Minnesanteckningar för miljörådsmöte Datum: 2010.03.30 Plats: Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) Närvarande: Börje Almquist (BA), Björn Hildenwall (BH), Dag Lövberg (DL), Tommy Spaanheden (TS), Kjell Thorbjörnsson (KT), Alf Åslund (AÅ), Per Nilsson (PN), Julia Tedroff (JT), Lena Sandstedt (LS), Per-Göran Augustsson (PGA), Amanda Forsman (AF) 1. Månadens miljöprofil Per- Göran Augustsson, Steneby, tilldelas miljöenhetens pris Månadens miljöprofil för februari månad 2010. Miljöchef Eddi Omrcen delar ut priset till PGA och läser upp motiveringen. 2. Konstnärliga fakulteten ansluter sig till miljöbilpoolen Konstnärliga fakulteten ansluter sig till gemensamma förvaltningens miljöbilspool som ett led i miljöarbetet. LS är fakultetens administratör och hon informerar miljörådet. Målsättningen med att fakulteten träder in i den befintliga bilpoolen är att minska fakultetens miljöpåverkan genom att personalen i mindre utsträckning använder sin privata bil i tjänsten. Det finns tre bilar i Vasaparken i nära anslutning till flera av fakultetens institutioner. En demonstration kommer att hållas den 6 april kl 11.30 på gården mellan fakultetskansliet och Valand (ingång från Chalmersgatan). Miljörådet uppmanas att närvara samt att agera ambassadörer för miljöbilspoolen och ta med sig sina medarbetare vid visningen. Den som inte har möjlighet att närvara ombeds att kontakta LS för att bestämma en annan tid för demonstration av bilarna tillsammans med Sunfleet. Information om hur man bokar bilarna finns på hemsidan (Gemensamma förvaltningen, Gröna resor) Miljörådet påpekar att en del institutioner har behov av stora bilar för att transportera utställningsmaterial mm. 3. Energisparprojektet AF informerar om energisparprojektet som just nu löper vid samhällsvetenskapliga fakulteten. BH informerar om att HDK kommer att ge en fristående kurs på temat energi i samband med projektet i höst. Konstnärliga fakultetskansliet kommer tillsammans med HFF att genomföra projektet under våren.
4. Checklista för lagefterlevnad AF informerar om att alla institutioner har inkommit med sin respektive checklista. AF gör en sammanställning som lämnas till GU:s miljöcontroller. Vid frågor om checklistorna kontaktar AF respektive miljörepresentant. 5. Extern revision Den 22 april kommer extern miljörevision att genomföras vid Valand och GOArt. Den 12 april kommer AF att hålla i ett förberedande möte inför revisionen på Valand. 6. Värdering av miljöaspekter Vid förra miljörådet beslutades att AF och Ellen Lagrell skulle ta fram ett förslag till miljöaspekter utifrån de aspekter som presenterades vid förra miljörådet. Dessa skulle vid dagens miljöråd värderas av miljörepresentanterna och miljösamordnare för att identifiera fakultetens betydande miljöaspekter inför det kommande årets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid fakulteten. För dokumenterad värdering av aspekter se bilaga 1. 7. Övriga frågor Inga övriga frågor. 8. Nästa möte Nästa miljöråd blir fredag den 28 maj på Steneby då det är öppet hus på skolan. Miljörådet provar då förslagsvis miljöbilspoolen för att ta sig dit. Antecknat av: Amanda Forsman och Julia Tedroff
Bilaga 1: Identifiering av miljöaspekter och betydande miljöaspekter vid konstnärliga fakulteten Datum: 2010.03.30 Plats: Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) Närvarande: Börje Almqvist, Björn Hildenwall, Dag Lövberg, Tommy Spaanheden, Kjell Thorbjörnsson, Alf Åslund, Per Nilsson, Julia Tedroff, Lena Sandstedt, Per-Göran Augustsson, Amanda Forsman. Fakultetens betydande miljöaspekter fastställs av dekanus. Se separat beslut om fastställande av betydande miljöaspekter. Miljörådet beslutade vid miljörådet den 26 januari 2010 att dåvarande miljösamordnare Ellen Lagrell och nuvarande miljösamordnare Amanda Forsman skulle ta fram ett förslag till miljöaspekter som miljörådet sedan skulle värdera vid det extra insatta miljörådet den 30 mars 2010. AF och EL tog fram ett förslag och det förslaget ligger till grund för miljörådets bedömning som redogörs för nedan, se bilaga 1. Miljörådet beslutade att genomföra en kvalitativ bedömning och värdering av miljöaspekterna. Vid en kvalitativ bedömning läggs stor vikt vid samtalet och resonemanget kring vad man kommer fram till. Dessa resonemang redogörs för i bilaga 1 nedan. Anteckningar fördes av miljösamordnare Amanda Forsman och konstnärliga fakultetskansliets miljörepresentant Julia Tedroff. Det förslag på miljöaspekter som tagits fram av miljösamordnaren presenterades. Sedan gick miljörådet igenom aspekt för aspekt och samtalade och diskuterade varje aspekt, vilken betydelse den har för fakultetens verksamhet, hur den påverkan miljön och hur allvarlig miljöskada vid olycka respektive aspekt ger upphov till. Felaktig hantering av exempelvis aspekten energianvändning kan innebära slöseri, hantering av kemikalier kan innebära att man häller ut otillåtna ämnen i avlopp och i det här specifika fallet bedömdes även forskning, utbildning och samverkan kunna hanteras t. Eftersom de har en stor betydelse för samhället på sikt och kunskap om miljö och hållbar utveckling kan det anses vara hantering att inte integrera miljöfrågor och hållbar utveckling i forskning, utbildning och samverkan. Varje aspekts miljöskada vid olycka värderades efter samtalet om aspekten på en skala från ett till fem. Ett innebär liten skada, fem innebär mycket omfattande skada. De aspekter som tilldelades tre, fyra eller fem poäng blir de aspekter som identifieras som fakultetens betydande miljöaspekter. Aspekterna samt samtalen kring dessa redogörs för nedan:
Forskning (indirekt) Forskning är en av Göteborgs universitets kärnverksamheter. Att verka för det hållbara samhället är en kärnpunkt i universitetets strategiska profil. I högskolelagen står sedan 2006 att högskolor i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling. Bedöms ha en positiv miljöpåverkan Vid Konstnärliga fakulteten bedrivs forskning inom ett antal olika forskningsprojekt, tvärkonstnärliga som tvärvetenskapliga. Projekten är av både tvärande och fördjupande karaktär. hantering eller 5 Forskning inom miljö och hållbar utveckling förser samhället med kunskap och möjliggör positiv samhällsutveckling inom området. Detta leder på sikt till en minskad miljöpåverkan. Bedöms ha en mycket stor påverkansfaktor på samhället på lång sikt och bedöms därför bidra till stor skada om man misslyckas med att integrera miljö och hållbar utveckling i forskningen som är en av kärnverksamheterna. Utbildning (indirekt) Utbildning är en av Göteborgs universitets kärnverksamheter. FN har utropat åren 2005-2014 till dekad för lärande för hållbar utveckling och GU har som universitetsgemensamt miljömål att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Bedöms ha en positiv miljöpåverkan Fakulteten ger 15 program på grundnivå och 13 program på avancerad nivå. Fakultetens forskarutbildning är organiserad i en gemensam forskarskola och ges inom 11 olika områden. hantering eller 5 Integrering av hållbar utveckling i utbildningen av studenter ger ökat medvetande och ökad kunskap i samhället. Detta leder på sikt till en minskad miljöpåverkan. Bedöms ha en mycket stor påverkansfaktor på människor i samhället på lång sikt och bedöms därför bidra till stor skada om man misslyckas med att integrera miljö och hållbar utveckling i utbildningen.
Samverkan med omgivande samhälle (indirekt) Samverkan med samhället är inriktad på att sprida information om forskningen och dess resultat, kallas ibland för den tredje uppgiften. Bedöms ha en positiv miljöpåverkan Samverkan med det omgivande samhället ingår som en naturlig del i fakultetens verksamhet inom utbildning på samtliga nivåer samt inom forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Fakultetens institutioner bedriver sin verksamhet i tät samverkan med det omgivande samhället genom utställningar, föreställningar, studentprojekt och forskningsprojekt. Detta såväl lokalt och nationellt som internationellt. hantering eller 5 Bedöms ha en mycket hög påverkansfaktor i samhället och bidrar därför till stor skada vid misslyckande av att sprida den kunskap om miljö och hållbar utveckling som verksamheten genererar. Samverkan och kunskapsspridning till omgivande samhälle bidrar till ökad medvetenhet och möjliggör positiv samhällsutveckling. Detta leder på sikt till en minskad miljöpåverkan.
Kompetensutveckling för personal inom miljö och hållbar utveckling (indirekt) Kompetensutveckling inom miljö och hållbar utveckling för personal vid konstnärliga fakulteten. Bedöms ha en positiv miljöpåverkan Under 2009 har 22 personer från fakulteten deltagit i kompetensutveckling vid GU inom miljö och hållbar utveckling. hantering eller 5 Kompetensutveckling för personal inom miljö och hållbar utveckling ger ökad kunskap och medvetenhet inom området samt bidrar till utveckling av den egna organisationen. Detta leder på sikt till en minskad miljöpåverkan. Att lyfta frågor som rör miljö och hållbar utveckling bland medarbetare och att föra samtal kring och att driva ett aktivt och synligt miljöarbete är viktigt för att människor skall bli medvetna om sin egen påverkan. Därför bedöms kompetensutveckling för personal som en mycket viktig aspekt. Kontorsverksamhet (direkt) Kontorsverksamhet innefattar det arbete som utförs i kontorsmiljö med tillgång till datorarbetsplats. *Pappersförbrukning *Energiförbrukning Stor del av fakultetens arbete utförs i kontorsmiljö. - Miljörådet beslutar att dela upp aspekten kontorsverksamhet i pappersanvändning och energianvändning eftersom det huvudsakliga miljöpåverkan består av dessa två moment. Se pappersanvändning och energianvändning.
Pappersanvändning Aspekten avser pappersförbrukning inom hela fakultetens verksamhet. Information är en av fakultetens huvudverksamheter där pappersförbrukning utgör en stor del av verksamheten. 4 Pappersfrågan är viktig att lyfta fram för att belysa beteendet och kulturen kring användning av resurser och i synnerhet papper. Beteende och kultur kring att saker skall hålla längre behöver framhållas i verksamheten då vi sägs leva i det papperslösa samhället men är i dagsläget långt ifran det. Papper och information är så stor del av verksamheten och är därför en viktig fråga att jobba med. Lokalisering (indirekt) Lokalisering av fakultetens byggnader samt dess energiförbrukning. *Påverkar medarbetares och studenters resevanor. *Energianvändning 38151 kvadratmeter yta. Lokaler i centrala Göteborg och Dals Långed. 1 Det går att ta sig till och mellan nästan alla fakultetens institutioner med lokaltrafik. De är nästan alla dessutom centralt belägna vilket gör att miljöpåverkan från transporter mellan institutionerna minskar. Lokaliseringen är svår att påverka.
Tjänsteresor med flyg, bil och tåg (direkt) Innefattar de anställdas resor i tjänsten med flyg, bil och tåg. *Utsläpp av klimatpåverkande gaser *Utsläpp till luft *Markföroreningar Koldioxidutsläppen från flyg och egen bil i tjänst för konstnärliga fakulteten uppgick 2009 till 223 921 kg (jämför med SA 992 559 kg). 4 Resandet ökar i takt med ökat internationalisering. Många studenter kommer veckovis och måste resa hit. Fakulteten reser generellt mycket. Vissa delar av verksamheten har stark internationalisering och många många forskare reser mycket i tjänsten. Delar av verksamheten är också den enda av sitt slag i landet vilket gör att fler måste resa till verksamheten i Göteborg. Verksamheten efterfrågar också hög kompetens som ibland återfinns utomlands i eller utanför Europa vilket gör att resandet ökar i verksamheten, en del reser in från övriga världen för att gästföreläsa tillfälligt exempelvis.
Resor till och från arbetet (direkt) Innefattar anställdas och studenters resor mellan hemmet och arbete eller undervisning *Utsläpp till luft *Markföroreningar Uppgift sakans - Eftersom verksamheten efterfrågar hög kompetens som ofta återfinns utomlands så är aspekten viktig, många utländska gästföreläsare bor ute i Europa men flygs in för att gästföreläsa mm. Dock bedömer miljörådet att man inte bör gå in och bedöma medarbetarnas privatliv genom att ha denna aspekt utan väljer istället att även den typen av resor som nämns ovan ingår som tjänsteresor. Kemikalieanvändning (direkt) Avser kemikalier i konstnärsmaterial så som färg, pigment, härdare, lim mm. *Avfall/miljöfarliga restprodukter *Uttunning av ozonsiktet *Markföroreningar *Påverkan av andra miljöfrågor (biologisk mångfald) *Utsläpp till vatten Konstnärliga fakulteten hade 2009 65 träffar för ämnen eller produkter innehållande ämnen som finns med på PRIO-databasen. (2008 var det 47 stycken, vilket tyder på att fler registrerats i KLARA under 2009) 5 Kemikaliehantering har i allra högsta grad med hållbar utveckling att göra då det berör både den egna hälsan och miljön på samma gång. Steneby har haft två olyckor med studenter inblandade inom loppet av två år vilket gör att skadan vid hantering bedöms vara omfattande.
Energianvändning (direkt) Aspekten avser verksamhets- och fastighetsel samt uppvärmning av lokaler. *Utsläpp till luft (försurning och övergödning) El 2009 2 949 014 kwh, Värme 3 887 800 kwh (jmf. SA 15 miljoner kwh värme, 12 miljoner kwh el) 5 En hög energiförbrukning kan påverka utsläppet av växthusgaser, den globala uppvärmningen bedöms vara en mycket allvarlig konsekvens av energi- och resursförbrukning och därför bedöms aspekten bidra till en omfattande miljöskada vid oaktsam slöseri. I samtliga institutioners byggnader upplevs reglering av temperatur som ett stort problem, det gör att medarbetarna förbrukar mer energi än nödvändigt genom att till exempel koppla in element som drar extra mycket ström osv. Verkstäder (direkt) Avser fakultetens verkstäder där verksamhet pågår. *Avfall *Kemikaliehantering Vid konstnärliga fakulteten finns bl a verkstäder för keramik, bild, mural, grafik, metall, textil, smycke, trä och foto - Miljörådet beslutar att dela upp aspekten i kemikaliehantering och avfall eftersom det är den huvudsakliga miljöpåverkan. Se kemikaliehantering och avfall.
Avfall (direkt) Avser avfall som uppkommer som en följd av fakultetens verksamhet. Innefattar så väl farligt avfall som övrigt avfall. *Utsläpp till luft *Utsläpp till vatten *Nyttjande av mark *Miljöfarliga restprodukter 162 384 kg avfall registrerades för konstnärliga fakulteten under 2009 (att jämföra med SA 297 479 kg). 5 Avfallsaspekten bedöms ha en mycket stor betydelse för att peka ut frågan om resurshantering som är så viktig för att skapa ett hållbart samhälle. Frågor som kan peka särskilt på detta bedöms ha mycket stor vikt för fakultetens miljöarbete. Det finns mycket att förbättra inom fakulteten på avfallsområdet. Inköp (indirekt) Avser inköp av utrustning, material, varor och tjänster. *Avfall Konstnärliga fakulteten köper in audio- och videoutrustning, konstnärsmaterial, kontorsmaterial, övriga material, varor och tjänster. 1 Inköp görs via ramavtal i möjligaste mån. Miljörådet bedömer att det åligger upphandlingsenheten att ställa miljökrav i upphandling av leverantörer för universitetet i stort.
Vattenanvändning (direkt) Avser vattenförbrukning som uppkommer i samband med fakultetens verksamhet. *Energiförbrukning 9136 kubikmeter vatten gjorde konstnärliga fakulteten åt under 2009. 1 I takt med ökad digitalisering i verksamheten, i synnerhet fotoverksamheten, så bedöms vattenförbrukningen fått mindre betydelse för verksamhetens miljöpåverkan. Transporter Innefattar transporter av varor *Utsläpp av klimatpåverkade gaser *Utsläpp till luft *Buller hantering eller 2 Merparten av fakultetens institutioner ligger i nära anslutning till varandra vilket gör att transporterna mellan institutionerna inte är en av de större miljöpåverkande aspekterna för verksamheten. Dessutom bedömer miljörådet att frågan om miljöhänsyn vid transporter ligger på upphandlingsenheten.
Betydande miljöaspekter vid konstnärliga fakulteten Följande betydande miljöaspekter har identifierats för konstnärliga fakulteten: Forskning Utbildning Samverkan med omgivande samhälle Kompetensutveckling för personal inom miljö och hållbar utveckling Pappersanvändning Tjänsteresor med flyg, bil och tåg Kemikalieanvändning Energianvändning Avfall