Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Relevanta dokument
Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Kursplan för Matematik

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Södervångskolans mål i matematik

Lokal studieplan matematik åk 1-3

ARBETSPLAN MATEMATIK

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Kursplanen i matematik grundskolan


Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Broskolans röda tråd i Matematik

Betygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass:

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Förslag den 25 september Matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen.

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Kursplan Grundläggande matematik

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

Matematik Uppnående mål för år 6

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Matematikutvecklingsschema

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Språkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Manual matematiska strategier. Freja. Ettan

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Kursplan i Matematik för Alsalamskolan

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

Bedömning för lärande i matematik

Mattestegens matematik

Lokal planering i matematik

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

48 p G: 29 p VG: 38 p

Del B, C och D samt gruppuppgifter

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Transkript:

Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer, inser att matematiken har spelat och spelar en viktig roll i olika kulturer och verksamheter och får kännedom om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder inom matematiken utvecklats och använts, inser värdet av och använder matematikens uttrycksformer, utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande, utvecklar sin förmåga att formulera, gestalta och lösa problem med hjälp av matematik, samt tolka, jämföra och värdera lösningarna i förhållande till den ursprungliga problemsituationen, utvecklar sin förmåga att använda enkla matematiska modeller samt kritiskt granska modellernas förutsättningar, begränsningar och användning, utvecklar sin förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter. Strävan skall också vara att eleven utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande talbegrepp och räkning med reella tal, närmevärden, proportionalitet och procent, olika metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma storleken av viktiga storheter, grundläggande geometriska begrepp, egenskaper, relationer och satser, grundläggande statistiska begrepp och metoder för att samla in och hantera data och för att beskriva och jämföra viktiga egenskaper hos statistisk information, grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter, egenskaper hos några olika funktioner och motsvarande grafer, sannolikhetstänkande i konkreta slumpsituationer. Eleven ska ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att: kunna tolka elevnära information med matematiskt innehåll, kunna uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk, grundläggande matematiska begrepp och symboler, tabeller och bilder, kunna undersöka elevnära matematiska problem, pröva och välja lösningsmetoder och räknesätt uppskatta och reflektera över lösningar och deras rimlighet. Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: ha avslutat år 1 Sortera som en grund till talbegreppet Ramsräkna från 0-10, både fram och baklänges samt utgå från vilket tal som helst Ange tal som kommer före, efter och mellan Siffrorna 1-9 Kombinera räkneord och siffra och antal Förstå innebörden av fler än, färre än och lika många Förstå innebörden av addition och subtraktion Ramsräkna från 0-20, både fram och baklänges samt utgå från vilket tal som helst Ange tal som kommer före, efter, mellan Kombinera räkneord och siffra

Kombinera siffror och antal Innebörden av fler än, färre än och lika många Innebörden av addition och subtraktion Symbolerna för plus, minus samt Tiokamraterna Det egna telefonnumret ha avslutat år 2 Ramsräkna från 0-100, både fram och baklänges samt att utgå från vilket tal som helst Kombinera räkneord och siffra Kombinera siffror och antal Ange tal som kommer före, efter och mellan Jämföra och ange större respektive mindre än (ex 13 & 31) Symbolerna för större än resp mindre än Ordna tal efter storleksordning, från största till minsta och tvärtom Förstå likhetstecknets betydelse (ex 10=3+_, 6+4=3+7) Hälften och dubbelt Jämna och udda tal Ordningstal 0-25 Utgå från ett givet tal vid uträkning (8+3=8, 9, 10, 11) Räkna med hemliga tal (ex 7+X=10) Känna till olika räknemodeller (ex 234+432=600+60+6=666, 27+6=27+3+3, 5+4+8+6+5+2=10+10+10=30 Se sammanhang (ex 12+4=16, 22+4=26, 32+4=36) Skriva räknesagor I grupp spela matematiska spel Gemensamt lösa räkneproblem och ta del av andras sätt att tänka Förstå användningen vi har av matematik (ex Vad kan jag köpa för 100 kronor? Hon är dubbelt som gammal som jag.) Skolverkets fastlagda MÅL om eleven ska beträffande tal och talens beteckningar ha uppnått efter det tredje året: kunna läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-1000, kunna jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet 0-1000, kunna dela upp helheter i olika antal delar samt kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk, kunna beskriva mönster i enkla talföljder, kunna hantera matematiska likheter inom heltalsområdet 0-20, Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: ha avslutat år 4 Talområdet 0-9000 Positionen tusental Vara väl förtrogen med olika räknemodeller Ange samt sätta ut tal på tallinjen Avrunda till närmaste tiotal Additions- och subtraktionsalgoritmer med fler växlingar/lån Multiplikationstabellerna 6-9 (utom svåra hörnet) Förstå kommutativa lagen (dvs 7x3=21, 3x7=21) Multiplikationsalgoritmen utan minnessiffra

Multiplikation med tio och hundra Se sambandet multiplikation/division Kort division utan minnessiffror Förstå att det kan bli rest Decimaltal i samband med kronor och ören Förstå att matematiska problem kan behöva lösas i flera steg Skolverkets fastlagda MÅL om eleven ska beträffande tal och talens beteckningar ha uppnått efter det femte skolåret. Eleven ska ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. Inom denna ram skall eleven ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform förstå och kunna använda addition, subtraktion, multiplikation och division samt kunna upptäcka talmönster och bestämma obekanta tal i enkla former kunna räkna med naturliga tal i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med miniräknare ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna känna igen och beskriva några viktiga egenskaper hos geometriska figurer och mönster, kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider samt kunna använda ritningar och kartor, kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått. Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande rumsuppfattning och geometri som eleven ska ha uppnått efter: att ha avslutat år 1 Kunna sortera efter form Kunna cirkel, triangel och kvadrat att ha avslutat år 2 Kunna rektangel, hörn och sida Kunna fylla i ett stapeldiagram Kunna göra färdigt enkla påbörjade mönster Skolverkets fastlagda MÅL som eleven ska uppnå beträffande rumsuppfattning och geometri i slutet av tredje skolåret: kunna beskriva föremåls och objekts placering med hjälp av vanliga och enkla lägesbestämningar, kunna beskriva, jämföra och namnge vanliga två- och tredimensionella geometriska objekt, kunna rita och avbilda enkla tvådimensionella figurer samt utifrån instruktion bygga enkla tredimensionella figurer, kunna fortsätta och konstruera enkla geometriska mönster. Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande rumsuppfattning och geometri som eleven ska ha uppnått efter att ha avslutat år 4: Känna till vinklar och hur de mäts Kunna avläsa en termometer Kunna avläsa ett linjediagram (ex temperatur, feberkurva)

Skolverkets fastlagda MÅL som eleven ska ha uppnått beträffande rumsuppfattning och geometri efter det femte skolåret. Ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. Inom denna ram skall eleven: ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna känna igen och beskriva några viktiga egenskaper hos geometriska figurer och mönster kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått. Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande mätning som eleven ska ha uppnått efter att: ha avslutat år 1 Kunna dag och natt Kunna veckodagarna Kunna begreppen lång och kort Kunna begreppen tyngre och lättare Använda sig av en balansvåg Kunna begreppen mer eller mest Kunna morgon, kväll, igår, idag och i morgon Kunna årstiderna Kunna hela timmar Kunna mäta med sina egna kroppsmått Kunna sortera föremål efter vikt. ha avslutat år 2 Kunna förmiddag och eftermiddag Kunna månaderna Kunna hel- och halv timme Kunna uppskatta och mäta med m och cm Kunna använda linjal och måttband Känna till viktenheterna kg, hg och g Förstå innebörden av l och dl Skolverkets fastlagda MÅL som eleven ska uppnå beträffande mätning i slutet av tredje skolåret: kunna göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor, volymer och tider, kunna uppskatta och mäta längder, massor, volymer och tid med vanliga måttenheter, Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande mätning som eleven ska ha uppnått efter att ha avslutat år 4: Kunna hela analoga klockan Ha insikt i den digitala klockans hela timmar Kunna skriva datum Välja rätt längdenheter vid mätning Göra enklare omvandlingar mellan enheterna Känna till innebörden av km och mil Kunna göra enklare omvandlingar mellan enheterna Känna till ton och när denna enhet används Kunna förstå innebörden av cl Göra enklare enhetsbyten

Skolverkets fastlagda MÅL som eleven skall ha uppnått beträffande mätning efter det femte skolåret. Ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. Inom denna ram skall eleven: kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, vinklar, massor och tider.