WE LOVE KVALITETSRAPPORT 2016/17

Transkript

1 S K Ö V D E WE LOVE KVALITETSRAPPORT 2016/17

2 IT-gymnasiet Skövde är en av Skövdes första och största friskolor. Vi började vår verksamhet 2001 och är en viktig och etablerad del av gymnasieutbudet i Skövde. Idag har vi tre olika utbildningar som kompletterar varandra bra. En yrkesutbildning (El- och Energiprogrammet) och två högskoleförberedande utbildningar (Teknikprogrammet och IB-programmet). IB-programmet (International Baccalaureate) som vi har haft på skolan sedan 2005 är en internationell utbildning med all undervisning på engelska. Efter examen kan den ge behörighet till de flesta universitet i utlandet. I år har vi för första gången även haft T4. Det fjärde året på teknikprogrammet som leder till en gymnasieingenjörsexamen. Bredden i vårt utbildningsutbud medför att vi också har en bra bredd i vårt elevunderlag. För oss är det mycket viktigt att alla ska känna känna sig trygga och skolan präglas av en tillåtande och familjär atmosfär. Det avspeglar sig också i vår årliga NKI-undersökning där vi genomgående får höga betyg i trygghet och trivsel av våra elever. Under de senaste åren har vi haft en målmedveten satsning på kollegialt lärande och gemensam fortbildning. Under detta läsåret har vi framförallt fortsatt att jobba med och utveckla arbetet med vår lärplattform SchoolSoft samt att vi gemensamt startat upp en utbildning i Specialpedagogik genom Herrmods och som leds av våra förstelärare och vår speciallärare. För det här kollegiala lärande har det funnits avsatt tid varje vecka. Det här läsåret har vi sett en oroväckande trend där elever haft relativt hög frånvaro. Även om den frånvaron till allra största delen är giltig frånvaro kan vi se att det har påverkat elevernas resultat i de olika kurserna. Vi har därför gemensamt tagit fram en handlingsplan för ökad elevnärvaro som vi hoppas och tror ska medföra att närvaron ökar och att resultaten blir bättre kommande läsår. Detta har varit mitt första år på IT-Gymnasiet och det har varit väldigt givande och intressant. Jag har en stark tilltro till att vi tillsammans fortsatt kan leverarea en mycket bra och modern utbildning med starkt fokus på kvalité där IT är det naturliga hjälpmedlet. Christer Daggberg Rektor

3 IT-Gymnasiet Skövde

4 IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala IT-företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2300 elever och 200 anställda på IT-Gymnasiet i Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Skövde, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro och Karlstad. Skolan ingår i Academedia, Sveriges ledande utbildningsbolag för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring 000 elever och deltagare på över enheter. 1.1 Vår verksamhetsidé IT-Gymnasiet erbjuder IT-profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle. 1.2 Vår Vision IT-Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en IT-profilerad gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv. 1.3 Vårt mål Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå gymnasieexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på IT-Gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma. 1.4 Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskaps- och värdegrundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp men de viktigaste kvalitetsbegreppen vi arbetar med är: Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittligt meritvärde samt andel av eleverna som når gymnasieexamen. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på IT-Gymnasiet och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans- och näringslivets krav?

5 Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning. 1.5 Våra strategier IT-Gymnasiet har valt fyra huvudstrategier att jobba efter för att öka måluppfyllelsen. Strategierna är formativ bedömning, kollegialt lärande, resursfördelning samt pedagogiskt ledarskap. Strategierna är valda utifrån forskning om vad som verkligen påverkar elevernas lärande positivt och varje skola arbetar utifrån sina egna förutsättningar och behov med dessa. 1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet Varje år mäter vi, i samarbete med Markör marknad & kommunikation, resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I 201 undersökte IT-Gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut IT-Gymnasiet 201 Undersökningen visar bland annat att: Andel som studerar vid högskola/universitet: % Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: % Andel som anser sig vara väl förberedda för högre studier: % Andel som ansr sig väl förberedda för arbetslivet: % Andel som upp: % Andel som upp

6 IT-gymnasiet Skövde 2.1 Historik 2001 startade IT-Gymnasiet i Skövde som en del av utbildningsföretaget Academic Training Center AB och fungerade i den ursprungsformen fram till och med utgången av Förutom gymnasieutbildning fanns i företaget olika former av uppdragsutbildningar riktade mot företag, organisationer och Arbetsförmedling. Allt eftersom åren gick minskade uppdragsutbildningen och tyngden kom mer och mer att ligga på våra gymnasieutbildningar. Innan elevkullarna började sjunka så var skolan som störst och mest var det cirka 350 elever inskrivna startade vi upp utbildningen International Baccalaureate Diploma Programme som är en internationell utbildning på gymnasienivå med all undervisning på engelska. Från januari 2009 tillhör IT-Gymnasiet utbildningskoncernen AcadeMedia och är därmed en del av Sveriges ledande utbildningsbolag. 2.2 Program Teknikprogrammet + T4 (Gymnasieingenjör) IT-programmet (El & Energiprogrammet) International Baccalaureate Diploma Programme (IB-programmet) 2.3 Elever Generellt sett har alla våra elever på de nationella programmen ett stort IT-intresse. Det elever som är mer teoretiskt intresserade och intresserade av mjukvara väljer Teknikprogrammet. De elever som är mer praktiskt intresserade och av hårdvara och vill ha en yrkesutbildning väljer IT-programmet (El- och Energiprogrammet). De här programmen har en klar majoritet av killar. Vi jobbar målmedvetet på att öka andelen tjejer men det är svårt att locka tjejer till de programmen. Till vårt IB-program har vi en stor variation av elever. Eleverna har en mångkulturell bakgrund och fördelningen flickor pojkar är cirka 60/40 vilket är värdefullt för stämningen på skolan. En typisk IB-elev vill ha en bred teoretisk utbildning med stora möjligheter till vidare studier och många har tankar om arbete och utbildning utomlands.

7 2.4 Personal och organisation IT-Gymnasiet Skövde hade under läsåret totalt 29 personer på lönelistan. Omräknat till heltidstjänster drygt 22 tjänster. De flesta är naturligtvis undervisande personal men på skolan fanns även tekniker, vaktmästare, administratörer, skolsköterska, kurator & speciallärare. Skolans ledning består av en rektor, en biträdande rekor/studie & yrkesvägledare och tre arbetslagsledare som tillsammans utgör arbetsplatsens ledningsgrupp. Under läsåret var skolan organiserad i tre arbetslag. Lärartäthet (enligt RP) 11,4 Övriga anställda (enligt RP) 3,1 Andel behöriga lärare: 52 % Antal obehöriga under utbildning: Lokaler IT-Gymnasiet är inrymt i lokaler som är anpassade för utbildning. Lokalerna, som ursprungligen är byggda för undervisning, har under åren byggts om och anpassats för att klara en allt större elevgrupp. Vi har från allra första stund haft en tanke med våra lokaler som inte bara går ut på att skapa en attraktiv läromiljö, utan också att skapa en känsla för skolan som genomsyras av funktionalitet och hemtrevnad. IT-Gymnasiet Skövde har tillgång till idrottssal, gym och gott om grönytor och naturområden alldeles i närheten av skolan. Idrottssalen använder vi även ibland som stor skrivsal vid exempelvis nationella prov. Skolan har även ett eget bibliotek på skolan och något som vi kallar tyst läsrum. Matsal delar vi med grannskolan och den är belägen alldeles i närheten av vår huvudbyggnad. Ett önskemål sedan ett antal år vore mer centralt belägna lokaler, vilket skulle öka skolans attraktivitet ytterligare. 2.6 Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga avgifter eller kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. 2.7 Skolans huvudmål ITG Skövde ska vara Skaraborgs bästa IT-skola och vår IB-utbildning ska hålla hög professionell standard och ge skolan en internationell prägel.

8 EHT består av rektor, som leder arbetet, speciallärare, som för anteckningar, skolsköterska, kurator samt SYV. EHT träffas varje torsdag förmiddag och följer upp tidigare elevärenden, samverkar med mentorer och ämneslärare och drar upp riktlinjer för verksamheten. Vid behov deltar EHT i samrådsmöten, Västbusmöten med kommuner och utvecklingssamtal. Inför mötena används tid för samverkan med elever, mentorer, ämneslärare, föräldrar och tidigare skolors personal. Mentorerna får stöd kring pedagogiska utredningar och utvärderingar och det finns tid för stöd och samtalstid med elever som har behov av detta. Under läsåret har kuratorstjänsten ökats från 6 till 8 timmar per vecka och speciallärartjänsten har ökat från en till två dagar per vecka. Under läsåret har EHT och personalgruppen ägnat mycket tid åt att formulera riktlinjer och rutiner för ökad närvaro. Detta har utmynnat i den plan som fastställdes i juni. Elevrådet har deltagit i utformningen av skolans ordningsregler. För att förbättra dokumentationen samlas alla väsentliga dokument för en elev i en elevakt. Starten av "Specialpedagogisk kompetensutveckling för rektor och lärare" skedde under vårterminen och två moduler görs av personalen, under ledning av tre ambassadörer, förstelärare och speciallärare. Revision av Elevhälsoplanen görs varje vår, då utvecklingsområden utvärderas och nya mål sätts upp. Arbetet inom Friends är ett annat sätt som skolan har för att öka trygghet och trivsel på skolan. De kommuner som brukar ha elever på IT-gymnasiet kontaktades våren 2017 för att säkra att relevant information kommer fram till ITG med syfte att tidigt erbjuda nya elever det stöd de har rätt till. Vissa överlämningar har skett redan under vårterminen, inför höstens skolstart. Att årligen presentera och utifrån erfarenheter revidera Elevhälsoplanen är ett sätt att hålla den levande och aktuell. Ny personal får kännedom om rutiner och det är tydligt för alla, internt och externt, hur arbetet går till. EHT finns presenterat på hemsida, anslagstavlor och genom klassbesök. En i EHT har huvudansvaret för återkoppling till mentor och följer i regel upp detta varje vecka. Vanligtvis finns någon ur EHT med på arbetslagsmöten för att tidigt fånga upp signaler om det behövs anpassningar och åtgärder för att eleverna ska klara kunskapskraven. I handlingsplanen för ökad skolnärvaro finns tydliga rutiner för att följa upp om elev, av någon anledning, inte kommer till skolan, då närvaron är en väsentlig faktor för att elever ska klara kurser och examen. Kurator finns på skolan två halvdagar per vecka, skolsköterskan en dag per vecka, speciallärare två dagar per vecka och SYV och rektor finns varje dag på skolan. Extra stöd erbjuds inom språk och matematik flera lektioner per vecka. Antal utredningar gjorda av EHT 201/1 Antal åtgärdsprogram upprättade 201/

9 Under året har fokus legat på analys av det främjande och förbyggande arbetet. Rektor har uppmärksammat att behovet av speciallärare och kurator har varit större än tillgången och därför ökat tjänstgöringsgraden för de professionerna. Rektor tar en mer aktiv del i arbetet då han nu leder veckans EHT-möten och tagit över ansvaret för EHT-frågorna. Det har lett till att elevhälsoarbetet har stärkts under läsåret med mer resurs för specialpedagogik och det skolsociala arbetet. Det har funnits en osäkerhet i rutinerna för extra anpassningar och utredning av behovet av särskilt stöd. Det har föranlett att Elevhälsoplanen har reviderats och tydliggjorts och att den samlade dokumentationen kring varje elev är mer samordnad och finns i en elevakt för varje enskild elev. Analysarbetet under året har tydliggjort kopplingen mellan hög frånvaro och svaga resultat samt att problemet med hög frånvaro är relativt stor. Det har medfört att en plan för ökad skolnärvaro har utarbetats i samarbete med personalen. Vi har också uppmärksammat svårigheten att få en överlämning på elever med särskilda behov från avlämnande kommuner och grundskolor. Det har lett till att vi nu tar kontakt med alla kommuner som har elever som börjar på ITG Skövde, för att snabbare kunna ge eleverna rätt stöd. För att ytterligare stärka kompetensen på skolan gällande extra anpassningar och särskilt stöd påbörjade all pedagogisk personal en specialpedagogisk utbildning under läsåret som skall fortsätta under läsåret 2017/18. Flera elever som riskerade att inte nå sin gymnasieexamen klarade det tack vare extra stöd, men det räckte inte till för alla. Arbetet med planerna har gjort det tydligare hur arbetet bör fungera och har också effektiviserat EHT-möten och gjort att insatserna gjorts i tidigare skede. EHT har kommit fram till följande utvecklingsområden genom dialog inom gruppen, input från styrdokument och utbildningar samt feedback från undervisande lärare/mentorer och under arbete med elever och vårdnadshavare. Främjande och förebyggande arbete, liksom tidiga och relevanta insatser ökar förutsättningarna för att eleverna klarar sina studier samt examen. Främjande och förebyggande Implementera Handlingsplan för ökad skolnärvaro Presentera Elevhälsoplan för all personal och i alla klasser Arbeta med specialpedagogisk kompetensutveckling för rektor och lärare Aktivt samarbeta med och efterfråga information från avlämnande skolor. Deltaga vid föräldramöten. Utveckla det främjande och förbyggande elevhälsoarbetet. En stående punkt på dagordningen vid veckans EHT-möte. Åtgärdande Sträva efter ett konstruktivt arbete för tidigt och relevant stöd för elever med särskilda behov. Kartlägga/utreda pedagogiskt, socialt och medicinskt där det är aktuellt. Förbättra återkoppling EHT/mentorer kring elevärenden.

10 Det är främst yrkeslärarna på IT-programmet som arbetar med APL. APL är därför en stående punkt på deras arbetslagsmöten där bl. a. APL-platser, bedömning av APL och upplägg av APL diskuteras och beslutas efter samråd med rektor. Vi har även ett programråd med representanter för branchen som träffas en gång per år, som till kommande läsår ska utökas till 2 gånger per år. Skolan har en APL-ansvarig som samordnar och som deltar på huvudmannens APL-konferenser. APL i årskurs 2 är förlagd med 5 veckor under två perioder under höstterminen. Halva klassen är på APL och andra halvan är kvar i skolan och har undervisning. APL i årskurs 3 förläggs med 10 veckor under vårterminen. Årskurs Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Antal elever IT-programmet Då eleverna i vårt fall kommer från många små kommuner runt om Skövde, så försöker vi få till en praktikplats på elevens hemort i första hand. Detta för att underlätta för eleven, men också för att utöka möjligheten till praktikplatser. En skriftlig dokumentation och kvalitetssäkring av varje praktikplats upprättas. Varje handledare får tillgång till skolans handledarbok. De erbjuds också att gå Skolverkets handledarutbildning. Förlagt lärande årskurs 2 är moment ur kurserna Support och servicearbete och Service och reparationsarbete. Förlagt lärande årskurs 3 är moment ur kurserna Nätverksteknik, Nätverksadministration, Nätverkssäkerhet, Elektronik Elektronik och mikrodatorteknik, Mikrodatortillämpningar. Bedömning sker med hjälp av trepartssamtal mellan eleven, handledaren och skolans yrkeslärare.

11 Rutiner kring anskaffning av platser och uppföljning, utvärdering av arbetet kring APL Vi har väl fungerande rutiner kring dessa punkter. Vi har klara rutiner vad gäller anskaffning av praktikplatser och utvärdering av platsernas lämplighet gällande kartläggning, kvalitetssäkring, arbetsmiljö, riskbedömning. Det finns klara direktiv och rutiner kring hur detta skall dokumenteras och utvärderas. Här ser vi i dagsläget ingen anledning till större förändringar. Programråd Vi har under detta läsår etablerat ett lokalt programråd som tidigare legat vilande. Detta var också en av fokuspunkterna från förra årets kvalitetsrapport, så det känns bra att lyckats få till det. Det vi nu vill lyckas med är att få till återkommande möten med vårt lokala programråd åtminstone en gång/termin. Förlagd praktik Detta läsårs praktik har fungerat väl. Etableringen av två praktikperioder under hösten 2016 har överlag fungerat bra. Fördelen med två perioder har varit att det blivit mycket lättare av få eleverna på relevanta praktikplatser, vilket vi har lyckats väl med. En annan fördel är att undervisningsgrupperna under dessa perioder minskar, vilket gör att man då kan göra kursmoment som lämpar sig bättre i små grupper. Man måste dock göra samma moment två gånger. En stor nackdel med två perioder är att lärarna på de yrkeskurser som förlagts till praktiken ej friställs under denna tid för att göra besök på praktikplatserna. det blir istället APL-samordnare som ansvarar för dessa besök. Elever i praktik Vi har under dessa läsår haft god beläggning under praktiken både årskurs 2 och årskurs 3. Under årskurs 1 görs ingen praktik. Elever i praktik årskurs 2: 25/27 elever. Elever i praktik årskurs 3: 16/17 elever De 2 elever som varit kvar på skolan åk 2 har jobbat med studier enligt gällande schema. De två elever som ej varit på praktik i årskurs 2 har bytt till vår skola från nedlagd skola inför åk 2. Därför har vi velat satsa på att de läser ikapp missade kurser och koncentrerar sig på skolan i första hand för att komma in ordentligt i vår skolas arbetssätt. Dessa elever kommer erbjudas full praktik om 15 veckor i åk 3. En elev i åk 3 har av medicinska skäl ej fullgjort APL. Rutiner kring bedömning och betyg Våra rutiner kring bedömning och betyg anser vi vara goda. Vi har hittat en modell i trepartssamtal och besök hos praktikplatserna som fungerar väl. Denna modell är nu etablerad och kommer fortsätta att användas. Vi ser inga skäl till förändringar i detta avseende.

12 Kurser på APL De kurser som i dagsläget förläggs under APL: en är: För EE åk 2: Service och reparationsarbete (Delar av), För EE åk 3: Nätverksadministration (Delar av) Nätverkssäkerhet (Delar av) Elektronik och mikrodatorteknik (Delar av) Mikrodatortillämpningar (Delar av) När det gäller kursen som förläggs till praktik under ÅK 2 så anser vi den väl lämpad för att matcha tillgången till praktikplatser, så den kommer ligga kvar. När det gäller de kurser som ligger till bedömning för ÅK 3 så kommer dessa bytas ut mot kursen Datorsamordning och support, för att på detta sätt få en bättre samstämmighet mellan kursinnehåll och moment och faktiskt tillgång till praktikplatser. I övrigt bedömer vi att kursmomenten som förlagts till praktiken har fungerat väl och bedömning och utvärdering av dessa har fungerat väl. Vi ser i dagsläget 3 utvecklingsområden: Programrådet: - Utveckla detta och etablera mötestillfällen till två gånger per läsår, ett per termin Handledarutbildning: - Fortsätta ligga på handledarna och vikten av att gå skolverkets handledarutbildning för att öka förståelsen för vad det innebär att vara handledare. Även trycka på att våra yrkeslärare behöver göra denna utbildning. Kurser förlagda till praktik: - Vi kommer behöva byta ut kurser som förläggs på praktik under årskurs 3. Detta för att bättre matcha tillgången till praktikplatser mot rätt kursmoment. Vi kommer därför byta ut: Nätverksadministration (Delar av) Nätverkssäkerhet (Delar av) Elektronik och mikrodatorteknik (Delar av) Mikrodatortillämpningar (Delar av) Mot Datorsamordning och support (delar av) som på ett bättre sätt uppfyller just detta.

13 1. 2. Ytterligare etablera vårt lokala programråd Öka förståelsen mellan bransch och skola när det gäller vikten av A APL-samordnare tillsammans med rektor HT 2017 Juni 2018 Handledarutbildning för handledare och personal Öka förståelsen och kompetensen hos handledarna när det gäller ro APL-samordnare tillsammans med yrkeslärare Under läsår Juni

14 Kollegialt lärande 201/1 Under läsåret 2016/2017 var skolans lärare indelade i två så kallade lärteam (LT). LT har varje vecka varit schemalagda. Skolans två förstelärare har ansvarat för varsitt LT. Huvuduppgiften för teamen har varit att lära genom varandra för att i slutändan nå högre måluppfyllelse för varje elev samt utveckla sin egen pedagogik. Läsåret 2016/2017 har detta utvecklats genom slutföra Karlstadskursen "Betyg & bedömning" samt påbörja kursen "Specialpedagogik i klassrummet". Det kollegiala lärandet har utgått från de två ovannämnda kursernas uppgifter och material. Varje lärare har enskilt studerat, utfört, prövat och reflekterat. Därefter har det gemensamt i LT diskuterats och reflekterats, samt utbytts erfarenheter och tankar. Under läsåret har viss tid av LT och studiedagar ägnats åt utvecklingen och implementeringen av "Planeringsverktyget" i SchoolSoft. Diskussioner och reflektioner har även ägnats åt kommande implementering av "Formativ bedömning och Betygssättning" på SchoolSoft. Formativ bedömning 201/201 Under verksamhetsåret 2016/2017 har vi fortsatt vårt utvecklingsarbete med formativ bedömning, genom följande arbetsgång vid feedback/feedfoward: 1: Vad eleven kan 2: Vad eleven behöver eller kan utveckla 3: Hur skolan eller läraren ska hjälpa eleven att utvecklas mot målet 4: Hur eleven själv kan göra för att utvecklas mot målet Vi har också i LT och på LT-tid jobbat med formativ bedömning genom idéer och metoder från kursen "Betyg och bedömning".

15 Analys av kollegialt lärande och formativ bedömning 201/201 Arbetet i LT med kollegialt arbete, formativ bedömning och specialpedagogik i klassrummet har varit stimulerande och utvecklade. Erfarenhetsutbytet och diskussionerna i LT har stärkt vårt pedagogiska arbete. Ett problem som har funnits innan men som har blivit allt mer tydligt är att inte alla undervisande lärare ingår i ett LT. Lärare med låg tjänstgöringsgrad ingår inte. Detta och byte av personal är ett hinder för arbetet att nå målen (implementering och utveckling av kollegialt lärande och formativ bedömning). Ytterligare ett problem under läsårets arbete anser lärarna vara styrningen från huvudman av arbetsområden i LT-arbetet. Personalen önskar att få vara med mer och påverka mer vad som ska tas upp i LT, utifrån de lokala behoven. I slutet av läsåret hade vi möjlighet att återuppta arbetet inom LT med ämnes- och kursöverskridande projekt. Detta har annars under läsåret fått ligga utanför LT-tid. Utvecklingsområden 201/201 Utvecklingsområde för kommande år är att genom kollegialt lärande på alla nivåer höja medvetenheten kring att möta eleven "där den är" och förändra/förbättra sitt arbetssätt genom att ge eleverna nya "lärupplevelser". Anpassa material och metoder till varje enskild elevs nivå och behov, för att nå kunskapsmålen. Här vill vi under läsåret 2017/2018 även fokusera mer på de elever som kan utvecklas mot de högre betygsmålen. Vi fortsätter och avslutar AcadeMedias specialpedagogiska distanskurs till all personal. Här behövs en lösning för de lärare som inte ingår i ett LT. LT kommer även under kommande verksamhetsår att fortsätta implementeringen av planering och bedömning på SchoolSoft. Ett mer kontinuerligt och återkommande arbete med ämnes- och kursöverskridande projekt kommer också vara ett LT-fokus läsåret 2017/2018. Idéer för framtida utvecklingsprojekt inom LT är Skolverkets fortbildningar inom "Läslyftet" och "Skolans digitalisering".

16 Andel elever skolan som helhet med högre/lägre slutbetyg än resultat på de nationella proven Ämne Antal elever Andel elever med lägre slutbetyg % Engelska Svenska Matematik Andel elever med högre slutbetyg % 85 35% 8% 70 9% 27% 122 2% 21% Resultat och utfall per kurs Kurs Antal elever Andel lägre slutbetyg % Andel högre slutbetyg % Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1 a Matematik 1 b Matematik 1 c Matematik 2 a Matematik 2 b Matematik 2 c Matematik 3 b Matematik 3 c Matematik 4 Svenska 1/svenska som andraspråk 1 Svenska 3/svenska som andra språk % 41% 0% 6% 0% 0% 13% 8% 11% 7% 10% 45% 3% 26% 29% 0% 24% 37% Kommentarer och analys till skillnaderna mellan elevernas resultat på de nationella kursproven och slutbetyg: Matematik De totala avvikelserna är i nivå med föregående år och får betraktas som normala variationer mellan slutbetyg och nationella provet. Som Skolverket skriver "Läraren ska sätta betyg utifrån all tillgänglig information om elevens kunskaper i relation till kunskapskraven. Provresultatet utgör en viktig del av den informationen men är inte det enda underlaget för betygssättningen."

17 I matematik 1a som går i EE1 finns flertalet elever som har svårt att hålla fokus så pass länge som krävs för att genomföra ett nationellt prov där elevens fulla kapacitet kommer fram. Eleverna har i andra, ej så omfattande test samt muntliga moment, visat på tillräckliga kunskaper för att uppfylla en högre betygsnivå. För någon elev är en orsak även bristande språkkunskaper. I matematik 2c kommer den stora avvikelsen näst intill uteslutande från PreDP där flertalet elever varit något enstaka poäng från gränsen till ett högre betyg samt visat på kunskaper på högre nivå tidigare både skriftligt samt i muntliga resonemang. Orsaken till ett lägre resultat på det nationella provet tros vara tolkningsfel pga. svårigheter med språket. I matematik 3c var de allra flesta elever som höjts ett betygssteg väldigt nära detta på det nationella provet samt har före/efter provet visat på tillräckliga kunskaper i andra skriftliga/muntliga test. En orsak till att några elever inte visade tillräckliga kunskaper på det nationella provet var även att de inte hunnit läsa in alla de delar som de tidigare ej klarat, något som det fanns tid med efter det nationella provet innan terminsslut. Övriga kurser har mindre avvikelser

18 Betygsfördelning av samtliga satta betyg i skolan: Betyg Antal Andel % A B C D E F 82 6 Streck 2 0,1 Kommentar/analys av skolans betygsfördelning: Betygsfördelningen för läsåret 2016/2017 liknar den för läsåret 2015/2016. Den största förändringen är en ökning med 5 %-enheter för betyget A från 8% till 13%. Det är alltså en ökning antalet betyget A med 62,5%. Vi kan se att en stor andel av de F som är finns gäller för elever på El-och Energiprogrammet. Det gäller främst ett fåtal elever där vi har haft omfattande arbete och åtgärder för att men inte lyckats. Flera av de här eleverna har hög frånvaro och låg motivation. Självfallet arbetar vi på att minimera antalet F genom prövningar, olika former av extra anpassningar och vid behov utarbetas särskilt stöd genom åtgärdsprogram.

19 Kurs Datorsamordning och support, EL3, 23% F. 3 av 13 elever. Religionskunskap 1, EL3 och TE3, 33% F, 13 av 40 elever. Svenska som andraspråk 2, TE2, 67% F, 2 av 3 elever. Kommentar/analys av antalet kurser med 20% eller högre andel F eller streck: Religionskunskap 1: Hög frånvaro hos flera elever i samband med att studiemotivationen och intresset för ämnet har varit väldigt lågt, särskilt i EL3. Klassens klimat var inte positivt för lärande och utveckling, utan snarare tvärtom. Detta i kombination med ny lärare som inte hunnit få förtrogenhet för materialet eller hur klassen fungerade ledde till många F. Datorsamordning och support: Hög frånvaro och låg studiemotivation är de främsta anledningarna till att 3 elever inte nått godkänt.

20 Delmål 1. Samtliga -ymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen (Gy-ex). Delmål 2. -ymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen (Genomsnittlig betygspoäng,gbp) Aktiviteter 201/201: Resultat skola 201/1: 1. Kontinuerlig uppföljning av elevernas resulta 201/1 201/1 2. Kollegialt arbete i lärteam, jobba med extra a Gy-ex Utbildning i specialpedagogik 4. Prövningar av F GBP 12,7 13,0 Resultat program 201/1 Program Gy-ex GBP Teknikprogrammet 91 13,4 El- och energiprogrammet 77 11,8 Analys av 201/1 års aktiviteter och resultat rörande delmål 1 och 2: TE Resultatet för gymnasieexamen i jämförelse med förra året är marginell och beror endast på att antalet elever i avgångsklassen minskat något till i år. GBP har däremot ökat med en dryg halv poäng vilket får betraktas som relativt mycket. Årets avgångsklass på teknikprogrammet har genom hela gymnasietiden varit en mer ambitiös grupp med högre mål och högre framtidsplaner än föregående avgångsklass. Årets elever har även varit mer pålästa på hur de legat till i betygsmatriserna i de olika ämnena vilket tyder på att lärarna har blivit tydligare på att informera om hur eleverna ligger till samt vad eleverna kan göra för att höja sina betyg. Detta kan ses som en utveckling som stöttats av den vidareutbildning och möjlighet till kollegalt lärande som tidigare år givits kollegiet. Nivån för gymnasieexamen tros främst bero på att det varje år finns några elever som brister i närvaron vilket ofta beror på orsaker som ligger utanför skolan.

21 Detta är förstås svårt att göra något åt men ett arbete för ökad närvaro har inletts och kommer att sättas igång fullt ut under höstterminen. Angående de aktiviteter som satts upp för attt höja dessa två mål under de gångna året så har EWSen inte setts som något stöd för uppföljning av elevernas resultat då EWS inte visar detta utan de extra anpassningarna. Arbetet i lärande team med kursen om betyg och bedömning tros ha givit resultat i dessa två mål i form av att diskussionen kring detta lyfts och inspirerats, dvs. diskussionerna har varit givande på ett mer konkret sätt än kursen i sig. Arbetet med specialpedagogiken har endast påbörjats och resultat av detta kan ännu ej utvärderas fullt ut. Arbetet med extra anpassningar har snarare legat på arbetslaget där medvetenheten blivit större om hur/vilka anpassningar som kan erbjudas samt vad som fungerar för vilken elev. Prövningar har genomförts med stöd av mentorer/undervisande lärare vilket lett till ett större merarbete för flera kollegier inte minst då flera elever tidigare bytt program eller haft svårt att ta eget ansvar. En möjlighet till framgång är att eleverna/lärarna får schemalagd tid för sina prövningar. El och energiprogrammet: aktivitet 1: EWS: en visar egentligen bara hur många åtgärdsprogram och extra anpassningar som gjorts i respektive kurs, vilket blir en brist, då den inte visar elever som ej klarar pågående kurser på grund av hög frånvaro exempelvis. Detta gör att elever faller mellan stolarna. EWS:en behöver bli ett vassare verktyg för att uppfylla de ändamål som det skall syfta till. kanske behöver vi hitta en annan modell för kontinuerlig uppföljning av elevernas måluppfyllelse. Aktivitet 2: i lärande teamen har vi jobbat med Karlstadskursen betyg och bedömning och nu arbetar vi med specialpedagogik i klassrummet. Här utbyter vi erfarenheter kollegor emellan. Lärande teamen uppfattas som en bra arbetsrutin och vi har ett gott utbyte av våra möten. Aktivitet 3: Sker i lärande teamen i form av kursen specialpedagogik i klassrummet. Detta arbete påbörjades VT 2017 och vi har slutfört modul 1 och 2 som var målet för detta läsår. Den stora anledningen som vi ser till misslyckandet med prövningar med de F vi har är kopplat till hög frånvaro hos eleven. Framförallt är de frånvarande vid de tillfällen då prov för prövningen skall skrivas, eller viktiga arbetsmoment genomföras. I de fall där prövningen har lyckats har eleven också haft en hög närvaro vilket naturligtvis ökar chansen att klara prövningen. Det är också viktigt med den egna viljan och drivet för att klara en F-prövning. Analys resultat: Detta läsår har vi haft 4 elever som inte klarat sin gymnasieexamen. Anledningen ligger i dessa fyra fall på individnivå av olika karaktär. Alla elever har varit kopplade till EHT. 2 elever har haft åtgärdsprogram. Alla elever har haft ett inläsningsprogram och getts chans till prövning som noga följts upp av elevernas mentor. Dessa 4 elever har getts alla chanser att klara gymnasieexamen, men har ändå inte lyckats. Målsättning andel elever som når gyex 201/201: Målsättningen delmål 1 är att alla elever ska erhålla gymnasieexamen, dvs 100 %. Målsättningen delmål 2 när det gäller genomsnittlig betygspoäng är att det ska fortsätta att förbättras och nå 13,5.

22 Vi har identifierat två tydliga hinder under föregående läsår som har bidragit till att elever inte har lyckats prestera i sin fulla potential. Det har generellt varit för hög frånvaro och då främst giltig/anmäld frånvaro. Den ogiltiga/oanmälda frånvaron har inte varit särskilt stor. Flera elever har haft en mycket hög frånvaro. Om problemen med frånvaro fortsätter är det ett tydligt hinder för att lyckas med målsättningen. Det har varit svårt att få en bra överlämning eller överhuvudtaget en överlämning av eleverna som kommer från grundskolan. Det har inneburit att vi inte från början har kunna sätta in rätt anpassningar eller åtgärder för de elever som har behövt det. Det har givetvis påverkat elevernas studieresultat negativt. Om detta fortsätter kommer det vara ett hinder för att lyckas med målsättningen.

23 1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 1: Följa upprättad "Handlingsplan för ökad skolnärvaro". Öka den genomsnittliga närvaron hos elever. All personal Kontinuerligt Vid varje arbetslagsmöte och APT Följa upprättad "Handlingsplan för ökad skolnärvaro" Minska antalet elever med hög frånvaro All personal Kontinuerligt Vid varje arbetslagsmöte och APT 3. Kontakta avlämnande skolor för att få överlämning på nya elever Kunna sätta in rätt stöd tidigt för ökad måluppfyllelse Specialpedagog I slutet av vårterminen 2017 och efter slutlig antagning. Första kvartalet Slutföra utbildning i specialpedagogik för all pedagogisk personal. Utöka förståelse för särskilda behov, anpassa undervisningen Lärteamen Höstterminen Slutet av höstterminen 4.

24 Delmål 3. NKI för ymnasierna skall ligga på 75 eller fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts. Aktiviteter 201/201:kolans resultat: 201/20101/ Fortsätta förbättra fysiska miljön (ytskikt, värm Öka lusten till lärande, tät feedback till elevern Övriga resultat: 3. Aktiviteter som ökar målbilden hos eleverna, s Rekommendationsgrad: Trivsel: Resursfördelning av EHT utifrån NKI, jobba Studiemiljö: Undervisning: Analys av 201/201 års aktiviteter och resultat: TE analys: Resultatet på NKI är lägre än förra året, dock gäller detta inte på TE-programmet. Klasserna på programmet har näst intill högst resultat genomgående. Fortsättningsvis ges denna analys utifrån hela skolan. Undervisningens nivå i NKI tros i stor utsträckning bero på svårigheter i att ersätta lärare som slutar med erfarna legitimerade och behöriga lärare. Lärare har upplevt en ökad arbetsbelastningen. Trivseln har även den minskat och en anledning kan vara den relativt stökiga IT-klassen som i år gått i åk 1. Rekommendationsgraden ses som en sammanfattande bild av tidigare två nämnda punkter. Angående aktiviteterna så har punkt 1 endast delvis uppfyllts då antal grupprum minskat och nya möbler inköpts sent under läsåret. Elevernas uppfattning av studiemiljön verkar ändå vara densamma. Under punkt två ses en utveckling i arbetssättet men organisatoriska problem p g a viss läraromsättning har gjort att vi inte lyckats fullt ut. Under punkt 3 finns i och med T4 en ökad kontakt med näringsliv samt projekt via dem. GameOn fortsätter även men uppges ta mycket tid som är svårt att finna. Kollegiet skulle under denna punkt vilja göra mer och erbjudanden finns. Punkt 4 har uppfyllts utifrån att EHT fått mer tid till elever. Sammanfattningsvis tros punkt 2, 3 påverkat TE eleverna positivt men i övriga klasser tros påverkan varit negativ. El- och energiprogrammet Analys: Eleverna önskar fler uppgifter för dem som ligger längre fram arbetet på lektionerna. De känner att fokus ligger mer på de som kommer efter än de som det går bra för. Man önskar också tätare, kortare deadlines tillsammans med en striktare hållning på deadlines. Eleverna upplever att vi samarbetar mellan ämnen ganska mycket, men att det framförallt görs på karaktärsämnessidan. Ett ökat samarbete mellan kärnämnen och datorkurser är starkt efterfrågat både av elever och arbetsgrupp. Detta för att stärka förståelsen för att språk är viktigt i alla ämnen. När vi analyserar frågan om rekommendationsgrad med eleverna känner de inte alls igen sig i svaren på NKI:n. Eleverna är nöjda med skolan och tycker att den motsvarar deras förväntningar. De har förmodligen helt enkelt inte riktigt läst igenom frågan och funderat på den fullt ut.

25 IB: Samtliga IB klasser visar lägre resultat än klasser i övriga program i NKI. En uppföljning gjordes klassvis av frågor med lägsta resultat med en möjlighet för klasser att framföra förslag till förbättring/ utveckling. Klassernas kommentarer samlades och diskuterades sedan i arbetslaget. En lägre rekommendationsgrad är kopplad till lägre resultat i samtliga frågor gällande till exempel trivsel, studiemiljö och undervisning. Kvalitet på undervisning: motivation, anpassning och samarbete över ämnesgränser var svagare område där undervisning på IB programmet ställer hårda krav på pedagogik, särskilt gällande färdighet i språk (engelska) och att omfamna kulturell mångfald i klassrummet. Samarbete över ämnesgränser är mer begränsat inom IB programmet där en sammankoppling och integration av ämne äger rum inom kärnämnet Theory of Knowledge (TOK). Målsättning 201/201: 75 Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 201/201: Missnöje med skolmaten. Missnöje hos elever då kommunikationen lärare - elev varit bristfällig. Det finns elever som har svårt att se kopplingen mellan undervisningen och verkligheten. Alla lärare använder inte SchoolSoft i så stor utsträckning och de använder SchoolSoft på olika sätt vilket gör det otydligt för eleverna.

26 1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : Införa regelbundna möten med matråd och GKV. Elever ska bli nöjdare med skolmaten. Rektor 2 möten per termin. NKI 2017 Skapa förtroendefulla relationerna personal - elev Ökad förståelse, ökad arbetsro, nöjdare elever. All personal tillsammans med elever. LT, studiedagar, KRAM-projekt, mm. Kontinuerligt under läsåret. NKI 2017, 3. Aktiviteter som ökar målbilden hos eleverna, skarpa projekt, skola vs Mer näringsliv nöjda/motiverade/delaktiga fler samarbetspartners elever utanför skolan Undervisande lärare, temaveckagrupp Kontinuerligt under låsåret Arbetslagsmöten och studiedagar under läsåret. Tydliggöra hur SchoolSoft ska användas. Eleverna ska uppleva en tydlighet i hur SchoolSoft används. All personal med 1:e-lärarna som ansvariga Under lärteam och studiedagar I slutet av ht

27 Delmål. Alla elever på ymnasierna skall känna sig trygga och respekterade samt inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier. Aktiviteter 201/201: Skolans resultat: 201/ Egen, tidigare skolstart för åk 1, samt reviderat Andel elever som känner sig trygga: 89% 94% Andel elever som 2. Tydliggöra skolans regler och värdegrund i det upplever att elever behandlar varandra 3. Extra riktat värdegrundsarbete på EE-program med respekt: 77% 77% Andel elever som 4. upplever att skolans personal tar ansvar för 82% 86% att alla blir behandlade med respekt: Andel elever som upplever att de får 59% 78% arbetsro i skolan: Analys av 201/201 års aktiviteter och resultat: TE: Resultatet är liknande det som var förra året med undantag för arbetsron som sjunkit. Analysen gäller hela skolan. KRAM-projektet ses fortfarande som rörigt och skolarbete har prioriterats. Det extra arbetet på EE-programmet verkar inte ha fungerat som tänkt. Regler bör diskuteras samt upprätthållas under hela skoltiden. Både EE1 och TE1 har varit ganska stökiga i år vilket har olika anledningar. I TE1 kan det vara så att den tragiska starten där en elev omkom i trafikolycka givit dem mer spelrum. El och energiprogrammet: 1: Vi har en väl fungerande rutin för elever som börjar åk1, där vi tar emot dem på ett bra sätt för att känna sig trygga och bekväma med miljön och organisationen. Vi har också värderingsövningar och lära-känna övningar för att de på ett bra sätt skall knyta an till varandra. 2.: Vi måste fortsätta arbetet med att tydliggöra för eleverna vikten av att följa skolans regler och värdegrund. Detta är ett ständigt pågående arbetet och viktigt för att få eleverna att förstå värdet av sammanhållning och att alla dra åt samma håll. 3: Vi ser ett behov att styra upp språkbruk och beteende mot varandra på el-programmet. Jargongen kan vara rå och hård, vilket upplevs besvärande av övriga elever och kollegor. Analys: Siffrorna följer i stort tidigare läsårs siffror. Det som sticker ut är studiero, som i mycket hänger ihop med en stökig klass IT1. IB: Resultat för IB-klasserna relaterade till trygghet, respekt, ansvar och arbetsro i skolan varierar i lika omfattning som variation in övriga programgrupp. Däremot visar IB2 lägsta resultat av alla klasser för trygghet, respekt och ansvar i skolan. Anledningar till detta framkom inte i undersökning eller vidare diskussioner som ägde rum under uppstart av final examination period för IB2.

28 Målsättning Målsättningen är att alla elever ska känna sig trygga i skolan, mötas av respekt och ingen elev ska uppleva hot, kränkningar eller trakasserier. Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 201/201: KRAM-projektet upplevs lite oklart. Behov finns att tydliggöra det. Lärare tolkar ordningsregler olika och hanterar dem olika. Oro och stök i matsalen, främst av elever från Praktiska gymnasiet. Negativt språkbruk hos elever. Lärarnärvaron i korridorer och cafeterian är låg.

29 1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : Tydliggöra vad KRAM-projektet innebär så att alla följer den Tryggare rutinen elever och lugnare skolmiljö där alla behandlar varandra m Mentorer och övriga lärare Vid läsårsstart och enligt planen. Vid terminsskiftet Tydliggöra ordningsreglerna så att alla följer dem och tolkar dem lika Lugnare och tryggare situation under och mellan lektioner. Rektor Första APT I slutet av ht Egen, tidigare skolstart för åk 1 Lugn och odramatisk skolstart. All personal Första skolveckan September samt NKI 2017 Öka närvaro av personal i korridorerna och cafeterian. Lugnare i korridorer och cafeteria. Bättre kontakt mellan personal o All personal Löpande I slutet av terminerna och NKI

30 Delmål. Skolans egna mål (om sådana finns) idigare aktiviteter, resultat, analys av aktiviteter och utfall

31 1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : Handlingsplan för ökad elevnärvaron i skolan. Minskad frånvaro. Bättre studieresultat Alla Kontinuerligt Vid varje arbetslagsmöte 3. 4.