MÄKLARHUSET BO-OPINION

MÄKLARHUSET BO-OPINION

1 Mäklarhuset Bo-Opinion tar tempen på: Unga vuxnas situation på bostadsmarknaden Enligt Hyresgästföreningen* finns över 350 000 unga vuxna som saknar en egen bostad, varav 140 000 ofrivilligt bor hemma hos sina föräldrar. Långa hyresrättsköer och rekordhöga bostadsrättspriser gör att klyftan mellan de som har och de som saknar kontanter och kontakter ökar. Unga vuxna tillhör dem som drabbas allra värst av bostadsbristen. Idag saknar varannan mellan 20 och 27 egen bostad, och var femte tvingas bo hemma hos sina föräldrar. Kötiden till en hyresrätt är minst fyra år och för en bostadsrätt krävs en insats på omkring 200 000 kronor. I den här upplagan av Bo-Opinion** har Mäklarhuset undersökt hur föräldrar till hemmavarande barn som är 15 år eller äldre ser på situationen. Undersökningen visar att: Enbart 26 procent anser att deras barn har goda möjligheter att skaffa sig en egen bostad när de är mellan 20 och 25 år gamla. Majoriteten, 62 procent, ser en stor risk för att deras barn tvingas bo hemma längre än barnet vill. Var tredje förälder, 31 procent, har fått skjuta upp sina egna flyttplaner för att deras barn tvingats bo kvar hemma. Majoriteten, 77 procent, känner ett ekonomiskt ansvar för att hjälpa sitt barn att köpa en bostad. 26 procent bosparar och 46 procent kan tänka sig att ta ett lån på sin egen bostad för att hjälpa sitt barn med en kontantinsats. * Siffrorna kommer från Hyresgästföreningens rapport Unga vuxnas boende 2015. https://www.hyresgastforeningen.se/bostadspolitik/rapporter/ungavuxna2015/ ** Undersökningen genomfördes mellan 22 och 29 juni 2016. Totalt deltog 1 123 personer med hemmavarande barn som är 15 år eller äldre. Av dessa bor 60 procent i villa/radhus, 30 procent i bostadsrätt och 10 procent i hyresrätt. Respondenterna rekryterades via Mäklarhusets nyhetsbrev och fick besvara en digital enkät.

2 Få föräldrar tror att barnen kan skaffa sig en egen bostad när de flyttar hemifrån Enligt Hyresgästföreningens* siffror bor enbart 49 procent av unga vuxna mellan 20 och 27 år i en egen bostad. Mäklarhusets undersökning tecknar en ännu dystrare bild. Bland de tillfrågade föräldrarna anser 95 procent att deras barn borde flytta hemifrån före 25 års ålder. Men enbart 26 procent ser att deras barn då har goda möjligheter att flytta till en egen bostad. Vid vilken ålder anser du att ditt barn bör flytta hemifrån? Hur upplever du ditt barns möjligheter att vid 20-25 års ålder skaffa sig en egen bostad? Med egen bostad menar vi ett permanent boende, dvs. förstahandskontrakt till hyresrätt eller en egen bostadsrätt? * https://www.hyresgastforeningen.se/bostadspolitik/rapporter/ungavuxna2015/

3 Stor risk att barnen tvingas bo hemma länge vilket även påverkar föräldrarnas flyttplaner Hyresgästföreningens* rapport visar även att 20 procent av unga vuxna mellan 20 och 27 år tvingas bo kvar hemma hos sina föräldrar. I Stockholm är siffran ännu högre, 28 procent. Den bilden bekräftas och förstärks i Mäklarhusets undersökning. 62 procent ser en stor risk att deras barn tvingas bo hemma längre än barnet önskar. Och hela 31 procent säger att de fått skjuta upp sina egna flyttplaner för att deras barn tvingats bo kvar hemma. Hur bedömer du risken att ert barn kommer att tvingas bo kvar hemma längre än vad barnet och ni önskar? Har du skjutit upp dina egna flyttplaner på grund av att barnet/barnen fortfarande bor hemma? * https://www.hyresgastforeningen.se/bostadspolitik/rapporter/ungavuxna2015/

4 Föräldrarna tror mest på bostadsrätt För unga vuxna är trösklarna skyhöga till både hyres- och bostadsrättsmarknaden. 2014 var den genomsnittliga kötiden till en hyresrättsetta i tillväxtregionerna mellan fyra och sju och ett halvt år, enligt Hyresgästföreningen*. Siffror från Mäklarstatistik** visar att en genomsnittlig bostadsrättsetta i Sverige kostar 1 700 000 kronor, vilket med bolånetaket kräver en kontantinsats på 255 000 kronor. För unga vuxna krävs alltså tålamod att vänta på en hyresrätt i uppemot åtta år eller möjligheten att investera mycket stora belopp i en bostadsrätt. Vår undersökning visar att föräldrarna ser barnens möjligheter att skaffa en hyres- eller bostadsrätt som förhållandevis jämbördiga, med en viss övervikt åt bostadsrätt. Vilken typ av bostad ser du att ditt barn har störst möjligheter att skaffa sig? * https://www.hyresgastforeningen.se/globalassets/globalt-innehall/rapporter/ett-land-fullt-av-bostadskoer-2014.pdf * http://maklarstatistik.se/media/20207/fördjupad_statistik_201605.pdf

5 Föräldrarna känner ansvar för att hjälpa barnen ekonomiskt Mot bakgrund av de långa hyresköerna och de höga bostadsrättspriserna är det inte konstigt att många föräldrar känner ett ekonomiskt ansvar. Mäklarhusets undersökning visar att 77 procent känner ett ekonomiskt ansvar för att hjälpa sitt barn att köpa en egen bostad. Hur upplever du som förälder ditt ansvar för att hjälpa ditt barn ekonomiskt med att köpa en egen bostad?

6 Få bosparar men många kan tänka sig att ta ett lån för att hjälpa till med en kontantinsats En fjärdedel, 26 procent, av föräldrarna svarar att de har ett särskilt bosparande till sitt barn. Närapå hälften, 46 procent, säger sig även vara villiga att ta ett lån på sin egen bostad för att hjälpa sitt barn med en kontantinsats. Har ni ett särskilt bostadssparande till ert barn? Kan du tänka dig att ta lån på din fastighet för att hjälpa ditt barn med en kontantinsats?

7 Mäklarhusets vd kommenterar undersökningsresultatet Bostadsbristen slår hårt mot unga. Det syns tydligt i vår undersökning. Vi ser också tydligt hur hela bostadsmarknaden hänger ihop om en grupp drabbas så spiller det över på andra. När unga vuxna inte får tag på en egen bostad så hindras de i sina möjligheter att forma självständiga liv och flytta till jobb och utbildning. När de tvingas bo kvar hemma hindrar de även sina föräldrar från att flytta. Vår undersökning bekräftar den tuffa situation som råder för unga vuxna, men den lyfter även fram ett annat fenomen att föräldrarna blir kvar i ett stort boende längre än nödvändigt. I Sverige är bostadsbristen det absolut största problemet. Men näst efter det följer den låga rörligheten. Folk flyttar helt enkelt för sällan. Särskilt tydligt blir detta på villamarknaden där människor idag tenderar att bo kvar allt längre vilket hindrar nya generationer av barnfamiljer att hitta en tillräckligt stor bostad. Att många tvingas bo kvar trots att barnen är vuxna kan vara en av anledningarna till trögheten på marknaden. Ett annat faktum som är viktigt att lyfta fram är att situationen på bostadsmarknaden skapar allt större klyftor mellan de som har och de som saknar kontanter och kontakter. På en bostadsmarknad där kötiden till en hyresrätt är minst fyra år och där kontantinsatsen till en bostadsrätt kan överskrida 200 000 kronor skapas stora orättvisor. De som har ett större startkapital eller goda kontakter klarar sig ganska bra medan de som saknar dessa förutsättningar har det otroligt tufft. Hyresrättsköerna kan enbart kortas ned med ökat byggande. Men tillgången till bostadsrättsmarknaden kan göras mer jämlik med hjälp av både byggande och schysstare spelregler. Att som idag ha ett bolånetak på 15 procent är detsamma som att stänga ute en stor del unga vuxna från bostadsrättsmarknaden. I vår undersökning säger var fjärde förälder att de bosparar till sina barn. Men om du sparar 500 kronor i månaden på ett vanligt sparkonto tar det 30 år innan barnet har den kontantinsats som krävs. Omkring hälften av föräldrarna säger att de kan tänka sig att belåna sin egen bostad för att hjälpa barnen med en kontantinsats. Men det gäller bara för dem som har föräldrar med högt värderade och lågt belånade bostäder. För att skapa en bättre och mer rättvis bostadsmarknad bör ansvariga politiker se till att fler unga vuxna får chansen att köpa en bostadsrätt. Detta kan dels göras genom att subventionera bostadssparande, dels genom att skapa undantag från bolånetak för de som skaffar sin första egna bostad. Detta skapar en större efterfrågan som stimulerar byggande och möjlighet för fler att skaffa sig sin första egna bostad.