Stadens hårdgjorda ytor En stor möjlighet för skyfallshantering

Relevanta dokument
Stadens hårdgjorda ytor En stor möjlighet för skyfallshantering

Dränerande markstenskonstrukti oner för hantering av dagvatten i urban miljö

Klimatsmarta gator, GC-vägar, P-ytor och torg motverkar översvämning

Hållbar stad går i grågrönt

Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor

Välkomna till slutseminarium för samverkansprojektet

Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI

Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. MinBaS-dagen 18:e mars 2015 Björn Schouenborg, CBI

VIÖS AB. Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål. - En konferens i Göteborg november 2014

Klimatsmarta gator och torg Vinnova-projekt: Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor

Hårdgjorda ytor som en resurs i dagvattenhanteringen

SAMVERKAN MELLAN GRÅTT&GRÖNT

Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)

Grågröna systemlösningar för hållbara städer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

Grågröna systemlösningar för hållbara städer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer

Avslutande ord. Framför allt ett jättestort TACK till alla som bidragit till ett fantastiskt projekt med mängder av nyttiga resultat!

Träd & Dagvatten. Stockholm Stad Trafikkontoret

GRÖNA FAKTA. Hårdgjorda ytor och dagvattenhantering samverkar i framtidens städer

BiodiverCity Dagvattenhantering

Kap 3 DAGVATTEN. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun

Bilaga 1 Dagvattenutredning för Hällby etapp Exempel på system för dagvattenhantering

Grönblå system i Rosendal Uppsala

Attraktivare.

Svenskt Vatten Rörnät och Klimat mars

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

1. Dagvattenutredning Havstornet kv.6 Ångsågen

Tillväxt och vitalitet hos urbana träd

PM Dagvattenutredning inför detaljplan Kv. 16 Åkeriet, Norrtälje. ZOEN AB / Källö VVS konsult AB. Staffan Tapper / Niklas Björkman

5 Växjö kommun. 5.1 Genomsläpplig beläggning på Västra Esplanaden

UPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson. UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Grönblå system som en del av dagvattenstrategin i Rosendal Uppsala

Jakobslund Stormtacberäkning

Umeå WSP Sverige AB. Desiree Lindström och Sara Rebbling. WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel:

Stadens strategi och vägledning för dagvatten

SJÖSTADSHÖJDEN. Dagvatten till utredning av gatualternativ

Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen

Miljökrav baserade på LCA-information vid kommunal upphandling av markstensprodukter av natursten

UPPDRAGSLEDARE. Kristina Nitsch UPPRÄTTAD AV

Tommy Giertz.

KV. BROCCOLIN. Komplettering till dagvattenutredning. Rapport

Dag- och dräneringsvatten

DAGVATTENHANTERING DEEP GREEN KONCEPT

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Pilotprojekt för ytlig dagvattenhantering. Genomförandebeslut

Dagvatten-PM, Storvreta centrum

Dagvattenhantering till detaljplan för del av östra Bäckby, dp 1848, Västerås

Biokol i urbana vegetationsbäddar

Bilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen och Norra Breviksvägen

Dagvattenutredning Hammarängen. Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng

DAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. Bredingegatan BAKGRUND & SYFTE UNDERLAG & KÄLLOR ARBETSGRUPP

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna

Dagvattenhantering. Åtgärdsnivå. vid ny- och större ombyggnation

Kvartersmarksexempel dagvattenflödesberäkning

Permeabla hårdgjorda ytor med betongmarksten

DIMENSIONERING MARKBETONG

DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad

DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND

LOD vid nyproduktion av bostäder. Principlösningar för

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.

Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist

WP 2 y Bilaga Grågröna systemlösningar för hållbara städer. 1. Trafikklass. 5. Slitlager 5. Sättsand Fogsand 2. Obundet bärlager

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

PM DAGVATTEN STUDENTBOSTÄDER VÄPNAREN UPPDRAGSNUMMER Handläggare: Maria Nordgren Teknikansvarig: Annika Lundkvist 1 (12)

10 Uppsala kommun Grönblåa system i stadsdelen Rosendal

DAGVATTENUTREDNING VITA KORSET

Fördröjning och rening av dagvatten inom befintlig bebyggelse i östra Lund

Stockholms stads dagvattenstrategi och vägledning Hur hanteras dagvatten i samband med exploateringar EVA VALL, STOCKHOLM VATTEN OCH AVFALL

Dagvattenutredning Vallskoga förskola

Klimatanapassning - Stockholm

FÖRORENINGSANALYS TYRESÖ

PM Fördröjning av dagvatten

DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, västra HÄRRYDA KOMMUN. Totalt antal blad: 5 st. Göteborg

WP 4 Dagvattenlösningar

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

Dagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

Materialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Dagvatten - tekniska lösningar från tak till utsläpp. Kort om mig

Hekla Pimpsten. Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö

DAGVATTENUTREDNING. Vård- och omsorgsboende i Rinkeby Rev

Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö

FÖRORENINGSBERÄKNINGAR TELEGRAFEN OCH VAKTBERGET

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö SWECO Infrastructure AB

Dagvattenhantering. Åtgärdsnivå. vid ny- och större ombyggnation. Bil 1

Underlag till detaljplan för del av Margretelund 1:1 m fl. Bedömningsunderlag för dagvattenhantering vid nybyggnation

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR KVARTERET RITAREN I VARA

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö

Svar på granskningsyttrande till Akvarievägen Dagvattenutredning

Fogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten

Transkript:

Stadens hårdgjorda ytor En stor möjlighet för skyfallshantering Björn Schouenborg Bjorn.schouenborg@cbi.se

Korta projektfakta Tid: 2 + 2 år. Klart i andra halvan av 2017 Budget: 20 + 20 M SEK. 50 respektive 40 % från Vinnova KONSORTIET Forskningsutförare: CBI (koordinator), SP, SLU, VTI Kommuner: Uppsala, Stockholm, Växjö, Göteborg, Helsingborg, Landskrona, Malmö, Lund Industri: NCC, Cementa, Starka, Benders, Stenforsk, Konsulter: SWECO, StormTac, Viös, CEC Design, Ramböll, Movium, Trädgårdsanläggarna Hemsida: www.greenurbansystems.eu * Kontakt: Björn Schouenborg, Direktnummer: 0105166867, bjorn.schouenborg@cbi.se * Snart www.klimatsakradstad.se

Urbanisering och klimatförändring En utmanande kombination Kan man kombinera en förtätning av staden med attraktiva ytor och hållbar dagvattenhantering? Eller måste vi räkna med att det blir så här?

Hållbara, attraktiva städer Projektets idé är att mildra de negativa effekterna av urbaniseringen och erbjuda bra lösningar som ger: En attraktiv och bra miljö i staden förbättrad dagvattenhantering som ger friska växter och träd hållbara lösningar som minskar risken för översvämning Friska träd God miljö Hållbara lösningar

Vårt lösningsfokus Multifunktionella hårdgjorda ytor Minskar belastning på dagvattensystem Minskar översvämningsrisken Skyfallslösning Bibehåller naturlig grundvattennivå Bättre för växter Rening av vatten kan göras lokalt Skelettjordskonstruktioner Förbättrar livsvillkoren för träden genom att ha stora hålrum under en normal tät överbyggnad Rening med biokol etc Biofilter/Regnbäddar Kan hantera dagvatten men ej skyfall Renar vatten, men hur mkt Fortfarande utvecklingsdelar, bl a avseende växtval

Inte bara teknikorienterat projekt! Det ska vara hållbara lösningar: klimatmässigt, ekonomiskt, socialt Implementering i kommunal policy och stadsplanering Verktyg för val av lösning: Multikriterieanalys Påverkan på regelverk och vägledningsdokument. SS EN, AMA, Stenhandboken, P110 Kontrollsystem för att säkerställa att det byggs rätt Många informations och utbildningsaktiviteter Att förverkliga målsättningen kräver ett helt batteri med aktiviteter

Deltagande städer Uppsala Stockholm Göteborg Växjö Helsingborg Landskrona Lund Malmö Sundsvall Botkyrka Tyresö Norrköping Vellinge Demonstratorer med goda exempel är extremt viktiga! Samarbete med Finland, CLASS och i Köpenhamn, Tyskland, Belgien och England++

MULTIFUNKTIONELLA HÅRDGJORDA YTOR/KONSTRUKTIONER Byggnader och hårdgjorda ytor tar alltmer plats i våra städer. Dessa måste byggas smartare Utgångspunkt har varit traditionellt byggda ytor/överbyggnader såsom gator, torg, GC vägar, P platser Enat branscher om ett system för hur en traditionell överbyggnad bör utformas så att våra landskapsingenjörer, arkitekter m fl har enhetligt utbildningsmaterial. Standardkonstruktion är också en utgångspunkt för att jämföra alternativa lösningar avseende möjligheter att klara trafiklaster Några exempel här och fördjupning i morgon av Fredrik Hellman

Hårdgjorda ytors beläggningar Marksten med stora fogar för dränerande funktion. Oftast färdiga betongprodukter Befintliga dimensioneringsrekommendationer för markstensplattor/hällar av natursten är undermåliga. Även de Europeiska produktstandarderna har felaktig utgångspunkt. Projektet utvecklar nya verktyg.

Exempel på dränerande ytor Parkeringsytor Gång och cykelbanor Gator med lite trafik och låg hastighet Motverka översvämning på utsatta platser Fördröjningsmagasin för att minska topparna i dräneringssystem

Hur dränerande är de? Labutrustning för kompaktering och mätning av flöde och porvolym Labutrustning, Dubbelring för mätning av flöde in situ Mätning på våra HVS ytor

Markstensplattor/Hällar skall också dimensioneras rätt Rätt tjocklek på hällar och plattor har betydelse för råvaruutnyttjandet, miljöpåverkan under transport och anläggning samt kostnaden Resultaten integreras som en del i Expertsystemet och har koppling till Kvalitet, Kontrollprogram & Utbildning och Hållbara materialval Jämförelse av hållfasthet mellan resultat från laboratorietester och dimensioneringsanvisningar enligt standard

Riggning, bundna och obundna underlag, nyutvecklat belastningsdon

Resultat Inverkan av tjockleken

Resultat Summering Nuvarande dimensioneringsmetod ger utifrån bakomliggande teori onödigt tjocka hällar överskattar tjocklekens inverkan på hållfastheten tar inte hänsyn till att olika dimensioneringsformler behövs beroende på hällarnas geometri klarar inte av att beskriva inverkan av förhållandet mellan längd och bredd korrekt

Urban överbyggnad - Dimensionering Nedre delen

Dimensioneringsberäkning

Det ska vara lätt att använda våra resultat. Fri dimensioneringshjälp

Integration av grått och blått h1 h2 h3 fogsand P E slitlager K inf Q dim1 sättsand obundet bärlager Q dim1+ Q dim2 Tätning Q p Bräddbrunn h7a V d4a h7b V d3 h7 Q ut2 h4 h4a h4b V d2 förstärkningslager dräneringsrör växtbädd Q ut3 h8 V d1 Q ut1 grov sand V d4b h9 h5 terrass Q ut4 dräneringsrör makadam Q ut3* h10/h11/ h12/h13 h15 grundvattennivå terass Q ut5 h14 Permeabel (grå) beläggning Biofilter (grön dagvattenlösning)

Biofilter och dränerande gångväg med träd i attraktiv kombination Norra Djurgårdsstan, Stockholm

BIOFILTER/REGNBÄDDAR Allt vanligare för lokal hantering av dagvatten i kombination med rening. Vi har haft flera anläggningar med men konceptet finns i så många andra projekt att vi valt att fokusera på hårdgjorda ytor och skelettjordskonstruktioner. OBS! Biofilter finns fortfarande med och särskilt i kombination med andra lösningar. Det finns fortfarande mkt kvar att göra. Ett av våra större biofilterprojekt finns i Kviberg, Göteborg

Lite detaljinformation Plats för 600 bilar, Parkeringsyta ca 1,5 ha Fördröjningsvolym, planerad 150 m3. Verkligt uppmätt är större Skall motsvara 10 mm regn Föroreningskoncentrationerna innan rening i biofiltren överskrider riktvärden för; P, Pb, Cu, Zn, Cd och suspenderat material Säveån är recipienten (Natura 2000 område) Testbädd för utprovning av växtval, reningseffekt mm Markant sänkning av alla föroreningskomponenter! Mkt erfarenhet om själva anläggningsfasen

Några foton

STADSTRÄD Grönska behövs i staden för att vi skall må bra! Träd har ingen naturlig plats vilket gör att man får försöka ge dem extra bra betingelser. Träd dör långsamt vilket gör att man inte alltid upptäcker hur illa ställt det är innan det är för sent att åtgärda. Att plantera träd kan vara en väldigt kostsam aktivitet och då bör vi väl gör det så bra som möjligt. Kan vi dessutom bidra till en bättre dagvattenhantering så är det ju ännu bättre.

Bygga skelettjordskonstruktion Skelettjord består av grov sten utan finmaterial. Den byggs i skikt: 1. Sten läggsutoch kompakteras 2. Jord sköljs ner 3. Alltihop en gång till Brunnar hanterar vatten och gasutbyte Avgörande att de byggs rätt om god bärighet skall uppnås!

Några exempel: Råby, Lund Råby är en helt nyanlagd (våren 2016) kajpromenad vid en ny dagvattendamm i sydöstra Lund. Ett bostadsområde byggs nu i stadsdelen I Råby är lind planterat i genomsläpplig grus och icke genomsläpplig grus. Vi har också provat biokol i växtbädden. Vi mäter föroreningar i vattnet som infiltrerar genom växtbädden, växternas tillväxt och vitalitet.

Får jord vara grå eller svart? Kolonivägen, Stockholm. Biokol och stenkross räddar magnoliaträden Många och små rötter. Bra!

KLIMATPÅVERKAN Storskalig klimatpåverkan CO2 emissioner LCA hos markstensbeläggningar Omfattande kartläggning och beräkning av LCA för marksten av betong och natursten Information till samtliga Sveriges kommuner Försök att få med klimatbelastning i offentlig upphandling

LCA hos marksten Data finns men hur får vi kommunerna att ställa krav?

Analys av temperatur, vind mm Hur påverkar våra val lokalklimatet? Placering av träd, buskar Val av sten, betong Dränerande, icke dränerande CEC Design. Masthugget, Göteborg

Implementering - Kommunikation Hur gör vi så att våra lösningar förpackas på bästa sätt så att kommunerna kan använda dem? Hur vet vi vad kommunerna vill, deras behov osv? Seminarier, workshops (Norrköping, snart Malmö, Stockholm?) Ny projekthemsida som är problemorienterad, ej projektfokus Paketering av resultaten på användbart sätt. Inte för forskare men för användare Påverkan av regelverk och vägledningsdokument Goda argument, bra svar på alla frågor

Beslutsstöd för val av dagvattenåtgärd Beslutsstöd som möjliggör; Hänsyn till positiva nyttor med LOD Val utifrån platsens förutsättningar Lokala preferenser, ex politiska Överbygger intressekonflikter mellan de kommunala förvaltningarna Beslutsstödet bygger på multikriterieanalys och utformas bl.a. tillsammans med Uppsala Stad (gata park & natur, plankontoret, Uppsala vatten samt en landskapsarkitekt och kommunens vattenstrateg)

Systemlösningar Referenssystem; Fördröjningsmagasin Alt 1; Gröna tak och växtbäddar Alt 2; Skelettjord och trädplantering Alt 3; Genomsläpplig beläggning Alla designas för att uppfylla krav om 20 mm fördröjning (ca 90% av årsvolym regn)

Några fler av våra projekt Västra Esplanaden i Växjö. Ståndortsförbättring samt anläggning av anslutande gata med luftigt förstärkningslager

Tvärsektion V Esplanaden 1. Asfalt 2. Bärlager (0/30) 3. Geotextil 4. Luftigt förstärkningslager (16/32) 5. Luftigt förstärkningslager (30 90)

Många projekt i Stockholm Här Valhallavägen Ofta trädplantering i kombination med gång eller körbar yta, utformade som fördröjningsmagasin Jorden runt träden togs bort (80 cm ned) och ersattes av biokol och krossad sten. Testbädd även för olika blandningar och gräs

Jordtillverkares blandningar Nr. 6 egen blandning av Granit 2 6 mm 3 delar och 1 del biokol med näring ( NPK) 2. RÖD 4. BLÅ 5. VIT 3. GRÖN 1. GUL

100mm mix: 3 delar kross 2 6mm, 1 del biokol, och gräs Nr.6 8 16mm 30mm 32 63mm 200mm 32 63mm och 15% biokol 600mm Valhallavägen 2016

Vill vi ha våt eller torr parkering? Det hade regnat dagen innan. Inget skyfall! Projekt 2017? Åtgärdat 2016

Projekt Rosendal, Uppsala

En ny stadsdel med grå-gröna lösningar Stora möjligheter till användning av lokala lösningar. En testbädd anläggs Biofilter, skelettjordskonstruktioner dränerande ytor, mm

Vellinge kommun tänker rätt

Brain storm bilder av möjligheter

Avslutningsord Dräneringsproblem finns i de flesta städer Klimatförändringarna ökar problemen med översvämningar och föroreningar, särskilt med traditionell byggteknik Dagvatten överbelastar dräneringssystem, inklusive avloppsvatten i stället för att naturligt filtreras och renas genom jord, sand och grus Träden i städerna dör långsamt! Omkring 8 000 av 12 000 träd i Stockholm är i dåligt skick! Malmö har över 60 000 träd! Kan vara svårt att upptäcka problem i tid Detta projekt undersöker möjligheten att använda nya lösningar t.ex. skelettjordskonstruktioner och dränerande ytor Nya hårdgjorda, multifunktionella ytor Förbättrad funktion och design för träd och trafik Mer behagligt klimat och miljö i staden Minskade kostnader för reparation, underhåll, översvämningar

Tack för uppmärksamheten! Valhallavägen, Stockholm, slutet av oktober 2016