i en utvald klass Andel elever som känner sig trygga: Andel elever som upplever att elever behandlar varandra med respekt: Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt: Andel elever som upplever att de får arbetsro i skolan: 201 /201 88 85 68 69 78 69 61 46 Analys av 2015/2016 års aktiviteter och resultat: Nystart av tjejgruppen: Gruppen startades upp under höstterminen och ett fåtal träffar hölls. Intresset från skolans kvinnliga elever är lågt och aktiviteten bedöms inte vara rätt utformad. Tydligare förankring av ordningsregler: Oavsett ordningsreglernas utformning är det efterlevnaden som är avgörande. Detta läsår har skolans lektionssalar hållits låsta mellan lektionspassen. Detta bedöms ha bidragit till en högre arbetsro i klassrummen då gränserna mellan rast och lektion tydligt markeras. Eleverna var delaktiga i utarbetandet av ordningsreglerna och uppgav vid utvärdering ha en god kännedom om dem. Utveckling av mentors uppdrag och ansvar: Riktlinjerna uppges av mentorerna själva ge en tydlig ram för vad uppdraget innebär. Riktlinjerna inför kommande läsår revideras utifrån utvärdering i personalgruppen. Pilotprojekt med basgrupper i en utvald klass: Aktuell klass har haft en frånvaroproblematik som gjorde att förutsättningar för projektet saknades. Efter utvärdering under hösten beslutades att projektet skulle avbrytas till förmån för andra aktiviteter i klassen. Genomförda åtgärder gällande värdegrund har givit god effekt. Den enskilt viktigaste faktorn tillskrivs dock en tydlig förändring i elevsynen hos skolans personal. Detta har skett genom ett medvetet arbete för att öka kunskapen om och ägandeskapet för ett holistiskt elevhälsoarbete, inkludering och likabehandlingsarbete hos all personal. Inför läsåret 2015-2016 skedde en omfattande personalomsättning. I nyrekryteringen har de relationella kompetenserna hos de sökande vägt tungt. Målet har varit att främja en kultur där alla elever ses och bekräftas. Vår skola ska vara en plats dit våra elever vill komma och dit de vänder sig om och när de behöver hjälp och stöd.
Målsättning 67 Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 2016/2017:
1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: 3. Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: 4. Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning:
Delmål. Skolans egna mål (om sådana finns) idigare aktiviteter, resultat, analys av aktiviteter och utfall
1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 5: Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: 3. Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: 4. Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: